Växtskyddsåret Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 216 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation

2 Omslag: Blygrå rapsvivel Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Lina Norrlund och Anders Lindgren Jordbruksverket Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn

3 Innehåll Inledning... 2 Väder 215/ Grödornas utveckling... 1 Höstvete Råg Rågvete Vårvete... 2 Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter... 3 Åkerböna Norrlandslänen

4 Inledning I denna skrift kan du läsa om resultaten från prognos- och varningsverksamheten i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län under växtskyddsåret 216. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksrapporter. Försöksrapporter samlas på Växtskyddsåret från Växtskyddscentralens övriga regioner, samt äldre upplagor finns på vår webbplats ( Syftet med prognos- och varningsverksamheten Prognos- och varningsverksamheten är ett viktigt hjälpmedel för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. Växtskyddscentralen använder resultaten från veckovisa graderingar samt inventeringar för att ställa prognoser och ge information om det aktuella växtskyddsläget. Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Medverkande i graderingsverksamheten Medverkande i prognos- och varningsverksamheten 216 var Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet HS Konsult, samt länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 15 stycken. Växtskyddsåret bygger på veckovisa avräkningar i graderingsfälten, inventeringar av vissa skadegörare, övriga observationer samt rapporter från rådgivare i området. Tabell 1. Antal varningsfält 216 i olika län och grödor. Län Höstvete Råg Rågvete Vårvete Stockholms (AB) Uppsala (C) Västmanland (U) Dalarnas (W) Gävleborgs (X) Vårkorn Havre Ärter Höstraps Vårraps Vårrybs Åkerböna Summa Totalt Därav ekologiska

5 Figur 1. Gårdar med graderingsfält 216. Källa: Google Maps Metoder för veckovisa graderingar och inventeringar Från slutet av april till mitten av juli utfördes regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter, åkerbönor och oljeväxter. 56 gårdar var med i verksamheten. Fyra av dem var ekologiska, övriga konventionellt odlade. En gång i veckan graderades obehandlade rutor, som i de konventionellt odlade fälten var en sprutbredd breda och ca 3 m långa. Insekter räknas på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor). Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 blad från de tre översta bladnivåerna och anges som procent angripna blad. Vid enskilda tillfällen togs även prover in från dessa obehandlade rutor. Det gällde plantor från höstvete, rågvete och råg för att gradera stråknäckare och rotdödare, ax från höstvete, vårvete och rågvete för att gradera vetemygga samt ärt- och åkerbönsbaljor för att gradera ärtvecklare, 3

6 bönsmyg och sjukdomar på baljorna. I graderingsrutorna i oljeväxter gjordes en slutgradering av sjukdomar och vissa insektsskador i augusti. Ta del av resultaten Resultaten från de veckovisa graderingarna samlas i en databas som nås från vår webbplats ( Från databasen kan man dels plocka ut äldre resultat, dels följa graderingarna undersäsongen via en karttjänst. Resultaten från inventeringarna som görs under säsongen vid enstaka tillfällen samlas i en excelbaserad databas som nås via e-tjänsten Inventering av skadegörare. Informationskanaler är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och facebooksidan Växtskyddscentralen Uppsala. De slutgiltiga besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. 4

7 Sol (timmar) Väder 215/216 Augusti 215 var torr men septembers första halva var nederbördsrik. Under slutet av september samt hela oktober föll extremt lite nederbörd. Första frosten i Uppsalatrakten inföll september och efter det var det kalla nätter fram till november. November var varmare än normalt och regnmängderna varierade i regionen. December var mycket mild och snöfattig. Vid nyår kom en hel del snö och det var rejält kallt under en månad. Efter en kort period med tö kom mer snö och kyla i mitten av februari. Medeltemperaturen i februari och mars var högre än normalvärdet. Även i april och maj låg medeltemperaturen över det normala. Det började snabbt grönska i början av april men regn och frostnätter bromsade upp. Regnmängden i april var högre än normalvärdet i hela regionen. Figurerna på sidan 7 visar hur Falun utmärkte sig under maj med rejält mycket regn, medan Uppsala och Västerås hade mindre än vanligt. Även i östra delarna av Uppsala och Stockholms län föll mycket regn. Natten till 6 juni var det frost på många håll. Sommaren var tämligen normal ur temperatursynpunkt men juni och augusti var ovanligt soliga. Regndagarna var ganska utspridda under växtsäsongen. Falun hade 14 regndagar mer än Västerås under maj juli. Regnmängderna över Falun var dock små under juni. Av de drygt 7 mm som föll i augusti var det bara vid två tillfällen i slutet av augusti som det kom mer än 1 mm per dygn i Uppsala. Uppsala 215/216 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 215/216 (SMHI). 5

8 Snödjup (cm) Snödjup (cm) Snödjup (cm) Falun Okt Nov Dec Jan Feb Mar 6 Uppsala Okt Nov Dec Jan Feb Mar 6 Sala Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 3. Snödjupet på tre platser i regionen under vintern 215/216 (SMHI). 6

9 Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) 16 Falun 215/216 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Uppsala Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 16 Västerås Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Månadsvis nederbörd vid tre platser i regionen 215/216 (SMHI). 7

