Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Transkript

1 Jordbruksinformation Växtskyddsåret 2017 Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

2 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Linköping hör Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Författare: Omslag: Foto: Göran Gustafsson och Lovisa Eriksson Vetedvärgsjuka i höstvete i Västmanlands län. Skidgallmygga på höstraps i Skånes län. Ramularia-bladfläck på korn i Skånes län. Växtskyddscentralen Eftertryck tillåts om källan anges. Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping Tfn

3 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Väder 2016/ Höstvete... 8 Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Höstoljeväxter Lin Ärter Åkerböna Potatis

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av arbetet från prognos- och varningstjänsten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län under växtskyddsåret I några fall redovisas även resultat från tidigare års inventeringar. Syftet är att i första hand beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare och därmed behovet av bekämpning varierar mycket mellan åren, liksom mellan olika fält samma år. Att anpassa bekämpningen till det verkliga behovet är önskvärt såväl från samhällets sida med tanke på miljön, som för den enskilde odlarens ekonomi. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för de lantbrukare som strävar efter att behovsanpassa den kemiska bekämpningen och är även en av hörnpelarna i konceptet för integrerat växtskydd, IPM, som alla odlare inom EU ska tillämpa från och med För vissa skadegörare ställs prognoser, som i förväg anger en förväntad utveckling. För de flesta skadegörare saknas ännu prognosmetoder. För dem ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är telefonkonferenser, kurser, fältvandringar, växtskyddsbrev, , internet med mera. De avgörande besluten om bekämpning måste dock lantbrukaren fatta efter bedömning av angreppen i de egna fälten. Medverkande i graderingsverksamheten Medverkande i prognos- och varningsverksamheten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2017 var Hushållningssällskapen i Östergötlands och Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Gullviks, Tåå gård, Forsbecks AB, Lovangs lantbrukskonsult AB, Växtråd, Svenska Lantmännen, ett antal jordbrukare samt personal och praktikanter vid Växtskyddscentralen i Linköping. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger på graderingar i varningsfälten, särskilda inventeringar samt på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. Metoder för graderingar och inventeringar Under perioden april-juli sker regelbunden bevakning av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, oljeväxter, lin, ärter, åkerböna och potatis, under juli september även i ett mindre antal majsfält. Detta görs med graderingar varje vecka i kontrollrutor som är obehandlade mot svamp och insekter. Det totala antalet fält i regionen som graderades veckovis var i år 192 stycken (tabell 1). Den stora ettåriga grödan i området är höstvete, men även korn, havre och höstraps är relativt stora (tabell 2). Dessa grödor bevakas i större utsträckning än övriga. Till detta kommer ett relativt stort antal fält i vilka riktade inventeringar görs. Exempel på sådana inventeringar är fritflugeskador i havre, angrepp av bomullsmögel och diverse insekter i höstraps. 2

5 Tabell 1. Antal varningsfält 2017 i olika områden och grödor. Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Län, område D län, västra D län, östra E län, västra E län mellersta E län, östra T län Totalt Vårkorn Havre Ärter Lin Åkerböna Potatis Summa Skadegörarna graderas på 50 blad eller 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på de tre översta bladen och anges i allmänhet som procent angripna blad. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen. Tabell 2. Åkerarealens användning 2017 (1000 ha). Medeltal från anges inom parentes. Samtliga angivelser för 2017 är preliminära uppgifter från SCB. Gröda Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Totalt i regionen Höstvete 29,2 (22,7) 57,5 (50,1) 15,8 (10,7) 102,5 (83,5) Råg 0,5 (0,5) 2,0 (2,6) 0,4 (0,4) 2,9 (3,5) Rågvete 2,4 (2,4) 4,7 (5,0) 0,8 (1,0) 7,9 (8,4) Höstkorn 0,4 (0,1) 2,1 (1,2) 0,5 (0,2) 3,0 (1,5) Vårvete 3,6 (5,2) 2,7 (5,2) 6,4 (7,8) 12,7 (18,2) Vårkorn 15,1 (15,1) 12,6 (16,9) 15,0 (16,0) 42,7 (48,0) Havre 6,0 (9,9) 7,9 (9,6) 12,0 (14,7) 25,9 (34,2) Blandsäd 0,5 (0,7) 1,1 (1,4) 0,3 (0,3) 1,9 (2,4) Höstraps 4,8 (2,3) 12,4 (8,1) 2,6 (1,1) 19,8 (11,5) Höstrybs 0,2 (0,1) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,2 (0,1) Vårraps 0,6 (2,5) 0,6 (2,8) 0,6 (1,5) 1,8 (6,8) Vårrybs 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Lin 0,5 (0,8) 2,2 (3,6) 0,2 (0,3) 2,9 (4,7) Baljväxter 2,6 (2,2) 9,2 (7,2) 2,1 (1,7) 13,9 (11,1) Vall, grönf, majs 45,5 (47,5) 72,9 (74,4) 34,7 (36,9) 153,1 (158,8) Potatis 0,0 (0,0) 1,8 (1,7) 0,5 (0,5) 2,3 (2,2) Övrigt 2,0 (2,3) 2,1 (2,2) 1,9 (2,1) 6,0 (6,6) Träda 10,7 (11,1) 8,3 (9,3) 9,2 (9,1) 28,2 (29,5) Totalt 124,6 (125,4) 200,1 (201,3) 102,9 (104,3) 427,6 (431,0) 3

