Växtskyddsåret 2018 Jordbruksinformation

Transkript

1 Växtskyddsåret 218 Jordbruksinformation

2 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Uppsala hör Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Stockholms, Uppsala, Västerbotten, Västernorrlands och Västmanlands län. Författare: Omslag: Lina Norrlund och Anders Lindgren Rapsbaggeskador i höstraps i Uppsala län. I bakgrunden blommar de delar av fältet där bekämpning utfördes. Bönsmyg på åkerböna. Havrebladlöss och jordloppegnag på vårkorn i Södermanlands län. Foto: Växtskyddscentralen Eftertryck tillåts om källan anges. Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kungsängsvägen 19A Uppsala Tfn

3 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Väder 217/ Grödornas utveckling... 1 Höstvete Råg Rågvete Vårvete Korn... 2 Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Åkerböna... 3 Norrlandslänen

4 Inledning I denna skrift kan du läsa om resultaten från prognos- och varningsverksamheten i Växtskyddscentralen Uppsalas område under 218. De fyra nordligaste länen redovisas i ett separat avsnitt. Då verksamheten i övriga län (Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län) är mer omfattande är den uppdelad i grödavsnitt. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksrapporter. Försöksrapporter samlas på Växtskyddsåret från Växtskyddscentralens övriga regioner, samt äldre upplagor finns på vår webbplats ( Syftet med prognos- och varningsverksamheten Växtskyddscentralen använder resultaten från veckovisa graderingar samt inventeringar för att ställa prognoser och ge information om det aktuella växtskyddsläget. Prognos- och varningsverksamheten är ett hjälpmedel för att veta vilka skadegörare som är aktuella att bevaka och för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. Att bevaka sina odlingar och behovsanpassa bekämpning är två av hörnstenarna i integrerat växtskydd, IPM, som ska tillämpas av alla som använder växtskyddsmedel. Hjälpmedel för integrerat växtskydd Du kan ha nytta av Växtskyddsåret när du jobbar med integrerat växtskydd. Skriften ger underlag till de tre viktiga delarna bevakning av skadegörare, behovsanpassning av bekämpning samt uppföljning. Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Växtskyddsåret visar sådana variationer tydligt och sammanfattar vilka skadegörare som förekommer i olika delar av Sverige. Genom att analysera resultat från prognos- och varningsverksamheten kan sambanden mellan skadans omfattning och faktorer som påverkar; t.ex. väderlek, växtföljd och sortval urskiljas. Medverkande i graderingsverksamheten i norra Svealand och Gävleborgs län De som genomfört graderingar inom prognos- och varningsverksamheten 218 var Växtskyddscentralen i Uppsala och HS Konsult AB. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 14 stycken. Växtskyddsåret bygger på veckovisa avräkningar i graderingsfälten, inventeringar av vissa skadegörare, övriga observationer samt rapporter från rådgivare i området. 2

5 Figur 1. Gårdar med graderingsfält 218 i norra Svealand och Gävleborgs län. Källa: Google Maps Metoder för veckovisa graderingar och inventeringar Från slutet av april till mitten av juli utfördes veckovis bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter, åkerbönor och oljeväxter. Bevakningen gjordes på 53 gårdar. Tre av gårdarna var ekologiska. En gång i veckan graderades obehandlade rutor, som i de konventionellt odlade fälten var en sprutbredd breda och ca 3 m långa. 3

6 Insekter räknades på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor). Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderades på 5 blad från de tre översta bladnivåerna. Vid enskilda tillfällen togs även prover in från de obehandlade rutorna. Plantprover togs från höstvete, rågvete och råg för att gradera stråknäckare och rotdödare, ax från höstvete, vårvete och rågvete för att gradera vetemygga samt ärt- och åkerbönsbaljor för att gradera ärtvecklare, bönsmyg och sjukdomar på baljorna. I graderingsrutorna i oljeväxter gjordes en slutgradering av sjukdomar och vissa insektsskador i augusti. Tabell 1. Antal prognosfält 218 i olika län och grödor. Län Höstvete Råg Rågvete Vårvete Stockholms (AB) Uppsala (C) Västmanland (U) Dalarnas (W) Gävleborgs (X) Vårkorn Havre Ärter Höstraps Vårraps Vårrybs Åkerböna Summa Totalt Varav ekologiska Ta del av resultaten Graderingarna läggs kontinuerligt in i en databas som innehåller resultat från 1988 och framåt. Du kan använda databasen via e-tjänsten Prognos och varning resultat där du dels kan följa utvecklingen under säsong på en karta, dels göra jämförelser mellan år i form av diagram. Även samband mellan fältfaktorer och skadegörare kan undersökas i e-tjänsten. Informationskanaler är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och facebooksidan Växtskyddscentralen Uppsala. Resultaten av graderingarna ger endast en regional översikt över växtskyddsläget. De slutgiltiga besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. 4