10 Temperatur ( C) Temperatur ( C) Temperatur ( C) 2 Falun 215/216 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Uppsala Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 2 Västerås Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 5. Månadsvis medeltemperatur vid tre platser i regionen 215/216 (SMHI). 8

11 Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) 3 Falun Nederbörd Temperatur /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 3 Uppsala /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 3 Västerås /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 6. Dygnsvis nederbörd och medeltemperatur maj juli 216 vid tre platser (SMHI). 9

12 Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring De höstrapsfält som var med i graderingsverksamheten såddes i mitten av augusti. Uppkomsten blev ojämn på grund av torka. Sådd av höstsäd blev utdragen på grund av regn i första halvan av september. Fälten som såddes i början av oktober tenderade att vara de finaste och nyuppkommen höstsäd var ingen ovanlig syn i november. Mer än hälften av de höstsädesfält som graderades såddes i början av oktober. Mitten av september var också vanligt. Något höstvetefält såddes i augusti. Många av dem var mycket frodiga vid invintringen men tillväxtpunkten var fortfarande nära markytan. Vårsådd och utveckling under våren Under andra halvan av maj såddes de flesta av vårsädes-, våroljeväxt- och baljväxtfälten där graderingsrutorna sedermera placerades ut. Några enstaka fält såddes i april. I vissa områden, främst i Dalarna och Gävleborg, kom regnväder i anslutning till vårsådden. I mitten av maj påbörjades stråskjutningen i vårsäden, utom i de sena fälten. Stråskjutning påbörjades i början av maj i flera höstvetefält samt i råg. I höstoljeväxterna uppnåddes knoppstadium i april och de började blomma i mitten av maj. Utveckling under sommaren Höstvetets utveckling var tämligen normal med axgång för tidiga sorter i början av juni. Mjölkmognad hade uppnåtts i mer än hälften av graderingsfälten efter midsommar. I våroljeväxter uppnåddes knoppstadium i mitten av juni och blomningens början varierade mellan före midsommar och slutet av juni. Åkerbönfälten som graderades började blomma i slutet av juni. För vårsäd och ärter inföll axgång respektive blomning vid månadsskiftet juni juli med undantag för tidiga fält i södra delarna av regionen. Skörd och kvaliteter Skörden drog i gång tidigt, pådriven av bristen på nederbörd. Skördeförhållandena var goda och skördenivåerna låg på medel eller något över medel, förutom i norra delarna av regionen där det var större variationer. Mycket stora skördeförluster av havre och korn rapporteras från Dalarna och Gävleborg i fält som hade mycket havrebladlöss och rödsotvirus. Även kornfält som drabbades av regn på våren gav sämre skörd. De allra flesta kvalitetskrav kunde uppfyllas överlag. Proteinhalterna i vårvete var dock i många fall var för låga. I maltkorn förekom nedklassning på grund av rosa kärnor. 1

13 Höstvete Omfattning och sortfördelning Mellan 2 maj och 11 juli graderades 44 höstvetefält en gång per vecka. Tabell 2. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 216 i olika län. Län Julius Olivin Norin Praktik Kranich Reform Mariboss Edvins Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Utvintringssvampar Det var väldigt ovanligt med utvintringsskador av snömögel eller stråknäckare. Stråbas- och rotsjukdomar Angreppen av stråknäckare vid utvecklingsstadium var överlag svaga men konstaterades i mer än hälften av graderingsrutorna. Medelindex var 1,3 vilket är lägre än förra året. I utvecklingsstadium 75 gjordes en gradering vars medeltal jämförs med tidigare år i figur 7. En handfull av de graderade fälten uppnådde skadetröskel och ett av dem hade ett index på mer än 6 %. Liggsäd var ovanligt. Skarp ögonfläck konstaterades i nästan tio fall och kunde förekomma tillsammans med stråknäckare. Stråfusarios var vanligt förekommande men angreppen bedömdes inte som allvarliga angrepp. Rotdödare graderades i utvecklingsstadium 75 och angreppsnivån var låg, vilket är normalt. Tabell 3. Angrepp av rotdödare i höstvete 216. Graderingar från U, W och X län saknas. Område Antal fält Rotdödarindex Medel Min Max Stockholms län 8 Uppsala län 16 1,1 6 11

14 Angripna blad (%) Stråknäckarindex År Figur 7. Angrepp av stråknäckare i höstvete. Medel av index i Uppsala och Stockholms län. 1 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Brunrost /5 9/5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 Utvecklingsstadium (DC) samt datum Figur 8. Skadegörarutveckling i höstvete 216. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Mjöldagg Mjöldagg noterades sporadiskt i graderingsrutorna under säsongen och som mest var 1 % av bladen angripna i ett fält. 12