6 Väder 2016/2017 Väderleken var torr under större delen av hösten och vintern, men framför allt under maj och juli. Vintern var mild och övervintringen god. Under april och början av maj var det ovanligt kallt. En vecka in i maj uppmättes -5ºC, vilket var den kallaste noteringen på drygt 80 år. Höstraps och lin var exempel på grödor som skadades lokalt. Utvecklingen av svampsjukdomar hämmades av torr väderlek under maj och juli. Det kom mycket regn sista dagarna i augusti och regnvädret fortsatte in i september. Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre olika platser vintern 2016/2017 (enl. SMHI). Tabell 3. Antal snödagar på tre olika platser under några olika år jämfört med normalvärdet (enl. SMHI). Normal 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 Sköldinge D-län Linköping E-län Örebro T-län

7 160 Sköldinge 2016/2017 Normal Nederbörd (mm) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2016/2017 (enl. SMHI). 5

8 20 Floda 2016/2017 Normal Medeltemperatur ( C) Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis temperatur vid två olika platser 2016/2017 (enl. SMHI). Figur 4. Antal soltimmar månadsvis i Norrköping 2016/2017 (enl. SMHI). 6

9 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur maj-juli 2017 vid tre olika platser (enl. SMHI). 7

10 Höstvete Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 69 höstvetefält under tiden 25 april 18 juli. Tabell 4. Varningsfältens sortfördelning i höstvete 2017 Område Brons Frontal Hereford Julius Kranich Linus Mariboss Norin Praktik Re-form Stava Torp Övriga D län E län T län Sådd och grödutveckling Sådden genomfördes vid normal tidpunkt med uppkomsten blev överlag sen på grund av torr väderlek. Tillväxten fortsatte långt in i december och övervintringen var god. Bestånden under våren var jämna. Kalla nätter under april och början av maj innebar att vetets utveckling gick långsamt. Torrt väder under stora delar av vår och försommar innebar måttliga angrepp av svampsjukdomar. Skördenivån blev hög men regn under september innebar skördeproblem på många håll med kvalitetsproblem som följd. Utvintringssvampar En mild vinter med ett kortvarigt snötäcke bidrog till att övervintringen var mycket god. Inga angrepp av snömögel eller stråknäckare. Stråbas- och rotsjukdomar Andelen höstvete har ökat i växtföljden (se fig.6), vilket medför större risk för stråknäckare. Angreppen av stråknäckare inventerades vid begynnande stråskjutning i mitten av maj. Sammanlagt graderades 27 fält med ett medelindex på 2,0. Inga fält låg då över bekämpningströskeln. 8

11 Figur 6. Höstveteareal totalt för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. De senaste åren har det slutliga angreppet i mitten av juli varit starkare än förväntat vilket var fallet även i år. Trots att skadetröskeln överskreds i cirka en tredjedel av de inventerade fälten var liggsäden begränsad. Index 30 är ett ungefärligt värde för skadetröskeln. Tabell 5. Angrepp av stråknäckare i olika områden. Juligradering Område Antal fält Stråknäckaindex Medel Min Max Södermanland 5 7,6 1,9 15,6 Östergötland 30 25,9 0 84,4 Örebro 12 22,0 5,0 45,0 Figur 7. Stråknäckare Medeltal för sommargradering i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. 9

12 Angreppen av rotdödare minskade i år jämfört med de senaste åren. Inget fält överskred den provisoriska skadetröskeln som är index 30. Tabell 6. Angrepp av rotdödare i höstvete Område Antal fält Rotdödarindex Medel Min Max Södermanland Östergötland Örebro Figur 8. Angrepp av rotdödare (medel av index). Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Mjöldagg Redan i april fanns det mjöldagg i en del vetefält i Östergötland och senare även i Södermanland och Örebro län. Även om den fortsatta utvecklingen var måttlig blev slutangreppet högre än på flera år. Mest angrepp förekom i sorterna Frontal, Julius, Torp och Mariboss och där fanns också ett visst bekämpningsbehov. 10

13 Figur 9. Skadegörarutveckling i höstvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Bladfläckar Förekomsten av övervintrande svartpricksjuka var betydligt mindre än normalt. Det torra vädret under maj och juli missgynnade sjukdomens fortsatta utveckling. Slutangreppet hamnade på cirka 50 procent angripna blad, vilket är något lägre än 2016 och betydligt lägre än under perioden Det finns en tendens till att angreppen av vetets bladfläcksjuka ökat de senaste åren, främst på fält med vete som förfrukt. Även brunfläcksjuka tycks ha ökat, även om förekomsten fortfarande är på en lägre nivå än t.ex. vetets bladfläcksjuka. Sammanfattningsvis blev bekämpningsbehovet måttligt mot bladfläcksvamparna. Figur 10. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete under 2016 och 2017, genomsnittlig utveckling under åren , samt år med kraftigast respektive svagast utveckling. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. 11