7 Väder 217/218 Augusti och september 217 bjöd på vädersiffror kring de normala värdena, om än något nederbördsfattigt i Falun och något solfattigt i Uppsala. Det förekom en del kraftiga regn med lokalt stora regnmängder, t.ex. i Hälsingland. Det gjorde det även i oktober och totalt kom mycket större regnmängder än normalt under den månaden. Första frosten i Uppsalatrakten kom relativt sent; i mitten av oktober och innan dess hade det varit relativt varmt. November, december och januari var varmare och hade större mängd nederbörd än normalt. Det kom en omgång snö och kallare väder tredje veckan i november. Den snön försvann men mer snö kom i början av december. Över jul och nyår var det en period med plusgrader innan vintern satte in ordentligt. Det blev ett långliggande snötäcke som på många platser var mycket djupt, t.ex. i Dalarna och Hälsingland. Ända fram till slutet av mars låg snö i Uppsala och Västerås och in i april längre norrut. Det var rejält kallt under februari och mars. I mars började en period med ovanligt många soltimmar och den skulle visa sig räcka sommaren ut. Snösmältningen gick mycket fort vilket de nederbördsfattiga månaderna februari och mars kan ha medverkat till. Den 2 21 april var det runt 2 grader varmt. Sommaren 218 kommer vi minnas som problematiskt varm och torr. Från april och framåt låg medeltemperaturen per månad över det normala. Som exempel på den extrema värmen kan nämnas att i Uppsala var det sex dagar i maj som var varmare än 25 grader och nio dagar i juli som var varmare än 3 grader. Maj var mycket torr och det regn som föll kom i början av månaden. I juni kom några regnskurar, t.ex. runt midsommar, och nederbördsmängderna varierar i vår region. Juli var också en mycket torr månad överlag. Total mängd nederbörd i Uppsala ger ett normalt värde men det är missvisande eftersom regnet bestod av lokala skyfall under månadens sista dagar /218 Normal Uppsala Sol (timmar) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 217/218 (SMHI). 5

8 Falun Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr 6 Uppsala 5 Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr 6 Sala 5 Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Figur 3. Snödjupet på tre platser 217/218 (SMHI). Observera att olika skalor använts. 6

9 16 Falun 217/218 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Uppsala Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Västerås 12 Nederbörd (mm) 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Månadsvis nederbörd vid tre platser i regionen 217/218 (SMHI). 7

10 2 Falun 217/218 Normal Temperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Uppsala 2 15 Temperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Västerås 2 15 Temperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 5. Månadsvis medeltemperatur vid tre platser i regionen 217/218 (SMHI). 8

11 Temperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Falun Nederbörd Temperatur 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Temperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Uppsala 69 mm Temperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/ Västerås 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 6. Dygnsvis nederbörd och medeltemperatur maj juli 218 vid tre platser (SMHI). Regnmängden i Uppsala 29 juli var 69 mm. 9

12 Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring Höstrapsfälten som var med i graderingsverksamheten såddes en vecka in i augusti, enstaka senare. Sådden av höstsädesfälten var utdragen från sista dagarna i augusti till första dagarna i oktober. Överlag var det fina bestånd som invintrade och de klarade sig bra till våren. Vårsådd och utveckling under våren Sådden av vårsädesfälten där graderingsrutorna sedermera placerades ut skedde från mitten av april till mitten maj, flest under andra veckan i maj. De senare sådda hade svårt att gro och det var vanligt att delar av fält var tomma tills utsädet grodde efter regn i juni. Under första halvan av maj såddes de flesta baljväxtfälten, enstaka fält tidigare. Vårrapsen såddes från slutet av april till mitten av maj, vårrybsen något senare. Utvecklingshastigheten i vårsäden var snabb. Den genomsnittliga tidsåtgången mellan stråskjutning och vipp- och axgång var kortare än andra år med samma såtidpunkter. I graderingsverksamheten var i år 4 % av höstvetefälten av den tidiga sorten Norin. Det är en större andel än det brukar vara och förmodligen inte representativt för hela regionen. Stråskjutning påbörjades i början av maj i de tidigaste höstvetefälten. Det varma vädret stressade plantorna och utvecklingen gick sedan fort. Höstoljeväxterna började blomma i mitten av maj men blomningen fördröjdes i vissa fall av kraftiga rapsbaggeskador på huvudskotten. Utveckling under sommaren Första veckan i juni var det full fart på axgången i höstvete och flertalet Norinfält hade redan börjat blomma. Veckan efter, 11 juni, noteras begynnande mjölkmognad i många av de tidiga fälten. Jämfört med ett flerårsmedel var utvecklingen nästan två veckor före. I våroljeväxter uppnåddes knoppstadium i början av juni. Vissa fält började blomma före midsommar, andra i början av juli. Många fält blommade på sidoskott som kommit igång senare på säsongen. För vårsäden inföll axgång kring månadsskiftet juni juli. Åkerbönfälten som graderades började blomma i mitten av juni och ärtfälten en vecka senare. Skörd och kvaliteter Skörden började redan i juli på flera håll. Skördemängden var dock i de flesta fall långt under det normala. Höstsäden klarade sig skapligt bra, så även vissa vårrapsfält. Många vårsådda fält mognade ojämnt på grund av ojämn uppkomst och grönskott. Tusenkornvikten blev låg. Foderbristen ledde till att en del spannmål ensilerades. Antalet baljor per ärtplanta var i snitt 3 % lägre än det brukar vara i graderingsverksamheten. 1

13 Höstvete Omfattning och sortfördelning Mellan 27 april och 16 juli graderades 55 höstvetefält en gång per vecka. Tabell 2. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 218. Län Brons Festival Julius Linus Norin Praktik RGT Reform Stava Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Utvintringssvampar Det var väldigt ovanligt med utvintringsskador av snömögel eller stråknäckare. Stråbas- och rotsjukdomar Angreppen av stråknäckare vid tidig stråskjutning (DC 31 32) förekom i 24 % av graderingsrutorna men var svaga. Medelindex var,2 vilket är lägre än de senaste åren. I utvecklingsstadium 75 gjordes en gradering vars medeltal jämförs med tidigare år i figur 8. Inget av de graderade fälten nådde skadetröskel och högsta index var 21. Skarp ögonfläck konstaterades i ett fall men kan ha förekommit tillsammans med stråknäckare på fler platser. Stråfusarios förekom i många fält och i några fall var symtomen omfattande. Inga angrepp av rotdödare konstaterades. Stråknäckarindex, medelvärde i regionen Figur 7. Angrepp av stråknäckare i höstvete. Medel av index i Uppsala, Västmanlands och Stockholms län. År 11