15 Angripna blad (%) Bladfläckar När graderingarna startade förekom bladfläckar allmänt i graderingsrutorna. I de flesta fall var det en normal förekomst av svartpricksjuka på de äldre bladen. I något fall var det vetets bladfläcksjuka. I början av juni då grödan i många fall närmade sig axgång förekom bladfläckar på upp till en tredjedel av de övre bladen i 4 % av graderingsrutorna. Vetets bladfläcksjuka var den sjukdom som dominerade vid den tidpunkten. Svartpricksjuka hade en långsam utveckling denna säsong och uppträdde först från mitten av juni. Angrepp på 6 % eller mer fanns i hälften av rutorna vid sista graderingstillfället. I figur 9 visas utvecklingen av bladfläckar i förhållande till grödans utveckling och årets angrepp påminner mycket om 215. Brunfläcksjuka förekom i enstaka fält i slutet av graderingssäsongen Utvecklingsstadium (DC) Figur 9. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Jämförelse med de senaste åren. Sedan 2 är det högsta slutangreppet 212 och det lägsta 211. Rost Fynd av gulrost gjordes i södra delarna av Uppsala län andra veckan i april, i fält som var utanför graderingsverksamheten. Den första graderingsruta som drabbades var först i början av juni i sorten Olivin. I mitten av juni hittades även gulrost i Julius, Praktik och Norin. Kraftiga angrepp utvecklades under juli i tre graderingsrutor med sorterna Olivin, Edvins och Kranich. Totalt hittades gulrost i 3 % av graderingsrutorna. Medelvärdet i slutet av graderingssäsongen är i samma nivå som förra året, se figur 1. Vi följde även sortförsöken i Uppsala, Bålsta, Västerås och Hedemora under maj och juni. Det var bara Hedemora som fick angrepp och där fanns gulrost i Ellvis, Julius, Norin, Frontal och Olivin vid midsommar. Reform och Torp fick senare ganska kraftiga angrepp. Mariboss och Ceylon var fortfarande rena den 1 juli. Inga angrepp av brunrost konstaterades under säsongen. 13

16 Angripna blad (%) Brunrost Gulrost Figur 1. Slutangrepp (DC 75-1) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. År Övriga sjukdomar Symtom av axfusarios var sällsynt. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsat. Bladlöss Det var endast mycket små mängder av bladlöss i graderingsrutorna. Vetedvärgsjuka Symtom av vetedvärgsjuka var väldigt sällsynt. Inventering med hjälp av tio gula fångstskålar under hösten 215 visade på spridd förekomst av randig dvärgstrit i Uppsala och Stockholms län. I de flesta fall fångades enstaka stritar per vecka men speciellt för året var att mängderna var som högst första veckan i oktober (totalt 21 stritar). SLU:s analyser visade på förekomst av virus på flera platser. Under våren 216 inventerades stritar då vetet var känsligt för virusinfektion. Mycket få stritnymfer fångades under den perioden. Vetemyggor I axproverna var röd vetemygga vanligare än gul vetemygga vilket framgår av figur 11. Larver av den röda vetemyggan förekom i två tredjedelar av axproverna och två prov hade 27 respektive 29 % av kärnorna angripna, vilket är ovanligt mycket. De kom båda från Uppsala län. Den gula vetemyggans larver noterades i 1 % av axen och som mest var 1,4 % av kärnorna angripna. 14

17 Angripna kärnor (%) 5 Gul vetemygga Röd vetemygga År Figur 11. Andel kärnor som angripits av gul vetemygga respektive röd vetemygga i höstvete i Stockholms, Uppsalas län inklusive fåtal prover från Västmanlands och Dalarnas län. Övriga skadedjur Vid begynnande axgång (DC 47) graderades förekomsten av trips. Det fanns i genomsnitt 1 trips/strå, vilket är mer än normalt. Bekämpningströskeln 1 trips/strå uppnåddes i drygt hälften av graderingsrutorna. Skadorna som tripsarnas näringssug förorsakar blev ändå relativt små. Gradering av tripsskador på flaggbladets slida gjordes tre veckor efter axgång (DC 75). I genomsnitt hade 8 % av fälten skador. Medel var 14 % skadade flaggbladslidor. Det kraftigaste angreppet var 88 % vilket är över skadetröskeln (ca 7 % skadade flaggbladslidor). 15

18 Angripna blad (%) Råg Omfattning och sortfördelning Mellan 2 maj och 4 juli graderades fem rågfält en gång per vecka. Tabell 4. Sorter i graderingsrutorna i råg 216 i olika län. Län Amilo Brasetto Stockholms län - 1 Uppsala län 1 2 Dalarnas län - 1 Utvintringssvampar Övervintringen var överlag god. Stråbas- och rotsjukdomar Underlaget av graderingar av stråknäckare och rotdödare var så få att inga generella slutsatser kan dras. 1 Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost /5 9/5 16/5 23/5 3/5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 12. Skadegörarutveckling i råg 216. Medeltal för Stockholms, Uppsala och Dalarnas län. Mjöldagg Ingen mjöldagg konstaterades i graderingsrutorna under säsongen. 16

19 Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka konstaterades i fyra graderingsrutor i mitten av maj vid sen stråskjutning. Två av fälten hade råg som förfrukt. Två veckor in i juni, vid blomning, var angreppen som högst 12 % angripna blad. Vid sista graderingstillfället hade två fält angrepp på över 6 % av bladen och medelvärdet landade på 36 %. Det är något högre än normalt men inte så högt som förra året då medlet var 46 %. Rost Brunrost förekom i en graderingsruta från slutet av juni. Angreppsnivån var låg. Trips Trips förekom i de flesta graderingsrutorna och i genomsnitt var antalet 1,1 trips per flaggbladslida vid axgång. Som mest räknades 2,2 trips per flaggbladslida. Bekämpningströskeln,5 1 trips per strå uppnåddes i detta fall. Tripsarnas näringssug orsakar skador på flaggbladslidorna och graderades under mjölkmognad. Angreppen varierade mellan och 64 % angripna bladslidor (medel 32) men skadetröskeln överskreds inte. 17

