Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 218 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation

2 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Skara hör Västra Götalands och Värmlands län. Författare: Omslag: Lars Johansson, Robert Dinwiddie, Eva Mellqvist Rapsbaggeskador i höstraps i Uppsala län. I bakgrunden blommar de delar av fältet där bekämpning utfördes. Bönsmyg på åkerböna. Havrebladlöss och jordloppegnag på vårkorn i Södermanlands län. Foto: Växtskyddscentralen Eftertryck tillåts om källan anges. Jordbruksverket Växtskyddscentralen Klostergatan Skara Tfn

3 Innehåll Inledning... 2 Väder 217/ Grödornas utveckling... 9 Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete... 2 Vårkorn Havre Höstoljeväxter Åkerböna Potatis... 31

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Västra Götalands län och Värmlands län under växtskyddsåret 218. Avsikten är att beskriva förekomsten av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen presenteras på Växtskyddscentralernas webbplats, där växtskyddsåret från övriga regioner också finns att hämta. Försöksrapporter samlas på Syftet med prognos- och varningsverksamheten Förekomsten av skadegörare liksom behovet av bekämpning varierar mycket mellan olika år och mellan olika fält samma år. Växtskyddscentralen använder resultaten från veckovisa graderingar samt inventeringar för att ställa prognoser och ge information om det aktuella växtskyddsläget. Prognos- och varningsverksamheten är ett hjälpmedel för att veta vilka skadegörare som är aktuella att bevaka och för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. Att bevaka sina odlingar och behovsanpassa bekämpning är två av hörnstenarna i integrerat växtskydd, IPM, som ska tillämpas av alla som använder växtskyddsmedel. Hjälpmedel för integrerat växtskydd Du kan ha nytta av Växtskyddsåret när du jobbar med integrerat växtskydd. Skriften ger underlag till de viktiga delarna bevakning av skadegörare, behovsanpassning av bekämpning samt uppföljning. Växtskyddsåret visar på variationer mellan år och sammanfattar vilka skadegörare som förekommer just i år. Medverkande i graderingsverksamheten Avläsningarna i prognosfälten i Västra Götalands län och Värmlands län har utförts av personal vid Växtskyddscentralen i Skara och växtodlingsrådgivare anställda på hushållningssällskap och länsstyrelser. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger, förutom på graderingar i prognosfälten, även på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Tabell 1. Antal varningsfält 218 i olika områden och grödor. Län Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Västra Götaland Värmland Vårkorn Havre Höstraps Potatis Vårvete Åkerböna Summa Metoder för veckovisa graderingar och inventeringar Från slutet av april till mitten av juli sker en regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, oljeväxter och åkerböna genom att obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält graderas en gång i veckan (se tabell 1). Angrepp av svampsjukdomar anges som andel angripna blad, i procent. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen, blad 1 3. Vid slutgradering i höstvete anges även angripen bladyta i genomsnitt på blad 1 3. Insekter graderas per strå eller planta beroende på gröda. Förutom de veckovisa graderingarna görs flera inventeringar av skadegörare under säsongen. I potatis sker regelbunden bevakning av skadegörare i behandlad gröda. De utvecklingsstadier som anges i figurer är baserad på BBCH skalan, också känd som Zadoks-skalan. Det är en skala baserad på ett decimalkodssystem och förkortas även ibland som DC i den här skriften. 2

5 Ta del av resultaten Resultaten från de veckovisa graderingarna samlas i en databas och via vår e-tjänst Prognos och Varning kan du ta fram aktuella eller äldre resultat. Resultaten presenteras på karta, i linje- eller stapeldiagram. Resultaten från inventeringarna som görs under säsongen vid enstaka tillfällen samlas i en excelbaserad databas som nås via e-tjänsten Inventering av skadegörare. Våra informationskanaler är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och vår facebooksida Växtskyddscentralen Skara. Resultaten av graderingarna ger endast en regional översikt över växtskyddsläget. De slutgiltiga besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. 3

6 Väder 217/218 September var nederbördsdagarna många men endast i Värmland var nederbördsmängderna över det normala (se figur 3). Medeltemperaturen under hösten var över det normala (se figur 4). Lite snö kom i november men först i december var första veckan med ihållande snötäcke. Varmare väder inför julhelgen gjorde att snötäcket töade bort på de flesta platserna. I mitten på januari vände temperaturerna neråt och från februari låg snön i över två månader med snödjup på drygt 3 centimeter snö i Borås och 2 centimeter på de andra platserna (se figur 2). Först i slutet av mars och början på april hade snön töat och barmark var framme. Våren var sen med temperaturer runt noll grader i början på april. Efter en lite värmepuckel andra veckan i april blev det ostadigare och kallare väder mot slutet av månaden. Under perioden maj juli var det mer soltimmar än vanligt (se figur 1) samtidigt som medeltemperaturen var mycket över det normala. Maj och juli skiljde sig åt mest från normala medeltemperaturer med 5 grader varmare än normalt för området. Under juni var 1 2 grader över det normala. Nederbörden under samma period var under det normala. Det regn som föll var koncentrerat till midsommarveckan. I maj och juli var nederbördsdagarna få och mängderna varierande beroende på lokala åskskurar. Inte förrän i augusti kom normala mängder nederbörd (se figur 3). 4 Lanna 217/218 Normal Sol (timmar per månad) * Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug * Figur 1. Antal soltimmar månadsvis i Lanna 217/218 (Strång, SMHI). Soltimmar baserat på griddata då soltimmar inte beräknas på Lanna sedan mars 216. *I december saknas värden för en dag och i juni för två dagar. 4

7 Skara 6 5 Snödjup (cm) nov dec jan feb mar Borås 6 5 Snödjup (cm) nov dec jan feb mar Väse 6 5 Snödjup (cm) nov dec jan feb mar Figur 2. Snödjupet på tre platser i regionen vintern 217/218 (Källa: SMHI). 5

