Växtskyddsåret Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 215 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation

2 Omslag: Rödsotvirus i höstkorn Foto: Gunilla Berg Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Lina Norrlund, Anders Lindgren Jordbruksverket Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn

3 Inledning I denna skrift kan du läsa om resultaten från prognos- och varningsverksamheten i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län under växtskyddsåret 215. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksrapporter. Försöksrapporter samlas på Växtskyddsåret från Växtskyddscentralens övriga regioner, samt äldre upplagor finns på vår webbplats, som du når via Syftet med prognos- och varningsverksamheten Prognos- och varningsverksamheten är ett viktigt hjälpmedel för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. Växtskyddscentralen använder resultaten från veckovisa graderingar samt inventeringar för att ställa prognoser och ge information om det aktuella växtskyddsläget. Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Medverkande i graderingsverksamheten Medverkande i prognos- och varningsverksamheten 215 var Växtskyddscentralen i Uppsala (VSC), Hushållningssällskapet, Lantmännen, samt Landsbygdsenheten på Länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 24 stycken. Växtskyddsåret 215 bygger på graderingar i varningsfälten, särskilda inventeringar, samt på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Tabell 1. Antal varningsfält 215 i olika län och grödor. Höstvete Råg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Ärter Höstraps Vårraps Lin Vårrybs Åkerböna Summa Län Stockholms (AB) Uppsala (C) Västmanland (U) Dalarnas (W) Gävleborgs (X) Totalt Därav ekologiska

4 Figur 1. Graderingsgårdar 215. Gårdar som graderas av lantbrukaren själv markeras med grönt, gårdar som graderas av Växtskyddscentralen markeras med rött och de blå graderades av Hushållningssällskapet. Källa: Google Maps Metoder för veckovisa graderingar och inventeringar Från slutet av april till mitten av juli utfördes regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter, åkerbönor, lin och oljeväxter. 67 gårdar var med i verksamheten och fyra av dem var ekologiska, övriga konventionellt odlade. En gång i veckan graderades obehandlade rutor, som i de konventionellt odlade fälten var en sprutbredd breda och ca 3 m långa. Insekter räknas på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor). Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 blad från de tre översta bladnivåerna och anges som procent angripna blad. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen. Vid enskilda tillfällen togs även prover in från dessa obehandlade rutor. Det gällde plantor från höstvete, rågvete och råg för att gradera stråknäckare och rotdödare, ax från höstvete, vårvete 2

5 och rågvete för att gradera vetemygga samt ärtbaljor för ärtvecklare och sjukdomar på baljorna. I graderingsrutorna i oljeväxter gjordes en slutgradering av sjukdomar i augusti. Ta del av resultaten Resultaten från de veckovisa graderingarna samlas i en databas som nås från vår webbplats ( Från databasen kan man dels plocka ut gamla resultat, dels följa graderingarna undersäsongen via en karttjänst. Resultaten från inventeringarna som görs under säsongen vid fasta tillfällen samlas i en excelbaserad databas som nås via e-tjänsten Inventering av skadegörare. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och facebooksidan Växtskyddscentralen Uppsala. De avgörande besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. Åkerarealens användning i Sverige 215 Den dramatiska minskningen av vårrapsodlingen fortsatte under 215. Några andra avbrottsgrödor har ökat, som höstoljeväxter, baljväxter och oljelin, men totalt sett är det en mer spannmålsdominerad odling de senaste två åren än åren före det. Tabell 2 visar vidare att alla höstgrödor utom höstrybs ökar och att vårvete och korn har minskat något. Tabell 2. Åkerarealens användning 215 (ha) samt förändring jämfört med 214 (ha). Preliminära siffror från Jordbruksverket. Gröda Stockholm Uppsala Västmanland Dalarna Gävleborg Totalt jmfr 214 Höstvete Vårvete Råg Rågvete Höstkorn Korn Havre Blandsäd Majs Baljväxter Höstraps Höstrybs Vårraps Vårrybs Oljelin Vall Grönfoder Frövall Potatis Träda Summa

6 Väder 214/215 Sommaren 214 avslutades med regndagar med jämna mellanrum under augusti. September bjöd på soligt väder med lite nederbörd men september kom ett oväder med regn och kalla, kraftiga vindar. Resten av hösten 214 var det högre medeltemperaturer än normalt. Första frosten i Uppsalatrakten inföll september. I oktober förekom enstaka frostnätter men temperaturen på dagarna låg ofta mellan 1 och 17 grader. Oktober var regnigare än normalt, speciellt i Dalarna. November var solfattig och uppfattades som blöt, även om nederbördsmängderna inte var särskilt stora. Vintern var mycket mild, jämfört med normaltemperaturen, men det blev trots det tjäle. Det kom lite snö till jul och när den ömsom smälte ömsom frös så täcktes många fält av is. I mitten av januari föll ett rejält snötäcke som låg kvar i 1 2 månader. Trots isen i januari vållade snösmältningen inga stora problem utan våren kom tidigt. Mars och april var varmare än normalt och april var dessutom nederbördsfattig. Under maj kom 2 3 gånger mer regn än det brukar göra. I både maj och juni var medeltemperaturen 1 2 grader svalare än normalvärdena. Juli var väldigt regnig och med undantag för Brunnby lantbrukardagar 1 2 juli fick vi vänta till augusti innan någon riktig sommarvärme kom. 214/215 Uppsala Normal Sol (timmar per månad) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 214/215 (SMHI). 4