20 Rågvete Omfattning och sortfördelning Mellan 2 maj och 11 juli graderades fyra rågvetefält en gång per vecka. Två av dessa låg i sortförsök. Underlaget är därför för litet för att dra långtgående generella slutsatser. Tabell 5. Sorter i graderingsrutorna i rågvete 216 i olika län. Län Tulus Borwo Empero Cando Uppsala län Västmanlands län Utvintringssvampar Övervintringen var överlag god. Stråbas- och rotsjukdomar Gradering av stråknäckare gjordes både i maj och juli i två fält i Uppsala län. Inga symtom noterades i maj vid utvecklingsstadium 31. Resultatet från graderingen i juli, efter utvecklingsstadium 75, var stråknäckarindex 3 respektive 24, vilka båda är under skadetröskeln. Inga symtom av rotdödare noterades. Mjöldagg Inga angrepp av mjöldagg noterades i graderingsrutorna. Sköldfläcksjuka Inga angrepp av sköldfläcksjuka noterades i graderingsrutorna. Bladfläckar I flera graderingsfält observerades bladfläckar från midsommar och framåt men inga allvarliga angrepp. Det var vetets bladfläcksjuka, men också svartpricksjuka och brunfläcksjuka. Ett fält drabbades av ganska omfattande fläckar av Fusarium spp på övre bladnivåerna från mitten av juni (blomning), vilket är ovanligt. Rost En av graderingsrutorna med sorten Cando drabbades av gulrost och det första fyndet gjordes en vecka in i juni. Angreppets utveckling var relativt långsam och fläckvis i fältet. Gulrost graderades även i sortförsöken i Västerås och Uppsala. I Västerås hittades angrepp i sorten Remiko 23 maj. Den 6 juni fanns gulrost även i Sequenz, Tulus och Empero men inte i Borwo. 18

21 Trips Trips graderades vid axgång i två graderingsrutor och det fanns,7 respektive 1,4 trips per flaggbladsida vilket är över bekämpningströskeln. Tripsskador graderades vid mjölkmognad och var ändå små; 32 respektive 4 % angripna flaggbladsslidor. Vetemyggor Inga vetemyggor noterades i rågvete. 19

22 Vårvete Omfattning och sortfördelning Mellan 3 maj och 25 juli graderades 17 vårvetefält en gång per vecka. Tabell 6. Sorter i graderingsrutorna i vårvete 216 i olika län. Län Diskett Quarna Dacke Vinjett Triso Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Mjöldagg Två graderingsrutor angreps av mjöldagg i början av juli. Angreppsnivån låg på max 4 % angripna blad i slutet av graderingssäsongen. Bladfläckar Tidigt på säsongen förekom angrepp av vetets bladfläcksjuka i ett par graderingsrutor, båda blev sedermera kraftigt angripna. I mitten av juli noterades bladfläckar i ungefär hälften av fälten. De sjukdomar som förekom, förutom vetets bladfläcksjuka, var svartpricksjuka och brunfläcksjuka. Medelvärdet vid slutgradering av bladfläckar var ganska högt jämfört med tidigare år. Rost Gulrostangreppen i vårvete var mindre omfattande i år än de två senaste åren. Sporadiska fynd av gulrost gjordes i slutet av juni i sorterna Diskett och Triso. I mitten av juli fanns etablerade angrepp i sex graderingsrutor och även Dacke och Quarna hade drabbats. Den högsta noteringen gjordes i utvecklingsstadium 75 och var 36 % angripna blad. 2

23 Angripna blad (%) Löss (antal) per strå 1 8 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Havrebladlus /5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 18/7 Utvecklingsstadium (DC) samt datum Figur 13. Skadegörarutveckling i vårvete 216. Medeltal för Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på häggar visade på ovanligt stora mängder under vintern Läs mer om prognosen under avsnittet om havre. Havrebladlöss förekom i små mängder runt om i regionen redan vid första graderingstillfället. Det var vanligt att lössen satt under markytan. Kulmen nåddes oväntat tidigt, då vårvetet var i stråsträckningsfasen. Vid den tidpunkten hade tre av graderingsfälten mer än 5 löss per strå. Vissa sent uppkomna fält klarade sig nästan helt från löss. Efter midsommar försvann lössen från de flesta fält och det var tidigt jämfört med andra bladlusår. I juli fanns inga kvar i graderingsrutorna. Rödsotvirus förekom i vissa fall och som mest räknades 5 angripna plantor per kvadratmeter. Sädesbladlöss hittas sporadiskt i vårvete under säsongen. Vetemyggor I 4 % av de axprover som graderades fanns röda vetemyggor. Alla angripna prover var från Uppsala län och överskred skadetröskeln som är ca 4 5 % angripna kärnor. Som mest var 9 % av kärnorna angripna. Årets angrepp var på samma nivå som de varit de senaste åren och medelvärdet landade på 2,5 % angripna kärnor. Övriga skadedjur De riskvärderingar som gjordes för fritfluga visade på spridning från liten till stor risk, beroende på uppkomsttiden och vädertyp vid 9 daggrader. Fritflugeskadorna blev överlag små, men i ett sent sått fält räknades 15 % skadade plantor. Läs vidare om prognosen för fritflugeangrepp under avsnittet om havre. 21