8 16 Hällum 217/218 Normal Nederbörd (mm) Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Rångedala 16 Nederbörd (mm) Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Väse Nederbörd (mm) Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Figur 3. Månadsvis nederbörd vid tre platser i regionen 217/218 (Källa: SMHI). 6

9 Hällum 217/218 Normal Temperatur ( C) sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Rångedala 2 Temperatur ( C) sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Karlstad 2 Temperatur ( C) sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Figur 4. Månadsvis medeltemperatur vid tre platser i regionen 217/218. 7

10 Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Hällum Nederbörd Temperatur 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/7 Rångedala Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) /5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/7 Medeltemperatur och nederbörd per dygn ( C/mm) Karlstad/Väse 1/5 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 31/7 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och medeltemperatur maj juli 218 vid tre platser (Källa: SMHI). 8

11 Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring Den sådda arealen höstoljeväxter var 12 8 ha, ungefär lika mycket som året innan. Arealen höstvete minskade kraftigt från 78 5 ha föregående år till 53 5 ha. Den sådda arealen av råg och rågvete minskade något, medan arealen med höstkorn endast var 1 5 ha, vilket nästan är en halvering från föregående år. Se tabell 2 på nästa sida för mer grödstatistik. Mycket nederbörd under hela augusti och fortsatt nederbörd under hela september månaden medförde att sådden av höststråsäd drog ut på tiden och pågick en vecka in i oktober. Det långvariga snötäcket från slutet av januari till månadsskiftet mars/april gav upphov till lokala angrepp av snömögel, men angreppen var generellt lägre än befarat. Lokalt förekom fall av uppfrysning i höstsådd spannmål. Vårsådd och utveckling under våren Lokalt var vårbruket igång i början på april. Lite varmare väder i mitten på april sammanföll med mer allmänt vårbruk. Vårsådden kom upp bra på de flesta håll med det regn som kom i slutet av april och början på maj när det fortfarande var svalt. Utvecklingen av höstgrödorna tog fart med det varmare vädret i början på maj, se figur 6. Den torra försommaren stressade även plantorna och påverkade utvecklingen. Höstrapsen började blomma andra veckan i maj. Omkring maj var flaggbladet på väg att växa ut i många höstvetefält och rågen började gå i ax. Det varma vädret medförde även att bestockningsfasen i vårgrödorna var väldigt kort. Utvecklingen under sommaren I höstraps pågick blomningen i endast två veckor fram till slutet på maj. Generellt var skidsättning än andra år då torkan och värmen stressades plantorna i kombination med rapsbaggeangrepp. I några fall konstaterades mycket svag skidbildning och med en viss omblomning i juli. Axgången i höstvete börjadesista dagarna i maj. I många höstvetefält var blomningen förbi 1 juni (se figur 6). Axgången i vårspannmål började i mitten på juni och övergick till blomning på bara ett par dagar. Åkerbönorna utvecklades dåligt i värmen och torkan. Baljsättningen var dålig och de få som blev satt ofta lågt på plantorna. Blomningen gick fort och var ojämn i fälten, men pågick ändå i drygt två till tre veckor. Skörd och kvaliteter Den ihållande värmen och lite regn hade stor inverkan på skörd och kvalitet. Vi får gå tillbaka till 1959 för att hitta sämre totalskördar än i år. I mitten av juli var skörden av höstkorn igång. Avkastningen blev i många fall betydligt sämre än normalt. I slutet av juli tröskades höstrapsen. Avkastningen blev även här sämre än vanligt men med en stor variation. Tröskningen av höstvete kom i slutet på juli. Höstspannmålen klarade sig bättre i torkan än vårspannmålen. För höstvete var det i genomsnitt 3 procent lägre avkastning. Skördenivåerna i vårsäd var mycket lägre än vanligt, nästan hälften av den normala hektarskörden. I vårkorn var höga proteinhalter i maltkorn ett problem och i havre var rymdvikten ofta låg. Tröskning av åkerbönor började redan i augusti och plantorna var många gånger så korta att inte alla bönor gick att tröska. 9

12 Tabell 2. Åkerarealens användning i Västra Götalands och Värmlands Län. Samtliga arealer är hämtade från Jordbruksverkets statistikdatabas. Västra Götalands län Värmlands Län Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete * 623* Vårrågvete Blandsäd Baljväxter Varav åkerböna Konservärter Matpotatis Höstraps Vårraps Oljelin Vall, grönfoder, majs Vallfrö Träda Övrigt Totalt *Arealen för höst- och vårrågvete är sammanslagna år 214. Utvecklingsstadie (DC) Höstvete 218 Höstvete normal Vårkorn 218 Vårkorn medel Figur 6. Utvecklingen av höstvete i Västra Götaland och Värmlands län 218 samt medeltal för 28 till