7 Falun 6 5 Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Uppsala 6 5 Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Sala 6 5 Snödjup (cm) Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 3. Snödjupet på tre platser i regionen under vintern 214/215 (SMHI). 5

8 16 Falun 214/215 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 16 Uppsala Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 16 Västerås Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Månadsvis nederbörd vid tre platser i regionen 214/215 (SMHI). 6

9 2 Falun 214/215 Normal Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 2 Uppsala Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Västerås 2 Medelemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 5. Månadsvis medeltemperatur vid tre platser i regionen 214/215 (SMHI). 7

10 Medeltemperatur och nederbörd ( C/mm) Falun Nederbörd Temperatur /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Medeltemperatur och nederbörd ( C/mm) Uppsala /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Medeltemperatur och nederbörd ( C/mm) Västerås /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 6. Dygnsvis nederbörd och medeltemperatur maj juli 215 vid tre platser (SMHI). 8

11 Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring Sådden av höstoljeväxter i augusti 214 försvårades av många regndagar. September bjöd dock på goda förhållanden för höstsådd. Merparten av de höstvete-, råg- och rågvetefält som graderades såddes under de tre första veckorna i september. De höstrapsfält som var med i graderingsverksamheten såddes under första halvan av augusti. Många av dem var mycket frodiga vid invintringen men hade inte dragit iväg på höjden. Vårsådd och utveckling under våren Under andra halvan av april såddes de flesta av vårsädes- och baljväxtfälten där graderingsrutorna sedermera placerades ut. På många håll tog vårsådd skada av regnen, speciellt i Dalarna och Gävleborg. I de länen blev vårbruket utdraget och några av graderingsfälten där såddes en bit in i maj. Utvecklingsstadie 3 uppnåddes tidigt i höstvete jämfört med ett medelår. Den svala försommaren bromsade dock upp utvecklingen i höstgrödorna. Många höstvetefält låg kvar på utvecklingsstadie 3 eller 31 under flera veckor i maj. De våroljeväxter som graderades hade stor spridning i sådatum, från andra veckan i april till början av juni. Många av dem utvecklades bra under våren. I höstoljeväxterna uppnåddes knoppstadium i april. Utveckling under sommaren Det blev en lång säsong. Höstvetet låg ca två veckor efter i utvecklingen under hela juni. Axgången skedde vid midsommar för merparten av graderingsfälten. De tidigare sorterna var lite tidigare än det och de nordligaste fälten lite senare. Vid tidig mjölkmognad (utvecklingsstadie 73), i början av juli, var utvecklingen i fas med normalkurvan. Rågens utveckling bromsades upp något i början av juni då fälten gick i ax men blomningen dröjde. Flera höstoljeväxtfält började blomma under andra veckan av maj, men blomningen blev lång och pågick på flera ställen fram till midsommar. För vårsäden var variationen ganska stor men i de flesta fall inföll axgången vid månadsskiftet juni juli. Ärt- och åkerbönfälten som graderades började blomma vid samma månadsskifte. Skörd och kvaliteter I mitten av augusti drog skörden i gång på allvar, men den blev utdragen. Lin och åkerböna skördades i slutet av oktober i många fall. Skördarna blev höga både för höstsäden och vårsäden. Även många ärtodlare och oljeväxtodlare blev mycket nöjda med uppemot 5 ton/ha respektive 3 ton/ha för vårraps och 4 ton/ha för höstraps. Proteinhalterna var generellt låga. För vårvete var även falltalen låga över lag. Kvalitetskraven för maltkorn var svåra att klara i många fall. Däremot var oljehalterna höga i raps. 9

12 Höstvete Omfattning och sortfördelning Mellan 27 april och 28 juli graderades 61 höstvetefält en gång per vecka. Tabell 3. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 215 i olika län. Län Julius Olivin Norin Praktik Ellvis Kranich Brons Cubus Mariboss Kosack Stava Skagen AB C U W 1 X Summa Utvintringssvampar Det var väldigt ovanligt med utvintringsskador av snömögel eller stråknäckare. Stråbas- och rotsjukdomar Angreppen av stråknäckare vid vårgraderingen var starkare än de varit de senaste åren, men endast i en ruta uppnåddes bekämpningströskel. I hälften av fälten fanns angrepp och medelindex var 2. Vårgraderingen gjordes i utvecklingsstadie I utvecklingsstadie 75 gjordes en gradering vars medeltal jämförs med tidigare år i figur 7. Ungefär hälften av de graderade fälten uppnådde skadetröskel och sex av dem hade ett index på mer än 6 % vilket är mycket högt. Trots detta så verkade grödan sällan vara påverkad, men i enstaka fält kunde man se vitaxighet då en del ax brådmognade. Angreppen av rotdödare var vanligare i år än de senaste åren, se tabell 4. Vid graderingen i utvecklingsstadie 75 konstaterades angrepp i två tredjedelar av proverna och genomsnittsindex för rotdödare var fem. I en ruta uppnåddes skadetröskeln. Vid graderingen i utvecklingsstadie 75 noterades även stråfusarios i flera fält och skarp ögonfläck i enstaka. Tabell 4. Angrepp av rotdödare i höstvete 215. Område Antal fält Rotdödarindex Medel Min Max Stockholms län 5,6 3 Uppsala län 23 6,6 31 Västmanlands län 4 2,5 1 Dalarnas län 1-5 1

