Växtskyddsåret Hallands, Skåne och Blekinge län

Transkript

1 Växtskyddsåret 215 Hallands, Skåne och Blekinge län Jordbruksinformation 2 215

2 Omslag: Rödsotvirus i höstkorn Foto: Gunilla Berg Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Johanna Holmblad, Anna Gerdtsson, Louise Aldén, Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn

3 Innehåll Inledning... 2 Väder 214/ Rödsotvirus i höstsäd 214/ Höstvete... 1 Råg Rågvete Höstkorn Vårvete... 3 Vårkorn Havre Höstraps Potatis Sockerbetor Ärter... 5 Åkerböna Majs

4 Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 215. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer. Under perioden april juli (samt delvis augusti oktober) sker veckovisa graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, raps, potatis, ärter, åkerbönor och majs. I sockerbetor graderas bladsvampar under juli september. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält, men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har 27 varningsfält graderats under 215 (Tabell 1). Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i olika områden. Tabell 1. Antal varningsfält under 215 för 13 grödor fördelade i sju områden. Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Havre Höstraps Potatis Sockerbeta Ärtor Åkerböna Majs Totalt 2

5 Soltimmar Soltimmar Väder 214/215 Utmärkande för hösten 214 var de höga temperaturerna. Meteorologisk sommar höll i sig ända in i november på en del håll. Detta följdes sedan av en relativt mild vinter. Nederbörden under hösten fördelade sig relativt ojämnt över månaderna. September och november fick endast hälften av den normala regnmängden medan oktober däremot blev ovanligt nederbördsrik. Grödorna var långt utvecklade i april men de måttliga temperaturerna under maj, juni och juli gjorde att grödorna utvecklades långsamt och det blev till slut ett sent skördeår. Det kom förhållandevis mycket nederbörd i maj och regndagarna var ovanligt många i maj och även under andra halvan av juni. I Blekinge var juni ovanligt nederbördsrik. Juli blev torrare än normalt i Skåne och Blekinge. Sommartemperaturerna var normala under juli medan augusti blev något varmare än normalt. 4 Lund 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 4 Karlskrona 214/ Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Lund och Karlskrona 214/215 (SMHI). 3

6 Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) Nederbörd (mm) 16 Halmstad 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 16 Lund 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 16 Karlshamn 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 214/215 (SMHI). 4

7 Medeltemperatur ( C) Medeltemperatur ( C) Medeltemperatur ( C) 25 Halmstad 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 25 Lund 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 25 Karlshamn 214/215 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Månadsvis medeltemperatur vid tre olika platser 214/215 (SMHI). 5

8 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Temperatur och nederbörd ( C/mm) Temperatur och nederbörd ( C/mm) 3 Halmstad Nederbörd Temperatur /4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 3 Lund Nederbörd Temperatur /4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 3 Karlshamn Nederbörd Temperatur /4 8/4 15/4 22/4 29/4 6/5 13/5 2/5 27/5 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur april maj 215 vid tre olika platser (SMHI). 6

9 Temperatur och nederbörd ( C/mm) Temperatur och nederbörd ( C/mm) Temperatur och nederbörd ( C/mm) 3 Halmstad Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 3 Lund Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 3 Karlshamn Nederbörd Temperatur /6 1/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 29/7 Figur 6. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni juli 215 vid tre olika platser (SMHI). 7

10 Rödsotvirus i höstsäd 214/215 Angrepp av rödsotvirus (BYDV) i höstsäden var mycket kraftiga 215 och betydligt större än under 27, då det senast förekom större angrepp. Orsaken till de stora angreppen var stor förekomst av bladlöss under den ovanligt varma och utsträckta hösten 214. Detta i kombination med tidig skörd av förfrukten som möjliggjorde även en ovanlig tidig höstsådd. Inflygningen av bladlöss under hösten 214 följdes genom två sugfällor, placerade på Alnarp och i Ingelstorp utanför Kalmar. Mycket bladlöss fångades i båda fällorna, speciellt under oktober månad, förekomsten var dock allra högst i den östra fällan utanför Kalmar. I sugfällorna fångades främst havrebladlöss, men även en del majsbladlöss. Det fanns även rapporter om förekomster av bladlöss i en del fält under senare delen av oktober och november. De första misstänkta symptomen noterades redan i februari i höstkornet, men det var först i mitten till slutet av april som tydliga symptom framträdde. I höstvete framträdde skadorna i slutet av april men det var svårt att vara säker på symptomen. Prov togs därför från cirka 6 fält med misstänkta symptom, dels för att bekräfta att det var rödsotvirus, dels för att undersöka vilken variant av viruset det rörde sig om. Proverna undersöktes av Anders Kvarnheden, SLU Uppsala. I flertalet prover förekom båda rödsotvarianterna BYDV-PAV och BYDV-MAV. Även en tredje variant, BYDV-RPV, förekom i cirka 1/3 del av proverna, se figur 8. Det kan jämföras med smittan 27, som då helt dominerades av BYDV-PAV. För att belysa hur stora skadorna var för de skånska odlarna gjordes en enkätundersökning av HIR Skåne tillsammans med Växtskyddscentralen i Alnarp. Ett frågeformulär med frågor om angreppsgrad, såtidpunkt, gröda, sort, geografiskt område och insektsbehandling skickades ut till ca 12 skånska lantbrukare och svar från ca 8 fält har sammanställts. Enkäten visade tydligt att den allra viktigaste faktorn för angreppets storlek var såtidpunkten. Fält sådda före den 1 14 september hade klart störst angrepp och här återfanns ett flertal fält med totalskador. Skadorna var störst i höstkorn, följt av höstvete och därefter rågvete och råg. I Skåne var angreppen allra mest utbredda i östra delarna men angrepp förekom i hela länet. Inga skillnader i angrepp mellan sorter kunde utläsas av enkätsvaren, vilket även stämmer med resultaten från sortförsöken. Enkätundersökningen gav även underlag för att kunna uppskatta värdet av de skördeförluster som orsakades av rödsotvirus i Skåne 215. Stora värden gick förlorade då uppskattningsvis ca 5 ha var angripna. Den beräknade förlusten som de stora angreppen av rödsotvirus medförde i Skåne i höstsäd 215 beräknas minst 3 miljoner kronor. 8