14 Figur 11. Slutangrepp (DC75-91) av bladfläcksvampar i höstvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Gulrost Begynnande angrepp av gulrost upptäcktes i slutet av maj i ett fält med sorten Norin. Vetet var då i flaggbladsstadiet. Den fortsatta angreppsutvecklingen gick mycket långsamt och som mest uppnåddes i medeltal 1,3 procent angripna blad. Som mest uppnåddes 32 procent angripna blad i ett fält i Örebro län och sorten var Julius. Det var också i den sorten som det var lättast att hitta angrepp. Till skillnad mot de fem föregående åren var betydelsen av gulrost försumbar under året. Brunrost Den första pusteln av brunrost noterades i mitten av juni i Örebro län. Den fortsatta angreppsutvecklingen gick långsamt fram till begynnande mjölkmognad i början av juli då brunrosten utvecklades i enstaka fält med sorten Mariboss. Som mest noterades 100 procent angripna blad vid den sista graderingen den 18 juli. I medeltal nådde angreppen som mest upp till 3,7 procent angripna blad. Betydelsen av sjukdomen var liten. 12

15 Figur 12. Slutangrepp av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Övriga sjukdomar Rapporter från spannmålshandeln tyder på att problemen med axfusarios var litet under året. Från hela området rapporteras om låga DON-halter i den skördade varan. Däremot var förekomsten av stråfusarios allmänt förekommande. Betydelsen av angreppet är okänd. Enligt Frökontrollen Mellansverige AB är förekomsten av vanlig stinksot större än normalt. Bladlöss Någon enstaka sädesbladlus och havrebladlus upptäcktes en vecka in i juni. Angreppet kom inte att utvecklas utan förblev på en låg nivå hela sommaren. Inget av de inventerade fälten överskred bekämpningströskeln. 13

16 Löss (antal) per strå År Figur 13. Maxangrepp av sädesbladlöss i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Vetedvärgsjuka Under sommaren kom rapporter om misstänkta angrepp av vetedvärgsjuka från norra Södermanland, samt lokalt från centrala och östra Östergötland. Plantprov skickades till SLU för verifikation. Resultaten från undersökningarna bekräftade att det rörde sig om vetedvärgsjuka. I enstaka fall var angreppen kraftiga, särskilt efter tidig sådd och på jordar med tillräcklig markfukt för snabb uppkomst. Torr och varm väderlek under september gynnade sannolikt den randiga dvärgstriten som sprider smittämnet. Under den föregående femårsperioden har angreppen varit på en mycket låg nivå. Vetemyggor Nederbördsmängden under försommaren, samt storleken på populationen av larver i marken, är viktiga faktorer för att förutsäga angrepp av vetemygga. Larverna kan överleva några år i marken om markfukten inte är tillräcklig för kläckning. Den röda vetemyggan har dominerat i regionen de senaste åren, se figur 14. I år var förekomsten av både röd- och gul vetemygga låg. Av de undersökta fälten var endast ett fält över den ekonomiska skadetröskeln, som brukar anges till fem procent angripna kärnor. Som mest avräknades 5.4 procent angripna kärnor och i medeltal var 0.6 procent av kärnorna angripna av vetemyggan. De högsta värdena fanns i Östergötlands län. 14

17 Figur 14. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höstvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Övriga skadedjur Sedan ett par år tillbaka undersöks mängden havrebladlöss på hösten med hjälp av en sugfälla som är placerad i Skänningetrakten. Anledningen till detta är att bedöma risken för angrepp av rödsot i höstsäden. Fångsterna av bladlöss hösten 2016 var stora men några angrepp av rödsot i höstvete kunde inte konstateras. I slutet av april konstaterades lokala angrepp av rågbroddfluga framför allt på västra slätten i Östergötland. Angreppen var av normal omfattning och betydelsen sannolikt liten. I början av juni noterades sädesbladbagge i flera fält runt om i området. Angreppen blev dock små och betydelsen liten. 15

18 Råg Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 12 rågfält under tiden 25 april 4 juli. Tabell 7. Varningsfältens sortfördelning i råg Område Brasetto Herakles Livado Palazzo Performer Övriga Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Flertalet rågfält såddes tidigt under gynnsamma förhållanden. Övervintringen var mycket god. Angreppen av mjöldagg var lokalt starka. Axgången skedde omkring den 25 maj. Skördeförhållandena var bra och skörden hög med god kvalitet. Mjöldagg Redan i april var det lätt att hitta mjöldagg. Skillnaden i angrepp mellan olika sorter var stor. Mest angrepp fanns i Palazzo. Vid den sista graderingen i DC 83 den 4 juli var 51 procent av de tre översta bladen angripna av mjöldagg i medeltal för samtliga sorter. Motsvarande siffra för Palazzo var 74 procent. Figur 15. Skadegörarutveckling i råg Medeltal för sex fält i Östergötland. Sköldfläcksjuka I början på maj fanns det begynnande angrepp av sköldfläcksjuka i hälften av prognosfälten. Torrt väder under maj hämmade den fortsatta angreppsutvecklingen. Slutangreppet av sköldfläcksjuka blev svagare än normalt och bekämpningsbehovet var litet. 16