13 Stråknäckarindex Årtal Figur 7. Angrepp av stråknäckare i höstvete. Medel av index i regionen. Mjöldagg I början av maj noterades mjöldagg i sex graderingsrutor med som mest 22 % angripna blad. Senare under säsongen fanns angrepp på de övre bladen endast i små mängder. 1 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Brunrost Angripna blad (%) /4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 2/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 8. Skadegörarutveckling i höstvete 215. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. 11

14 Bladfläckar När graderingarna startade förekom bladfläckar allmänt i graderingsrutorna. I de flesta fall var det en normal förekomst av svartpricksjuka på de äldre bladen. I några fall var det vetets bladfläcksjuka och den kunde ge kraftiga angrepp tidigt på säsongen. Utvecklingen av svartpricksjuka var långsam och det var först i juli som det skedde en kraftigare ökning. I figur 9 kan man se utvecklingen över säsongen och årets angrepp av bladfläckar slutar på en nivå som ligger över medelnivån. Angrepp på 6 % eller mer fanns i nästan tre fjärdedelar av rutorna vid sista graderingstillfället. Brunfläcksjuka förekom i enstaka fält i slutet av graderingssäsongen Angripna blad (%) Utvecklingsstadie (DC) Figur 9. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Jämförelse med de senaste åren. Under 2- talet noterades det högsta slutangreppet 212 och det lägsta 211. Rost Det första angreppet av gulrost påträffades i Stockholms län tre veckor in i maj, vilket var relativt sent. Det var i sorten Kranich och angreppet utvecklades snabbt. Enstaka ytterligare fynd gjordes under början av juni, men vid midsommar var en fjärdedel av fälten drabbade. Angreppen fanns i Kranich, Olivin, Norin och Praktik. Senare hittades gulrost även i fält med sorterna Julius och Brons. Det skedde endast en liten ökning av angreppen under första halvan av juli. I mitten av juli konstaterades gulrost i Dalarna och Gävleborg. Slutligen fanns gulrost i 4 % av graderingsrutorna med ett medel på 5,6 % angripna blad, se figur 1. För att bestämma raserna av gulrost gjordes tester på angripna blad från två höstvetefält (Norin och Kranich) och två vårvetefält (Dacke och Diskett) i vår region. Resultaten visade att de raser av gulrost som förekom var Warrior och Kranich i dessa fält. Små angrepp av brunrost hittades i två fält vid sista graderingstillfället. 12

15 Övriga sjukdomar Symtom av axfusarios var sällsynt. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsat. I enstaka skördepartier observerades kärnor med bruna fläckar vid fästet, kallade black point. Troligen var det Alternaria spp, Fusarium spp och/eller Cladosporium spp som orsakade dessa symtom. Andel angripna blad (%) Brunrost Gulrost Årtal Figur 1. Slutangrepp (DC 75-1) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss Det var bara små mängder av bladlöss i graderingsrutorna. Sädesbladlöss konstaterades i Västmanlands län i mitten av juni. I mitten av juli förekom sädesbladlöss i ungefär en femtedel av fälten och som mest 2,3 löss per strå. Vetedvärgsjuka Symtom av vetedvärgsjuka var väldigt sällsynt. Inventering med hjälp av åtta gula fångstskålar under hösten 214 visade på spridd förekomst av randig dvärgstrit. I de flesta fall fångades enstaka stritar per vecka men i Örsundsbro var antalet mer än 5 stycken i mitten av september. SLU:s analyser visade på förekomst av virus på flera platser runt Uppsala och i Stockholms län. Under våren 215 inventerades stritar då vetet var känsligt för virusinfektion. Mycket få stritar fångades under den perioden. 13