13 Höstvete Omfattning och sortfördelning I regionen graderades totalt 38 höstvetefält från 3 april till 2 juli. Tabell 3 visar sortfördelningen. Tabell 3. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 218 i olika län. Län Brons Ellvis Julius Linus Mariboss Norin Praktik RGT Reform Torp Västra Götaland Värmland Mjöldagg Svartpricksjuka DTR Gulrost 8 Angripna blad (%) /4 7/5 14/5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete 218. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Utvintringssvampar En generellt sen sådd av höstvete bidrog till sent utvecklade bestånd som inte var frodiga. Trots långvarigt snötäcke var angreppen av snömögel få. Undantagen var en del tidigt sådda fält som hunnit bli frodiga där det förekom ett visst angrepp. Inga rapporter om omsådd. Stråbas- och rotsjukdomar I 37 av prognosfälten inventerades angrepp av stråknäckare vid begynnande stråskjutning. I 27 fält fanns inga symptom av stråknäckare. Index för vårgraderingen var i medeltal 2,4 - vilket är mycket lågt. Ett angrepp kan även anges som procent skott med symtom på andra levande bladslidan. I ett fält uppgick det till 22 procent, bekämpningströskeln är på 2 procent. Utvecklingen av stråknäckarangreppen var svag fram till sommargraderingen. Index vid sommargradeingen räknas på 4 huvudskott (vid vårgraderingen räknas huvudskott + två sidoskott) och delas in i friska (), svagt angripna (1), medelstarkt angripna (2) och starkt angripna (3). Index=(1:or x,25) + (2:or x,5) + (3:or x 1). Det index som graderas under sommaren var lågt, i medeltal 8. Angrepp av stråfusarios förekom men angreppen var oftast svaga. Skarp ögonfläck förekom på enstaka strån i vissa fält men var av liten betydelse. 11

14 Mjöldagg I enstaka fält förekom ovanligt mycket mjöldagg. Angrepp av mjöldagg fanns i 14 av prognosfälten, tre översteg bekämpningströskeln i maj. Angreppen kom med värmen, förutom ett fåtal fält med kraftigare angrepp var utvecklingen överlag svag. Bladfläckar I de flesta fält fanns inga eller endast svaga angrepp av svartpricksjuka under hela säsongen. Det torra vädret tillsammans med en snabbt växande gröda missgynnade spridningen till nya blad. Den angripna bladytan vid slutgradering i juli var mycket liten jämfört med tidigare år, se figur 9. I ett par prognosfält var lite fler blad angripna, som mest hälften av de tre översta bladen. Slutangreppen hamnade på nivåer som liknar 28 som också var ett år med låg förekomst av bladfläckssvampar. En jämförelse mellan år av utveckling av bladfläcksvampar finns i figur 8. I 7 procent av prognosfälten förekom vetets bladfläcksjuka. Medeltalet angripna blad 1 3 var vid slutgraderingen 23 procent, vilket kan jämföras med svartpricksjuka där slutangreppet var 14 procent i medeltal. I 12 fält var vetets bladfläcksjuka den dominerande svampen. Den angripna bladytan på bladnivå två var låg, i medeltal en procent för svartpricksjuka, och tre procent för vetets bladfläcksjuka Angripna blad (%) Figur 8. Utvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete 28, Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. 12

15 1 % blad % yta 8 Procent Figur 9. Angripna blad 1-3 (% blad) och angripen bladyta (% yta) i procent för svartpricksjuka vid slutgradering åren Rost Första angreppen av gulrost i prognosfälten rapporterades tredje veckan i maj och några fler rapporterades veckan efter. Det var en svag utveckling av angrepp av gulrost i juni och endast ett fält hade starkare angrepp i början på juli. Det fältet hade vid sista gradering angrepp på 82 procent av de tre översta bladnivåerna. I medeltal var angreppsnivån i prognosfälten lågt, som mest 4,9 procent. Se utvecklingen i figur 7. Även brunrost förekom i slutet av juni och början av juli. Första angreppet graderades mitten på juni, men angreppen utvecklades aldrig till några starka angrepp. Däremot förekom brunrosten tidigare än andra år. Varje år undersöker vi i samarbete med Århus Universitet i Flakkebjerg vilka gulrostraser som förekommer. Då det överlag var få angrepp av gulrost är det svårt att uttala sig om någon förändring. De gulrostraser som har dominerat i Sverige tidigare år är Warrior (-) och Kranich, och i västra Sverige är det framförallt Warrior(-). Två nya raser har hittats de senaste åren, Hereford och Pst14. De nya raserna angriper flera sorter som är resistenta mot de raser som dominerat tidigare år ( Kranich och Warrior ), dock verkar inte Mariboss påverkas. Övriga sjukdomar Inga symptom av axfusarios observerades under säsongen. Ingen av de leveranser som testades inom Foder och Spannmåls provtagningsprojekt under hösten 218 visade på värden över gränsvärdet på 125 ppb för vete till livsmedel. Se sidan 24 för mer bakgrundsinformation under rubriken fusarium. Bladlöss De första sädesbladlössen i prognosfälten noterades vid månadsskiftet mellan maj och juni. I mitten på juni hade angreppen ökat och 2 av 37 fält hade uppnått bekämpningströskeln. Då grödorna utvecklades snabbt under juni månad var många fält under bekämpningströskeln även om antalet löss ökade något i många fält. Havrebladlöss förekom i flertalet fält, men i litet antal och inte över bekämpningströskeln. 13

16 Vetedvärgsjuka Förekomsten av stritar följs med hjälp av gula fångstskålar i fält både höst och vår. Orsaken till vetedvärgsjuka är ett virus som sprids med den randiga dvärgstriten. På slätten mellan Vara och Skara och runt Moholm som tidigare haft angrepp av vetedvärgsjuka, sattes fångstskålar ut från andra veckan i september till slutet på oktober. Under hösten fångades ett 7-tal randiga dvärgstritar och den analys som senare gjordes på SLU visade det fanns virusbärande stritar på 3 av 5 platser, både på Vara-Skara slätten och kring Moholm. Under våren sattes gulskålar ut för att fånga stritnymfer, men endast ett fåtal fångades. Inga misstänkta angrepp av vetedvärgsjuka har rapporterats. Vetemyggor Förekomsten av gul och röd vetemygga har överlag varit låg de senaste åren. Det senaste året det var kraftigare angrepp av vetemygga var 23, då var en tredjedel av fälten var över bekämpningströskeln på 6 procent. Gradering av axprover i 37 fält visar på överlag låga angrepp (se figur 1). Högsta angreppet av röd vetemygga var 2,5 procent angripna kärnor, långt under skadetröskeln. Gul vetemygga var motsvarande siffra en procent. 5 Gul vetemygga Röd vetemygga Andel angripna kärnor (%) Figur 1. Andel kärnor (%) som angripits av gul- respektive röd vetemygga i höstvete Årtal Övriga skadedjur Överlag var förekomsten av trips stor vid gradering i prognosfälten. Strax före axgång fanns i medeltal 1,2 trips per strå innanför bladslidan vid avräkning i 23 fält. En tredjedel av de inventerade prognosfälten hade uppnått bekämpningströskeln på 1 2 trips per strå. Trots hög förekomst av trips visade slutgraderingen på svaga symptom av tripsangrepp. I medeltal 1 procent angripna bladslidor i 27 fält. Skador av trips graderas på strån där mer än hälften av flaggbladets bladslida har gulnat. I några av prognosrutorna noterades angrepp av minerarfluga och sädesbladbagge som i enstaka fall fick flaggblad att lysa vita, men var troligen inte av betydelse. 14