11 Antal havrebladlöss/vecka Havrebladlöss Vecka Figur 7. Veckovis förekomst av havrebladlöss i sugfällan på Alnarp 26, Rödsotvirus Figur 8. Förekomst av de olika varianterna av rödsotvirus BYDV-PAV, BYDV-MAV och BYDV-RPV i Skåne och Blekinge

12 Höstvete Sammanfattning Tidig skörd medförde att höstsådden kom i gång ovanligt tidigt på många håll. En del vetefält såddes redan i slutet av augusti och början av september. Betingelserna var gynnsamma och uppkomsten blev snabb, vilket resulterade i ovanligt frodiga bestånd. I november noterades, liksom de senaste åren, en del rost (både gulrost och brunrost) och mjöldagg. Snömögel förekom i enstaka mycket frodiga fält trots att snötäcket var i det närmsta obefintligt. Trots den tidiga starten på växtsäsongen gick utvecklingen långsamt på grund av låga temperaturer i maj och juni. DC 32 uppnåddes i snitt den 11 maj. Speciellt för 215 var de kraftiga angreppen av rödsotvirus som förekom på många håll. Under hösten förekom mycket löss i sugfällan, och i kombination med tidig sådd och gynnsamt väder för bladlössen långt in i november, blev spridningen av virusförande löss och rödsotvirus mycket kraftig. I mitten av maj framträdde rödsotangreppen tydligt framförallt i tidigt sådda fält. Mer info, se avsnittet om rödsotvirus sid 8. Det var först i slutet av april som sporulerande gulrost noterades i känsliga sorter. Angreppen ökade snabbt och i mitten av maj förekom kraftiga angrepp i mottagliga sorter som Audi, Cumulus, Kranich och Norin. Det odlades dock mindre arealer av dessa mottagliga sorter än föregående år. Angreppen fortsatte att öka under säsongen och i några fält förekom större angrepp även även i mindre mottagliga sorter som exempelvis Julius och Hereford. Brunrost började uppträda i början av juni och ökade sedan i mottagliga sorter som exempelvis Mariboss, Hereford och Ellvis och i viss mån Julius och Brons. De starka angreppen kunde främst ses i södra Skåne. Angreppen av brunrost utvecklades vidare efter vår sista gradering i mitten av juli och var troligen större än figur xx visar. Svartpricksjuka förekom som vanligt allmänt på äldre blad under tidig vår. De var ovanligt många regndagar under maj månad vilket gjorde att infektionsbetingelserna för svartpricksjuka var gynnsamma. Däremot var temperaturen lägre än normalt under både maj, juni och delar av juli, vilket medförde att latensperioden blev lång och angreppen utvecklades långsamt. Det var först från mitten av juli som större angrepp av svartpricksjuka konstaterades. Angreppsnivån för 215 blev hög, i nivå med 214, även om utvecklingen gick något långsammare i slutet av säsongen. Det förekom endast enstaka små angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR). Mjöldagg förekom i enstaka fält i slutet av april. Angreppen utvecklades långsamt och ökade något i början av juni, för att sedan stabiliseras på en relativt låg nivå. Angreppen av axfusarios var överlag små och DON-halterna var generellt låga. Angreppen av stråknäckare var små på våren. En viss utveckling av stråknäckare skedde under sommaren men slutangreppen blev ganska små. Under sommaren graderades även stråfusarios och skarp ögonfläck. I många fält förekom mörkfärgade noder och angrepp av stråfusarios fanns i varierande grad men betydelsen är dock oklar. Liksom 214 förekom en 1