16 Vetemyggor I axproverna var röd vetemygga vanligare än gul vetemygga precis som de senaste åren vilket framgår av figur 11. Larver av den röda vetemyggan förekom i två tredjedelar av axproverna och som mest var 14 % av kärnorna angripna. Det provet kom från ett fält i Uppsala län, som var det län med mest vetemyggangrepp. Den gula vetemyggans larver noterades i en tredjedel av axen och som mest var 4 % av kärnorna angripna. 5 Gul vetemygga Röd vetemygga Andel angripna kärnor (%) Figur 11. Andel kärnor (%) som angripits av gul vetemygga respektive röd vetemygga i höstvete Årtal Övriga skadedjur Vid begynnande axgång (DC 47) graderades förekomsten av trips. Det fanns i genomsnitt,22 trips/strå, vilket är en låg notering. Bekämpningströskeln 1 trips/strå uppnåddes i en graderingsruta. Skador på flaggbladets slida, som tripsarnas näringssug förorsakar, graderades tre veckor efter axgång (DC 75). I genomsnitt hade 44 % av fälten skador. Medel var 5,4 % skadade flaggbladslidor. Det kraftigaste angreppet var 4 %. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor. Övrigt Fysiologiska fläckar noterades i flera fält i mitten av juni. 14

17 Råg Omfattning och sortfördelning Mellan 4 maj och 13 juli graderades sex rågfält en gång per vecka. Tabell 5. Sorter i graderingsrutorna i råg 215 i olika län. Län Palazzo Amilo Brasetto Caspian Marcelo Stockholms län 1 Uppsala län Västmanland län 1 Utvintringssvampar Övervintringen var överlag god. Stråbas- och rotsjukdomar Stråknäckare och rotdödare graderades på prover som togs in i juli, efter utvecklingsstadie 75. Medelvärdet för stråknäckarindex var 13. Den högsta noteringen var index 39, vilket är över skadetröskeln som är ca 3. 1 Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost 8 Angripna blad (%) /5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 12. Skadegörarutveckling i råg 215. Medeltal för Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Mjöldagg I en av graderingsrutorna fanns små mängder av mjöldagg i början av maj. Enstaka fynd gjordes även i tre andra rutor senare på säsongen. Angreppen var dock svaga i alla fallen. 15

18 Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka konstaterades i nästan alla graderingsrutor vid första graderingstillfället. Då pågick stråskjutningen och utvecklingsstadierna var I början av juni, strax före blomning, varierade angreppen mellan 2 % angripna blad och 46 % angripna blad. Vid sista graderingstillfället hade tre fält angrepp på 7 9 % av bladen. Rost Första fyndet av brunrost gjordes i slutet av juni i ett fält. Under juli förekom svaga angrepp i nästan alla fält. Övriga sjukdomar I ett ekologiskt fält hittades enstakaplantor med stråsot. Angrepp av svampen fanns även på kvickrot på samma plats. Trips Trips förekom i hälften av graderingsrutorna och i genomsnitt var antalet,1 trips per flaggbladslida vid axgång. Bekämpningströskeln,5 1 trips per strå uppnåddes inte på dessa platser. Tripsarnas näringssug orsakar skador på flaggbladslidorna och det noterades i de flesta graderingsrutorna men skadorna var inte omfattande. 16

19 Rågvete Omfattning och sortfördelning Mellan 4 maj och 13 juli graderades sju rågvetefält en gång per vecka. Tabell 6. Sorter i graderingsrutorna i rågvete 215 i olika län. Län Tulus Borwo Remiko Sequenz Uppsala län Västmanlands län 1 1 Gävleborgs län 1 Summa Utvintringssvampar Övervintringen var överlag god och bara mindre angrepp av snömögel noterades. Stråbas- och rotsjukdomar Gradering av stråknäckare gjordes både i maj och juli. Stråknäckare konstaterades i två fält i maj, vid utvecklingsstadie 31, men angreppen var svaga. Resultatet från graderingen i juli, efter utvecklingsstadie 75, gav ett medelindex på 25. Det kraftigaste angreppet var ett fält med stråknäckarindex 49, vilket var över skadetröskeln. Inga symtom av rotdödare fanns i proverna som togs in i juli. Angripna blad (%) Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Bladfläckar Gulrost /5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 13. Skadegörarutveckling i rågvete 215. Medeltal för Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. Mjöldagg Det var överlag svaga angrepp av mjöldagg. Det kraftigaste angreppet uppträdde i sorten Remiko i ett fält där hälften av bladen hade mjöldagg i mitten av juli. 17

20 Sköldfläcksjuka Redan vid första graderingstillfället förekom sköldfläcksjuka i ett fält. Mer än hälften av graderingsrutorna var drabbades vid månadsskiftet juni juli. Angreppen var dock lägre än riktvärdet för bekämpning och maximalt noterades 2 % angripna blad. Bladfläckar I ett graderingsfält noterades vetets bladfläcksjuka i början av juni och det blev ganska kraftiga angrepp där. Övriga sjukdomar var svartpricksjuka och brunfläcksjuka. Vid sista graderingstillfället förekom bladfläckar i alla rutor och medel var 39 % angripna blad. Rost Gulrost konstaterades i sorten Sequenz den 11 maj. 1 2 veckor senare hittas även gulrost i Empero, Tulus och Remiko i sortförsöken i Västerås och Bålsta. Det skedde en långsam ökning i fälten under försommaren. Under juni dök angrepp i Tulus och Remiko på flera platser, bland annat i Dalarna och Gävleborg i fält utanför prognosverksamheten. I juli förekom gulrost i fem av graderingsfälten, men angreppen var svaga förutom i Sequenz där 6 % av bladen var angripna vid mjölkmognad. För att bestämma raserna av gulrost gjordes tester på blad från sorten Remiko i Dalarna (Borlänge) och Uppland (Bålsta). Resultaten visade på aggresiva rågveterasen respektive Kranichrasen i dessa fält. Trips Trips graderades vid axgång och bekämpningströskeln,5 1 trips per strå tangerades i två fält. Tripsskador graderades vid mjölkmognad och var oftast små, men i en graderingsruta noterades 68 % angripna flaggbladsslidor. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor. Vetemyggor Inga vetemyggor noterades i rågvete. 18