17 Råg Omfattning och sortfördelning Sju rågfält graderades från 3 april till 25 juni. Tabell 4 visar sortfördelningen. Tabell 4. Sorter i graderingsrutorna i råg 218. Län Bintto KWS Livado Palazzo SU Performer Västra Götaland Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost 8 Angripna blad (%) /4 7/5 14/5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 Figur 11. Skadegörarutvecklingen i råg 218. Medeltal för Västra Götalands län. Mjöldagg Angrepp av mjöldagg fanns redan vid första graderingen i nästan alla prognosfält. En svag ökande trend fanns i de flesta fält. I ett fält var alla bladen vid slutgraderingen angripna. Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka förekom i alla prognosfält men det torra vädret missgynnade utvecklingen. I medeltal var 25 procent av de tre översta bladen angripna vid sista graderingen, se figur 11. Rost Svaga angrepp av brunrost förekom i två prognosfält vid sista graderingen. Trips Strax innan axgång avräknades trips innanför bladslidan i alla fem fälten och det fanns i medeltal 1,2 trips per strå ( 3,4). Bekämpningströskeln på,5 1 trips per strå uppnåddes i alla förutom ett fält. Vid senare gradering var i medeltal 18 procent av bladslidorna gulnade ( 48 procent). 15

18 Rågvete Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sju fält mellan 3 april och 2 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 5. Tabell 5. Sorter i graderingsrutorna i rågvete 218. Län Empero Tulus Västra Götaland 5 2 Stråbas- och rotsjukdomar På våren graderades angrepp av stråknäckare med samma metoder som i höstvete. Prover från alla prognosrutor undersöktes och inget av fälten var i närheten av bekämpningströskeln. Som högst var ett fält med 3 procent av stråna med symptom på andra bladslidan och bekämpningströskeln är på 2 procent. Index var lågt, 1,4 i medeltal. Index vid sommargraderingen blev 3, vilket är mycket lägre än på flera år. Mjöldagg Vid den första graderingen i slutet av april fanns måttliga angrepp av mjöldagg i två Tulus fält. Vid senare graderingar var det höga angrepp i ett Tulus- och ett Emperofält. Vid sista graderingen var det i medeltal 25 procent angripna blad 1 3 (se figur 12). I två fält uppnåddes bekämpningströskeln. Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Sköldfläcksjuka Sädesbladlus Angripna blad (%) /4 5/7 14/5 21/5 28/5 6/4 6/11 18/6 25/6 2/7 Figur 12. Skadegörarutvecklingen i rågvete 218. Medeltal för Västra Götalands län. Sköldfläcksjuka Det fanns svaga angrepp av sköldfläcksjuka tidigt på säsongen i drygt hälften av prognosfälten. Utvecklingen var svag och endast ett fält hade lite kraftigare angrepp vid slutgraderingen. 16

19 Bladfläckar Angrepp av svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka var låga under säsongen. I medeltal var angrepp vid sista gradering 2 procent. Högsta notering i ett fält var 9 procent angripna blad 1 3. Rost I prognosfälten noterades ett angrepp av gulrost i slutet på maj. Det angreppet utvecklades inte och ingen gulrost fanns att hitta vid slutgradering. Angreppen är mycket låga jämfört med tidigare år. Varje år skickar vi gulrostprover till Århus Universitet i Flakkebjerg, dock skickades inga prover 218 från Västra Götaland. I prover från tidigare år har en ny mutant av den äldre aggressiva rågveterasen, Triticale 26+ och en helt ny aggressiv ras Triticale 215 hittats. De flesta rågvetesorterna är känsliga eller mycket känsliga för gulrostangrepp. Undantaget är sorten Borwo som inte har angripits av hittills förekommande raser. Inga rapporter om brunrost i rågvete. Trips I medeltal fanns 1,5 trips per strå strax före axgång med en variation på,7 3 trips per strå. Alla fält låg inom bekämpningströskeln på,5 1 trips per strå. Gradering av tripsskador, där mer än hälften av bladslidan gulnat, var i medeltal 18 procent i medeltal i fyra fält (variation 4 procent). En del fält brådmognade i brist på regn och kunde inte graderas. Bladlöss Både sädesbladlus och havrebladlus förekom i fälten men antalen var ändå låga. För sädesbladlöss fanns i medeltal som mest,2 löss per strå (högsta notering i ett fält 1,) och havrebladlöss,1 (högsta notering,7) löss per strå. Bekämpningströskeln överstegs inte i något prognosfält. Vetemyggor Inga angrepp av vetemygga konstaterades i de sju prognosfälten. 17

