Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge

Transkript

1 Växtskyddsåret 2011 Halland, Skåne och Blekinge Jordbruksinformation

2 Titel: Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län Författare: Ann-Sofie Birch-Jensen, Cecilia Söderlind, Gunilla Berg och Mariann Wikström Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, Jönköping tel (vx), fax Publ. Datum: December 2011 ISSN: Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges. Omslag: Brunfläcksjuka på höstvete Foto: Peder Waern

3 VÄXTSKYDDSÅRET 2011 Halland, Skåne och Blekinge INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 VÄDRET 2010/ HÖSTVETE... 9 RÅG RÅGVETE HÖSTKORN VÅRVETE VÅRKORN HAVRE ÄRTER HÖSTRAPS POTATIS SOCKERBETOR ÅKERBÖNA... 49

4 INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden. Under perioden april-juli sker veckovis graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, ärter, raps, potatis, och åkerbönor. I sockerbetor har bladsvampar graderats under juliseptember i samarbete med Nordic Beet Research, NBR. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält, men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varnings-verksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har 295 varningsfält graderats under 2011 (Tabell 1). Tabell 1. Antalet varningsfält under 2011 för tolv grödor fördelade i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Ärt Höstraps Potatis S-betor Åkerböna Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

5 VÄDRET 2010/11 Växtodlingsåret 2010/2011 kännetecknades av tidig vinter, torr vår och mycket regn under högsommaren. Temperaturen under hösten var relativt normal fram till november då det skedde ett omslag till kallare väder. Rikliga mängder snö kom november. Vintern blev kall med ett tjockt snötäcke under en sammanhållande period på 56 och 73 dagar (Kristianstad resp. Karlshamn) från slutet av november till månadsskiftet januari/februari. Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2010/2011 (enl. SMHI). 4

6 Mars och april var torra och blåsiga månader och speciellt april var varmare än normalt. I början av maj blev det svalare och det förekom kraftig nattfrost. Temperaturen höjdes åter i mitten på maj och i slutet på månaden tog ett regnigare väder vid. Sommaren blev nederbördsrik med rikliga regnmängder speciellt i juli och augusti. Antalet soltimmar var färre än normalt under juli och augusti månad. Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 2010/2011 (enl. SMHI). 5

7 Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 2011 vid tre olika platser (enl. SMHI). 6

8 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 2011 vid tre olika platser (enl. SMHI). 7

9 Figur 6. Antal soltimmar månadsvis i Lund och Karlskrona 2011 (enl. SMHI). 8

10 HÖSTVETE Sammanfattning Trots den ihållande vintern med snötäcke uteblev de förväntade utvintringsskadorna. Endast i enstaka fält var beståndet uttunnat på grund av snömögelangrepp. Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. Temperaturerna hösten 2010 var ganska låga och en tidig vinter ledde till liten smittspridning av virus. Vid de första graderingstillfällena förekom som vanligt svartpricksjuka på de äldsta bladen men efter en torr inledning på våren dröjde det innan några nya infektioner konstaterades i fält. Först vid vetets axgång, i början av juni, började infektioner visa sig på tredje bladet. Svartpricksjukan fortsatte därefter att öka och angreppen blev medelstarka. Sent på säsongen, under juli månad, uppträdde i vissa fält bladfläckar som var orsakade dels av vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR) och dels av brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum syn. Septoria nodorum). Det var många år sedan brunfläcksjuka förekom och troligen gynnades brunfläcksjuka av regn omväxlade med värme under sensommaren. Anmärkningsvärt för året var att starka angrepp av gulrost uppträdde i sorter som tidigare inte bedömts vara känsliga för gulrost som Audi och Kranich. De första angreppen av gulrost noterades i början av maj i Tulsa och Oakley från Ystadområdet och en vecka senare i rostvakten i Skurup i sorterna Anja och Olivin. I slutet av maj fanns förekomst i flera sorter som Audi och Boomer och en vecka senare noterades även starka angrepp i sorten Kranich. Angreppen ökade snabbt under juni och slutangreppen blev kraftiga i Tulsa, Oakley, Akteur, Kranich och Audi. Mjöldagg förekom i normal nivå, liknande de två tidigare åren i mottagliga sorter. Angreppen av stråknäckare var mycket små på våren och inget av de undersökta fälten hade bekämpningsbehov. Sommarinventeringen visade också på små angrepp av stråknäckare. Angreppen av rotdödare var något högre än tidigare år men ändå översteg endast ett fält index 30 som är ett ungefärligt värde för skadetröskel. Brunrost började inte uppträda förrän sent på säsongen runt början av juli och angreppen blev små till måttliga. På våren 2011 påträffades veteplantor med vetedvärgsjuka på flera platser i Skåne men inga rapporter om fält med större skador har kommit in. De första sädesbladlössen observerades i enstaka fält i mitten av maj, men någon kraftig uppförökning blev det aldrig då den högsta genomsnittliga mängden stannade på 1,3 löss/strå. Bekämpningströskeln uppnåddes i ca 25 % av de graderade fälten. Angreppen av vetemygga var något större än tidigare år och fem fält överskred skadetröskeln. Högsta noteringen var 15 % av röd vetemygga från NV Skåne. Ax angripna av axfusarios var ovanligt lätt att hitta och årets undersökningar visade på förhöjda DON-halter i vissa prover. 9