13 hel del skarp ögonfläck, men endast några fält hade starkare angrepp. Även 215 blev ett gynnsamt år för rotdödare med varm höst, mild vinter och fuktig vår och det förekom starka angrepp i en del fält. Endast enstaka angripna plantor noterades med vetedvärgsjuka. Undersökningen av axprover visade att angreppen av röd och gul vetemygga var låga. Inget av varningsfälten överskred skadetröskeln. Låga förekomster av sädesbladlöss noterades i början av juni, men inget fält gick över bekämpningströskeln. Endast mycket låga förekomster av havrebladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss noterades. Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstvete 215. Audi Brons Cubus Cumulus Ellvis Frontal Hereford Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Julius Kranich Mariboss Matrix Antal löss/strå Norin Praktik Primus Torp Totalt Utveckling av skadegörare i höstvete Mjöldagg Svartpricksjuka Gulrost Brunrost Sädesbladlus /4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 9. Skadegörarutveckling i höstvete 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 11

14 Årsvisa jämförelser i höstvete Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 1. Utveckling av mjöldagg i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 11. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 12

15 Gulrost Utvecklingsstadium, DC Figur 12. Utveckling av gulrost i höstvete (genomsnitt av samtliga sorter). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost Utvecklingsstadium, DC Figur 13. Utveckling av brunrost i höstvete 27, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 13

16 Antal löss/strå Brun- och gulrost Brunrost Gulrost År Figur 14. Slutangrepp (DC 75 83) av brun- och gulrost i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 3 Havrebladlus Sädesbladlus År Figur 15. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 14

17 Angripna kärnor (%) Vetemygga 5 Röd vetemygga Gul vetemygga År Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 15

18 Stråknäckare Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete områdesvis under våren (DC 31 32) och sommaren (DC 75) 215. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering 215 Sommargradering 215 Antal fält över % angripna skott Antal fält Index Antal Antal bekämpningströskeln över fält fält Område Medel Min Max index 35 Medel Min Max Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i höstvete under våren (DC 31 32) och sommaren (DC 75) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering Antal fält över % angripna skott Antal fält Index Antal Antal bekämpningströskeln index 35 över fält Medel Min Max fält Medel Min Max Område

19 Råg Sammanfattning Många rågfält var mycket frodiga inför vintern och både brunrost och mjöldagg förekom under hösten. Även rågen angreps av rödsotvirus, men inte i lika stor utsträckning som höstkorn och höstvete, se sid 8. Den milda vintern och våren 215 var gynnsam för brunrost vilket noterades i enstaka fält redan i mitten av april. Till följd av den tidiga smittan och det gynnsamma vädret ökade angreppen kraftigt under maj månad och kunde ses i samtliga varningsfält. Årets angrepp av brunrost var mycket starka, i genomsnitt över 6 % angripna blad i slutangrepp. Angrepp av sköldfläcksjuka fanns i flertalet varningsfält redan i slutet av april. Den regniga och svala väderleken under försommaren medförde att angreppen ökade, framförallt i juni, och slutangreppen blev starkare än de senaste åren. Mjöldagg förekom i relativt låga nivåer under april-maj. Angreppen utvecklades långsamt och slutangreppen blev små. Förekomsten av mjöldryga var liten trots en regnig period under pollineringen. Angreppen av stråknäckare under sommar var små och klart under bekämpningströskeln. Ostadig och sval väderlek i maj missgynnade tripsen och endast små förekomster noterades. Inget varningsfält överskred bekämpningströskeln (,5-1 trips/strå). Förekomsten av bladlöss var liten och inget av varningsfälten nådde upp till bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 5. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i råg 215. Område Amilo Brasetto Caspian Herakles SU Mephisto Palazzo Totalt Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne 2 2 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Totalt

20 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i råg Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Sädesbladlöss /4 27/4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 22/6 29/6 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 17. Skadegörarutveckling i råg 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i råg Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 18

21 Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost Utvecklingsstadium, DC Figur 2. Utveckling av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 19