20 Höstkorn Omfattning och sortfördelning Prognosrutor i fyra fält graderades under perioden 7 maj till 18 juni. Sortförfördelningen framgår av tabell 6. Tabell 6. Sorter i graderingsrutorna i höstkorn 218. Län Mercurioo Frigg Proper Västra Götaland Mjöldagg Under säsongen förekom mjöldagg i alla fält, däremot var angreppen svaga i två fält. I två fält uppnåddes bekämpningströskel och vid slutgraderingen var 1 respektive 78 procent av blad 1 3 angripna. Sköldfläcksjuka I början på maj var ett fält över bekämpningströskeln för sköldfläcksjuka, som är 1 procent angripna blad nivå 1 3 och regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Det torra vädret gjorde att angreppen inte utvecklades. Vid slutgraderingen i medeltal symptom av svampen på 9 procent av blad 1 3. Se figur 13 för utvecklingen av sköldfläcksjuka. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kornrost Sköldfläcksjuka 8 Angripna blad (%) /5 14/5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 Figur 13. Skadegörarutveckling i höstkorn 218. Medeltal för Västra Götalands län. Bladfläckar Begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom endast i ett fält i mitten på maj men några starkare angrepp utvecklades inte. 18

21 Rost I två fält noterades begynnande angrepp av kornrost men de utvecklades aldrig. Trips Vid avräkning av trips i prognosfälten var det i medeltal 3,9 trips per strå (,8 11) i fyra fält. Senare på säsongen graderades tripsskador och var i medeltal 2 ( 32) procent. Rödsotvirus Inga fall av rödsotvirus rapporterades från några höstkornfält. Fysiologiska fläckar Vid tidiga graderingar var fysiologiska fläckar vanligt förekommande. Längre fram på odlingssäsongen var symtomen inte lika framträdande. 19

22 Vårvete Omfattning och sortfördelning Under perioden 14 maj till 9 juli graderades nio prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 7. Tabell 7. Sorter i graderingsrutorna i vårvete 218 i olika län. Län Diskett WPB Oryx Quarna WPB Skye Triso Västra Götaland Värmland Mjöldagg Svaga angrepp av mjöldagg förekom i två fält från slutet av maj, men de angreppen utvecklades inte. I ett tredje fält blev angreppen något större, men var inte över bekämpningströskel. Bladfläckar Angrepp av bladfläckssvampar förekom, svartpricksjuka från mitten på juni och vetets bladfläcksjuka från början på juli. Vid sista graderingen i mitten av juli var fyra av fälten angripna på något av de tre översta bladen, i medeltal 8 procent, se figur Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Sädesbladlus Havrebladlus Angripna blad (%) Löss/strå /5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Figur 14. Skadegörarutvecklingen i vårvete 218. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Rost Första angreppet av gulrost noterades i ett fält i mitten på juni, men utvecklingen var svag. Vid sista graderingen fanns angrepp i fyra av nio fält, i medeltal 5 procent angripna blad 1 3. Inga angrepp av brunrost noterades under säsongen. 2

23 Övriga sjukdomar Inga rapporter om symptom av axfusarios kom under sommaren. Skördeprover visade att inga leveranser låg över gränsvärdet 125 ppb. För mer bakgrundsinformation, läs mer under rubriken fusarium på sidan 24. Bladlöss Inflygningen av havrebladlöss började i slutet av maj. I tre av fälten uppnåddes bekämpningströskeln och som mest var det 22 löss per strå i ett fält vid en graderingstidpunkt. I början på juli försvann havrebladlössen och antalet sädesbladlöss började öka. Vid slutgraderingen var det i medeltal 1,3 sädesbladlöss per strå och som mest 6,8 löss per strå i ett fält (det var dock inte uppe i bekämpningströskel). Vetemyggor Axprover från alla nio fält visade att det inte var några angrepp av varken röd eller gul vetemygga. 21

24 Vårkorn Omfattning och sortfördelning Under perioden 14 maj till 9 juli graderades 22 prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 8. Tabell 8. Sorter i graderingsrutorna i vårkorn 218 i olika län. Län Anakin Dragoon Kaarle KWS Irina Propino RGT Planet Salome Tamtam Västra Götaland Värmland Mjöldagg I icke-resistenta sorter fanns små angrepp av mjöldagg i två fält. Sköldfläcksjuka Svaga angrepp av sköldfläcksjuka i ett par fält i Östra Skaraborg. Angreppen utvecklades inte och endast enstaka blad var angripna vid slutgraderingen. 1 Mjöldagg Bladfläckar Kornrost Sköldfläcksjuka Havrebladlus Angripna blad (%) Antal löss/strå /5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Figur 15. Skadegörarutvecklingen i vårkorn 218. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Bladfläckar De första angreppen av kornets bladfläcksjuka noterades i mitten på maj. Först i mitten på juni utvecklades angreppen (se figur 15) och vid slutgraderingen var angreppen starka i en fjärdedel av fälten. Ingen av fälten uppnådde bekämpningströskel då angreppen kom sent. Ramularia I enstaka fält konstaterades bladfläckar av ramularia (orsakad av Ramularia collo-cygni) runt den 9 juli (vid sista graderingen). När angrepp av Ramularia-bladfläck uppträder på korn är det nästan alltid sent på säsongen och det är därför svårt att få med sjukdomen i de veckovisa graderingarna. 22

25 Kornrost Begynnande angrepp av kornrost i början av juni i ett fält. Vid slutgraderingen fanns kraftiga angrepp i två fält och svaga angrepp i 6 fält. I ett fält uppnåddes bekämpningströskel. Bladlöss Under en hela juni månad var antalet havrebladlöss över 1 lus per strå i medeltal. Som mest var fem prognosfält över tröskel. Bladlössen gynnades av varmt och torrt väder. Se figur 16 för en jämförelse av maximala veckovisa angrepp per år. Sädesbladlössen var färre i antal och kom senare, som mest,1 löss per strå i medeltal Havrebladlus Sädesbladlus 1 Antal löss per strå Figur 16. Det högsta medelvärdet av respektive bladlus mellan Medelvärden för Västra Götaland och Värmlands Län. Övrigt I enstaka fält noterades fysiologiska fläckar. Gnag av sädesbladbagge och minor av minerarfluga noterades under säsongen. I en del fält har sotax noterats, dock inte i betydande mängder för att ha skördepåverkan i årets gröda. Vid odling för utsäde är det dock av stor betydelse. 23