19 Brunrost Redan i slutet av april gick det att hitta brunrost i flertalet fält. Angreppsutvecklingen gick långsamt ända fram till mjölkmognad då det skedde en uppförökning. Mest angrepp påträffades i sorterna Brasetto och Palazzo men brunrost gick att hitta i alla inventerade sorter. Generellt sett var bekämpningsbehovet litet. Figur 16. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Trips Förekomsten av trips innan axgång avräknades i elva fält. Två av fälten nådde upp till bekämpningströskeln 0,5 1 trips/strå. Tripsen missgynnades av den regniga perioden under juni. I genomsnitt avräknades 15 procent angripna bladslidor i slutet av månaden. 17

20 Rågvete Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 13 rågvetefält under tiden 25 april 11 juli. Tabell 8. Varningsfältens sortfördelning i rågvete Område Borwo Empero Remiko Trefl Tulus Övriga Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Sådden genomfördes vid normal tidpunkt och övervintringen var god. Bestånden under våren var jämna. Kallt väder periodvis under våren innebar att rågvetets utveckling gick långsamt. Vädret under vår och försommar missgynnade svamputvecklingen. Skördenivån blev hög men regn under september innebar skördeproblem i sent utvecklade grödor. Stråbas- och rotsjukdomar Angreppen av stråknäckare var svaga under våren och det mestadels torra vädret missgynnade stråknäckarsvampen. I fem prognosfält inventerades skadorna i samband med slutgraderingen i juli. Angreppen var svaga i alla undersökta fält. Medeltalet för de fem undersökta fälten låg på index sju. Index 30 är ett ungefärligt värde för den ekonomiska skadetröskeln. Bladfläckar Angreppet av bladfläcksvampar var svagt hela säsongen. Bekämpningsbehovet bedömdes som litet. Figur 17. Skadegörarutveckling i rågvete Medeltal för Östergötlands och Örebro län. 18

21 Mjöldagg Angreppen av mjöldagg blev relativt starka på lättare jordar i känsliga sorter som Tulus och Remiko. På dessa platser var bekämpningsbehovet relativt stort, samtidigt som det fanns fält med andra sorter utan eller med obetydliga angrepp. Rost De första pustlarna av gulrost började uppträda i mitten av maj. Den fortsatta angreppsutvecklingen var svag och som mest nådde angreppet upp till 3,5 procent angripna blad. Även om angreppen var svaga så fanns det mest gulrost i sorterna Empero, Remiko och Trefl. Generellt sett var angreppen utan betydelse under året. Vid de båda sista graderingarna i juli påträffades brunrost i två av de 13 inventerade fälten. Angreppen saknade betydelse. Figur 18. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Trips Förekomsten av trips varierade kraftigt mellan olika fält. I fyra av de 13 inventerade överstegs bekämpningströskeln 0,5 1 trips/strå med marginal. Den periodvis regniga väderleken under juni månad missgynnade tripsen. Vid slutgraderingen i DC 77 hade endastfem5 procent av bladslidorna symtom av tripsens sugskador. 19

22 Höstkorn Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 7 höstkornfält under tiden 25 april 4 juli. Tabell 9. Varningsfältens sortfördelning i höstkorn Område Apropos Frigg Wootan Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Hybridsorterna har sedan något år tagit över större delen av utsädesmarknaden. Hybridsorterna sås med fördel tidigt och med låg utsädesmängd. Flertalet höstkornfält såddes också tidigt och under gynnsamma förhållanden. Den milda vintern resulterade i en mycket god övervintring. Kalla nätter under april och början av maj innebar att vetets utveckling gick långsamt. Skörden blev god och bärgades under gynnsamma förhållanden i slutet av juli månad. Mjöldagg Från axgång och framåt fanns mjöldagg i samtliga prognosfält. Vid blomningen nådde angreppen upp till cirka 20 procent, en nivå som bestod resten av säsongen. Mjöldaggens betydelse var måttlig under året. Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjukan missgynnades av torrt väder i maj och juli. Angreppen var svaga i samtliga fält under hela säsongen. Bladfläckar De första angreppen av kornets bladfläcksjuka konstaterades i början av maj. Angreppen ökade lite varje vecka och vid den sista graderingen var i medeltal 36 procent av bladen angripna. Som mest noterades 74 procent angripna blad av kornets bladfläcksjuka i ett av prognosfälten. 20

23 Figur 19. Skadegörarutveckling i höstkorn Medeltal för 5 fält i Östergötlands län. Rost En vecka in i maj konstaterades de första pustlarna av kornrost. Mest angrepp förekom i sorten Wootan och i några fält var samtliga blad angripna. Vid sista graderingen i början av juli hade det genomsnittliga angreppet nått upp till 28 procent angripna blad. I sorten Wootan fanns bekämpningsbehov i en del fält. Övrigt Symtom, liknande angrepp av rödsot, noterades från några platser i den västra delen av Östergötland under maj månad. Plantor skickades till SLU för diagnos, varvid smitta av rödsot bekräftades. Betydelsen av angreppen bedömdes som marginell i och med att det endast var mindre fläckar i fälten. Det visar emellertid att risken för rödsot i höstspannmålen är något som vi måste beakta även i Mellansverige. Det är också därför det numera finns en sugfälla utanför Skänninge i syfte at se hur många bladlöss som flyger under hösten och som har potential att sprida sjukdomen. 21