14 1 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Brunrost 8 Angripna blad (%) /4 7/5 14/5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 8. Skadegörarutveckling i höstvete 218. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Mjöldagg Mjöldagg noterades i en graderingsruta vid första graderingstillfället och det var gamla angrepp. Efter det hittades inga symtom alls. Bladfläckar När graderingarna startade förekom bladfläckar i nästan alla graderingsrutorna på de nedre bladen. I de flesta fall var det svartpricksjuka. Jämfört med tidigare års graderingsresultat var det mer symtom av svartpricksjuka i början av säsongen än normalt. Symtom av sekundära angrepp förekom nästan inte alls förrän under sen mjölkmognad i början av juli. Förekomsten av bladfläcksvampar i slutet av säsongen var rekordlågt, se Figur 9. Angripna blad (%) Medel Utvecklingsstadie (DC) Figur 9. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. 12

15 Rost Fynd av gulrost gjordes norr om Uppsala i mitten av maj i sorten Norin. I slutet av maj hittades även gulrost i ett par Juliusfält. Angreppen utvecklades långsamt eller inte alls. Totalt hittades gulrost i fem av graderingsrutorna. Medelvärdet i slutet av graderingssäsongen blev väldigt lågt,,8 % angripna blad. Ingen gulrost hittades i de sortförsök som följdes i Uppsala och Västerås under maj och juni. Ingen brunrost noterades. Angripna blad (%) Brunrost Gulrost Figur 1. Slutangrepp (DC 75-1) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. År Övriga sjukdomar Symtom av axfusarios var sällsynt. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsade enligt provtagningen som gjordes av spannmålsbranschen. Bladlöss Sädesbladlöss förekom från mitten av juni i åtta av graderingsrutorna på olika ställen i Uppsala, Västmanlands och Stockholms län. Medeltalet var som mest 2,4 löss per strå i ett fält i tidig mjölkmognad. I övriga fält var det betydligt färre och medelvärdet för regionen nådde som mest,4 löss per strå i slutet av mjölkmognad. Vetedvärgsjuka Symtom av vetedvärgsjuka rapporterades från ett fält utanför graderingsverksamheten. Inventering med hjälp av tio gula fångstskålar under hösten 217 visade på geografiskt spridd förekomst av randig dvärgstrit i Uppsala, Västmanlands och Stockholms län. Medelfångsten 13

16 per vecka i september var högre än den varit sedan 29. Även i början av oktober fångades stritar i skålarna. SLU:s analyser visade på förekomst av virus på nästan alla platser. Under våren 218 hittades stritnymfer på tre av nio platser under andra veckan i maj, när vetet var i början av stråskjutningen (DC 31). I slutet av maj fångades stritar i nästan alla skålar och på några platser var det relativt stora mängder. Fullbildade stritar förekom på tre platser vid den tidpunkten. På en av platserna konstaterades att de testade stritarna bar på vetedvärgsjukevirus. Vetemyggor I axproverna var skadorna av röd vetemygga och gul vetemygga mycket små vilket framgår av figur 11. Larver av den röda vetemyggan förekom i ett av axproverna och som mest var,5 % av kärnorna angripna. Den gula vetemyggans larver noterades i tre av axproven och som mest var,5 % av kärnorna angripna. Gul vetemygga Röd vetemygga 5 Angripna kärnor (%) År Figur 11. Andel kärnor som angripits av gul vetemygga respektive röd vetemygga i höstvete i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län samt enstaka prover från Gävleborgs och Dalarnas län. Övriga skadedjur Trips var allmänt förekommande och mängden i höstvete var ovanligt stor. Vid begynnande axgång (DC 47) graderades förekomsten av trips. Det fanns i genomsnitt 1,6 trips/strå. I 7 % av graderingsrutorna var medeltalet 1 trips per strå eller mer (bekämpningströskeln är 1 2 trips/strå). Gradering av tripsskador på flaggbladets slida gjordes tre veckor efter axgång (DC 75) och skador noterades i 8 % av fälten. Tripsskadorna överskred skadetröskeln 14

17 (7 % skadade flaggbladslidor) i 25 % av graderingsrutorna. Medel var 42 % skadade flaggbladslidor. Det kraftigaste angreppet var 1 %. I Tabell 12 visas en jämförelse mellan tripsgraderingar olika år. 5 Trips skador vid mjölkmognad Antal trips vid axgång 1,8 45 1,6 Skador (% angripna strån) ,4 1,2 1,8,6,4 Trips (antal per strå) 5, Figur 12. Antal trips vid axgång samt tripsskador på flaggbladet i höstvete i Uppsala, Västmanlands och Stockholms län Inga större skador av fritflugor rapporterades i höstsädesfälten. I gulskålar som fanns utplacerade under hösten 217 var fritflugor allmänt förekommande men oftast i betydligt mindre mängder än hösten 216, vilket var senaste tillfället då större skador på höstvete konstaterades. 15