26 Havre Omfattning och sortfördelning Under perioden 14 maj till 9 juli graderades 2 prognosrutor i Västra Götalands och Värmlands län. Sortfördelningen framgår av tabell 9. Tabell 9. Sorter i graderingsrutorna i havre 218 i olika län. Län Belinda Ivory Galant Kerstin Nike Symphony Okänd Västra Götaland Värmland Bladfläckar I slutet på maj observerades begynnande angrepp av havrens bladfläcksjuka i några fält. Utvecklingen var först svag och mot slutet på juni ökade angreppen som i medeltal slutade på 28 procent. I ungefär hälften av fälten var det inga eller svaga angrepp. I 7 fält var angreppen större än 5 procent vid slutgraderingen. I enstaka fält fanns svaga angrepp av bladbakterios. Mjöldagg Bladfläckar Kronrost Havrebladlus Sädesbladlus 1 5 Angripna blad (%) Löss/strå /5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Figur 17. Skadegörarutvecklingen i havre 218. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands Län. Rost I slutet av juni hittades begynnande angrepp av kronrost. Vid sista graderingen två veckor senare fanns svaga angrepp i två prognosrutor. Angrepp av svartrost rapporterades från enstaka fält i juli. Angrepp är vanligast sent på sommaren och har då liten betydelse. Fusarium Vid havrens blomning förekom nederbörd på flera håll och i kombination med normala sommartemperaturer befarades att det fanns en viss risk för utveckling av axfusarios. I ett gemensamt branschprojekt har svensk spannmålshandel provtagit och analyserat DON-halter (deoxynivalenol) i spannmål även under 218. Andelen prover som låg över gränsvärdet var mycket lågt, endast 2 av de 298 prover som togs i Västra Götaland låg över gränsvärdet på 175 ppm (miljondelar) för livsmedel. 24

27 I ena provet var halten 199 ppb och i det andra 396 ppb dvs inga partier var heller över gränsvärdet för foder (8 ppm). Övriga sjukdomar I ett fält fanns begynnande angrepp av mjöldagg i mitten på maj som inte utvecklades. Bladlöss och rödsot Avräkning av havrebladlusägg på 32 häggbuskar hösten 217 visade att det i genomsnitt fanns,3 ägg per knopp med en variation på till 2,1 (se figur 18). Inflygningen av havrebladlöss började i slutet på maj och havrebladlössen gick att hitta fortsättningsvis fyra veckor framåt. De varmare temperaturerna som var i maj och juni gynnade uppförökningen av havrebladlössen. Som mest var cirka 25 procent av prognosfälten över bekämpningströskeln. Högsta noteringen var 12 löss per strå i en prognosruta. Sädesbladlöss gick att hitta i 8 prognosrutor men inte i några betydande antal. Svaga symptom av rödsot fanns i tre av 2 fält. Ägg på häggar Maximalt medeltal havrebladlöss 5 25 Antal ägg/ knopp Löss/strå Figur 18. Antal ägg per knopp av havrebladlus på häggar i Skaraborg samt maximala angreppet av havrebladlöss i medeltal per strå Avräkning av ägg utförs på hösten före angivet år. Fritfluga Omkring den 1 maj var 9 daggrader uppnått vid väderstationen Jönköping och Hällum. Arvika, Jönköping och Karlstad kom upp i 9 daggrader i dagarna efter, maj. Skador av fritfluga i prognosfälten var överlag svaga, i medel 7,4 procent ( 7). I två fält var angreppen starkare med 2 respektive 7 procent angripna huvudskott. Förekomsten av fritflugor i blåskålar var liten fram till två veckor efter 9 daggrader uppnåtts vilket kan förklara varför många fält hade få eller inga skador. Minerarfluga Minor av minerarflugor noterades i flera prognosfält, men angreppen var av lite betydelse. Övriga skadedjur I enstaka fält fanns angrepp av sädesbladbagge. 25

28 Höstoljeväxter Omfattning Mellan den 3 april 28 maj bevakades veckovis åtta höstoljeväxtfält, där förekomsten av skadeinsekter följdes. I fyra av fälten fanns sklerotiedepåer utsatta. Under juni och juli gjordes inventeringar med inriktning på skador orsakade av svampar och insekter, då främst bomullsmögel, skidgallmygga och rapsbaggar. Bomullsmögel Som ett hjälpmedel för att bedöma risken för bomullsmögel sattes sklerotiedepåer ut i fyra fält på hösten. Den 7 maj var den första apothecien uppe i ett fält, och fler följde vid nästa graderingstillfälle den 14 maj, i samma fält. På grund av det torra vädret torkade många apothecier in. Risken för angrepp bedömdes som liten förutom i de områden där nederbörd föll i samband med blomning, där risken sågs som måttlig. Vid inventeringen av svampsjukdomar i 18 höstrapsfält under sommaren var inga av plantorna angripna av bomullsmögel, se figur * ** 2 ** Bomullsmögel (% angripna plantor) Andel fält (%) med >1% angripna plantor Figur 19. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Västra Götalands län, ( inventering saknas, *utvintring, ** eventuell underskattad siffra eftersom många riskfält bekämpats och inte ingick i inventeringen) Klumprotsjuka Under hösten 217 inventerades 5 fält i Västra Götaland. Av de 5 fälten är 25 graderade av Hushållningssällskapet. I 7 av totalt 5 fält kunde symptom hittas på rapsplantorna. I de flesta fält där symptom hittades var det få plantor som var angripna. Två fält som vi inventerade 26