24 Korn Omfattning och sortfördelning Mellan 3 maj och 25 juli graderades 38 kornfält en gång per vecka. Tabell 7. Sorter i graderingsrutorna i vårkorn 216 i olika län. Län Propino Makof Catriona Baronesse Salome Irina Sanette Barbro Judit Tam Tam Kannas Brioni AB C U W X Summa Mjöldagg Angrepp av mjöldagg förekom nästan inte alls i graderingsrutorna under denna säsong. Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka förekom i några av graderingsrutorna. Angreppen var små förutom i två fall då mer än hälften av bladen var angripna i mitten av juli. I båda fallen var förfrukten korn. Bladfläckar Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i knappt hälften av graderingsrutorna. Medelvärdet för angreppen var lågt (1 % angripna plantor). Två fält hade över 5 % angripna plantor, nämligen 7 respektive 1 %. Utvecklingen av sekundära angrepp av kornets bladfläcksjuka var långsam. De första fläckarna på övre blad observerades i mitten av juni, under stråskjutningen. Riktvärde för bekämpning uppnåddes i några av graderingsrutorna kring midsommar. I mitten av juli fanns bladfläckar i alla graderingsrutor och angreppsnivån varierade mellan 4 och 9 % angripna blad. Årets medeltal låg ovanligt lågt under hela säsongen (se figur 14). Kornets bladfläcksjuka var den dominerande bladfläcksjukdomen 216. Övrigt Flygsot konstaterades i fler graderingsfält än vanligt. 22

25 Angripna blad (%) Löss (antal) per strå 1 8 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Havrebladlus /5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 18/7 Utvecklingsstadium (DC) samt datum Figur 14. Skadegörarutveckling i vårkorn 216. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var högre än det varit på 16 år, i genomsnitt,9 ägg per knopp. Enstaka träd hade mer än fyra löss per knopp, men det fanns också träd som nästan inte hade några lusägg. Vingade löss förekom i hela regionen redan i slutet av maj. I flera fält fanns redan mer än en lus per strå vid första graderingstillfället, alltså tidigt i bestockningsfasen. Det var vanligt att lössen satt under markytan. Kulmen nåddes i mitten av juni och då hade åtta fält mer än tio löss per strå. Samtidigt fanns det fält med bara enstaka löss. Det fanns en tendens att mängderna var lägre i Västmanland och i sent uppkomna fält. Efter midsommar försvann lössen från fälten, vilket var oväntat tidigt. De lämnade senare i sent uppkomna fält. Symtom av gulsotvirus förekom i en fjärdedel av graderingsrutorna. Det var vanligare och kraftigare angrepp i norra Uppland, Dalarna och Gävleborg. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i mitten av juni (början på stråskjutningen) och förekomsten var mycket liten. Vid axgången graderades andelen blad med minor och angreppen var försumbara. Tabell 8. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i korn. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212) Län AB ,2 C, ,6,2,9 6,4,5 U 3 14,2 41 3,5 1,3 6,9 9 1,3 W och X ,4 23

26 Angripna blad (%) Löss (antal) per strå Havre Omfattning och sortfördelning Mellan 31 maj och 25 juli graderades 16 havrefält en gång per vecka. Tabell 9. Sorter i graderingsrutorna i havre 216 i olika län. Län Fatima Belinda Kerstin Symphony Galant Övriga Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Summa Bladfläckar Angreppen av havrens bladfläcksjuka var små, vilket är normalt. Primärangrepp förekom i ungefär hälften av fälten med som mest 1 % angripna plantor. Sekundära angrepp av bladfläcksjuka förekom i ca 6 % av graderingsfälten i slutet av säsongen. Medelvärdet var då knappt 4 % angripna blad och den högsta noteringen var 38 %. Ingen bladbakterios konstaterades. Rost Två fynd av kronrost gjordes i mitten av juli i Uppsala län. Angreppet i det ena fältet var omfattande vid sista graderingen i utvecklingsstadium Mjöldagg Bladfläckar Kronrost Havrebladlus /5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 18/7 25/7 Utvecklingsstadium (DC) samt datum Figur 15. Skadegörarutveckling i havre 216. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. 24