18 Råg Omfattning och sortfördelning Mellan 8 maj och 25 juni graderades 4 rågfält en gång per vecka. Alla fält låg norr om Uppsala. Underlaget för begränsat för att dra generella slutsatser. Tabell 3. Sorter i graderingsrutorna i råg 218. Län Amilo Bintto SU Performer Okänd Uppsala län Utvintringssvampar Inga större skador av utvintringssvampar rapporterades. Stråbas- och rotsjukdomar Underlaget av graderingar av stråknäckare och rotdödare var så få och därför kan inga generella slutsatser kan dras. Mjöldagg Ingen mjöldagg noterades. Sköldfläcksjuka Första fynden av sköldfläcksjuka hittades i mitten av maj men angreppen blev mycket små (medelvärde 1,5 % angripna blad). I slutet av blomningen var 6 % av de översta bladen angripna i två av graderingsrutorna men ingen ytterligare ökning skedde. Rost Ingen brunrost noterades. Trips Trips förekom allmänt och mängderna var större än normalt i det område där graderingsrutorna låg. I genomsnitt var antalet 1,6 trips per flaggbladslida vid axgång. Bekämpningströskeln,5 1 trips uppnåddes i alla graderingsrutor. Tripsarnas näringssug orsakar skador på flaggbladslidorna som graderades under mjölkmognad. Angreppen varierade mellan 44 och 92 % angripna bladslidor (medel 7) och skadetröskeln överskreds i hälften av fallen. 16

19 Rågvete Omfattning och sortfördelning Mellan 7 maj och 26 juni graderades 3 rågvetefält en gång per vecka. Graderingsrutan i Västmanland låg i ett sortförsök. Underlaget är för litet för att dra generella slutsatser. Tabell 4. Sorter i graderingsrutorna i rågvete 218. Län Cappricia Empero Tulus Uppsala län 1-1 Västmanlands län Utvintringssvampar Inga större skador av utvintringssvampar rapporterades. Stråbas- och rotsjukdomar Underlaget av graderingar av stråknäckare och rotdödare var så få och därför kan inga generella slutsatser kan dras. Mjöldagg Små angrepp av mjöldagg konstaterades i två graderingsrutor, i början och slutet av säsongen. Sköldfläcksjuka och bladfläckar Inga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar noterades i graderingsrutorna. Rost I Cappriciafältet fanns fläckar med gulrost redan vid första graderingstillfället när stråskjutningen just påbörjats. Angreppet ökade inte nämnvärt och inga symtom hittades i det närbelägna Tulusfältet. Ett sortförsök i Västmanlands län följdes med avseende på gulrost under maj och juni. Ingen rost hittades där. Däremot hittades lite gulrost i sorten Cappricia i det ekologiska sortförsöket i Västmanland i mitten av maj då rågvetet var i slutet av stråskjutningen. Ingen brunrost noterades. Trips Trips graderades vid axgång i två graderingsrutor och det fanns 2 respektive 3,2 trips per flaggbladsida vilket är över bekämpningströskeln. Tripsskador graderades vid mjölkmognad och låg trots det under skadetröskel; 4 respektive 16 % angripna flaggbladsslidor. Vetemyggor Inga undersökningar av vetemyggelarver i axprov gjordes. 17

20 Vårvete Omfattning och sortfördelning Mellan 14 maj och 16 juli graderades 17 vårvetefält en gång per vecka. Tabell 5. Sorter i graderingsrutorna i vårvete 218. Län Annina Diskett Quarna Sport Okänd Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Mjöldagg I två graderingsrutor (sorterna Sport och Quarna) noterades mjöldagg i början av juli i första delen av blomningen. Ingen uppförökning skedde. Bladfläckar En vecka in i juni observerades angrepp av vetets bladfläcksjuka i en graderingsruta och senare på säsongen uppträdde angrepp i ytterligare några fält. De flesta av de drabbade fälten hade höstvete som förfrukt. Uppförökningen var oftast svag och som mest hade 6 % av bladen angrepp. Medelvärdet vid slutgradering av bladfläckar hamnade på knappt 6 % vilket är lågt. De senaste åren har medelvärdet varit runt 4 %. Rost Det förekom inga angrepp av gulrost i graderingsrutorna Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Havrebladlus Angripna blad (%) Löss (antal) per strå /5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 16/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 13. Skadegörarutveckling i vårvete 218. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. 18

21 Bladlöss och rödsot Det var mycket havrebladlöss i vårsäden 218. Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var då i genomsnitt,1 ägg per knopp. Det är ett lågt värde som sällan lett till starka angrepp tidigare år. Årets varma väderlek gynnade lössens uppförökning. Vingade löss sågs i enstaka fält i mitten av maj. I slutet av maj fanns löss i de flesta graderade vårvetefält. Vid den tidpunkten var genomsnittet,3 1,3 löss per strå, mest i vårvete. Som mest räknades 15 löss per strå i Västeråstrakten i ett vårvete som var i bestockningsfas. Lössen satt under markytan fram till mitten av juni. I juni var variationen stor mellan fält och mängden bladlöss minskade i vissa fält. Medelvärdet nådde sin kulmen, 5,7 löss per strå, i mitten av juni. Som mest räknades 35 lös per strå. I början av juli minskade lössen snabbt. Sädesbladlöss hittades i 4 % av fälten i slutet av juni, mest i Uppsala län. Det fanns som mest 1,8 löss per strå i ett fält en vecka in i juli. Vetemyggor I axprover från sex graderingsrutor graderades vetemyggor och larver fanns endast i ett fall. Det provet var från Stockholms län och,5 % av kärnorna var angripna av gul vetemygga. Inga röda vetemyggor hittades. Övriga skadedjur De riskvärderingar som gjordes för fritfluga visade på måttlig risk för angrepp. Fritflugeskador noterades bara i två av graderingsfälten med 1 respektive 8 % angripna plantor. Läs vidare om prognosen för fritflugeangrepp under avsnittet om havre. Trips förekom i flertalet av fälten strax före och under axgång. Mängderna varierade mellan,4 och 1,6 trips per strå. Skador av trips graderades under mjölkmognaden och noterades i två tredjedelar av fälten. Mellan 4 och 6 % av flaggbladslidorna var skadade och det är en ovanligt stor andel. Gnag av jordloppor på bladen förekom i vissa fält hela säsongen. 19