29 utmärkte sig med kraftigare angrepp, som mest angrepp på varannan planta. Inga ytterligare fall av klumprotssjuka rapporterades under säsongen. Övriga sjukdomar I inventeringen av 18 höstrapsfält fanns det i 11 fält svaga angrepp (1 5 procent) av kransmögel (Verticillium) på stjälkarna. Angreppen av torröta (Phoma) var överlag låga (1 1 procent), med angrepp noterade i 9 fält. I två fält var angreppen högre, 22 respektive 64 procent angripna plantor. Inga angrepp av ljus bladfläcksjuka eller svartfläcksjuka hittades i de inventerade fälten. I två fält noterades angrepp av gråmögel på enstaka plantor. Rapsbaggar Rapsen befann sig i tidigt knoppstadium sista dagarna i april. Inflygningen följdes med hjälp av gulskålar i några rapsfält. I början på maj konstaterades de första rapsbaggarna och en kraftig inflygning kom en vecka senare i medelsent knoppstadie men innan begynnande blom i rapsen. Den stora mängden rapsbaggar som dök upp den 8 9 maj (efter gradering den veckan) låg till grund för ett större bekämpningsbehov. I och med den varma och torra sommaren som blev har skadorna av rapsbaggar varit svårbedömda, men på vissa platser har skörden uteblivit och en faktor kan ha varit rapsbaggarna. Det förekom plantor där knopparna var intorkade och tillbakabildade och även fält där plantorna blev buskliknande. Under säsongen samlades rapsbaggar in i fem höstrapsfält för resistenstest vid SLU, Ultuna. Åkersnigel I början av hösten vid höstrapssådd bedömdes risken för snigelskador som relativt liten. Ett projekt genomfördes av Hushållningssällskapet med finansiering av Jordbruksverket där snigelfällor placerades ut i förfrukten för att bedöma snigelförekomsten. Snigelfällor placerades ut i 1 fält i mitten av juli där det skulle sås höstoljeväxter. Grödorna var höstvete (6 fält), korn (3 fält) och vall (1 fält). Fem snigelfällor per fält. Under fällorna (träplattor 25*25 cm) placerades musli och frukt på kvällen. På morgonen avräknades fällorna. Snigelfångster blev i ett av vetefälten knappt en snigel per fälla, i ett kornfält,3 sniglar per fälla och i vallen 15 sniglar per fälla. I övriga fält fångades inga sniglar. Efter sådd lades fällor ut i fem av fälten. I höstraps sådd efter vetet, där det fångades knappt en sniglar per fälla, fångades drygt en snigel per fälla och dag. I kornet där det fångades,3 sniglar per fälla fångades inga sniglar i den nysådda rapsen. I vallen avråddes från att så höstoljeväxter. I de övriga höstrapsfälten fångades inga sniglar. Fällorna fanns ute till den 4 september. Den 3 september började det regna och fortsatte så var och varannan dag till den 23 september. Regnen gjorde att sniglarna aktiverades efter någon dryg vecka och det kom angrepp i en del fält. I etableringsförsöket på Håberg blev det mindre skador på höstoljeväxterna i de plöjda leden, större skador i de direktsådda leden. 27

30 Rapsjordloppa Gulskålar sattes ut efter sådd på hösten 217 för att följa inflygningen flera insekter. I ett fält skedde en större inflygning av rapsjordloppa i början på september, men i övriga fält skedde en succesiv inflygning. Inflygningen är i medeltal lik hösten 216, se figur 2. Ett fält uppnådde bekämpningströskeln på 5 1 rapsjordloppor i ackumulerad fångst per kvadratdecimeter under tre veckor två gånger och ytterligare ett fält gjorde det en gång Ackumulerat värde rapsjordloppa per 1dm Vecka Figur 2. Medeltal av ackumulerad fångst av rapsjordloppa under hösten åren veckovis. Övriga skadedjur Inflygningen av kålbladstekel var lokalt stark och en del fält, framför allt tidigt sådda fält hösten 217 blev hårt angripna. Även inflygningen av blåvingad rapsvivel var högre än tidigare den hösten, men det är svårt att bedöma om antalen har något samband med märgskador och något skördetapp i höstrapsen. Märgskador i rapsen var vanlig och fanns i ungefär hälften av plantorna som inventerades, men angreppen var överlag svaga. Märgskador uppstår av olika vivelarter och även av rapsjordloppa. Angrepp av skidgallmygga var högre än tidigare år då graderingar gjorts, i medeltal var 11 procent av skidorna angripna (216: 5,2, 217: 6,4). Det fanns en viss variation där det som mest var 31 procent angripna skidor i ett fält, och i tre fält fanns inga skador alls. En mindre inflygning av kålmal noterades men hade ingen betydelse i höstrapsen. 28