27 Fusarium Inga observationer av fusarios rapporterades in. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsat enligt provtagningen som gjordes av spannmålsbranschen. Enstaka sent tröskade fält hade halter av DON som överskred gränsvärdet för livsmedel. Övriga sjukdomar Flygsot konstaterades i enstaka graderingsfält. Mjöldagg noterades i ett fält i slutet av säsongen och då var 12 % av bladen var angripna. Bladlöss och rödsot Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var högre än det varit på 16 år, i genomsnitt,9 ägg per knopp. En hägg utanför Uppsala hade väldigt högt medelvärdet; 4,8 löss per knopp, och även utanför Gävle räknades mer än 4 löss per knopp. Samtidigt fanns det häggar som inte hade lusägg. Vingade löss förekom redan i hela regionen i slutet av maj. I Stockholms län fanns redan mer än två löss per strå vid första graderingstillfället. Uppförökningen skedde medan plantorna ännu var i bestockningsfasen. Det var vanligt att lössen satt under markytan fram till mitten av juni. Vid den tidpunkten hade en tredjedel av graderingsfälten mer än 2 löss per strå. I de värst drabbade fälten (i Gävleborgs och Stockholms län) var det ibland svårt att räkna fram ett medeltal då plantorna var helt täckta. Samtidigt fanns det fält med bara runt 1 lus per strå i medeltal. Det fanns en tendens att mängderna var lägre i Västmanland och i sent uppkomna fält. Strax före midsommar noterades åter vingade löss och stora mängder naturliga fiender. Efter midsommar försvann lössen från fälten, vilket var oväntat tidigt. Symtom av rödsotvirus var vanligt förekommande och de kraftigaste angreppen fanns i Dalarna och Gävleborg. De första symtomen sågs i mitten av juni och tidigt angripna plantor var kraftigt påverkade och gick inte ur holk. I graderingsrutorna gjordes en uppskattning av mängden angripna plantor och det varierade från enstaka till fler än 25 per kvadratmeter. Enstaka sädesbladlöss hittades i enstaka fält i början av juli. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes som måttlig. Fritflugornas svärmning har sin topp vid 9 daggrader vilket i år inföll maj i regionen förutom i Hälsingland och Dalarna där det inföll 31 maj. De allra flesta riskvärderingar som gjordes visade på medelstor risk, men ett par fält hade lägre och ett par något högre risk beroende på uppkomsttiden och gynnsamt väder för fritflugan. Fritflugor noterades i skålfångster från mitten av maj men i mindre mängder. Fritflugeskador konstaterades i flertalet graderingsrutor men angreppen var oftast små. Som mest var 15 % av plantorna angripna. 25

28 Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i början av juni (början på stråskjutningen) och förekomsten var mycket liten. Vid axgången graderades andelen blad med minor och angreppen var försumbara. Tabell 1. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i havre. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212) Län AB C , U ,3,8 32 W och X

29 Höstoljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 3 maj och 4 juli graderades nio höstrapsfält en gång per vecka. Tabell 11. Sorter i graderingsrutorna i höstoljeväxter 216 i olika län. Län Avatar PR44D6 Carlo Mascara Arivee Okänd Stockholms Uppsala Västmanland Summa Bomullsmögel Sklerotiedepåer lades ut på fem platser i Stockholms och Uppsala. En vecka in i maj grodde enstaka apothecier i två fält i Uppsala län. Angrepp av bomullsmögel graderades i augusti i rutorna men även i ytterligare 11 obehandlade fält. I sex fall uppträdde symtom. Upp till 9 % av plantorna var angripna. Medel var 1,1 % vilket är en återgång till en låg nivå jämfört med de senaste två åren. Klumprotsjuka Klumprotsjuka graderades i april i totalt 19 fält, varav 11 var utanför graderingsverksamheten. Angrepp på enstaka plantor konstaterades på en gård där smitta konstaterats tidigare på andra fält. Svartfläcksjuka Svartfläcksjuka noterades i ungefär hälften av fälten men angreppen var mycket små. Rapsbaggar Rapsbaggar fanns i alla graderingsrutor i början av maj. Mängderna var oftast små men i ett fall fanns 6 rapsbaggar per planta i utvecklingsstadium 32, vilket är över bekämpningströskel. Övriga skadedjur Kålmal förekom i flertalet fält från slutet av maj, men sällan i stora mängder. Larver uppträdde då höstrapsens blomning just avslutats. Skador på skidor graderades i augusti men det var försumbara. Larver av blygrå rapsvivel gav i enstaka fall skador på stjälkarna. Förekomsten av flygande rapsvivlar var dock i de flesta fall mycket liten. Skidgallmygga var inget problem i år heller. 27

30 Våroljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 23 maj och 11 juli graderades åtta vårrapsfält och ett vårrybsfält en gång per vecka. Tabell 12. Sorter i graderingsrutorna i våroljeväxter 216 i olika län. Län Vårraps Vårrybs Larissa Majong Mirakel Mosaik Builder Cordelia Stockholms Uppsala Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Summa Bomullsmögel Det var små angrepp av bomullsmögel. Apothecier grodde i början av juli i sklerotiedepåerna som fanns i Uppsala län. Angrepp av bomullsmögel graderades i augusti i rutorna (utom i Gävleborgs) men även i ytterligare sju fält i Uppsala och Stockholms län. Symtom hittades på huvudstjälken i sex av de totalt 15 fälten. Som mest var 15 % av plantorna angripna (medel 3 %). Klumprotsjuka I ett av graderingsfälten fanns mycket kraftiga angrepp av klumprotsjuka. Smitta har konstaterats på andra fält på samma gård tidigare år. Svartfläcksjuka Det var ovanligt liten förekomst av svartfläcksjuka på skidorna i år igen. Rapsbaggar Från början av juni noterades rapsbaggar, men mängderna var små. Övriga skadedjur Jordloppor förekom, men skadorna var små. Kålmal hittades i fält i kring 26 maj i hela vår region. Mängderna varierade mellan fält men det kunde vara stora mängder som flög upp när man gick över fältet. En vecka in i juni noterades de första äggen på rapsblad och 4-5 juni noterades små larver i vissa fält. Mängden larver räknades som mest till sex stycken per planta (i mitten av maj, före knoppstadium) men det fanns variation mellan fält. Efter midsommar tycktes antalet flygande kålmal öka igen. Runt månadsskiftet juni juli hittades puppor, samtidigt som larver och flygande kålmal förekom i de flesta graderingsrutor. Då stod vårrapsen i blom. 28