22 Korn Omfattning och sortfördelning Mellan 7 maj och 16 juli graderades 37 kornfält en gång per vecka. Tabell 6. Sorter i graderingsrutorna i vårkorn 218. Län Baronesse Catriona Dragoon Filippa Irina Judit Makof Planet Propino Salome Tamtam Vilde Okänd AB C U W X Summa Mjöldagg Angrepp av mjöldagg förekom i en graderingsruta relativt sent på säsongen. Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka förekom i några av graderingsrutorna. Angreppen utvecklades aldrig utan förblev små. Bladfläckar Primärangrepp förekom endast i två av graderingsrutorna, vilket är ovanligt få. Ingen uppförökning av bladfläcksjuka skedde i dessa fält. De första fläckarna på övre blad observerades under stråskjutningen i tre av graderingsrutorna. Uppförökningen var långsam och i de flesta fall blev det aldrig kraftigare angrepp än symtom på 1 % av bladen. Förekomsten i Dalarna var något större. Totalt noterades kornets bladfläcksjuka i en fjärdedel av graderingsfälten. Årets medelangrepp låg långt under genomsnittet för de senaste 15 åren, vilket är 4 % angripna blad. Övriga sjukdomar Flygsot konstaterades i drygt hälften av graderingsfälten. Som mest räknades,3 sotax per kvadratmeter. 2

23 1 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Havrebladlus Angripna blad (%) Löss (antal) per strå /5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 16/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 14. Skadegörarutveckling i vårkorn 218. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss och rödsot Det var mycket havrebladlöss i vårsäden 218. Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var då i genomsnitt,1 ägg per knopp. Det är ett lågt värde som sällan lett till starka angrepp tidigare år. Årets varma väderlek gynnade lössens uppförökning. Vingade havrebladlöss sågs i enstaka fält i mitten av maj. I slutet av maj fanns löss i ungefär hälften av de graderade havrefälten. Det var ofta nyfödda ungar som satt under markytan. I början av juni var bekämpningströskel uppnådd i ungefär hälften av fälten men lössen satt mestadels under markytan. I mitten av juni satt bladlössen högre upp på plantorna. Mängderna fortsatte öka, med undantag för vissa fält, och nådde maximalt antal under midsommarveckan. Då var medelvärdet 14 löss per strå. Det var stor spridning på utvecklingsstadier vid den tidpunkten. Från stråsträckning till början av blomning. En tredjedel av graderingsfälten hade mer än 2 löss per strå. Det fanns även fält med obetydliga mängder löss i norra Västmanlands län. I början av juli minskade lössen snabbt. Symtom av gulsotvirus noterades i några av graderingsrutorna. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i mitten av juni och det förekom enbart i enstaka fält och i små mängder. Undantaget var Dalarnas län med fler angrepp och större mängd stick. Vid axgången graderades andelen blad med minor. Angreppen var väldigt låga i alla län och i samtliga fall under genomsnittet för

24 Tabell 7. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i korn. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212 och 217) Län AB ,2 5,3 C ,6,2,9 6,4,5 14 1,3 U 14,2 41 3,5 1,3 6,9 9 1,3 24,3 W och X , Övriga skadeinsekter Kornjordloppa syntes i fält före bestockningen i många fält och gnagde på bladen vilket är normalt en varm och torr vår. I början av juni konstaterades att larver av jordloppor förekom i kornplantornas stråbaser. Larvernas gnag och gångar ledde till skottreducering. Det var stora lokala variationer men ett par fält i graderingsverksamheten fick kraftiga skador av jordloppelarverna vilket är en ny företeelse. 22

25 Havre Omfattning och sortfördelning Mellan 21 maj och 16 juli graderades 11 havrefält en gång per vecka. Tabell 8. Sorter i graderingsrutorna i havre 218 i olika län. Län Belinda Galant Haga Kerstin Symphony Okänd Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Bladfläckar Angreppen av havrens bladfläcksjuka var mycket små. I en graderingsruta noterades primärangrepp men ingen uppförökning skedde. Ingen bladbakterios förekom. Rost Ingen kronrost noterades i graderingsrutorna. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kronrost Havrebladlus Angripna blad (%) Löss (antal) per strå /5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 16/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 15. Skadegörarutveckling i havre 218. Medeltal för Uppsala, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. Fusarium Inga observationer av fusarios rapporterades in. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsat enligt provtagningen som gjordes av spannmålsbranschen. 23

26 Övriga sjukdomar Flygsot observerades i två av graderingsrutorna. Mjöldagg noterades inte. Bladlöss och rödsot Det var mycket havrebladlöss i vårsäden 218. Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var då i genomsnitt,1 ägg per knopp. Det är ett lågt värde som sällan lett till starka angrepp tidigare år. Årets varma väderlek gynnade lössens uppförökning. Vingade löss sågs i enstaka fält i mitten av maj. I slutet av maj fanns löss i ungefär hälften av de graderade havrefälten. Det var ofta nyfödda ungar som satt under markytan. I början av juni hade enstaka fält uppnått bekämpningströskel men lössen uppehöll sig i skydd av jorden. I mitten av juni satt bladlössen högre upp på plantorna. Mängderna fortsatte öka och nådde maximalt antal under midsommarveckan. Vid denna tidpunkt var medelvärdet sju löss per strå i DC Som mest räknades drygt 2 löss per strå. Det fanns även fält med obetydliga mängder löss. I början av juli minskade lössen snabbt. Symtom av rödsotvirus noterades i två fält som låg i Uppsala län respektive Gävleborgs län. Små mängder sädesbladlöss hittades i enstaka fält i början av juli. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes som måttlig till stor. Under våren var det dock relativt få fritflugor i skålfångsterna. Fritflugornas svärmning har sin topp vid 9 daggrader vilket i år inföll maj, tidigast i södra delarna av regionen. I Uppsala är det fyra av de senaste elva åren som 9 daggrader uppnåtts så tidigt. Tidigast var 27 den 8 maj. De riskvärderingar som gjordes visade på måttlig risk. Fritflugeskador konstaterades i några graderingsrutor men angreppen var små. Som mest fanns skador på enstaka procent av plantorna. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i början av juni (början på stråskjutningen) och förekomsten var liten i alla län. Inga näringsstick noterades i Stockholms, Uppsalas och Västmanlands län. Vid axgången graderades andelen blad med minor och det förekom i enstaka fält. Variationerna mellan län och år framgår av tabell 9. Tabell 9. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i havre. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212) Län AB C , ,5 U ,3, ,5 W och X