31 Åkerböna Omfattning och sortfördelning I 1 prognosrutor undersöktes förekomsten av skadegörare varje vecka under perioden 14 maj till 9 juli. I augusti togs prover av bönor i prognosrutorna för att utvärdera skador av bönsmyg. För sortfördelningen se tabell 1. Tabell 1. Sortfördelning i åkerbönor 218. Län Fuego Taifun Tiffany Okänd Västra Götaland Chokladfläcksjuka De första angreppen av chokladfläcksjuka (Botrytis) dök upp i mitten på juni. Sjukdomsutvecklingen gick långsamt under den lite svalare perioden i mitten på juni då fukt fanns. När värmen kom tillbaka blev det torrt och angreppen utvecklades inte utan stannade av (se figur 21). I nästan alla fälten fanns angrepp av chockladfläcksjuka i olika grad. I 8 av 13 fält var mellan,1 8 procent av plantorna angripna. Dock var procentuell angripen bladyta mycket liten. I endast två av 12 fält var den procentuella ytan större än 1 procent, och som mest 5 procent i ett fält vid slutgraderingen. 1 Bladmögel Bönfläcksjuka Chokladfläcksjuka Rost Bladlöss Angripna plantor (%) /5 21/5 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Figur 21. Utvecklingen av skadegörare i åkerböna 218. Medeltal för Västra Götalands län. Övriga Sjukdomar I början av juni noterades de första angreppen av bönbladmögel som vid sista graderingen hade ökat till i medeltal 11 procent angripna plantor. Då fanns sjukdomen i tre av 13 fält, men endast ett fält hade angrepp över 12 procent angripna plantor och där var alla plantorna angripna. I ett fåtal fält noterades förekomst av bönfläcksjuka från början på juni, men angreppen utvecklades inte. Inga angrepp av bönrost (Uromyces vicia-fabae) hittades i prognosfälten. 29

32 Bladlöss I ett fält noterades bönbladlöss i ett fält under juni månad. Även enstaka ärtbladlöss noterades. Ingen av fälten hade betydande mängder. Randig ärtvivel Inflygningen av den randiga ärtviveln kom med de varma temperaturerna som började andra veckan i maj. De flesta fält fanns plantor med gnagskador i kanterna på alla blad, en del även med gnag i mitten av bladen. Utvecklingen i de fält som graderades gick fort och åkerbönsfälten växte ifrån skadorna. Ärtvivlar fanns i fälten under hela säsongen och gnagskador kunde ses även i juni och juli. De angreppen har ingen betydelse för skörd utan kan vara till hjälp för tidigare avmognad. Bönsmyg Under säsongen har vi följt bönsmyg i åkerbönsfälten genom att leta på plantor och följa inflygningen med hjälp av doftfällor. I fem av tolv fält hittades enstaka individer från den 21 maj till första veckan i juni. Ägg av bönsmyg gick att hitta när de första baljorna var synliga. I de utsäden som vi graderade fanns utgångshål eller bönor med en bönsmyg i. Då antalet få baljor utvecklades i år och vädret var mycket gynnsamt under äggläggningsperioden var angreppen stora i år. Bönsmygsskador påträffades i alla fyra partier vi undersökt. Sammanställning över de prover vi tar över hela Sverige var i medeltal 39 procent av bönorna angripna (variation mellan och 8 procent). 3

33 Potatis Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sex fält i Skaraborg från 2 juni till den 16 juli. Klisterfällor sattes ut den 2 juni. I konventionella fält görs graderingar i ytor som får behandlas mot potatisbladmögel. Sättning och grödutveckling Sättningen av potatis blev i många fall något senare än vanligt men kunde göras under bra förhållanden. Uppkomsten var god och förekomsten av groddbränna var ovanligt liten. Torrt väder och ovanligt höga temperaturer redan under maj medförde att det var mycket torrt i fälten. Tillväxten hämmades med följden att potatisen i många fall satte färre knölar, framför allt i fält som inte kunde vattnas. I mitten av juli var utvecklingen i grödan ca två veckor tidigare än normalt. Skörden gjordes under bra förhållanden och i många fall tidigare än planerat på grund av torkan. Potatisbladmögel Det torra vädret i kombination med hettan gjorde att risken för bladmögelangrepp var ovanligt liten. Den starka solinstrålningen verkande också sanerande på sporer. Det var endast under några kortvariga perioder med ostadigt väder, bland annat veckan före midsommar som prognossystemen varnade för ökad infektionsrisk. Det var först i augusti som infektionstrycket av bladmögel blev något större (se figur 22). Inga fall med bladmögel i Västsverige rapporterades in under säsongen. Den första rapporten till Euroblight om angrepp av potatisbladmögel kom den 9 maj. Det var i färskpotatis på två platser som odlats under väv strax norr om Ängelholm och på Bjärehalvön. Första angrepp i odling som inte var täckt kom 28 maj i södra Skåne. Figur 22. Infektionstryck och nederbörd under perioden 1 maj 31 augusti samt rekommenderad dos till höger. Figuren är hämtad från Danska prognosprogrammet Skimmelstyring. Torrfläcksjuka Inga angrepp av torrfläcksjuka (Alternaria solani) upptäcktes under graderingsperioden i de graderade fälten. Vid senare inventering i augusti hittades Alternaria alternata i ett annat fält. Stritar Inflygningen av stritar följdes i obetad potatis med hjälp av gula klisterfällor från början på juni till slutet på juli. Avräkning gjordes två gånger i veckan fram till juli då de räknades av en gång i veckan. Vid 31

34 första avräkningen i början på juni noterades de högsta värdena. En andra topp uteblev eller var svag (se figur 23). Fåtal stritnymfer hittades i några av fälten. Antal stritar per fälla och dag (medeltal) (8) 215 (7) 216 (6) 217 (5) 218 (6) 22a 22b 23a 23b 24a 24b 25a 25b 26a 26b 27a 27b 28 28b Vecka Figur 23. Medelvärde för antal fångade stritar per fälla och dag de senaste fem åren. a= fångster avräknade i början på veckan, b= fångster avräknade tre dagar senare. Antal fält i parantes efter årtal. Övriga skadegörare Inga bladlöss noterades i prognosfälten. Skador av knäpparlarver förekom under säsongen. I prover tagna av Svensk Potatis var en tredjedel av proverna angripna av knäppare. Stinkfly förekom i en del fält men i mycket litet antal. Trips hittades i flera av potatisfälten men deras betydelse är okänd. 32

35 Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO18:15