24 Vårvete Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 10 vårvetefält under tiden 9 maj 18 juli. Tabell 10. Varningsfältens sortfördelning i vårvete Område Alderon Diskett Oryx Quarna Triso Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Resultat av utsädesanalyser som gjordes av Frökontrollen i Örebro visade att det fanns betningsbehov i nio procent av proverna för Fusarium spp., Parastagonospora spp. och Bipolaris. Det var betydligt lägre än behovet föregående år. Betning är nödvändig om det sammanlagt förekommer mer än 30 procent smitta av dessa svampar. Frökontrollen ger en betningsrekommendation redan vid 20 procent. Det är främst Fusarium som påverkar grobarheten negativt, men grobarheten kan höjas med hjälp av betning. Vårsådden gjordes under gynnsamma förhållanden i april. Kalla perioder i april och maj medförde relativt långsam grödutveckling. Regnigt väder under september försvårade skördearbetet. Skördenivån blev hög men tyvärr med en del kvalitetsproblem som låga falltal. Mjöldagg Mjöldagg förekom i större utsträckning än normalt. Under sen stråskjutning tog angreppet fart och nådde senare i medeltal upp till 47 procent angripna blad. I det mest angripna fältet var 98 procent av bladen angripna. Diskett och Quarna hade starkast angrepp. Bladfläckar Torrt väder under maj och juli missgynnade angreppsutvecklingen av samtliga bladfläcksvampar. Angreppsnivån nådde upp till 21 procent vid sista graderingen, vilket är ett relativt lågt värde. Bekämpningsbehovet var litet. 22

25 Figur 20. Skadegörarutveckling i vårvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Rost De första pustlarna av gulrost noterades vid axgång i slutet av juni. Angreppen utvecklades aldrig och gulrosten saknade därmed betydelse. Fusarium Rapporter från spannmålshandeln tyder på att problemen med axfusarios var litet under året. Det var överlag låga DON-halter i den skördade varan. Bladlöss Äggavräkningar på häggkvistar föregående höst visade på en liten population. Det förekom endast enstaka havrebladlöss och angreppen saknade helt betydelse. Några sädesbladlöss förekom överhuvudtaget inte i vårvetet under året. 23

26 Figur 21. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Fritfluga Det var relativt små fångster av fritfluga i blåskålarna i mitten av maj vilket innebar en låg risk för angrepp. Däremot var uppkomsten av vårsådden långsam, flertalet fält i riskområden hade inte passerat det kritiska 1,5-bladstadiet den 20 maj när de 90 daggraderna passerades. Den riktade inventeringen i känsliga områden, det vill säga skogs- och mellanbygder där andelen vall är stor, visade också på skador i sent sådda fält. Som mest var 20 procent av huvudskotten skadade. Vetemygga I nio fält undersöktes andelen skadade kärnor av den gula och röda vetemyggan. Den röda vetemyggan har dominerat de senaste åren men 2017 dominerade den gula. I de flesta fall var angreppen svaga, men i ett fält i Örebro län förekom hela 24 procent angripna kärnor. 24

27 Vårkorn Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 29 vårkornfält under tiden 9 maj 18 juli. Tabell 11. Varningsfältens sortfördelning i vårkorn Område Brioni Dragon Irina Judit Makof Planet Propino Salome Tamtam Vilgott Övriga D län E län T län Sådd och grödutveckling Resultat från sundhetsanalyser av vårkornutsäde som gjordes av Frökontrollen i Örebro visade på ett betningsbehov mot kornets bladfläcksjuka som var mindre än jämfört med normalåret. Däremot var smittan av Bipolaris högre och 12 procent av vårkornutsädet hade behov av betning. Vårsådden gjordes under gynnsamma förhållanden i april. Kalla perioder i april och maj medförde en del frostnupna plantor. Regn under september försvårade skördearbetet men avkastningsnivån var hög. För maltkorn påverkades kvaliteten negativt i sent skördade fält. Figur 22. Skadegörarutveckling i vårkorn Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Mjöldagg Angreppen av mjöldagg var svaga i de flesta fälten eftersom en stor del av sortmaterialet innehåller en gen som ger resistens mot mjöldagg, så kallad mlo-resistens. I enstaka fält med känsliga sorter fanns bekämpningsbehov. Som mest noterades 90 procent angripna blad i ett kornfält med sexradsorten Judit som är mycket känslig för mjöldagg. Även i sorten Propino påträffades ganska mycket mjöldagg. 25