31 Skador av kålmal var allmänt förekommande, men var mindre allvarliga än befarat. Kraftiga skador sågs bara i obehandlade bestånd. Faktorer som kan ha påverkat var effektiva bekämpningar, kraftiga regn samt naturliga fiender. Kålflugelarver räknades på rötter dels kring midsommar, dels i augusti. I enstaka fält noterades larver på rötterna i juni men i augusti fanns inga märkbara skador. 29

32 Ärter Omfattning och sortfördelning Mellan 31 maj och 18 juli graderades tretton ärtfält en gång per vecka. Tabell 13. Sorter i graderingsrutorna i ärter 216 i olika län. Län Ingrid Clara Onyx Faust Rocket Stockholms Uppsala Västmanland Summa Sjukdomar Inget ärtbladmögel hittades i rutorna under graderingssäsongen men däremot i 9 % av baljproverna som togs in före skörd. I genomsnitt hade 9 % av baljorna förekomst av svampen. Angreppsgraden var som mest 33 % angripna baljor och i det fältet var det tydligt att ärtvecklarangripna baljor mer frekvens hade angrepp av ärtbladmögel också. Ärtfläcksjuka noterades i ett fält i små mängder vid sista graderingstillfället. Vid undersökningen av baljorna fanns ärtfläcksjuka i 7 % av proven. Angreppsgraden var dock låg och som mest hade 3 % av baljorna angrepp. Bomullsmögel noterades i 2 % baljproverna som samlades in. Som mest hade 8 % av baljorna angrepp. Det var dock endast enstaka av baljorna där det fanns sklerotier. Löss De första ärtbladlössen upptäcktes två veckor in i juni, före ärtornas knoppsättning. Efter midsommar förekom de i nästan alla graderingsrutor och mängderna varierade från enstaka till 1,8 löss per toppskott. Uppförökningen skedde långsamt under juni och som mest räknades 2,7 löss per toppskott under blomning. I mitten av juni hade mängderna minskat i alla fält utom ett i Uppsala län som då hade 5 löss per toppskott. Ärtvecklare Undersökning av ärtvecklarens skador i baljprover gav som resultat larvätna ärter i 11 % av baljorna i medeltal, figur 17 visar hur medelvärdet förhåller sig till tidigare års. Ärtvecklarskador förekom i alla prover även i år. Den högsta noteringen var 21 % angripna baljor, vilket är lägre än de senaste årens maxangrepp. 3

33 Angripna baljor (%) Figur 16. Ärtvecklarskador Andel angripna baljor i medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborg län. År Övriga skadedjur Som vanligt förekom gnagskador av ärtvivel i de flesta fält, men det var mycket svaga angrepp. 31

34 Åkerböna Omfattning och sortfördelning Mellan 31 maj och 14 juli graderades fem åkerbönfält en gång per vecka. Tabell 14. Sorter i graderingsrutorna i åkerböna 216 i olika län. Län Boxer Aurora Paloma Arla Fuego Uppsala Västmanland 1 1 Chokladfläcksjuka Angrepp av chokladfläcksjuka var mycket svaga fram till sista graderingstillfället då ett fält hade fläckar på alla plantor. I mitten av september var det lätt att hitta chokladfläcksjuka, men i de flesta fall påverkade det inte skörden nämnvärt. Övriga sjukdomar Vid sista graderingen, efter blomning, noterades bönfläcksjuka i ett fält. Under graderingarna hittades ingen bönrost men senare var det allmänt förekommande. Löss Inga löss hittades i graderingsrutorna. Övriga skadedjur Ärtvivel förekom i de flesta fält i början av säsongen men gnagskadorna på plantorna var inte allvarliga. Inga bönsmyg upptäcktes i fält under sommaren. Skador av bönsmyg graderades på bönor från färska baljor, eller från skörd, från alla graderingsrutor samt åtta fält utanför graderingsverksamheten. Skador hittades i sex fält i Vattholma, Bålsta, Västerås, Fjärdhundra, Trögden och där var mellan 5 och 12 % av bönorna angripna. Målet med inventeringen var dock att hitta bönsmygen om den fanns och därför togs proverna i fältkanter där sannolikheten är större. Därför kan angrepphalten i proverna vara högre än i skörden som helhet. De angripna bönor som undersöktes i slutet av augusti innehöll oftast larv eller puppa medan det i början av september var vanligt med fullbildad skalbagge eller utgångshål av skalbagge. 32