22 Brunrost År Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 2

23 Rågvete Sammanfattning I många rågvetefält kunde starka angrepp av mjöldagg och rost (både gulrost och brunrost) hittas redan under hösten. Ovanligt mycket rågvete utvintrade. Bilden är komplex och det finns inget entydigt svar på varför rågvete utvintrat i så hög grad. Dock finns det ett antal faktorer som verkar ha bidragit till utvintringen; manganbrister, för tidig sådd, bra förfrukt, flytgödsel i växande gröda, starka angrepp av mjöldagg samt att mycket frodiga bestånd kan angripas av snömögel utan snötäcke och sortval. Sorterna Remiko och Tulus har på många platser klarat vintern sämre detta år. Även trådklubba fanns med i bilden. Även rågveten angreps av rödsotvirus, men inte i lika stor utsträckning som höstkorn och höstvete, se sid 8. I mitten av april förekom sporulerande gulrost i en del fält. Angreppen utvecklades till en början långsamt och tog inte fart förrän i slutet av maj. Gulrosten utvecklades sedan kraftigt även efter axgång och sporulerade i högre utsträckning än under 214. Det förekom även angrepp i axen. Årets angreppsnivå blev klart högre än de senaste åren i flertalet sorter utom i sorten Borwo. Resultaten från årets smittoförsök vid Århus Universitet visade att det förekom två nya smittoraser i rågvete vilket troligen gör flertalet rågvetesorter mer mottagliga än tidigare. Även angrepp av brunrost förekom i en del fält, främst södra Skåne, och angreppen ökade i slutet av säsongen. Sköldfläcksjuka förekom i några fält, främst i norra Skåne samt Blekinge, i varierande omfattning. Även om slutangreppen blev små var det ändå en tydligt högre angreppsnivå än tidigare år. Angreppsnivån av bladfläcksvampar var överlag låg trots en hel del regn i maj. Årets mjöldaggsangrepp var måttliga till skillnad från de senaste åren. Angreppen av stråknäckare under vår och sommar var små och klart under bekämpningströskeln. Inga rapporter om sädesbladlöss i varningsfälten. Små förekomster av trips i enstaka fält och inga varningsfält uppnådde bekämpningströskeln. Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i rågvete 215. Område Borwo Empero Sequenz Tulus Totalt Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne 1 1 SÖ Skåne NÖ Skåne 1 1 Blekinge 1 1 Totalt

24 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i rågvete Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Brunrost Gulrost Sädesbladlus /5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i rågvete Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 23. Utveckling av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 22

25 Mjöldagg År Figur 24. Slutangrepp (DC 73-83) av mjöldagg i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 25. Utveckling av sköldfläcksjuka i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 23

26 Gulrost Utvecklingsstadium, DC Figur 26. Utveckling av gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Brunrost, , 6, 4, 2,, Utvecklingsstadium, DC Figur 27. Utveckling av brunrost i rågvete 27, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 24

27 Brun- och gulrost Brunrost Gulrost År Figur 28. Slutangrepp (DC 75-83) av brun- och gulrost i rågvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Stråknäckare Tabell 7. Angrepp av stråknäckare i rågvete under våren (DC 31 32) och sommaren (DC 75) Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bekämpningströskeln under våren är 2 % angripna skott. Skadetröskeln vid sommargradering är index 35. Vårgradering Sommargradering Antal fält över % angripna skott Antal fält Index Antal Antal bekämpningströskeln index 35 över fält Medel Min Max fält Medel Min Max Område

28 Höstkorn Sammanfattning Tidig sådd och uppkomst i kombination med gynnsamma betingelser för tillväxt gjorde att många fält utvecklades mycket kraftigt under hösten. Större angrepp av mjöldagg förekom på hösten. På våren visade det sig att många fält i Skåne och Blekinge var kraftigt angripna av rödsotvirus. Mer info, se avsnittet om rödsotvirus sid 8. Kornrost var den mest betydelsefulla svampsjukdomen i år. Större angrepp förekom i flera fält redan i april och angreppen ökade sedan under hela säsongen. Angreppsnivån blev mycket hög i flertalet sorter, i nivå med 28 då angreppen var mycket kraftiga. Kornets bladfläcksjuka fanns i varierande nivåer i samtliga fält och slutangreppet blev högre än under de senaste åren. Sköldfläcksjuka förekom i låga nivåer och slutangreppen blev låga trots den regniga och svala försommaren. Mindre angrepp av ramularia bladfläck förekom i en del fält i slutet av säsongen. Angrepp av mjöldagg fanns i några varningsfält i början av maj men dessa angrepp utvecklades inte vidare. Slutangreppen blev därför låga, i nivå med de senaste åren. Inga bladlöss noterades i varningsfälten i år. Låga nivåer av trips förekom i en del fält men inget varningsfält gick över bekämpningströskeln,,5-1 trips/strå. Tripsskador i låga nivåer noterades i enstaka fält. Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstkorn 215. Område Apropos SY Leoo Matros Wootan Zoom Totalt Halland 1 1 NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge 1 1 Totalt

29 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i höstkorn Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Sädesbladlus /4 2/4 27/4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 29. Skadegörarutveckling i höstkorn 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i höstkorn Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 3. Utveckling av mjöldagg i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 27

30 Kornets bladfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 31. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 32. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 28

31 Kornrost Utvecklingsstadium, DC Figur 33. Utveckling av kornrost i höstkorn 28, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Höstkorn Vårkorn År Figur 34. Slutangrepp (DC 75 83) av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 29

32 Vårvete Sammanfattning Stora angrepp av gulrost rapporterades redan i mitten av maj i SV Skåne. Flertalet sorter var mycket mottagliga och angreppen bredde ut sig i hela området och ökade kraftigt. Slutangreppen blev mycket höga. Ingen förekomst av brunrost i varningsfälten under 215. Många nederbördsdagar i maj var gynnsamt för infektion av svartpricksjuka, och i början av juni syntes angrepp i flera fält. Temperaturerna var dock lägre än normalt i juni och delvis i juli, därför blev latensperioden lång och angreppen utvecklades långsamt. Gulrostangreppen utvecklades också så kraftigt att det tog överhanden i de obehandlade fälten. Slutangreppen av svartpricksjuka blev förhållandevis låga vid den sista graderingen. Små angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) noterades i enstaka fält i Blekinge. Slutangreppen av mjöldagg blev mycket låga. Förekomsten av havrebladlöss och sädesbladlöss var mycket låg. Notering fanns endast från några fält i Blekinge och Halland i låga nivåer. Enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss noterades i Blekinge. Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårvete 215. Område Boett Diskett Hamlet Quarna Triso Totalt Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne 2 2 Blekinge Totalt