28 Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka missgynnades av de torra perioderna i maj och juli. Angrepp påträffades i knappt 20 procent av prognosfälten, men inget etablerat angrepp utan endast enstaka fläckar. Bladfläckar Det fanns lite primärangrepp av kornets bladfläcksjuka, som mest 4 procent angripna plantor i ett fält. Från midsommar och framåt skedde en kontinuerlig ökning av angreppen. Vid sista graderingen var det genomsnittliga angreppet uppe i 33 procent angripna blad vilket är relativt mycket. I det mest angripna fältet var motsvarande siffra 84 procent. Ramularia Angrepp av Ramularia uppträder alltid sent på säsongen varför sjukdomen anses ha måttlig betydelse. De första angreppen uppträdde under 2017 vid begynnande mjölkmognad runt den 10 juli. Sjukdomen konstaterades i sex fält vid den sista graderingen den 18 juli. Bladlöss Prognoserna från äggavräkningar på häggkvistar pekade på en liten population och liten risk för angrepp. De första havrebladlössen i korn påträffades den 30 maj. Som mest noterades 12,1 löss/strå i ett fält söder om Tåkern. I det tidigt utvecklade vårkornet började bladluskolonierna bryta ihop och antalet bladlöss minskade betydligt i början av juli. I de senare utvecklade fälten nåddes toppen den 11 juli men då med betydligt färre löss per strå, som mest 3,7. Angreppet blev överlag litet. I hela regionen överskreds bekämpningströskeln enbart i ett prognosfält. Figur 23. Genomsnittliga maxangrepp av havrebladlus i korn Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. 26

29 Havre Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 15 havrefält mellan 9 maj 18 juli. Tabell 12. Varningsfältens sortfördelning i havre Område Akseli Belinda Galant Kerstin Nike Symphony Övriga Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling I utsädesanalyserna som gjordes av Frökontrollen i Örebro fanns det betningsbehov i knappt 10 procent av de undersökta partierna. Det var främst Fusarium och havrens bladfläcksjuka som motiverade betningsbehovet. Vårsådden gjordes under gynnsamma förhållanden i april. Kalla perioder i april och maj medförde en långsam grödutveckling. Regnigt väder under september försvårade skördearbetet. Skördenivån blev hög men tyvärr med en del kvalitetsproblem. Bladfläckar Enstaka primärangrepp av havrens bladfläcksjuka förekom på våren, som mest fyra procent angripna plantor. Bekämpningsbehovet mot bladfläcksvampar var litet. Figur 24. Skadegörarutveckling i havre Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. 27

30 Rost Ingen kronrost noterades i prognosfälten. Fusarium Från spannmålshandeln rapporterades om låga DON-halter i den skördade varan. Endast något enstaka prov låg över gränsvärdet. Bladlöss och rödsot Antalet ägg av havrebladlus på häggarna under senhösten 2016 var i medeltal 0,02 ägg/knopp, vilket tydde på en liten risk för angrepp. De första enstaka havrebladlössen observerades den 6 juni. Inflygningen blev svag och angreppet utvecklades inte nämnvärt. Som mest noterades i medeltal en lus per strå den 20 juni. Bekämpningströskeln överskreds i ett av prognosfälten i Örebro län. Någon rödsot noterades inte. Några sädesbladlöss påträffades inte i havre under året. Figur 25. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i havre Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Fritfluga Det var relativt små fångster av fritfluga i blåskålarna i mitten av maj vilket innebar en låg risk för angrepp. Uppkomsten av vårsådden var dock långsam, flertalet fält i riskområden hade inte passerat det kritiska 1,5-bladstadiet den 20 maj när 90 daggrader uppnåddes. Den riktade inventeringen i 18 fält i känsliga områden, visade att det var i medel 10,1 procent och som mest 20 procent angripna huvudskott. 28

31 Höstoljeväxter Omfattning Antalet fält som inventerades varierade beroende på vad som inventerades och under vilken tid som arbetet pågick. Under hösten sattes gulskålar ut för att följa inflygningen av rapsjordloppa. Under våren kollades antalet larver av rapsjordloppa som fanns i höstrapsplantorna. Vid midsommartid gjordes en inventering av skador orsakade av bomullsmögel och skidgallmygga. Under försommaren undersöktes också förekomsten av resistenta rapsbaggar. Sådd och grödutveckling Torrt väder innebar problem med uppkomsten i en del fält. Till detta kom också gnagskador av fullbildade rapsjordloppor. Senhösten och vintern var gynnsam vilket innebar en god övervintring. Kalla perioder under april och i början av maj resulterade i köldskador, i vissa fall med skadade huvudskott och försenad blomning som följd. Angreppen av bomullsmögel var måttliga men i ett mindre antal fält förekom mycket starka angrepp. Orsaken till detta är inte klarlagt. Skörden blev överlag hög. Enligt SFO:s skördeuppskattning var medelskörden kg/ha i regionen. Bomullsmögel Några sklerotier av bomullsmögel placerades inte ut i fält under hösten. Orsaken är att metoden har mycket dålig träffsäkerhet för att avgöra angreppsrisken. Sporerna infekterar plantan under blomningen och blomningen var i de flesta fall väl sammanhållen men i de fält som hade haft köldskador blev den utdragen med många sidoskott som blommade sent. Angreppsinventering gjordes i 37 fält i början av juli. I medeltal var 5 procent av plantorna angripna och i drygt en fjärdedel av fälten påträffades inga angrepp överhuvudtaget. Två fält hade över 20 procent angripna plantor. I det ena fallet över 70 procent angripna plantor, vilket är ett mycket högt värde. Gemensamt för fälten med starka angrepp var kraftiga bestånd på vattenhållande jordar. 29