21 Vårvete Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 28 juli graderades 2 vårvetefält en gång per vecka. Tabell 7. Sorter i graderingsrutorna i vårvete 215 i olika län. Län Diskett Quarna Dacke Vinjett Triso Amaretto Uppsala län Västmanlands län 3 Dalarnas län 1 1 Gävleborgs län 2 2 Summa Mjöldagg Små angrepp av mjöldagg konstateras i enstaka fält under andra halvan av juni. Endast i ett fält skedde en uppförökning och angreppet var 24 % angripna blad vid sista graderingstillfället. Bladfläckar Medelvärdet vid slutgradering av bladfläckar blev ca 5 % angripna blad och det är ovanligt högt. Från början av juni förekom angrepp i flera graderingsrutor. Vid den tidpunkten hade två fält angrepp av vetets bladfläcksjuka på 2 respektive 5 % angripna blad. Det skedde dock ingen kraftig uppförökning av bladfläcksjuka till de övre bladen. I slutet av säsongen var svartpricksjuka den dominerande sjukdomen och den förekom i de allra flesta fält med som mest 78 % angripna blad. Rost Angreppen av gulrost var allmänt förekommande men inte lika omfattande som 214. Det första fynden gjordes i mitten av juni i Västmanlands och Uppsala län i sorterna Diskett och Amaretto. Andelen angripna graderingsrutor ökade varje vecka och i början av juli, vid axgång, var de kraftigaste angreppen runt 3 % angripna blad. Till slut hade gulrost hittats i alla fält utom fyra. Angreppsnivån var mellan 4 och 1 % angripna blad (medeltal 33 %). Alla sorter utom Vinjett var drabbade bland de fält som graderades. Graderingsrutan med sorten Triso hade kraftigt angrepp. Triso visade även en tendens till att ha kraftigare gulrostangrepp än många andra sorter i de sortförsök där gulrost förekom. För att bestämma raserna av gulrost gjordes tester på angripna blad från två höstvetefält (Norin och Kranich) och två vårvetefält (Dacke och Diskett) i vår region. Resultaten visade att de raser av gulrost som förekom i dessa fält var Warrior och Kranich. 19

22 1 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Andel angripna blad (%) /6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 2/7 27/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 14. Skadegörarutveckling i höstvete 215. Medeltal för Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var väldigt lågt i hela regionen, i genomsnitt mindre än,1 ägg per knopp. Det dröjde till mitten av juni innan havrebladlöss konstaterades i fälten och mängderna förblev mycket små under hela säsongen. I början av juli började sädesbladlöss hittas i enstaka fält i Gävleborgs län och Västmanland men mängderna förblev små. Från mitten av juli förekom de även i Uppsala län med som mest 1,47 löss per strå. Vetemyggor I 3 % av de axprover som graderades fanns vetemyggor, antingen röda eller gula. Angreppen varierade mellan,4 % och 9 % angripna kärnor (se figur 13). Skadetröskeln som är ca 4 5 % angripna kärnor uppnåddes i tre fall i Uppsala län. Årets angrepp är i samma nivå som det varit de senaste åren. Övriga skadedjur De allra flesta riskvärderingar för fritfluga som gjordes visade på låg risk. Undantagen var ett par sent sådda fält där risken bedömdes som måttlig respektive stor. Angrepp av fritfluga förekom i några av fälten där graderingar gjordes, men skadorna var små. Som mest fanns ett fält med 3 % angrepp (Uppsala län). I fälten med högst riskpoäng noterades inga skador. Läs vidare om prognosen för fritflugeangrepp under avsnittet om havre. Trips förekom i flera fält före axgång men i små mängder. 2