11 Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstvete Sort Audi Boomer Cubus Ellvis SW Harnesk Kranich Opus Skalmeje Tulsa Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa: Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 10

12 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 8. Utveckling av mjöldagg i höstvete 2003, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka Figur 9. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete 2002, Svartpricksjuka och DTR särskildes inte åt under Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

13 Tabell 3. Ackumulerad nederbörd 1 (mm) före och efter höstvetets axgång, angrepp av bladfläcksvampar, gulrost och brunrost i varningsfälten samt medeltal för merskördar från olika svampförsök i Skåne År DC 55 Ackumulerad nederbörd 1 (mm), före och efter axgång Bladfläcksv. % angr blad Gulrost % angr blad Axgång Brunrost %angr blad Merskörd för behandling i DC (en behandling) DC kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha DC DC DC Tilt Top Amistar Comet Proline Datum 4v före 4 v efter ,8 l/ha 1,0 l/ha 0,5 l/ha 2x0,4 l/ha / / / / / / / * / * / x / / / / * / / ** +2050** / *** +1080*** / **** +1270**** / / /6 5/ / / / =medeltal av sju väderstationer i Skåne x DC 71 * Få försök ** Dos 0,5 l/ha, fyra försök *** Fem försök med Amistar + Juventus (0,5+0,5 l/ha) och Comet + Juventus (0,5+0,5 l/ha) **** Fem försök med Amistar Duo 2x0,5 l/ha (azoxystrobin+propikonazol) samt Proline 2x0,4 l/ha Rost Figur 10. Slutangrepp (DC 75-83) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 12

14 Gulrost Figur 11. Utveckling av gulrost i höstvete från PoV-fälten. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Figur 12. Utveckling av gulrost i sorten Tulsa Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 13

15 Figur 13. Utveckling av gulrost i sorterna Audi, Kranich och Tulsa Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Stråknäckare Figur 14. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete Gradering i DC Årligen undersöks ca 60 fält. Bekämpningströskeln är 20 % angripna skott. 14

16 Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i olika områden under sommaren i höstvete Gradering i DC 75. Stråknäckarindex Område Antal fält Medel Min Max Halland 8 18,5 8,5 26,5 NV Skåne 7 17,6 3,0 37,0 SV Skåne 10 14,8 3,5 29,5 M Skåne 2 13,3 6,0 20,5 SÖ Skåne 8 9,4 3,0 19,5 NÖ Skåne 5 10,1 3,0 18,5 Blekinge 4 8,4 1,0 15,5 Tabell 5. Rotdödarangrepp i höstvete områdesvis sommaren Gradering i DC 75. Område Halland NV Skåne SV Skåne Mellan Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Medelvärde Bladlöss Figur 15. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 15