33 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i vårvete 215 Mjöldagg Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Bladlöss /4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 35. Skadegörarutveckling i vårvete 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i vårvete Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 36. Utveckling av mjöldagg i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 31

34 Svartpricksjuka År Figur 37. Slutangrepp (DC 73 83) av svartpricksjuka i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost Utvecklingsstadium, DC Figur 38. Utveckling av gulrost i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 32

35 Antal löss/strå Gulrost Höstvete Vårvete År Figur 39. Slutangrepp (DC 73 83) av gulrost i höst- och vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss 3 Havrebladlus Sädesbladlus År Figur 4. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i vårvete Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 33

36 Vårkorn Sammanfattning Angrepp av kornrost påträffades i mitten av maj i flera fält och angreppen ökade rejält under säsongen på grund av högt smittotryck från höstkornet, gynsamt väder samt att flertalet sorter är mottagliga. Störst angrepp fanns i sorterna Quench, KWS Irina, Propino och TamTam. I slutet av juni förekom kraftiga angrepp i många fält, inte bara på bladen utan även på strået. Slutangreppen blev mycket höga. Begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades under senare delen av maj i enstaka fält. Angreppsnivån förblev låg i de flesta fält under säsongen. Slutangreppen blev lägre än de senaste två åren. Sköldfläcksjuka förekom från början av juni i låga nivåer. I början av juli förekom sköldfläcksjuka i cirka hälften av varningsfälten, men slutangreppen blev generellt mycket låga trots gynnsamt väder även om kraftigare angrepp kunde förekomma fläckvis i fälten. Ramularia bladfläck noterades i början av juli i en del fält i måttliga nivåer. Mjöldagg förekom i mottagliga sorter till exempel Propino, under senare delen av maj och i början av juni. I flertalet fält förblev dock utvecklingen långsam. Slutangreppen blev något högre än de senaste åren i mottagliga sorter. Små förekomster av havrebladlöss och sädesbladlöss noterades i början av juni. Lössen uppförökades långsamt. Inga varningsfält uppnådde bekämpningströskeln. Enstaka grönstrimmiga gräsbladlöss observerades. Omfattning och sortfördelning Tabell 1. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårkorn 215 Anakin Fairytale KWS Irina Luhkas Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Totalt Propino Quench Salome Tamtam NFC Tipple Totalt 34

37 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i vårkorn Mjöldagg Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Havrebladlus /4 4/5 11/5 18/5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i vårkorn Mjöldagg 8 6 Mottagliga sorter Annabell Makoff Propino Catriona Mercada Sebastian Christina NFC Tipple Waldemar Cinnamon Optic Vilgott Fairytale Orthega Gustav Pasadena (27) 24 (19) 25 (26) 26 (18) 27 (26) 28 (32) 29 (41) 21 (35) 211 (13) 212 (18) 213 (24) 214 (23) 215 (22) År & (antal fält) Figur 42. Slutangrepp av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn Antal fält inom parantes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 35

38 Kornets bladfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 43. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 44. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 36

39 Kornrost Utvecklingsstadium, DC Figur 45. Utveckling av kornrost i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Höstkorn Vårkorn År Figur 46. Slutangrepp (DC 75 83) av kornrost i höst- och vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 37

40 Antal löss/strå Bladlöss 3 Havrebladlus Sädesbladlus År Figur 47. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i vårkorn Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 38

41 Havre Sammanfattning Havrens bladfläcksjuka förekom i låga nivåer i några fält, men angreppen var lägre än 214. Slutgraderingen gjordes dock då havren endast hade uppnått DC 61, varvid den fortsatta utvecklingen är oklar. Angreppen av mjöldagg var små. Angreppen av axfusarios var små och DON-halterna generellt låga. Bladbakterios förekom i enstaka fält. Ingen kronrost hittades i prognosfälten i år. De första havrebladlössen noterades i början av juni. Angreppen förblev låga under hela säsongen, endast ett varningsfält gick över bekämpningströskeln (NV Skåne). Sädesbladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss hittades i flera fält men i låga nivåer. Små angrepp av fritfluga i Blekinge noterades. Under vecka 22 (25 maj) uppnåddes 9 daggrader, vilket är 2 veckor senare än i fjol. Daggraderna ökade långsamt under maj och samtliga varningsfält hade passerat 1,5 bladstadiet vid 9 daggrader. Omfattning och sortfördelning Tabell 11. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i havre 215 Område Galant Heinrich Kerstin Nike Scorpion Symphony Totalt Halland NV Skåne SV Skåne 1 1 M Skåne SÖ Skåne 1 1 NÖ Skåne Blekinge 1 1 Totalt