23 Korn Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 28 juli graderades 38 kornfält en gång per vecka. Tabell 8. Sorter i graderingsrutorna i vårkorn 215 i olika län (en okänd sort graderades). Län Propino Tipple Makof Catriona Filippa Salome Irina Baronesse Barbro Luhkas Tam Tam Einar Brioni AB C U W X Summa Mjöldagg Mjöldagg konstaterades i tre graderingsfält under säsongen. Angreppen var små. En ökning upp till ca 25 % angripna blad i ett sent sått fält med sorten Catriona. Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka noterades i några graderingsrutor redan i början av juni. En handfull uppnådde bekämpningströskel vid sen stråskjutning. Ökningen var dock begränsad i de flesta fält. Ett fält med sorten Einar som hade dock 7 % angripna blad i början av juli. Vid slutgradering fanns sköldfläcksjuka i 4 % av fälten och medelvärdet var 6 % angripna blad. Bladfläckar Primära angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i två tredjedelar av graderingsrutorna, vilket är mycket. Medelvärdet för angreppen var dock relativt lågt (1,7 % angripna plantor) och det var inget av fälten som hade så extremt stora angrepp som kunde förekomma 214. Alla hade under 5 % angripna plantor, utom några enstaka som hade något större förekomst. Sekundära angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades i månadsskiftet maj juni, strax före stråskjutningen. Riktvärde för bekämpning uppnåddes vid sen stråskjutning i ungefär hälften av graderingsrutorna. I slutet av juni, runt begynnande axgång, fanns bladfläckar på de övre bladen i två tredjedelar av graderingsrutorna. Som mest var 4 % av bladen angripna. I mitten av juli fanns bladfläcksjuka i alla graderingsrutor och angreppsnivån varierade mellan 6 och 1 % angripna blad. Kornets bladfläcksjuka var den dominerande bladfläcksjukdomen 215. Ramularia I enstaka fält noterades svaga angrepp av Ramularia under senare delen av juli. 21

24 1 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Andel angripna blad (%) /5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 2/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 15. Skadegörarutveckling i höstvete 215. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var väldigt lågt i hela regionen, i genomsnitt mindre än,1 ägg per knopp. Det dröjde till mitten av juni innan havrebladlöss konstaterades i fälten och mängderna förblev mycket små under hela säsongen. Enstaka sädesbladlöss hittades i enstaka fält från början av juli. Minerarfluga Det var mycket näringsstick av minerarflugor under bestocknings- och stråskjutningsfasen i Dalarna och Gävleborg. Ofta var 1 % av bladen angripna och det kunde även förekomma fler minor per blad i år än vanligt. I övriga områden var det lite näringsstick, vilket är normalt i de södra delarna av regionen. Angreppsgraden av minerarflugornas larver vid tiden för axgång redovisas i tabell 9 och det var lite mer än normalt. Tabell 9. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i korn. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212) Län AB ,2 C, ,6,2,9 6,4 U 3 14,2 41 3,5 1,3 6,9 9 W och X Övrigt Olika typer av fysiologiska fläckar förekom under säsongen. Bland annat noterades sköldfläcksliknande fläckar i sorterna Catriona, Tipple och Propino. 22

25 Havre Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 28 juli graderades 17 havrefält en gång per vecka. Tabell 1. Sorter i graderingsrutorna i havre 215 i olika län (en okänd sort graderades). Län Belinda Kerstin Matilda Ingeborg Haga Stockholms län 1 Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län 1 Gävleborgs län 2 1 Summa Bladfläckar Angreppen av havrens bladfläcksjuka var ovanligt små under säsongen. Primära angrepp förekom i 4 % av fälten med som mest 4 % angripna plantor. Sekundära angrepp av bladfläcksjuka förekom i drygt hälften av graderingsfälten i slutet av säsongen. Medelvärdet var knappt 4 % angripna blad i utvecklingsstadie 73 och den högsta noteringen var 16 %. Bladbakterios konstaterades i tre graderingsrutor. Sorten var Belinda. Det tidigaste angreppet uppträdde i mitten av juni och symtom var lätt att hitta i fältet. Det skedde dock ingen kraftigare ökning och angreppsnivån bedömdes som låg. Rost Ett fynd av kronrost gjordes i mitten av juli i Västmanlands län. Angreppet var svagt. 1 Bladfläckar Andel angripna blad (%) /5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 2/7 27/7 Utvecklingsstadier (DC) samt datum Figur 16. Skadegörarutveckling i havre 215. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. 23

26 Fusarium Inga observationer av fusarios rapporterades in. Problem med fusariumtoxinet DON var mycket begränsat enligt provtagningen som gjordes av spannmålsbranschen. Övriga sjukdomar Flygsot konstaterades i några av graderingsfälten. Ingen mjöldagg noterades. Bladlöss och rödsot Inventering av ägg av havrebladlus på häggar gjordes under vintern Antalet ägg var väldigt lågt i hela regionen, i genomsnitt mindre än,1 ägg per knopp. Det dröjde till mitten av juni innan havrebladlöss konstaterades i fälten och mängderna förblev mycket små under hela säsongen. Enstaka sädesbladlöss hittades i enstaka fält från början av juli. Symtom av rödsotvirus var sällsynt 215. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes som stor eftersom det var soligt under juli och sensommaren 214 och att vi började hitta fritflugor i fångstskålar redan innan temperatursumman uppnått 7 daggrader. Blåskålar var utplacerade i Stockholms län i landskap där stora fritflugepopulationer kan förekomma. Fritflugornas svärmning har sin topp vid 9 daggrader vilket i år inföll maj i Uppsalas och Västmanlands län. I Gästrikland och östra delarna av Stockholms län inföll 9 daggrader i slutet av maj och i Dalarna några dagar in i juni. De allra flesta riskvärderingar som gjordes visade på liten risk. I ett par sent utvecklade fält bedömdes risken som måttlig. Våren och försommaren var svala och regniga och det var relativt små fångster av fritfluga i blåskålarna. Fritflugeskador konstaterades i enstaka graderingsrutor och angreppen var små, som mest 3 % angripna plantor. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i början av juni (början på stråskjutningen) och det var stor förekomst i Dalarna och Gävleborg. I de södra delarna av vår region var det lite näringsstick, vilket är normalt där. Vid axgången graderades andelen blad med minor. Resultaten visar att det förekom kraftiga angrepp i Dalarna, Gävleborg och Västmanland. Tabell 11. Angrepp av mineraflugornas larver, så kallade minor i havre. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212) Län AB C ,6 1 7 U ,3,8 32,4 W och X ,5 24