32 Figur 26. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Östergötland Rapsjordloppa Under hösten förekom mycket stora mängder rapsjordloppa i Östergötland, men i områdets norra delar var förekomsten liten. Lokalt var de fullbildade insekternas gnagskador så stora att fälten måste sås om. Rapsjordloppornas aktivitet följdes med gulskålar i ett mindre antal fält. Bekämpningströskeln som avser larvskadorna överskreds i samtliga övervakade fält. Trots den stora mängden rapsjordloppor blev larvskadorna i stjälken av begränsad omfattning. Rapsbaggar Kalla perioder under april missgynnade rapsbaggarna och bekämpningsbehovet var litet. Under året samlades rapsbaggar in från tio fält för att undersöka deras känslighet för pyretroider och neonikotinoider. Resultaten visar att resistensen mot pyretroider kvarstår, samt att känsligheten för Biscaya fortsätter att visa en nedåtgående trend. Mospilan visar däremot full effekt. Rapsvivlar Omkring den 10 maj noterades de första blygrå rapsvivlarna i Östergötland. Utvecklingen av antalet vivlar följdes de närmaste veckorna och det kunde konstateras att mängden vivlar var liten under året. Som mest påträffades i medeltal 0,2 vivlar per planta och inget fält passerade bekämpningströskeln. 30

33 Skidgallmygga Någon vecka in i juni var det lätt att hitta enstaka skidor med larver av skidgallmygga, främst på västra slätten i Östergötland där det tidigare noterats förekomst av blygrå rapsvivel. En inventering vid midsommartid i 16 fält visade att i medeltal åtta procent av skidorna var skadade i fälten, vilket är en ganska normal angreppsnivå. Som mest påträffades 22 procent angripna skidor i ett fält utanför Mjölby. Det är oklart hur stor skördepåverkan ett visst angrepp ger. Figur 27. Angrepp av skidgallmygga i höstraps i Östergötland Övriga skadedjur Larvskador av den blåvingade och den fyrtandade rapsviveln följdes under våren. Som vanligt var det lätt att hitta larvgångar i stjälkarnas märg. Dessa angrepp bedöms dock ha marginell betydelse. Skador i ledningsvävnaden kan däremot ha större betydelse men den typen av skador var ovanliga. Ceutorhynchus floralis är en insekt som liknar den blygrå rapsviveln. Eftersom de förekommer samtidigt i fält är det därför lätt att förväxla dessa båda vivlar. C. floralis är dock något mindre än den blygrå rapsviveln. Under året förekom båda vivlarna i fält. C. floralis anses inte skada oljeväxterna. 31

34 Lin Omfattning och sortfördelning Under tiden 9 maj 18 juli graderades veckovis 5 linfält. Tabell 13. Varningsfältens sortfördelning i lin Område Taunus Libra Södermanland 0 0 Östergötland 4 1 Örebro 0 0 Sådd och grödutveckling De flesta fälten såddes i april. Kalla perioder under april och i början av maj resulterade i långsam eller försämrad uppkomst i en del fält. Det fanns också fält med frostskador. Enligt SFO:s skördeuppskattning var medelskörden cirka kg/ha i området vilket är betydligt lägre är förra året. Linjordloppa Fält med långsam eller ojämn uppkomst fick på sina håll skador av stora linjordloppan. I vissa fält var samtliga plantor angripna. Torr och kall väderlek medförde att tillväxten och motståndskraften på plantorna var svag i vissa fält. I dessa fält var skadorna stora samtidigt som det fanns fält med snabb och jämn uppkomst där angreppet var obetydligt. 32

35 Ärter Omfattning och sortfördelning Under tiden 9 maj 18 juli graderades veckovis 17 ärtfält. Baljprov för inventering av skador av ärtvecklare togs under andra delen av juli. Tabell 14. Varningsfältens sortfördelning i ärter Område Clara Eso Ingrid Nitouche Onyx Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Kalla perioder under april och i början av maj resulterade i långsam uppkomst i en del fält. Blomningen blev något utdragen och regnet under hösten gjorde att en del fält blev skördade ovanligt sent. Skördenivån blev genomsnittlig. Sjukdomar Förekomsten av plantor med ärtbladmögel var hög i sydvästra Östergötland, däremot var den angripna bladytan liten. Som mest var tio procent av bladytan angripen. Ärtbladlöss Första veckan i juni påträffades de första ärtbladlössen. Uppförökningen tog fart i mitten av juni och varade under en fyra veckors-period innan luspopulationen kraschade. I slutet av säsongen fanns det ärtbladlöss i de flesta fälten. Det högsta medelvärdet var 9,7 löss/toppskott den 3 juli. Som mest fanns det ett fält i Södermanland som hade 36 löss/toppskott. Figur 28. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i ärter Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. 33