42 Antal löss/strå Utveckling av skadegörare i havre 215 Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Kronrost Havrebladlöss /5 25/5 1/6 8/6 15/6 22/6 29/6 6/7 13/7 Utvecklingsstadium, DC & datum Figur 48. Skadegörarutveckling i havre 215. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Årsvisa jämförelser i havre Mjöldagg Utvecklingsstadium, DC Figur 49. Utveckling av mjöldagg i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 4

43 Havrens bladfläcksjuka Utvecklingsstadium, DC Figur 5. Utveckling av havrens bladfläcksjuka i havre 22, Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 41

44 Höstraps Sammanfattning Veckovisa graderingar under våren gjordes i 1 fält (ett i NV Skåne, fem i SV Skåne, ett i M Skåne, två i SÖ Skåne och ett i Blekinge). Tidig sådd och varm höst gjorde att i många rapsfält blev plantorna kraftiga och i vissa fall väldigt stora, men den milda vintern och våren gav inga påfrestningar på plantorna och övervintringen blev god. Årets skördenivå för Skåne, Blekinge och Halland var relativt bra, ca 39 kg/ha. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och populationen nådde under 214 en rekordhög topp. Inflygningen under hösten var stor och många rapsjordloppor noterades i fångstskålarna hösten 214. Plantundersökningarna på våren visade på stora angrepp, 5,5 larver per planta, vilket är ett mycket högt medeltal jämfört med tidigare år. Variationen var dock stor, mellan,1-15 larver per planta. Den varma hösten gjorde också att lilla kålflugans larver (tredje generationen) hittades i många fält. Rötter graderades från 21 fält varav skador fanns i 14 fält (5-45 % angripna plantor). Skadorna var oftast ytliga och troligen av mindre betydelse. Rapsbaggarna började flyga ut i slutet av april, men inflygning var ganska liten och avtog sedan på grund av dåligt väder och förekomsten i prognosfälten blev låg. Rapporter fanns dock om att vissa fält i skyddade lägen uppnådde bekämpningströskeln. Det kom flera rapporter om att blygrå rapsvivel förekom i större omfattning än normalt under blomningen, men förekomsten i de tio varningsfälten var liten. Vid rapsskörden noterades i många fall mycket stora förekomster av rapsvivlar i den skördade varan och dess omgivning. Gulfärgade föremål blev på vissa håll helt invaderade av rapsvivlar. Ovanligt för året var att större angrepp av skidgallmygga rapporterades från flera håll, därför gjordes en inventering av 2 fält (varav några fält var speciellt utvalda) som graderades för skada av skidgallmygga. I genomsnitt var ca 23 % av skidorna angripna i fältkanten medan det längre in i fälten var ca 8 % av skidorna som var angripna. I NÖ Skåne rapporterades om fält där även stora skador förekom inuti fälten. Förekomsten av klumprotsjuka har ökat och det rapporterades en del fall av klumprotsjuka i höstraps under våren. För att bedöma risken för bomullsmögel fanns sklerotiedepåer i åtta fält. De första apothecierna påträffades den 11 maj. Gynnsamt väder gjorde att antalet apothecier ökade och i början på juni förekom ovanligt många apothecier i sklerotiedepåerna (utom på Österlen). Två faktorer som ökar risken för bomullsmögel är utdragen blomningstid och fuktig väderlek under blomningen. Rapsen blommade i år ca fem veckor, vilket är ovanligt lång tid. Trots många apothecier, lång blomningstid och många regndagar under maj blev angreppen av bomullsmögel små. Kransmögel förekom i ungefär samma utsträckning som de senaste åren och angrepp fanns i många fält. Angreppen visar sig som bronsfärgade stjälkar, men i år var det även ganska lätt att hitta plantor med mikrosklerotier. Torröta (Phoma) förekom i ovanligt många fält, men i form av stjälkangrepp och dess betydelse är troligen mindre än angrepp på rothalsen. Dock förekom fält med liggbildning troligen till följd av angrepp av torröta. Stjälkangrepp av ljus bladfläcksjuka var mycket vanliga och förekom i flertalet fält. Angreppen av svartfläcksjuka var små. 42

45 Antal/1 dm 2 och dag Ackumulerat värde Årsvisa jämförelser i höstraps Rapsjordloppa Vecka Figur 51. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 28 (förra toppen), , skålfångster. Medeltal av fält per år i Skåne (+1 fält i Blekinge 214). Den veckovisa fångsten är summerad. Rapsjordloppa Vecka Figur 52. Veckovis höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 28 (förra toppen), , skålfångster. Medeltal av fält per år i Skåne (+1 fält i Blekinge 214). Antal rapsjordloppor per 1 dm 2 och dag. 43