27 Höstoljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 5 maj och 23 juni graderades elva höstrapsfält en gång per vecka. Tabell 12. Sorter i graderingsrutorna i höstoljeväxter 215 i olika län (en okänd sort graderades). Län Compass PR44D6 Alister Avatar Carlo Mascara Mercedes Stockholms 2 1 Uppsala Västmanland 1 Summa Bomullsmögel Sklerotiedepåer lades ut på sju platser i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. I slutet av maj grodde den första apothecien (i Uppsala län) men det dröjde till mitten av juni innan fler grodde. Angrepp av bomullsmögel var allmänt förekommande. Det är inte så vanligt i denna region men det var så även 214. Inventeringen som gjordes i augusti visade på variationer mellan 15 och 87 % angripna plantor medel var 54 %. Det är ett väldigt högt medelvärde men i vissa fält var plantorna angripna mestadels på sidoskott medan huvudskottet höll sig friskt. Klumprotsjuka Klumprotsjuka förekom i två av graderingsfälten. I det ena odlades en resistent sort och endast,5 % av plantorna hade angrepp vid inventeringen i augusti. I det andra var 54 % av plantorna angripna. Svartfläcksjuka Svartfläcksjuka var allmänt förekommande men angreppen var små. Rapsbaggar Rapsbaggar fanns i alla graderingsrutor i början av maj, men mängderna var små. Som mest räknades 5,5 rapsbaggar per planta i mitten av maj. Övriga skadedjur Skidgallmygga uppmärksammades i större omfattning än vanligt, men vid inventeringen stannade medelangreppet på 1,6 % angripna baljor. Gradering av rotskador av larver av kålfluga gjordes i augusti. I medel fanns gnag på 17 % och variationen var 3 7 %. 25

28 Våroljeväxter Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 29 juni graderades sju vårrapsfält och tre vårrybsfält en gång per vecka. Tabell 13. Sorter i graderingsrutorna i våroljeväxter 215 i olika län (två okända sorter av vårraps graderades). Vårraps Vårrybs Län Mosaik Majong Mirakel Axana Cordelia Uppsala 1 1 Västmanland 2 1 Dalarna 2 Gävleborg 1 Summa Bomullsmögel Det var stor variation i angreppsnivåerna av bomullsmögel. Upp till 34 % angripna plantor, medelvärdet var 9,4, vilket är högre än det varit de senaste åren. Vi följde sklerotiedepåer i vårraps på två platser i Uppsala och en i Västmanland samt i vårrybs på en plats i Dalarna. En vecka in i juli började apothecier gro i Västmanland och Dalarna och ytterligare en vecka senare i Uppland. Klumprotsjuka I ett av graderingsfälten fanns svaga angrepp av klumprotsjuka. Svartfläcksjuka Det var ovanligt liten förekomst av svartfläcksjuka på skidorna i år. Graderingsfälten hade inga eller väldigt svaga angrepp. Rapsbaggar Från mitten av juni noterades rapsbaggar, men mängderna var små. Övriga skadedjur Jordloppor förekom, men skadorna var små. Kålflugan följdes dels med filtfällor vid äggläggningen under juni, dels med inventering av gnagskador på rötterna i augusti. I medel var 26 % av plantornas rötter angripna och variationen var 3 62 %. Det noterades få skador och symtom på plantdelar ovan jord. 26

29 Lin Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 28 juli graderades sex linfält en gång per vecka. Tabell 14. Sorter i graderingsrutorna i lin 215 i olika län. Län Taurus Serenade Stockholms 1 Uppsala 3 Västmanland 1 1 Summa 5 1 Sjukdomar Linet var överlag mycket friskt i de fält där graderingsrutorna låg. I ett par fall noterades små angrepp av bladfläcksvampar under första halvan av juni men det var inget angrepp som utvecklades vidare. Skadedjur Under maj noterades jordloppor i linfälten men gnagen på plantorna var mycket begränsade. 27