27 Höstoljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 5 maj och 5 juni graderades 18 höstrapsfält en gång per vecka. Tabell 1. Sorter i graderingsrutorna i höstoljeväxter 217 i olika län. Län Avatar PR44D6 Carlo Okänd Exstorm Compass Explicit Stockholm Uppsala Dalarna Västmanland Summa Bomullsmögel Inga angrepp av bomullsmögel förekom i de elva fält som graderades. Sklerotiedepåer lades ut på fyra platser i Stockholms och Uppsala län. Inga apothecier observerades före eller under blomning. Klumprotsjuka Klumprotsjuka hittades inte under säsongen 218. Svartfläcksjuka Svartfläcksjuka noterades inte i något av de elva fält som graderades i slutet av säsongen. Rapsbaggar Rapsbaggarna var mycket aktiva och många under maj. Rapsbaggar fanns i de flesta graderingsrutor i tidigt knoppstadium. Under andra veckan i maj uppnådde de flesta fält bekämpningströskel. Skadorna var omfattande på många fält och det var inte ovanligt att obehandlade delar och fältkanter inte blommade alls eller att enbart sidoskotten blommade senare. Övriga skadedjur Insektsförekomsten i höstraps följdes med gula fångstskålar på nio platser i Stockholms och Uppsala län under våren. Blygrå rapsvivel förekom från starten i mitten av april till sista tömning 11 juni. Oftast var det enstaka men de hittades på alla platser och som mest var det 65 stycken i en veckas fångst i södra Uppsala län vilket är relativt mycket. Inflygningen av fyrtandad rapsvivel inföll under första halvan av maj. Då fångades stora mängder och maximum på enskilda platser varierade mellan 6 och 4 vivlar per vecka. Blåvingad rapsvivel fanns i fångsterna från alla platser. Antalet per skålfångst var högre än det var våren 217 och som mest 73 vivlar per vecka under första veckan i maj. 25

28 Angrepp av rapsvivellarver i stjälkar graderades i juni. Förekomst av larver var vanligt, vilket är normalt. I ett par av de åtta undersökta fälten fanns larvgångar i en stor del av märgen på de flesta plantor. I vissa fall slokade små plantor på grund av skadad ledningsvävnad. I början av juni uppmärksammades ovanligt stora skador av skidgallmygga. Nio fält inventerades och i samtliga förekom skador, oftast större skador i fältkant än en bit in i fältet. Medelvärdet för andel skadade skidor var knappt 1 %, räknat på de skidor som var utvecklade. Som mest hade 21,5 % av skidorna symtom, som minst 1,3 %. 26

29 Våroljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 12 juni och 16 juli graderades sju vårrapsfält och tre vårrybsfält en gång per vecka. Tabell 11. Sorter i graderingsrutorna i våroljeväxter 218 i olika län. Län Vårraps Vårrybs Cornelis Makro Mirakel Solar CL Utsäde, hybrid Cordelia Stockholm Uppsala Västmanland Dalarna Gävleborg Summa Bomullsmögel Inga apothecier grodde i sklerotiedepåer som grävts ner i vårrapsfält i södra delarna av regionen. Angrepp av bomullsmögel på huvudstjälken graderades i alla sju fält I Stockholms, Uppsala och Västmanlands län i början av augusti. Inga symptom påträffades i något fält. Klumprotsjuka Inga angrepp av klumprotsjuka hittades i de graderade fälten. Rapsbaggar I slutet av i juni var rapsbaggar allmänt förekommande men mängderna var oftast små. Övriga skadedjur Förekomsten av jordloppor varierande mellan fält men det blev bara i enstaka fall kraftiga angrepp. I rapsen uppnåddes bekämpningströskel i några av graderingsfälten. I Dalarna och Gävleborg var det endast små angrepp i rybsen. Kålmal förekom sporadiskt men inte i några stora mängder. Kålflugelarvskador graderades på rötter i augusti. Det förekom gnag i några av graderingsfälten, största angreppsgraden var 14 %. Plantorna verkade inte påverkade. 27