46 Angripna skidor (%) Larver/planta Rapsjordloppa År Figur 53. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält i Skåne Resultat av provtagning i mars-april. Skadetröskeln är,5 larver per planta. Skidgallmygga Fältkant Fält NV Skåne (2) SV Skåne (8) M Skåne (3) SÖ Skåne (4) NÖ Skåne (3) Figur 54. Inventering av skidgallmygga i höstraps olika områden i Skåne. Antal inventerade fält inom parentes. 44

47 Angripna plantor (%) Svampsjukdomar Bomullsmögel Kransmögel Phoma stjälkangrepp År med Phoma rothalsröta Figur 55. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne Vid Phoma rothalsröta indikeras endast år då starka angrepp förekommer. År 45

48 Potatis Sammanfattning Säsongen inleddes med ovanligt tidig sättning av färskpotatis på många håll. Våren blev dock utdragen tack vare låga temperaturer under maj och juni. Första bladmögelangreppen som rapporterades in till Euroblight kom redan den 7 maj, i färskpotatis som legat under väv på Bjäre, vilket var ca en vecka tidigare än 214, vilket i sin tur var ett tidigt år. Även på sydkusten förekom tidiga angrepp. I mitten på juni månad rapporterades bladmögelangrepp in från fält som inte varit vävtäckt i Mellanskåne. Det dröjde dock till första veckan i juli innan spridningen tog fart. Jämfört med föregående år blev bladmögelangreppen måttliga trots den tidiga starten vilket förmodligen beror på de förhållandevis låga temperaturerna. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) kom ovanligt sent på säsongen, jämfört med tidigare år, och blev små. A. alternata hittades som vanligt tidigare än A. solani som hittades först sent på säsongen. A. solani är den mest betydelsefulla av dem båda. Stritar förekom senare än vanligt och i låga nivåer. Inflygningen började runt vecka 24, i början av juni, och i vecka 26, andra halvan av juni, kunde en inflygningstopp noteras.det var cirka tre veckor senare än normalt, vilket förmodligen berodde på ostadig väderlek. Totalt sett var inflygningstoppen detta år liten, cirka 14 stritar per fälla och dag i genomsnitt. I nordöstra Skåne förekom fält med högre antal, upp till 58 stritar per fälla och dag. Bladlöss förekom över bekämpningströskeln i en del fält, framförallt i NÖ Skåne och Blekinge under andra halvan av juli. Bevakningen av svampar och insekter i stärkelsepotatis görs i samarbete med Lyckeby Starch. Omfattning och sortfördelning Tabell 12. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten 215. Område Matpotatis Stärkelsepotatis Totalt Halland 3 3 NV Skåne 2 2 SV Skåne 2 2 M Skåne 1 1 SÖ Skåne 2 2 NÖ Skåne Blekinge 6 6 Totalt

49 Angripen yta (%) Antal stritar/dag och fälla Årsvisa jämförelser i potatis Stritar Vecka Figur 56. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Torrfläcksjuka Vecka Figur 57. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) Ca 2 3 fält per år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 47

50 Sockerbetor Sammanfattning Vårbruket inleddes efter en mild vinter redan i mitten av mars då en del av betarealen såddes. En regnperiod medförde sedan ett uppehåll i sådden till slutet av mars. En tredje såperiod inföll strax efter påsk och den 25 april var alla betor sådda. Medelsådatumet blev den 1 april vilket är en dag tidigare än femårsgenomsnittet. Inga varningsfält följdes under våren då plantan normalt sett har en bra motståndskraft mot insekter på grund av den effektiva betningen av fröet. Bevakningen av svampsjukdomar och insekter gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 11 olika platser runt om i Skåne. På sex av dessa platser fanns sortförsök där man följde fyra olika sorter, sammanlagt följdes 29 prognosrutor. På resterande fem platser följdes några olika led i försöksserien om behandling mot bladsvampar med olika produkter. Resultaten publicerades varje vecka på Inventeringen startade i andra halvan av juli. I slutet av juli hittades de första angreppen av ramularia på Österlen samt betrost på Söderslätt. I början av augusti noterades den första mjöldaggen på Söderslätt. Varmt väder i kombination med regnskurar medförde att angreppen av betrost och mjöldagg syntes redan i början/mitten av augusti då bekämpningströskeln uppnåddes på de första platserna. Bladsvamparna ökade ytterligare och bekämpningströskeln var uppnådd på samtliga platser under andra halvan av augusti, vilket är en normal tidpunkt. Angreppsnivån för betrost var relativt hög och låg på på ungefär samma nivå som under 214. Endast låga förekomster av Ramularia och Cercospora noterades i fält. Betbladlöss observerades i mitten av juli och några fält gick över bekämpningströskeln, framför allt i mellanskåne men även något fält på Söderslätt. Under juni till augusti följdes förekomsten av gammafly på åtta platser i Skåne med hjälp av feromonfällor. Det förekom tidvis en del gammaflyn på sina håll, men larvskadorna blev små. 48

