Växtskadegörare - i ett förändrat klimat
|
|
|
- Andreas Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket
2 Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap Växtskadegörare Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
3 Jordbruksverkets ansvar Många växtskadegörare kan orsaka den yrkesmässiga växtproduktionen inklusive skogsbruket stora ekonomiska förluster eller skada den omgivande miljön. För att hindra deras spridning omfattas dessa skadegörare av bestämmelser för handel med och annan förflyttning av växter och växtprodukter. Foto: L.D. Dwinell, USDA Forest Service, Bugwood.org
4 Jordbruksverkets ansvar Gemensam växtskyddslagstiftning inom EU: främja handeln av växter inom unionen. hindra införsel av växtskadegörare, växter och växtprodukter men även motverka spridning inom gemenskapen. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Hindra spridning av växtskadegörare med hjälp av lagstiftning kallas för fytosanitär verksamhet.
5 Jordbruksverkets ansvar Inom det fytosanitära området regleras idag ca 250 växtskadegörare. När någon av dessa påträffas ska åtgärder vidtas för att utrota eller begränsa spridningen. Jordbruksverket är landets växtskyddsmyndighet. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
6 Jordbruksverkets krisberedskap 2010 Jordbruksverkets policy för krisberedskap Omfattar extraordinära händelser inom samtliga av myndighetens ansvarsområde Foto: Bo Aulin Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
7 Internt beredskapsarbete Våren 2010 togs grunden fram till en intern beredskap för växtskadegörare Den första växtövningen hölls hösten 2010
8 Samverkansövning 2013 Det ska genomföras en övning mellan berörda myndigheter i september 2013 Scenariot hanterar ett utbrott av tallvedsnematod i svensk skog
9 Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Japan: 1905 symptom,1969 identifierades tallvedsnematoden som den sannolikt utlösande orsaken till skadorna. Introduktion med infekterat virke från USA Taiwan: 1985 rapporterades angrepp av tallvedsnematod på tall Kina och Sydkorea: 1989 rapporterades tallvedsnematoden USA: svampangripet virke 1929 men först 1979 klargjordes nematodens roll som parasit Finland: 1984 påträffades tallvedsnematoder i flis som importerats från Kanada och USA och 1989 hittades nematoder i sågat virke från Kanada Sverige: de första fynden i flis 1985 Foto: USDA Forest Service - Rocky Mountain Region Archives, USDA Forest Service,
10 Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) I Europa upptäcktes tallvedsnematoden för första gången i levande träd i Portugal 1999 Hösten 2010 påträffades tallvedsnematoden i ett skogsområde i Spanien, nära gränsen till Portugal Hotet mot Europas tallskogar har därmed blivit allvarligare Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
11 Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Tallvedsnematoden är en millimeterlång rundmask som kan orsaka omfattande träddöd För sin naturliga spridning till friska träd är tallvedsnematoden beroende av skalbaggar av släktet Monochamus Foto: L.D. Dwinell, USDA Forest Service, Bugwood.org Tallbocken (Monochamus sutor) är den viktigaste. Den finns i hela vårt land liksom andra Monochamusarter som kan bidra till spridningen. Foto: Jordbruksverket
12 Tallvedsnematod (Bursaphelenchus xylophilus) Årliga inventeringar samt provtagning av nematoden Obehandlat träemballage är en särskild risk Allt barrvirke, som inte är värmebehandlat är riskvirke Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
13 Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) En skalbagge med ursprung i Östasien (Kina, Japan, Korea, Mongoliet och de ostligaste delarna av Ryssland) och angriper främst aksträd. En etablering av A. planipennis i Sverige skulle kunna få långtgående ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Foto: David Cappaert, Michigan State University, Bugwood.org
14 Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) Äggen läggs i skrevor i barken och larverna genomgår fyra stadier. De äter ända tills temperaturen faller på hösten och övervintrar i veden. Symtomen är inledningsvis diffusa. Tas barken bort kan man se slingrande gångar efter larverna. Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org
15 Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) Kännetecken på angrepp av A. planipennis är längsgående sprickor i barken, och många vattenskott, framför allt vid trädens bas. På barken kan man se ca 3 mm stora D-formade hål där den färdiga skalbaggen kryper ut. Foto: Michigan Department of Agriculture, Bugwood.org Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org Foto: Daniel Herms, The Ohio State University, Bugwood.org
16 Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) I början av 2000-talet upptäcktes den i Nordamerika 2005 konstaterad förekomst i Moskva-regionen Spridningen har troligtvis skett med träemballage från Kina. I Nordamerika och i Ryssland har angreppen av A. planipennis varit mycket aggressiva Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
17 Smaragdgrön asksmalpraktbagge (Agrilus planipennis) För att förhindra spridning är det viktigt att träd eller träprodukter av Fraxinus (ask) inte förs ut från smittade områden. Bekämpning försvåras av att dess livscykel till största delen sker inuti trädet. Foto: Tobias Olsson, Jordbruksverket