30 Ärter Omfattning och sortfördelning Mellan 11 maj och 16 juli graderades 13 ärtfält en gång per vecka. Tabell 12. Sorter i graderingsrutorna i ärter 218 i olika län. Län Eso Ingrid Onyx Stockholms Uppsala Västmanland Summa Sjukdomar Ärtbladmögel hittades i en graderingsruta strax före midsommar. Senare konstaterades sjukdomen i ytterligare ett fält. Angreppen var på båda platser väldigt begränsade och symtom upptäcktes på mindre än hälften av alla plantor. Ärtbladmögel graderades även i baljprov som togs in från elva fält. I åtta av dessa prov fanns enstaka baljor med myceltillväxt. Som mest var 6 % av baljorna angripna. Ärtfläcksjuka och bomullsmögel noterades varken i graderingsrutorna eller vid undersökning av baljor. Löss Ärtbladlöss förekom allmänt och i enstaka fält var mängderna stora. I mitten av juni noterades löss i hälften av graderingsrutorna. I början av juli, i senare delen av blomningen, fanns löss i sju graderingsrutor och på två platser överskreds bekämpningströskeln. En vecka senare graderades det största angreppet de senaste tio åren; 1 löss per toppskott. Det angripna fältet låg i Stockholms län och stod i blom då. Årets medelvärde var dock inte anmärkningsvärt högt. Ärtvecklare Ärtvecklarens skador i baljprover undersöktes i Stockholms och Uppsala län. Ärtvecklarskador förekom i alla prover. Medelvärdet för larvätna baljor var 7,5 %. Figur 16 visar hur det förhåller sig till odlad ärtareal och tidigare år. Den högsta noteringen var 33 % angripna baljor i Uppsala län och 15 % i Stockholms län. 28

31 12 Ärtareal i regionen Ärtvecklarskador Areal (ha) Skador (% angripna baljor) Årtal Figur 16. Ärtvecklarskador Andel angripna baljor i medeltal för Stockholms och Uppsala län. Övriga skadedjur Gnagskador av randig ärtvivel förekom i de flesta fält vilket är normalt. Oftast var det inte allvarliga angrepp men det kom rapporter om lokala bekämpningsbehov. Ärtor som grott sent kunde också skadas. Ärttrips förekom i större mängden än normalt och kunde ge ytliga gnagskador på baljor. 29

32 Åkerböna Omfattning och sortfördelning Mellan 21 maj och 17 juli graderades 4 åkerbönfält en gång per vecka. Underlaget är för litet för att dra generella slutsatser. Tabell 13. Sorter i graderingsrutorna i åkerböna 218 i olika län. Län Fuego Taifun Uppsala län 3 - Västmanlands län - 1 Chokladfläcksjuka Svaga angrepp av chokladfläcksjuka noterades i en graderingsruta i Västmanlands län. Övriga sjukdomar Inga angrepp av bönbladmögel, bönfläcksjuka eller bönrost påträffades under graderingssäsongen. Löss Inga större förekomster av löss konstaterades. Övriga skadedjur Ärtvivel förekom i de flesta fält i början av säsongen men gnagskadorna på plantorna var oftast inte allvarliga. Bönsmyg gynnades av väderleken och andelen skadade bönor var betydligt större än tidigare år. I fälten placerades doftfällor för att fånga bönsmyg. I tre av dessa fångades vuxna bönsmyg i slutet av maj, innan åkerbönorna hade börjat blomma. Ägg konstaterades på små baljor i månadsskiftet juni juli. Skador av bönsmyg graderades på bönor från färska baljor eller skörd från alla graderingsrutor samt från fyra fält utanför graderingsverksamheten. Skador hittades i alla prover förutom de från Östervåla och Valbo. Angreppen varierade mellan 2 och 6 % angripna bönor vilket är högre siffror än tidigare. Som mest fanns angripna bönor i 87 % av baljorna. De nedre baljorna var angripna i större utsträckning. Från tre av fälten togs baljprover in sista veckan i augusti, före skörd. I de angripna bönorna från dessa fält var 7 % av bönsmygarna puppor, 23 % var fullbildade skalbaggar och i resterande skadade bönor hade skalbaggen redan lämnat sin förpuppningskammare. 3

33 Norrlandslänen Omfattning av graderingsverksamheten i Norrlandslänen Graderingar av sjukdomar och skadeinsekter gjordes i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. De som utförde graderingarna var lantbrukare samt personal från Länsstyrelserna, SLU Umeå, Hushållningssällskapet, Forslundagymnasiet och Torsta Naturbruksgymnasium. Graderingarna pågick från 4 juni till och med 25 juli. Tabell 14. Antalet graderingsrutor per gröda och län 218. Län Korn Havre Vårrybs Norrbottens län (BD) Västerbottens län (AC) Jämtlands län (Z) Summa Väder och grödornas utveckling i Norrlandslänen Vintern var mycket snörik och kallare än normalt långt in i mars. När värmen kom i maj smälte snön snabbt och vårbruket kom igång på många platser. Maj blev en ovanligt varm månad. Medeltemperaturen för månaden har ett normalvärde på 7 grader men var 218 istället grader och nattfroster förekom nästan inte. De tidigast sådda kornfälten som var med i graderingsverksamheten låg i Jämtlands län och såddes från tredje veckan i maj. Övriga såddes i slutet av maj eller början av juni. Maj blev även en ovanligt torr månad på många platser. I Figur 12 visas månadernas totala nederbörd på tre platser, vilket belyser skillnaderna mellan länen. Nederbördsmängderna skiljer sig åt framför allt i juni, vilket hade stor betydelse för grödornas utveckling och skadegörarnas förutsättningar för uppförökning. Temperaturen i juni var tidvis lite kallare än normalt. Juli var mycket varm med en medeltemperatur runt 19 grader jämfört med normalvärden på grader. I de områden som saknade regn led grödorna av torka och bestånden var glesa och korta. Det blev en tidig avmognad. Skördnivån varierade från mycket låg till tämligen normal. 31