51 Angripen bladyta (%) Utveckling av skadegörare i sockerbetor 215 Mjöldagg Ramularia Cercospora Rost Vecka Figur 58. Skadegörarutveckling i sockerbetor 215. Medeltal för Skåne. 49

52 Ärtbladlöss/toppskott Ärter Sammanfattning Fem ärtfält har följts under säsongen (ett i NV Skåne, två i SV Skåne, ett i SÖ Skåne och ett i NÖ Skåne). Observationerna bygger endast på dessa fält. De första ärtbladlössen noterades i början av juni. Förekomsten ökade sedan och veckan efter midsommar förekom kraftiga, (men sena), angrepp på många håll. Tre varningsfält överskred bekämpningströskeln. Rapporter finns om ovanligt kraftiga angrepp av löss. Angrepp av ärtvivel förekom i flertalet fält i tidiga stadier, ärterna växte dock som vanligt ifrån angreppen. Årsvisa jämförelser i ärter Ärtbladlöss (18) (12) 93 (3) 94 (3) 95 (3) 96 (5) (14) (18) (18) (15) (15) (15) (14) (13) (14) (15) 7 (9) 8 (6) 9 (4) 1 (5) 11 (3) 12 (3) 13 (6) 14 (7) 15 (5) År & (antal fält) Figur 59. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i ärter Antal fält inom parantes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. 5

53 Åkerböna Sammanfattning Fyra åkerbönsfält (två i NV Skåne och två i Halland) följdes under växtsäsongen 215. Observationerna bygger endast på dessa fyra fält. Chockladfläcksjuka noterades i början av juni. I slutet av juni fanns chokladfläcksjukan i alla graderade fält och i ett av fälten blev angreppet kraftigt (NV Skåne). Kraftiga angrepp av bönbladmögel och bönrost kom sent, i slutet av juli, och kunde ses i samtliga varningsfält. Ingen bönfläcksjuka noterades. Angrepp av ärtvivel förekom under våren i varierande grad men endast som små-gnag som inte påverkar plantan nämnvärt. I juli förekom en hel del bladlöss, fram för allt bönbladlöss. I något fält förekom kraftigare angrepp men överlag låg nivån lägre än 212 då angreppen var mycket kraftiga. Även en del ärtbladlöss förekom i fälten, men inte i samma stora mängd som bönbladlössen. 51

54 Majs Sammanfattning Förekomsten av skadegörare i majs har följts under säsongen i huvudsakligen sex fält spridda i Skåne (ett i NV Skåne, två i SV Skåne, ett i M Skåne, ett i SÖ Skåne och ett i NÖ Skåne). Den svala och nederbördsrika försommaren ledde till att majsens utveckling blev sen och det höll i sig under hela säsongen. I och med sent mogen gröda blev skörden också senare än normalt på många håll. Angreppen av svampsjukdomar kom sent på säsongen och blev generellt låga. Majsögonfläck som gynnas av regn noterades i högre nivåer i vissa fält. Även majsbladfläcksjuka och majssot förekom i låga nivåer i en del fält. Ingen notering av fusarium eller majsrost gjordes i varningsfälten, men enstaka förekomster fanns i andra fält. I några av fälten som följdes under säsongen förekom bladlöss, men nivåerna var låga och bekämpning var inte aktuell i något av fälten. Ingen förekomst av fritfluga i varningsfälten. Majsmott är en stor skadegörare i majs i stora delar av världen. Sedan några år är majsmottet spritt i södra Sverige. För tredje året i rad följdes förekomsten av majsmott som vuxen fjäril med hjälp av feromonfällor, i ett samarbete med feromongruppen vid Lunds Universitet. Dessutom görs gradering av larver. Fynden av majsmott, både fjärilar och larver, gjordes något senare än de två tidigare år som majsmottet följts i de Skånska majsfälten. Fjärilar noterades senare delen av juni fram till andra halvan av augusti. De första fynden av larver och larvskador på majsplantorna gjordes under andra delen av september fram till skörd i fälten. Angreppen på plantorna kunde enklast ses som knäckta plantor vid vilka det fanns och borrmjöl, borrhål och eventuellt majsmottlarv. Majsmott fanns på alla sex lokaler där förekomsten följdes. Materialet från de senaste årens förekomst av majsmott och dess angrepp är för litet att dra några slutsatser från. Det finns dock en tendens till att antalet majsmottfynd under året var lägre än vad som tidigare noterats i fälten under senare år. Den mest troliga förklaringen till detta är det för året något mindre gynnsamma vädret för majsmottet. I enstaka fält kan även bekämpning av majsmottet med hjälp av sönderdelning av skörderester följt av plöjning medfört lägre förekomst av majsmott. Majsrotbaggen, som potentiellt är en stor skadegörare i majs och tidigare karantänskadegörare, bevakas sedan 214 av växtskyddscentralen. Inga fynd av majsrotbagge gjordes i de sex fält i Skåne där feromonfällor fanns strategiskt utplacerade i närheten av hamn, flygplats eller större riksvägar. 52

55

56 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO15:2