36 Ärtvecklare Ärtvecklaren gynnades av sommarvädret och graden av angrepp blev nästan identisk med förra årets. I genomsnitt var 12,7 procent av baljorna angripna i de 13 fält som inventerades. Två av fälten var över den ekonomiska skadetröskeln på ca 20 procent angripna baljor för matärt. För foderärt ligger skadetröskeln på 50 procent. Figur 29. Angrepp av ärtvecklare (% angripna baljor) i genomsnitt för Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. Övriga skadedjur Det var normalt med ärtvivlar under uppkomsten och i flera prognosfält hade samtliga plantor gnagskador. Förekomsten av ärttrips var mycket låg och saknade betydelse. 34

37 Åkerböna Omfattning och sortfördelning Under tiden 9 maj 18 juli graderades veckovis 8 åkerbönfält. Tabell 15. Varningsfältens sortfördelning i åkerböna Område Boxer Fuego Julia Marcel Taifun Tiffany Södermanland Östergötland Örebro Sådd och grödutveckling Kalla perioder under april och i början av maj resulterade i långsam uppkomst i en del fält. En nederbördsfattig sommar bidrog till att grödan var kortare än normalt. Åkerböna är en sen gröda och i år blev skörden betydligt senare jämfört med föregående år. Figur 30. Skadegörare i åkerböna Medeltal av Östergötlands och Örebro län. Chokladfläcksjuka Angrepp av chokladfläcksjuka upptäcktes i slutet av maj men angreppen missgynnades av den torra sommaren. I mitten av juli ökade antalet angripna plantor kraftigt men andelen angripen bladyta var liten och därför orsakade angreppen inga större skador. Bönbladmögel Bönbladmögel hittades i slutet av maj men låg kvar på mycket låga nivåer fram till mitten av juli. Då ökade både antalet prognosfält med angrepp och andelen angripna plantor stort. Starka angrepp noterades i två prognosfält vid sista graderingen den 18 juli. 35

38 Övriga sjukdomar Inga angrepp av bönrost, noterades under hela säsongen. Ett prognosfält hade angrepp av bönfläcksjuka vilket kom först i juli. I övrigt fanns det bara prognosfält med svaga angrepp. Bönbladlus Bönbladlusen koloniserar i allmänhet enskilda plantor och är lätt att upptäcka då det kan finnas hundratals löss på samma planta. Riktvärde för bekämpning är procent angripna plantor. Det var mycket låga förekomster av bönbladlöss och inga prognosfält låg i närheten av bekämpningströskeln. Bönsmyg I utsädesanalyserna får många partier anmärkningar på grund av angrepp av bönsmyg vilket kan tyda på att insekten är relativt vanlig. Analyser gjordes i 5 färska prov och 4 skördeprov från fält i Östergötland. I medeltal var 14 procent av bönorna angripna och variationen var mellan 3-36 procent vilket är en ökning jämfört med förra året. Övriga skadedjur Gnagskador av ärtvivel under uppkomsten var mycket vanligt och mer än hälften av prognosfälten hade gnagskador på samtliga plantor. Många prognosfält hade hög förekomst av ärtbladlus men de gjorde ingen skada. 36

39 Potatis Omfattning och sortfördelning Under tiden 5-30 juni graderades veckovis fem potatisfält. Tabell 16. Varningsfältens sortfördelning i potatis Område Folva Solist Övriga Södermanland Östergötland Örebro Sättning och grödutveckling Sättningen gjordes vid normal tid och under bra förhållanden vilket gav god uppkomst. Sommaren var torr men växtodlingssäsongen var ändå bra eftersom de flesta kunde bevattna i tillräcklig omfattning. Skörden blev svårare och långsammare än normalt på grund av regnet under hösten. Enstaka fält i regionen har inte kunnat skördas. Skörden var dock bra och något högre än genomsnittsåret. Det finns en del partier som har problem med röta och skorv och frånsorteringen är högre än vanligt. Potatisbladmögel Det torra vädret var inte gynnsamt för bladmögel. Det första bladmögelfyndet rapporterades in vecka 28. Angreppet kom som en följd av regnigt väder runt midsommar följt av ytterligare regn ungefär 1,5 veckor senare. Att det var gynnsamma perioder för infektion av potatisbladmögel framgår av figuren nedan. Angreppen gick att hantera på grund av att det fortsatt under säsongen var relativt torrt i fälten. Figur 31. Infektionstryck för potatisbladmögel och rekommenderad dos. Figur hämtad från det danska prognosprogrammet Skimmelstyrning. Övriga sjukdomar Det var låg förekomst av stjälkbakterios och groddbränna. Sjukdomarna orsakade inga större problem. Gråmögel och torrfläcksjuka påträffades bara sporadisk och etablerade angrepp var sällsynta. 37

40 Insekter och skadedjur Första avläsningen gjordes då den första generationen av stritar var aktiva i vecka 23 (andra veckan i juni) med i medel 87 stritar/dag och fälla, se figur 32. Sedan halverades antalet stritar och fortsatte att minska de följande veckorna utan någon tydlig topp för den andra generationen. Figur 32. Genomsnittligt antal stritar per fält och vecka i Östergötland. År 2016 var det i vecka stritar, vilket ligger utanför diagramområdet. 38

41

42

43

44 Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN JO17:7