17 Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 16

18 RÅG Sammanfattning Trots den ihållande vintern med snötäcke var utvintringsskadorna ganska små. I enstaka fält var beståndet uttunnat på grund av snömögelangrepp. Svampangreppen i rågfälten var detta året sammantagit små. Mjöldagg var den sjukdom som förekom i något större utsträckning jämfört med de senaste åren. Sköldfläcksjuka förekom tidigt på våren i många fält men den torra försommaren hejade dess utveckling och slutangreppen blev små. Brunrost, som är den allvarligaste sjukdomen i råg, förekom i mycket liten omfattning. Bekämpningströskeln på 0,5-1 trips/strå överskreds i ca hälften av de graderade fälten. Enstaka bladlöss påträffades. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i råg Sort Amilo Evolo Ottarp Visello Övriga Summa: Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa: Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 17. Skadegörarutveckling i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 17

19 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

20 Brunrost Figur 20. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 19

21 RÅGVETE Sammanfattning Inledningsvis var angreppen av mjöldagg små men vid slutgraderingen var angreppsnivån något högre än de närmast föregående åren. Redan i mitten av april noterades sporulerande gulrostangrepp i sorten Dinaro. Även i sorten Cando fanns angrepp. I flertalet fält utvecklades gulrosten långsammare och inte alls så kraftigt som förra året. Dock blev angreppen betydande i många fält av Dinaro och Cando. Angreppsnivån av bladfläcksvampar var låg, men något högre än föregående år. Små angrepp av sköldfläcksjuka och brunrost noterades i enstaka fält. Angreppen av stråknäckare var svaga Bladlöss förekom i de flesta fält, främst sädesbladlöss men även enstaka havrebladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss. Inget fält uppnådde bekämpningströskeln. Trips förekom i de flesta fälten men endast ett fåtal fält uppnådde bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete Sort Borwo Dinaro SW Cando Tulus Summa Halland NV Skåne SV Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

22 Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 21

23 Årsvisa jämförelser Gulrost Figur 23. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Figur 24. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete 2007, 2010 & Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 22

24 Rost Figur 25. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Mjöldagg Figur 26. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 23

25 HÖSTKORN Sammanfattning Utvintringsskador förekom i viss omfattning. Det var främst snömögel som tunnade ut bestånden i vissa fält. Höstkornet var friskt och angreppen av svampsjukdomar ovanligt små. Knappast några angrepp av kornrost förekom och även angreppen av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka var små. Endast hälften av de graderade fälten var angripna av mjöldagg och jämfört med de två föregående åren var angreppen låga. Sädesbladlöss och havrebladlöss noterades i små mängder i ca hälften av fälten. Inget fält uppnådde bekämpningströskeln. Låga nivåer av trips förekom i de flesta fälten. Redan vid de inledande graderingarna observerades fysiologiska bladfläckar i flera av fälten, främst som mörkt bruna fläckar men även gulnande bladspetsar observerades. Flertalet sorter drabbades. Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstkorn Sort Ansiette Apropos Bombay Chess Hobbit Matros Nickela Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

26 Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 27. Skadegörarutveckling i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 25

27 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 28. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka Figur 29. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 26

28 Sköldfläcksjuka Figur 30. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn 2002, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Figur 31. Slutangrepp av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 27

29 VÅRVETE Sammanfattning De första angreppen av mjöldagg kom i mitten av maj i några enstaka fält i södra Skåne och utvecklades därefter ganska långsamt. Slutangreppen av mjöldagg blev något över de normala. Angrepp av svartpricksjuka började noteras strax för axgång. Den regniga sommaren gynnade utvecklingen av svartpricksjuka och angreppen blev kraftiga. Det höga trycket av gulrost i höstvete medförde att även vårvete angreps. Mindre angrepp av gulrost observerades i mitten av juni och uppförökningen var sedan måttlig. Brunrost och vetets bladfläcksjuka (DTR) noterades i fält först vid sista graderingen. Sena och kraftiga angrepp av brunfläcksjuka noterades i vårvetefält i Blekinge och i sortförsöket i Kristianstadsområdet. De första havrebladlössen noterades i enstaka fält i slutet av maj och i mitten av juni fanns löss i ca hälften av de graderade fälten. Toppnoteringen låg på ca 25 löss/strå och hälften av de graderade fälten passerade bekämpningströskeln. Sädesbladlöss noterades i ca hälften av fälten och enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss observerades. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårvete Sort Quarna Triso Vinjett Summa Halland NV Skåne SV Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

30 Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 32. Skadegörarutveckling i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

31 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 33. Utveckling av mjöldagg i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar Figur 34. Slutangrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka, i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 30

