Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Transkript

1 Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in i själva bönorna. Insekterna utvecklas inne i fröna och kryper därefter ut ur bönorna varvid det bildas ett hål i själva fröet. Ett antal partier av åkerbönor har undersökts för att ta reda på hur ett angrepp av bönsmyg påverkar grobarhet och skjutkraft. Bönorna sorterades upp i friska respektive bönsmygsangripna. De angripna bönorna hade i genomsnitt 9 % lägre tusenkornvikt än de friska. Grobarheten hos angripna bönor var i genomsnitt 27 % lägre än grobarheten hos friska åkerbönor. Skjutskraftstesterna gav liknande resultat som grobarhetstesterna och i genomsnitt var skjutkraften 23 % lägre hos angripna bönor. Men det var en ganska stor variation mellan olika partier i grobarhet och skjutkraft mellan friska och angripna bönor. I vissa partier var grobarheten drygt 50 % lägre i angripna bönor. Detta kunde ses i partier som dessutom var svampangripna. Det var en ganska kraftig smitta av bl.a. en Fusarium-art i några partier och där hade grobarheten drastiskt sjunkit i de bönsmygsangripna bönorna. Likaså var grobarheten också ca 50 % lägre i angripna bönor från ett parti som var överlagrat från skörden Detta tyder på att angrepp av bönsmyg är inkörsport till svampangrepp och att bönsmygsangripna bönor troligen torkar ut vid lagring, vilket sedan leder till lägre grobarhet. Nyckelord: åkerböna, bönsmyg, Bruchus rufimanus, grobarhet, skjutkraft.

2 Inledning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som lägger ägg på baljorna. Larverna borrar sig genom baljorna och in i själva bönorna. Där utvecklas de och kryper ut ur bönornas skal som fullbildade insekter (Fig. 1 och 2). Skadan syns som millimeterstora hål i fröna (Fig. 3). Enligt Jordbruksverket bestämdes bönsmygen första gången i Sverige 2008 i Skåne. Sedan har den ökat och spritt sig. Det finns rapporter om kraftiga angrepp i Skåne och i Östergötland Lantbrukare vittnar om massflygningar av bönsmyg vid skörd (Fig. 1) och man har även haft svårt att sälja åkerbönorna när det har funnits många insekter eller hål i bönorna. Det fattas en del kunskap om bönsmygen och dess biologi och betydelse. I detta projekt har grobarheten och skjutkraften testats på ett antal partier. Fig. 1. Nyskördade åkerbönor tippade intill gråstensvägg hösten Massor av fullbildade insekter har krupit upp på väggen (de små mörka prickarna är alla bönsmyg). Foto: Ulf Lindqvist, Ousbyholms Gård, Ängelholm.

3 Fig. 2. Bönsmyg som borrade sig ut ur ett parti av åkerbönor som analyserades i december Ingångshål Utgångshål Fig. 3. Åkerböna i närbild där både ingångshål och utgångshål av bönsmyg kan ses. Fotograf till dessa foton: Mariann Wikström, Agro Plantarum.

4 Material och metoder Åtta slumpvis utvalda partier av åkerbönor samlades in hos ett antal lantbrukare i nordvästra Skåne. Av dessa partier var sju skördade hösten 2017 och ett parti var överlagrat sen hösten Alla partierna kom direkt från lantbrukarna och var orensade. Bönorna delades upp i bönor utan hål, respektive bönor med hål eller bönor där man såg att bönsmygen var kvar inuti bönorna. Bönor med hål eller där man såg att bönsmyg var kvar inuti bönorna kallas angripna bönor. Bönor utan hål kallas friska. Tusenkornvikten bestämdes på både friska och angripna bönor av alla partier. Efter samtal med Robert Dinwiddie vid Jordbruksverket i Skara kom vi överens om att utföra följande analyser. 1.) Grobarhet i sand 4 x 50 frön av friska bönor/parti 2.) Grobarhet i sand 4 x 50 frön av angripna bönor/parti. 3.) Skjutkraft i sand 4 x 50 frön av friska bönor/parti. 4.) Skjutkraft i sand 4 x 50 frön av angripna bönor/parti. Både grobarheterna och skjutkraftstesterna utfördes i siktad sand. Kommunalt kranvatten användes, ca 4 l H 2 0/25 kg sand. Efterhand som lådorna med sand torkade fick de vattnas för att de skulle hållas fuktiga hela tiden. Grobarheterna ställdes i 20 C i växthus och alla grodda bönor räknades och plockades efter 8 dagar. Sedan räknades och plockades grodda bönor efter 11, 16, 22, 28 och 30 dagar. Skjutkrafterna gjordes enligt en variant av Cold test i sand enligt tester utförda av Jordbruksverket tidigare. Cold test är en metod att stressa frön för att utvärdera skjutkraft främst i majs. Cold testet innebar att proven lades i sand (upp till 60-70% vattenhållande kapacitet). Ett extra lager sand lades över fröna och de placerades i 10 C i 7 dagar. Detta gjordes för att stressa bönorna. Därefter placerades de i 20 C i optimala groningsförhållanden i växthus. Efter 6 dagar under optimala förhållanden i växthus, dvs 13 dagar efter sådd, och sedan även efter 15, 20, 26, 32 och 34 dagar efter sådd räknades grodda plantor. Anledningen till att detta gjordes så många gånger var att vissa bönor grodde väldigt sent. Det gällde framför allt de som var överlagrade sedan skörd Resultat och diskussion Bönsmygsangreppen i de testade partierna varierade mellan 10 och 69 % (Tabell 1). Genomsnittligt angrepp var 27 %. Detta är högre än i de partier Jordbruksverket testade 2016, där det genomsnittliga angreppet var 7 %. I ett försök som jag själv utförde 2010, när jag

