Lärkborre - juridiska aspekter

Transkript

1 Datum (5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand Tfn Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras för SKS respektive SJV? Skogsstyrelsen har att tillämpa skogsvårdslagen (1979:429), härefter benämnd SVL, samt skogsvårdsförordningen (1993:1096), härefter benämnd SVF. Skogstyrelsens uppgift är att bekämpa insektshärjning i skog och verka för att förebygga att yngelhärdar uppkommer. Detta gäller inte enbart åtgärder på mark som betraktas som skogsmark, utan även bekämpningsåtgärder och förebyggande åtgärder som kan vara nödvändiga på andra marker för att skydda skogen på närliggande skogsmark, jämför prop. 1978/79:110 s 71. Jordbruksverket har att tillämpa växtskyddslagen (1972:318) och förordningen (2006:817) om växtskydd, m.m. Enligt 2 växtskyddslagen (1972:318) ska växtskyddslagen inte tillämpas på insektshärjning som avses i 29 SVL. I 3 växtskyddslagen jämförd med 3 växtskyddsförordningen anges att bekämpning får ske av växtskadegörare vilka anges i föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket. Sådana föreskrifter får meddelas endast beträffande växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark eller lager av växter eller växtprodukter. Enligt 6 växtskyddslagen leder och samordnar Jordbruksverket bekämpningen av växtskadegörare. Vad är insektshärjning i skogsvårdslagen och vad kan SKS göra? Enligt 29 SVL anges om insektshärjning att den ska bekämpas i skog samt att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bekämpningen. I 29 SVF anges att Skogsstyrelsen får meddela föreskrifter om bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning. Den hittills konstaterade förekomsten av lärkborre torde inte kunna betraktas som en insektshärjning av större omfattning, varför Skogsstyrelsen inte har befogenheter att föreskriva om bekämpningsåtgärder mot lärkborren, vilket även innebär att myndigheten inte kan vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborren. Kan Skogsstyrelsen konstatera att fara föreligger för en omfattande insektshärjning blir situationen annorlunda och Skogsstyrelsen kan, om föreskrifter finns, vidta bekämpningsåtgärder i skog mot lärkborren. Nu gällande föreskrifter, Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen (1979:429), syftar till att bekämpa C:\Users\anst01.SVOTOPP\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\VR3VDF8F\Lärkborre - juridiska aspekter (2).doc

2 Skogsstyrelsen (5) märgborrar, sextandade barkborrar och åttatandade barkborrar. Föreskriften öppnar inte upp för bekämpning av några andra insekter än de ovan nämnda. Den 1 juni 2011 beslutades om nya föreskrifter till 29 SVL, ändringsföreskrift SKSFS 2011:5. Dessa ska träda i kraft den 1 januari De nya föreskrifterna innebär ingen egentlig förändring i sak vad gäller vilka insekter som kan bekämpas med stöd av föreskrifterna. Däremot har det tillkommit en tydlig begränsning till att bekämpning endast ska avse gran och tall. Slutsats: Såsom Skogsstyrelsens föreskrifter är utformade ges idag ingen möjlighet att med stöd av dessa vidta bekämpningsåtgärder i skog mot lärkborre. I de föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2012 tillkommer också en tydlig begränsning vad gäller vilka trädslag som kan föranleda bekämpningsåtgärder, dvs gran och tall, däremot inte lärk. Vad kan SKS vidta för åtgärder mot yngelhärdar? 29 SVF anger även att Skogsstyrelsen får meddela föreskrifter om åtgärder för att förebygga att yngelhärdar uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i närheten av skog. Med stöd av 29 SVF kan Skogsstyrelsen alltså meddela föreskrifter för att förebygga yngelhärdar. Här läggs inte några restriktioner angående hur omfattande problemet med yngelhärdar måste vara för att få meddela föreskrifter. Däremot kommer Skogsstyrelsens föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2012 tydligt ange att förebyggande åtgärder mot yngelhärdar bestående av märgborrar, sextandade barkborrar eller åttatandade barkborrar endast ska avse trädslagen gran och tall. Slutsats: Skogsstyrelsens föreskrifter om förebyggande åtgärder riktar sig mot märgborrar, sextandade barkborrar och åttatandade barkborrar samt begränsas till trädslagen gran och tall. Vad kan Jordbruksverket göra? Enligt 3 växtskyddslagen får bekämpning enligt växtskyddslagen ske i fråga om växtskadegörare vilka anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådan föreskrift får meddelas endast beträffande växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark eller lager av växter eller växtprodukter. 1 1 Växtprodukt definieras som produkt av växtursprung som inte är en växt enligt växtskyddslagen och som har karaktär av råvara eller genomgått en enklare bearbetning, se 1 växtskyddslagen.