30 Ärter Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 21 juli graderades elva ärtfält en gång per vecka. Tabell 15. Sorter i graderingsrutorna i ärter 215 i olika län (en okänd sort graderades). Län Ingrid Onyx Faust Rocket Stockholms 1 Uppsala Västmanland 1 1 Dalarna 1 Summa Sjukdomar I mitten av juni kom de första rapporterna om ärtbladmögel. Hälften av graderingsrutorna hade angrepp och i ett fält ökade angreppet kraftigt i slutet av juni. Där bedömdes 5 % av bladen (stiplerna) ha bladmögelfläckar vid knoppstadie (DC 51). I övriga, drabbade fält var upp till 7 % av plantorna angripna. Ärtbladmögel graderades även i baljproverna. Det förekom i 9 % av proverna med i genomsnitt 6 % angripna baljor. Angreppsgraden var som mest 3 % angripna baljor. De graderingsfält som drabbades kraftigast under juni juli hade måttliga angrepp på baljorna. Ärtfläcksjuka noterades i ett fält redan under första halvan av juni. Fläckarna syntes på stjälkar, bladfästen och stipler. Ingen större utbredning av fläckarna på bladen skedde dock under säsongen. I det fältet fick knappt en tredjedel av baljorna angrepp av ärtfläcksjuka, men det var inte så allvarliga fläckar. I baljproven förekom ärtfläcksjuka i alla, vilket är ovanligt högt. I det värst drabbade fältet hade nästan hälften av baljorna fläckar. I de allra flesta fall var dock angreppsgraden låg och endast en liten yta på baljan täcktes av fläckar. Bomullsmögel noterades i en tredjedel av baljproverna som samlades in och det är en större förekomst än vanligt. Det var dock endast enstaka av baljorna där det fanns sklerotier. Löss I slutet av juni kom de första ärtbladlössen. I ett fält i Stockholms län graderades 15 löss per toppskott redan före blomning. Första veckan i juli förekom löss i alla fält utom i Dalarna. Vid den tidpunkten uppnåddes bekämpningströskel i hälften av fälten. Medelvärdet var 1 löss per toppskott i slutet av blomningen. Mängden löss avtog från mitten av juli. Som mest noteras ca 3 löss per toppskott. Ärtvecklare Undersökning av ärtvecklarens skador i baljprover gav som resultat larvätna ärter i 12,5 % av baljorna i medeltal, vilket är oväntat lågt med tanke på att ärtarealen är fortsatt hög i 28

31 regionen (se figur 17 och tabell 2). Ärtvecklarskador förekom i alla prover utom i det från Dalarna. De högsta noteringarna var två prover som hade % angripna baljor. Även det är lägre än de senaste årens maxangrepp Andel angripna baljor (%) Figur 17. Ärtvecklarskador Andel angripna baljor i medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborg län. Årtal Övriga skadedjur Som vanligt förekom gnagskador av ärtvivel i de flesta fält, men inga hotande angrepp rapporterades. 29

32 Åkerböna Omfattning och sortfördelning Mellan 18 maj och 14 juli graderades sex åkerbönfält en gång per vecka. Tabell 16. Sorter i graderingsrutorna i åkerböna 215 i olika län (en okänd sort graderades). Län Tattoo Arla Isabell Uppsala 2 1 Västmanland 2 Summa Chokladfläcksjuka Svaga angrepp av chokladfläcksjuka konstaterades i ett par graderingsrutor i mitten av juni men det skedde ingen större ökning förrän senare på säsongen. I mitten av september var det lätt att hitta chokladfläcksjuka i fält, men i de flesta fall var de inte allvarliga. Övriga sjukdomar I mitten av juni noterades bönbladmögel i ett par ekologiska fält. I ett av fälten utvecklades angreppet till 7 % angripna plantor i mitten av juni, men angreppsnivån var låg. Angrepp av bönfläcksjuka förekom i några fält men angreppen var ofta svaga. Kraftiga angrepp rapporterades dock från ett fält utanför graderingsverksamheten. Där konstaterades angrepp på både blad och stjälkar och även baljor och bönor. Under graderingarna hittades ingen bönrost men senare sågs svaga angrepp i enstaka fält. Löss Inga löss hittades i graderingsrutorna. Övriga skadedjur Ärtvivel förekom i de flesta fält i början av säsongen men gnagskadorna på plantorna var inte allvarliga. Ärtvivelns andra generation kunde hittas i mognande fält där de gnagde på blad och baljor, men det hade obetydlig påverkan. Undersökning av bönsmyg i baljor och bönor gjordes i några utvalda fält. I två fall konstaterades angrepp. Det är tidigare inte känt om bönsmyg förekommit i området. Övrigt I senare delen av säsongen upptäcktes baljor med knottror i flera fält. Knottrorna var oftast svarta, men det fanns även mindre, gröna, blanka upphöjningar. Orsaken var ödem som uppkommit på grund av hög vattenhalt och hög luftfuktighet. Celler i ytan på baljan hade sprängts sönder och området svartnat. På vissa håll var det ganska gott om baljor med dessa symtom. 3

33

34 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO15:23