18 Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) Agrilus anxius är hemmahörande i Nordamerika och har ännu inte spridit sig Speciellt aggressiv mot de europeiska arterna av björk Björk är ett mycket vanligt trädslag både i hemträdgårdar, parker och i skog. Foto: Steven Katovich, USDA Forest Service, Bugwood.org
19 Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) De första symtomen är oftast diffusa. För varje år kommer dessa symtom allt längre ner i trädet. Det mest tydliga tecknet på att trädet angripits är de slingrande gångar På stammen kan man på vissa arter se uppsvällda partier där trädet läkt över larvens gångar inuti trädet. Foto: Joseph O'Brien, USDA Forest Service, Bugwood.org
20 Amerikansk björksmalpraktbagge (Agrilus anxius) Bästa bekämpningsåtgärden är att på ett effektivt sätt hålla skadegöraren utanför landet. Den största risken är de träflisprodukter och andra träprodukter som importeras från Nordamerika. Foto: USDA Forest Service - Northeastern Area Archive, USDA Forest Service, Bugwood.org En annan stor risk är plantor och träd som importeras för plantering. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
21 Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien. Foto: F. Hérard Foto: Kenneth R. Law, USDA APHIS PPQ, Bugwood.org
22 Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis De fullbildade skalbaggarna lever på blad och ung bark Båda Anoplophora-arterna kan angripa de flesta av våra vanligaste lövträd Foto: F. Hérard Foto: F. Hérard
23 Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis De gör långa centimeterbreda gångar i veden och förpuppar sig slutligen inuti Resultatet blir stora runda utgångshål i stammen Foto: F. Hérard Foto: F. Hérard
24 Asiatiska långhorningar Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Spridning av A. chinensis till Europa sker genom handeln med växter Spridning av A. glabripennis sker i första hand med träemballage. Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket Foto: Bo Aulin, Jordbruksverket
25 Svampsjukdom Phytophthora ramorum Lång rad värdväxter. Sjukdomen är spridd till stora delar av Europa och USA upptäcktes den i England för första gången på barrträd - japansk lärk. Foto: Forestry Commission Wales
26 Svampsjukdom Phytophthora ramorum I Sverige har hittills P. ramorum bara konstaterats i några enstaka fall på Rhododendron inköpta från andra EU-länder. Bekämpningen av sjukdomen är mycket svår eftersom sjukdomen angriper många olika växtslag. Foto: hroeder/default.htm
27 Svampsjukdom Phytophthora ramorum Man kan indela symtomen i två grupper: Skador på trädstam och skador på blad och skott. Bark på ek där mörk sav sipprar fram från sår orsakade av Phytophthor a ramorum. Rhododendr on-blad med döda partier vid angrepp av Phytophthor a ramorum. Foto: Joseph O Brien, USDA Forest Service, Bugwood.org Foto: Bruce Moltzan, Missouri Department of Conservation, Bugwood.org
28 Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) En stor fjärilsart som angriper många olika arter av barrträd Finns etablerade i den Europeiska delen av Ryssland De svenska barrträdsarterna och det svenska klimatet är gynnsamt för skadegörarna Foto: Vladimir Petko
29 Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) Äggs läggs i första hand på barren. Långsam uppbyggnad av populationen under flera år. Därefter når den en topp. Det är vid sådana toppar, eller utbrott, som de verkligt stora skadorna på skogarna uppstår. Foto: John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org Utbrott i gran- och tallskogar har en varaktighet på 2 3 år och medför att praktiskt taget hela skogen dör. Foto: John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org
30 Sibirisk tallspinnare (Dendrolimus sibiricus) Större utbrott sker endast i gran och tallskogar Det finns både kemisk och bakteriell bekämpning vid utbrott. Försiktighet bör iakttas med allt gods som kommer från utbrottsområden. Högst risk för spridning är det dock med rundvirke. John H. Ghent, USDA Forest Service, Bugwood.org
31 Pomacea insularum - the island apple snail Juli 2010 rapporterade Spanien fynd av Pomacea insularum Den har spridit sig längs med floden Ebro på en sträcka av två mil Beroende av långsamt eller stillastående vatten Livnär sig på vattenlevande växter. Foto: Jess Van Dyke, Snail Busters, LLC, Bugwood.org
32 Pomacea insularum - the island apple snail Kommer ursprungligen från Sydamerika Har i sydöstra Asien utvecklats till en allvarlig skadegörare. Snabb tillväxt och hög reproduktiv förmåga gynnar deras snabba introduktion i nya områden. Foto: Jess Van Dyke, Snail Busters, LLC, Bugwood.org
33 Tack för visat intresse! Kontakt: Foto: Anja Bertilsson
Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar
Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet
Växtinspektionen informerar 2010-02-12
Växtinspektionen informerar 2010-02-12 Asiatiska skalbaggar hotar lövträden Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien, trots
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och träprodukter
22 mars 2016 Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och trä Nedan finns en lista på sådant trä och sådana trä som ska ha ett sundhetscertifikat (Pytosanitary certificate), sundhetcertifikat
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Lärkborre - juridiska aspekter
Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras
Rotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Hur förhindrar vi att skadegörare introduceras? Ingrid Åkesson Jordbruksverket, Främmande trädslag, Uppsala 2010 10 06
Hur förhindrar vi att skadegörare introduceras? Ingrid Åkesson Jordbruksverket, Främmande trädslag, Uppsala 2010 10 06 Farliga växtskadegörare inkl. skogsskadegörare Reglerade i lag, s.k. karantänsskadegörare
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Ökade risker för skador på skog och åtgärder för att minska riskerna
RAPPORT 9 2012 Ökade risker för skador på skog och åtgärder för att minska riskerna Hans Samuelsson, Hillevi Eriksson, Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen oktober 2012 Författare Hans Samuelsson Hillevi Eriksson
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och träprodukter
24 november 2016 Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och trä Nedan finns en lista på sådant trä och sådana trä som ska ha ett sundhetscertifikat (Pytosanitary certificate), sundhetcertifikat
Stockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Stockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Stockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Strategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit
Finländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
L 174/46 Europeiska unionens officiella tidning 9.7.2010 BESLUT KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll
EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll
Naturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315
1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...
Eviras anvisning 14410/5 sv. Importinspektion av träemballage
Eviras anvisning 14410/5 sv Importinspektion av träemballage Importinspektion av träemballage Eviras anvisning 14410/5 sv Eviras anvisning 14410/5 sv Livsmedelssäkerhetsverket Evira Enheten för växthälsa
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan
Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.
2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6
Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa
Skogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07
Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Utrikeshandel med tjänster 2009
Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,
EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Småbolags export till tillväxtmarknader
Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]
![Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]](/thumbs/26/9366224.jpg "Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]")
Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel
Ändringar i växtskyddslagen
Ds 2012:38 Ändringar i växtskyddslagen Landsbygdsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL HÅLLBAR DEISGNFÄRG EN TJÄRLEKSFÖRKLARING EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar träytan
Utkast Diarienummer / XX
Utkast 2013-10-07 Diarienummer 6.4.17-6367/13 2013-06-XX Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:XX) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och träprodukter
17 oktober 2018 Importförbud och sundhetscertifikat för import av trä och trä Nedan finns en lista på sådant trä och sådana trä som ska ha ett sundhetscertifikat (Pytosanitary certificate), sundhetcertifikat
Användning av föreningens grönområden, Brf Adelsö 2
Användning av föreningens grönområden, Brf Adelsö 2 Styrelsens förslag 1 till årsstämman 2015 att föreningen köper in pallkragar med tillhörande täckduk eller annan liknande lösning. att ett bokningssystem
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
TALLVEDSNEMATOD ANALYS AV KOSTNADER OCH RESURSÅTGÅNG VID BEKÄMPNING AV ETT UTBROTT I SVERIGE. Ljusk Ola Eriksson, Tomas Nordfjell, Rolf Gref
TALLVEDSNEMATOD ANALYS AV KOSTNADER OCH RESURSÅTGÅNG VID BEKÄMPNING AV ETT UTBROTT I SVERIGE Ljusk Ola Eriksson, Tomas Nordfjell, Rolf Gref Arbetsrapport 213 2008 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401
Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda
Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med
Fusarium erfarenheter från Västsverige
Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Transatlantic Trends 2012
Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)
Bilaga 8. Ökade risker för nya skadegörare på skog och åtgärder för att minska riskerna
Bilaga 8 Ökade risker för nya skadegörare på skog och åtgärder för att minska riskerna Författare: Hans Samuelsson, Hillevi Eriksson och Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen Vässa växtskyddet för framtidens
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
BEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
LINOTECH AB. Linotech har utvecklat en metod för miljöanpassat träskydd. Johan Tarukoski VD
LINOTECH AB Linotech har utvecklat en metod för miljöanpassat träskydd. Johan Tarukoski VD Introduktion till Linotech Linotech utvecklar ytbehandlingsprodukter och rötskydd utan tungmetaller Affärsidé
Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Stockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency
INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015
Riskvärdering av växtskadegörare
Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda
Orup vattenskyddsområde
Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning
Stockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,