3 Skogsstyrelsen (5) Enligt 3 förordning (2006:817) om växtskydd, m.m. får bekämpning enligt växtskyddslagen ske av sådana växtskadegörare som anges i föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare införlivar rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen, se särskilt bilaga II, del B i direktivet om lärkborren. I 5 SJVFS 1995:94 anges att det är förbjudet att förflytta växter som anges i bilaga 2, del B, inom eller till skyddade zoner om de är angripna av växtskadegörare som anges i bilaga 2. I bilaga 2, del B anges att lärkborre (Ips cembrae) är en sådan växtskadegörare, vilken införsel till eller spridning inom skyddade zoner är förbjuden. I bilaga 6 a. punkten 9 anges att de skyddade zonerna när det gäller lärkborre är Grekland, Irland, Nordirland och Isle of Man. Detta innebär alltså att Sverige inte är en skyddad zon för lärkborre inom EU. Slutsats: Jordbruksverket saknar således stöd i föreskrifterna för att vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborre. Jordbruksverket har dock bemyndigande för att föreskriva om bekämpning av växtskadegörare. Jordbruksverket kan föreskriva om bekämpning av lärkborre enligt växtskyddslagen, inom det svenska territoriet, men det förutsätter att växtskadegöraren allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark eller lager av växter eller växtprodukter. Föreskrifterna kan dock inte rikta sig mot handeln inom EU, frågor som rör införsel, utförsel, import och export. Vad kräver direktivet 2000/29/EG? I artikel 16.1 första stycket i direktiv 2000/29/EG anges bland annat att varje medlemsstat ska omedelbart till kommissionen och andra medlemsstater skriftligen anmäla förekomsten på en del av dess territorium där förekomsten av skadegörarna som anges i bilaga II del B tidigare var okänd. Lärkborren anges i bilaga II del B i direktivet. Vidare framgår av artikel 16.1 andra stycket i direktivet att medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att utrota eller, om detta är omöjligt, förhindra spridningen av de berörda skadegörarna. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder som vidtagits. I Sverige har Jordbruksverket utsetts till växtskyddsmyndighet varför åligganden enligt ovannämnda direktiv ska verkställas av Jordbruksverket, se 6 växtskyddslagen som anger att Jordbruksverket leder och samordnar bekämpningen av växtskadegörare. Kan tillfälliga åtgärder vidtas? Enligt 3 andra stycket får den myndighet som regeringen bestämmer, om det finns synnerliga skäl, meddela beslut som avses i 5, utan hinder av 3 första

4 Skogsstyrelsen (5) stycket (som innehåller krav på att man måste föreskriva om vilken växtskadegörare som ska bekämpas). Ett sådant beslut gäller högst tre månader. I 5 växtskyddslagen anges olika typer av åtgärder som kan vidtas för att bekämpa och hindra spridning av växtskadegörare. I 4 växtskyddsförordningen anges att det är Jordbruksverket som får fatta beslut med stöd av 3 andra stycket växtskyddslagen. Jordbruksverket har således befogenhet att fatta tillfälliga beslut (giltiga i max 3 månader) för att bekämpa och hindra spridning av växtskadegörare om synnerliga skäl föreligger. Vad kan myndigheterna göra utifrån nu gällande lagstiftning? Både Skogsstyrelsen och Jordbruksverket saknar idag rättsligt stöd för att vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborrens etablering i Sverige. Detta beror delvis på hur lagstiftningen utformats, 29 SVF uppställer krav på insektshärjning av större omfattning. 3 växtskyddslagen lämnar ett större utrymme för att föreskriva, genom att det ska avse växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark, eller lager av växter, eller växtprodukter. Dock är myndigheternas utformning av de egna föreskrifterna begränsande i den nu aktuella situationen. Hur är ansvarsfördelningen mellan SKS och SJV när det gäller bekämpning av växtskadegörare? Huvudansvaret för bekämpning av växtskadegörare åligger Jordbruksverket, jämför 6 växtskyddsförordningen. Ansvaret för att införliva direktiv 2000/29/EG åligger Jordbruksverket samt även ansvaret för att vidta nödvändiga bekämpningsåtgärder och förhindra spridning av lärkborren enligt artikel 16.1 i direktiv 2000/29/EG. Ansvaret begränsas dock vad gäller insektshärjning av större omfattning i skog, där Skogsstyrelsen har ansvaret för bekämpning och förebyggande åtgärder, se 2 växtskyddslagen och 29 SVF. Vad kan myndigheterna vidta för åtgärder mot lärkborren? I avsaknad av rättsligt stöd för att vidta bekämpningsåtgärder kan myndigheterna gå ut med information och rekommendationer till enskilda markägare för hur situationen bör hanteras så att lärkborrens utbredning kan begränsas. Jordbruksverket har dock bemyndigande i 3 växtskyddsförordningen att ta fram nya föreskrifter som kan ligga till grund för att vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborre. En sådan skyldighet följer också av artikel 16.1 andra stycket i direktiv 2000/29/EG, som anger att en medlemsstat ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att utrota eller, om detta är omöjligt, förhindra spridningen av de berörda skadegörarna. Bestämmelser i direktiv är inte direkt tillämpbara i medlemsstaterna utan måste införlivas i

5 Skogsstyrelsen (5) respektive medlemsstats lagstiftning. Ansvaret för införlivande av aktuellt direktiv åvilar alltså Jordbruksverket i Sverige, vilket följer av växtskyddslagstiftningen. Ansvaret är dock till viss del ett delat ansvar, eftersom Skogsstyrelsen får föreskriva om bekämpningsåtgärder vid insektshärjning av större omfattning i skog, samt förebyggande åtgärder mot yngelhärdar.