32 Gulrost Figur 35. Utveckling av gulrost i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss Figur 36. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 31

33 VÅRKORN Sammanfattning Mjöldagg började uppträda i mitten av maj i enstaka fält i södra Skåne och utvecklades vidare i mottagliga sorter. Angreppen var lägre än föregående år och slutangreppen blev måttliga. Kraftigast angrepp noterades i sorterna Gustav, Mercada, Fairytale och NFC Tipple. Mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades i enstaka fält i slutet av maj och slutangreppen blev svaga till måttliga. Små angrepp av sköldfläcksjuka noterades i ungefär hälften av de graderade fälten. Trots en stor odling av sorter känsliga för kornrost blev angreppen små detta år. Kornrost observerades i ett fåtal fält först i mitten av juni och slutangreppen blev måttliga. De första havrebladlössen påträffades i mitten av maj och drygt två veckor senare fanns havrebladlöss i många fält varav 40 % uppnådde bekämpningströskeln. Ytterligare uppförökning skedde och som mest hittades 60 löss/strå i ett fält i SV Skåne. Sädesbladlöss observerades i flera fält och enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss förekom i ett fåtal fält. I flera fält observerades fysiologiska bladfläckar och gulnande bladspetsar. Kalla nätter med stark nattfrost gav frostskador på vissa platser. Under juli månad noterades bladangrepp av Bipolaris sorokiniana i flera fält, vilket är ovanligt. Angreppen uppträdde sent på säsongen och dess påverkan på skörden var troligtvis ganska liten. Ramularia bladfläck förekom endast i liten omfattning. Axfusarios, som ger symptomen rosafärgade kärnor, var ovanligt lätt att hitta i många fält i slutet av säsongen. Detta ledde till förhöjda DON-halter. I maltkorn överskreds gränsvärdet 0 % av brända, missfärgade kärnor i många fält. Vad som orsakar brända, missfärgade kärnor är inte klarlagt, men det kan ha flera orsaker t.ex. angrepp av Fusarium, Michrodocium, Bipolaris, Alternaria, Aspergillus, Penicillium m.m. Omfattning och sortfördelning Tabell 10. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårkorn Sort Fairytale Gustav Justina Mercada Quench Rosalina NFC Tipple Övriga Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

34 Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 37. Skadegörarutveckling i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

35 Årsvisa jämförelser Sköldfläcksjuka Figur 38. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn 1999, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Mjöldagg Figur 39. Slutangrepp av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 34

36 Kornets bladfläcksjuka Figur 40. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 2002, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornrost Figur 41. Utveckling av kornrost i vårkorn 2007, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 35

37 Bladlöss Figur 42. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 36

38 HAVRE Sammanfattning De första havrebladlössen noterades i mitten av maj och en månad senare förekom det rikliga mängder i nästan alla fält. En tredjedel av fälten passerade bekämpningströskeln. I medeltal fanns det som mest 8,5 löss/strå men i ett fält i Blekinge noterades 45 löss/strå. Enstaka sädesbladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss noterades. Angrepp av fritflugor noterades i nio fält i Blekinge, Halland och SV Skåne. Som mest påträffades 47 % angripna skott i ett fält i Blekinge. Angreppen av havrens bladfläcksjuka var små och kan jämföras med de två föregående åren. Svaga angrepp av mjöldagg förekom endast i ett fåtal fält. Bladbakterios (Pseudomonas syringae pv. coronafaciens) observerades i början av juni och förekom i flera fält. Ingen förekomst av kronrost noterades. Förekomsten av rödsot var liten. Det överskuggande problemet i havren detta år var höga halter av Fusariumtoxinet DON. Det var dock främst Mellansverige och speciellt västra delen som drabbades av höga DON-halter där stor del av havren överskred gränsvärdet för humankonsumtion på 1750 μg/ kg. I södra Sverige hamnade ca 7 % av havren över gränsvärdet. Omfattning och sortfördelning Tabell 11. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i havre Sort Belinda Gunhild Ingeborg Ivory Kerstin Scorpion Summa Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa:

39 Utveckling av skadegörare 2011 Årets angrepp Figur 43. Skadegörarutveckling i havre Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 38