35 Norrlandslänen Omfattning av graderingsverksamheten i Norrlandslänen I våras startade en graderargrupp upp i vardera Jämtlands och Västernorrlands län. Där har det tidigare inte funnits någon graderingsverksamhet. I och med detta samlar Växtskyddscentralen graderingsresultat från samtliga län i landet. De som utförde graderingarna var lantbrukare samt rådgivare från Länsstyrelserna, Hushållningssällskapet och en lärare från Forslundagymnasiet. Tabell 15. Antalet graderingsrutor per gröda och län 216. Län Korn Havre Vårvete Vårrybs Norrbotten (BD) Västerbotten (AC) Jämtland (Z) Västernorrland (Y) Summa Grödornas utveckling i Norrlandslänen Vissa vårsädesfält kunde sås tidigt men efter det kom en period med regn så även normala och något sena såtidpunkter förekom. Regnet på våren påverkade grödan på många håll och i Jämtland såg man en tydlig skillnad på det som såtts före och efter regnet. Lokalt i Västerbotten och Västernorrland dränktes en del fält och de tidiga sådderna klarade sig bäst. Skörderesultatet i Jämtlands län blev bra. Det var det även i Västerbottens och Norrbottens län, även om det var mer ojämnt där. Skördarna i Västernorrlands län låg överlag på en normal nivå. Korn De kornfält som var med i graderingsverksamheten såddes som tidigast i början av maj (Jämtlands och Västernorrlands län) och som senast en vecka in i juni (Norrbottens län och Västernorrlands län). Den dominerande förfrukten i de kornfält som graderades var vall. Fem av fälten hade korn som förfrukt. Två fält med havre respektive potatis som förfrukt graderades också. Mjäla var den vanligaste jordarten (9 fält), därefter lättlera (6 fält). Sand mo förekom också (3 fält) och även mulljordar (2 fält). Tabell 16. Sorter i graderingsfälten i de fyra länen Län Kannas Vilde Judit Aukusti Salome Makof Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland

36 Angripna blad (%) Bladfläckar följdes under hela säsongen i graderingsrutorna och det var varierande förekomster. Många fält förblev förskonade från bladfläckar. Faktorer som kan förklara det är vall i växtföljden, friskt utsäde och en snabb uppkomst efter sådd. I diagram 17 redovisas kornets bladfläcksjuka, som var den dominerande sjukdomen. I slutet av juni syntes symtom på de övre bladen för första gången, i flera fält spridda i området. I slutet av graderingssäsong noterades fläckar i ungefär hälften av graderingsrutorna och angreppen varierade mellan 16 och 9 % angripna blad. Sköldfläcksjuka dominerade i ett fält som hade korn som förfrukt och fläckar fanns där på mer än 8 % av de översta bladen vid sista graderingstillfället. I ytterligare tre fält noterades sköldfläcksjuka i mitten av juli men bland dem var som mest 2 % av bladen angripna. 1 Samtliga 8 Norrbotten 6 Jämtland /5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 18/7 25/7 Utvecklingstadier (DC) samt datum Figur 17. Utveckling av bladfläckar i korn i Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Medelkurvan för Norrbottens län låg högst och medelkurvan för Jämtlands län låg lägst. Havrebladlöss ställde till problem i angränsande Gävleborgs län och även i Norrlandslänen var årets mängder större än vanligt. Angreppen var mindre i de två nordligaste länen än i resten av Växtskyddscentralens region. I figur 18 visas graderingsresultaten, men antalet observationer från Västernorrland är så få att några generella slutsatser för länet inte bör dras utifrån dem. I Jämtlands län ökade antalet löss kraftigt i början av juli, men de minskade snabbt kort därefter. Som mest räknades mer än 5 löss per planta i genomsnitt och det är en mycket stor mängd. 34

37 Löss (antal) per strå Symtom av rödsotvirus noterades i några graderingsrutor. I Västernorrland kunde det vara kraftiga angrepp. Flygsot fanns i ett par graderingsrutor Västerbotten Norrbotten Jämtland Västernorrland /5 6/6 13/6 2/6 27/6 4/7 11/7 18/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 18. Utveckling av havrebladlöss i Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Havre Tre havrefält i Norrbottens län graderades. Två av fälten (sorten Cilla) såddes i slutet av maj och det tredje (sorten Akseli) såddes 8 juni. Förfrukter var vall eller korn. Havrebladlössen förekom i alla graderingsrutor i havre. Som mest räknades två löss per strå i början av juli. Inga symtom av rödsotvirus eller flygsot konstaterades i graderingsrutorna. Antalet havrefält i graderingsverksamheten är dock så få så det är svårt att dra några ytterligare slutsatser. Vårvete Tre vårvetefält i Västernorrland graderades. De såddes i mitten av maj med sorterna Diskett respektive Annina. Förfrukter var korn eller vall. I två av graderingsrutorna förekom havrebladlöss från veckan före midsommar. Som mest räknades sex löss per planta i genomsnitt. Första veckan i juli hade mängderna minskat. Det fanns gott om naturliga fiender. 35

38 Symtom av rödsotvirus noterades i en graderingsruta. Bladfläckar förekom men inte i någon större utsträckning. Vårrybs Två fält med sorten Petita i Västerbotten var med i graderingsverksamheten samt ett Cordelia-fält i Västerbotten. De var sådda en vecka in i juni respektive i mitten av maj. Precis som i resten av Sverige drabbades fälten i Västerbotten och Norrbotten av kålmal. Första observationen gjordes i mitten av juni, innan rybsen fått knoppar. I de flesta fall skedde ingen större uppförökning och de ledde inte till några allvarliga skördesänkningar även om mängderna flygande malar stundtals var stora. Små mängder av jordloppa och rapsbaggar noterades i några av graderingsrutorna. 36

39

40 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO16:23