34 16 Tullus Normal Nederbörd (mm) Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Kusmark 217/218 Normal Nederbörd (mm) Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Älvsbyn Normal Nederbörd (mm) 8 4 Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Figur 17. Månadsvis nederbörd Östersund-Tullus (Jämtlands län), Kusmark (Skellefteå, Västerbottens län) och Älvsbyn (Boden, Norrbottens län) oktober 217 september 218 (SMHI). Tullus fick relativt mycket regn maj (25 mm) jämfört med andra platser runt Storsjön. 32

35 Korn Den dominerande förfrukten i de kornfält som graderades var korn. Nio av fälten hade vall/gröngödsling som förfrukt. Ett fält med havre som förfrukt graderades också. Tabell 15. Sortfördelning i graderingsfälten 218. Län Anneli Aukusti Kannas Karle Salome Severi SW Judit Vilgott Norrbotten Västerbotten Jämtland Bladfläckar följdes under hela säsongen i graderingsrutorna. Förekomsterna var i de flesta fält låga, högst angrepp påträffades i fält med korn som förfrukt. De högsta angreppen fanns i fält i Norrbottens län och i andra områden där torkan inte var så påtaglig i juni. Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka noterades i åtta av graderingsrutorna. Andelen angripna plantor varierade mellan 2 och 2 % av plantorna och sex fält hade 4 % eller mer vilket anses vara mycket. I tre av dessa fält skedde en spridning som nådde övre bladnivåerna. Från mitten av juli hittades kornets bladfläcksjuka i nästan hälften av graderingsrutorna. På en plats var angreppen starka och 82 % av bladen var angripna i slutet av säsongen. I Tabell 18 visas utvecklingen av bladfläckar med hjälp av veckovisa genomsnitt av graderingsresultaten för alla län. Jämfört med ett flerårsmedelvärde (15 % angripna blad i DC 57 71) så ligger årets kurva ganska lågt. Sköldfläcksjuka noterades i enstaka fall i små mängder. Flygsot observerades i ett fält utanför graderingsrutan. Mjöldagg noterades i tre fält i Norrbottens län i slutet av säsongen. Alla var sorten Judith Angripna blad (%) /6 25/6 2/7 9/7 16/7 23/7 Utvecklingsstadium (DC) samt datum Figur 18. Utveckling av bladfläckar i korn i graderingsrutorna. Medeltal för Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län. 33

36 Minerarfluga förekom allmänt. Från Jämtland kom rapporter om enstaka fall med kraftiga angrepp i vallgräs, före vårsädens uppkomst. I en del av graderingsrutorna hade enstaka blad näringsstick före stråskjutning, i ett fält hade nästan alla blad näringsstick i tidigt skede. Vid slutet av juni hade alla graderade fält näringsstick på alla blad. Senare på säsongen fanns minerarflugans minor på i genomsnitt 55 % av bladen och som mest på alla blad i två fält. Inventering av havrebladlusägg gjordes på ett fåtal häggar under vintern 217/28 och där fanns måttliga mängder ägg. Den varma och torra våren och försommaren gynnade lössens uppförökning och i alla fyra län uppträdde stora mängder i vårsäden. I korn noterades de första havrebladlössen i början av juni. I Jämtlands län var det i genomsnitt ungefär sex löss per strå redan innan kornet hade bestockat sig. Även från Medelpad kom rapporter om mycket löss vid den här tidpunkten. På häggarna noterades vingade löss vilket tydde på att inflygningen pågick. I Figur 19 visas hur det genomsnittliga antalet löss per strå ökade fram till början av juli då kornet var i slutet av stråskjutningen. I vissa fält, främst i Jämtland, var mängderna oräkneliga innan antalet bladlöss snabbt minskade. Symtom av rödsotvirus uppträdde i alla län men inga rapporter om större utbredning kom in. Även grönstrimmig gräsbladlus och sädesbladlus förekom, men i mindre mängder Löss (antal) per strå Veckonummer Figur 19. Havrebladlössens utveckling under bladlusåren 216 och 218. Kurvorna baseras på graderingar i korn i Norrlandslänen från början av juni till mitten av juli. 34

37 Havre Två havrefält i Västerbottens och ett i Norrbottens län graderades. De var av sorterna Haga, Cilla respektive Niklas. Förfrukter var korn, havre respektive vall. Antalet havrefält i graderingsverksamheten var således mycket litet. Även observationer i fält utanför graderingsverksamheten ligger till grund för slutsatserna nedan. De graderade fälten drabbades inte av några svampsjukdomar. Havrebladlössen förekom i alla graderingsrutor i havre. Första rapporterna kom i mitten av juni. Maximalt antal per strå uppnåddes i början av juli med 1 2 löss per strå och grödan var i stråskjutningsfasen. Symtom av rödsotvirus uppträdde i alla län men inga rapporter om större utbredning kom in. Symtom av minerarflugor förekom i alla graderingsrutor. Näringsstick syntes på i stort sett alla blad under bestockningsfasen och vid vippgång hade mellan 66 och 9 % av bladen minor. Fritflugeskador noterades i ett graderingsfält i Västerbottens län. Även i Västernorrlands län och Jämtland konstaterades fritflugeangrepp i fält utanför graderingsverksamheten. Angreppen fanns i de fallen i vippor i mitten av juli respektive i sent sådd havre. Vårrybs Två fält i Västerbottens än var med i graderingsverksamheten och de var av sorten Cordelia och Juliette. Inga generella slutsatser kan dras från ett så litet underlag. I början av juni graderades jordloppa. Det var mycket liten förekomst i graderingsrutorna. Under andra halvan av juni uppnådde rybsen tidigt knoppstadium och då observerades de första rapsbaggarna. Antalet rapsbaggar per planta förblev lågt fram till blomningen. Kålmal förekom sporadiskt men inte i några stora mängder. 35

38 Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO18:17