40 Årsvisa jämförelser Mjöldagg Figur 44. Utveckling av mjöldagg i havre 2002, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrens bladfläcksjuka Figur 45. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 39

41 ÄRTER Sammanfattning Observationerna bygger på ett fåtal graderade fält samt rapporter från Findus konservärtsodling. Ärtvivlar påträffades i de flesta fält men bekämpades inte, vilket är normalt då ärterna oftast växer ifrån angreppen. De första ärtbladlössen noterades i mitten av juni och därefter varierade förekomsten i området. Flest löss/toppskott påträffades i SV Skåne och fram till att luspopulationen gick ner i mitten av juli överskred nästan alla fält i området bekämpningströskeln. Inga skador av ärtvecklare noterades. Angrepp av bladmögel observerades i slutet av maj i SÖ Skåne och två veckor senare förekom angrepp i hela området. Trots den rikliga nederbörden i juli blev det inga större problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches) i konservärtsfälten eftersom fälten testats för smitta före odling. Utveckling av skadegörare 2011 Årsvisa jämförelser Ärtbladlöss Figur 46. Genomsnittligt maxangrepp av ärtbladlusen Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Endast ett fåtal fält

42 Figur 47. Utveckling av ärtbladlus i ärter 2005, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 41

43 HÖSTRAPS Sammanfattning Efter den kalla vintern och framför allt den torra och blåsig våren tunnades många rapsfält ut och den genomsnittliga skörden i Sydsverige blev 34 dt/ha. Ytterligare problem uppstod senare på säsongen då flera fält drabbades av knoppbortfall. Orsaker som kan ha bidragit till detta är framför allt näringsbrist, rapsbaggar, preparatval, och plantornas utvecklingsstadium i samband med inflygning av rapsbaggar. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och populationen är just nu låg efter den senaste toppen Detta bekräftades av den relativt låga mängd rapsjordloppor i fångstskålarna hösten 2010 samt det låga antal larver/planta på våren 2011, endast 0,07 stycken. Skadetröskeln är 0,5 larver/planta. Rapsbaggarna gynnades av det varma vädret i mitten av april och inflygningen var mycket stor under påskhelgen. Den ovanligt tidiga inflygningen tillsammans med ovanligt gynnsam väderlek medförde att bekämpningsbehovet mot rapsbaggar var ovanligt stort i höstrapsen. Under våren och sommaren genomfördes resistenstester på rapsbaggar från sex fält i området. Resistensen var utbredd för pyretroiderna och även Mavrik hade försvagad effekt. Den blygrå rapsviveln förekom endast i litet antal i ett fåtal fält. Väderleken under rapsens blomning i mitten av maj var torr och endast i ett fält noterades apothecier i en sklerotiedepå i SÖ Skåne. Det regn som kom i senare delen av maj kom för sent för att orsaka några stora problem med bomullsmögel och angreppen av bomullsmögel blev senare små. Angrepp av kransmögel förekom i många fält men angreppen visade sig främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämfört med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Även torröta förekom i många fält men i form av stjälkangrepp och dess betydelse var liten. Ljus bladfläcksjuka och gråmögel förekom i liten utsträckning. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i åtta fält med fördelning på flertal sorter. 42

44 Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa Figur 48. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne Skadetröskeln är 0,5 larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april. Figur 49. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 2000, 2002, 2004, , skålfångster. Medeltal av fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad. 43

45 Svampsjukdomar Figur 50. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Årliga inventeringar av fält. Vid phoma rothalsröta indikeras endast år vid förekomst, dvs. ingen angreppsnivå. Bomullsmögel Figur 51. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne

46 POTATIS Sammanfattning År 2011 var det värsta bladmögelåret på länge. De första angreppen av potatisbladmögel noterades på Bjäre-halvön redan i början av juni och de flesta färskpotatisfält angreps. Det fuktiga och varma vädret medförde att infektionstrycket blev högt. I början av juli kom en topp då även många av matpotatisfälten hade spridda angrepp. Bladmöglet spred sig snabbt till flera områden och hittades i nästan alla prognosfält. Eftersom angreppen ökade snabbt blastdödades fälten. Tidigare år har graderingarna hunnit avslutas innan angrepp av bladmögel noterats i fält. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) var små. I prognosfälten var den högsta angreppsnivån som noterades 5 % angripen yta i ett fält (SÖ Skåne). Stritar observerades i alla fält under större delen av graderingssäsongen. Den första inflygningstoppen skedde i mitten på juni (vecka 24). Inflygningen var måttligt stor, under 30 stritar per fälla och dag, vilket var betydligt lägre än förra året (70 stritar per fälla och dag). Den andra generationens inflygning var utdragen med en mindre topp i början av augusti (vecka 32). Det fanns ytterst få andra insekter i potatisfälten. Stinkflyn förekom i mycket liten frekvens. Löss förekom i litet antal förutom i ett par fält i början av augusti i NÖ och NV Skåne och södra Halland. I dessa fält förekom upp till 150 löss/blad. Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i 27 fält med fördelning på ett flertal sorter. I 12 av fälten odlades matpotatis och i resterande fält odlades stärkelsepotatis. Tabell 12. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa Matpotatis Stärkelsepotatis

47 Årsvisa jämförelser Stritar Figur 52. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladmögel Figur 53. Utveckling av Bladmögel (Phytophthora infestans) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Det finns inga avläsningar efter vecka eftersom prognosfälten blastdödades. 46

48 Torrfläcksjuka Figur 54. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) , fält/år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. OBS! Det finns inga avläsningar efter vecka eftersom prognosfälten blastdödades. 47

49 SOCKERBETOR Sammanfattning Medelsådatum var den 16 april vilket är någon dag senare än normalt. Sockerbetorna hade en bra start på växtsäsongen Den varma perioden efter sådden satte fart på tillväxten och under sommaren var planttillväxten god. Den varma försommaren orsakade dock även insektsangrepp på groddplantorna. Rotbrand orsakade stora problem i vissa fält med hög jordsmitta i samband med kraftig nederbörd. Bevakning av svampsjukdomar gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 14 platser runt om i Skåne. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i slutet av juli och då fanns Ramularia beticola i ett fält i Kristianstadtrakten. Där blev också angreppen som kraftigast. Mjöldaggen kom sent och de första symptomen uppträdde i mitten av augusti. Angreppen av bladsvampar ökade därefter i slutet av augusti. Först i början av september uppträdde små angrepp av rost. 48

50 ÅKERBÖNA Sammanfattning Ärtviveln, som även angriper bönor, kom tidigt i fälten och orsakade en del skador på de första bladen. Plantorna växte dock snabbt ifrån angreppen och inga bekämpningar behövde sättas in. I motsats till förra året var bladmögelangreppen låga när plantorna var små. Det regniga vädret i slutet av juni och början av juli medförde dock en mycket kraftig uppförökning av bladmöglet. Den rikliga nederbörden medförde också att angreppen av chokladfläcksjuka blev kraftiga. Åkerbönorna tappade snabbt bladen till följd av angreppen. Ytterligare en svampsjukdom som frodades i det regniga vädret var rotröta, som orsakas av den nyupptäckta svampen Phytophthora pisi. Det fanns fält där svampen orsakade total skördeförlust detta år. Svampen angriper både ärt och åkerböna och det enda sättet att komma tillrätta med problemet är att hålla en god växtföljd där ärt/åkerböna inte förekommer oftare än vart åttonde år. Alternativt är att testa jorden och endast odla i fält utan smitta. Det har konstaterats att det finns skillnader i mottaglighet för rotröta mellan olika sorter av åkerböna. Förekomsten av bönsmyg, en liten skalbagge vars larver borrar sig in i baljorna och orsakar hål i bönorna, var betydligt lägre i år jämfört med föregående år (2010). Angreppen i försök var runt 5 % jämfört med i genomsnitt 55 % Ärtbladlöss och bönbladlöss förekom, men endast i mindre omfattning. Årsvisa jämförelser Årets angrepp Figur 55. Skadegörarutveckling i åkerböna Medeltal för Halland och Skåne. 49

51

52 Författare: Ann-Sofie Birch-Jensen, Cecilia Söderlind, Gunilla Berg och Mariann Wikström Omslag: Brunfläcksjuka på höstvete Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn Växtskyddscentralen Linköping Tfn Växtskyddscentralen Box Skara Tfn Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn Webbplats: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se JO11:19