5 Tkv, g Agro Plantarum arbetade på Jordbruksverket, fanns 56 % angripna bönor, vilket visar att det fanns höga angrepp redan då. Tabell 1. Sort, bönsmygsangripna bönor och skördeår för de testade partierna Sort Angrepp Skörd år Parti 1 Tiffany 10 % 2017 Parti 2 Gloria 26 % 2017 Parti 3 Marcel 69 % 2017 Parti 4 Fuego 44 % 2017 Parti 5 Alexia 26 % 2017 Parti 6 Okänd 11 % 2016 Parti 7 Fuego 15 % 2017 Parti 8 Okänd 11 % 2017 Tusenkornvikten i de undersökta partierna visas i Fig. 4. Det var i genomsnitt 9 % lägre tusenkornvikt i de angripna bönorna, vilket troligtvis motsvarar den mängd som bönsmygen har ätit av bönorna Friska Angripna Fig. 4. Tusenkornvikt i åtta partier av åkerbönor, sorterade i friska och bönsmygsangripna. Grobarheten hos de testade partierna visas i Fig. 5. I genomsnitt var det 27 % lägre grobarhet hos angripna än friska bönor. Men det var stor skillnad mellan de olika partierna. I parti 1 och 6 var skillnaden i grobarhet mellan friska och angripna bönor mer än 50 %. T.ex. i parti 1 var grobarheten 77,5 % hos friska bönor, men endast 25 % hos angripna. Detta parti visade sig också vara ganska kraftigt angripet av en Fusarium-art. Svampens mycel växte från bönorna upp

6 Skjutkraft Grobarhet Agro Plantarum ovanpå sanden (Fig. 9). På vissa bönor kunde man även se att bönsmygens utgångshål var infekterat med svamp (Fig. 11 och 12). Troligen blir angripna bönor med hål lättare infekterat av svamp eftersom svampen lätt kommer åt näringsämnen från bönorna. En del av bönorna med hål hade skott men inga rötter (Fig. 10). Parti 6 var överlagrat från Den stora skillnaden i grobarhet mellan friska och angripna bönor där beror troligtvis på att bönorna med hål har torkat ut och därmed har grobarheten minskat drastiskt. Det tog extra lång tid för angripna bönor i detta parti att gro. I andra partier, som parti 4 och 5, var skillnaden i grobarhet mellan friska och bönsmygsangripna bönor endast 3-5 %. Resultat av skjutkraftstestet liknade till stor del grobarhetstestet. Skillnad i skjutkraft mellan friska och angripna bönor var i genomsnitt 23 % (Fig. 6). Skjutkraften var något lägre än grobarheten, men skillnaden var marginell Friska Angripna Fig. 5. Grobarhet i åtta partier av åkerbönor, sorterade i friska och bönsmygsangripna Friska 40 Angripna Fig. 6. Skjutkraft i åtta partier av åkerbönor, sorterade i friska och bönsmygsangripna.

7 Fig. 7. Grobarhets- och skjutkraftstester i växthus. Fig. 8. Fullbildade insekter av bönsmyg har kläckts och krupit upp ur sanden i grobarhetstest. Foton: Mariann Wikström, Agro Plantarum.

8 Fig. 9. Svampmycel av en Fusarium-art som växte ut från bönorna och upp på ytan av sanden i grobarhetslådorna. Foto: Mariann Wikström, Agro Plantarum. Fig. 10. Bönsmygsangripna bönor utan rötter. Foto: Ann-Sofie Birch-Jensen, Agro Plantarum.

9 Fig. 11 och 12. Grodda åkerbönor med hål av bönsmyg. Kanterna på hålen är svampinfekterade och det syntes missfärgning eller svampmycel. Foton: Mariann Wikström, Agro Plantarum.

10 Slutsatser Angreppet av bönsmyg var i genomsnitt 29 % i slumpvis utvalda partier som skördades Tusenkornvikten var i genomsnitt 9 % lägre hos bönsmygsangripna bönor. Grobarheten var i genomsnitt 27 % lägre hos angripna bönor. Skillnaden i grobarhet mellan friska och bönsmygsangripna bönor varierade kraftigt. I partier med svampangripna bönor och överlagrade bönor var det störst skillnad i grobarhet (bönsmygsangripna bönor hade ca 50 % lägre grobarhet än friska). Grobarhets- och skjutkraftstester gav nästan identiska resultat. Levande bönsmyg kröp ut ur fröna efter sådd. Man bör inte använda bönsmygsangripna bönor som utsäde, dels pga att grobarheten kan vara mycket låg och dels pga att insekterna kan spridas till nya områden. Åstorp Mariann Wikström PhD, Senior Plant Pathologist Telefon: mariann.wikstrom@agroplantarum.se Kärrarpsvägen Åstorp