Promemoria

Transkript

1 Promemoria Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås att vissa samriskföretag på el- respektive naturgasmarknaden ska vara skyldiga att upprätta en övervakningsplan. Det föreslås att ett elnätsföretag inte ska få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Vidare ska den som innehar en förgasningsanläggning (LNG-anläggning) inte få börja tillämpa sin tariff för tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. I promemorian förslås vidare att det ska införas tydligare krav på åtskillnad av naturgaslagring i förhållande till produktion av eller handel med naturgas. På naturgasområdet föreslås också bestämmelser som ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inom en transmissions-, lagringseller förgasningsverksamhet inte görs tillgängliga för delar av företaget eller koncernen som bedriver annan verksamhet. Regeringen eller tillsynsmyndigheten ska å andra sidan få meddela föreskrifter om skyldighet får sådana företag att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Bestämmelserna om undantag för ny naturgasinfrastruktur föreslås få ett delvis annat innehåll. Slutligen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för el- och naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. I promemorian förslås ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Syftet med förslagen är att genomföra delar av EU:s s.k. tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2 Innehållsförteckning 1 Lagtext Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) Bakgrund Övervakningsplan för samriskföretag Direktivens krav Samriskföretag på elområdet Samriskföretag på naturgasområdet Villkor för tillträde till infrastruktur Tillträde till elnät Tillträde till förgasningsanläggning Åtskillnad av naturgaslagring Tydligare krav på åtskillnad av lagringsverksamhet Yrkesmässiga intressen Faktisk beslutanderätt Övervakningsplan Undantag Konfidentiell behandling av uppgifter Gasmarknadsdirektivets krav Förbud mot att röja uppgifter Offentliggörande av information Ny naturgasinfrastruktur Bakgrund Nya krav för att bevilja undantag Undantagets omfattning Villkor för förvaltning och tilldelning av kapacitet Prövningsmyndighet Behovet av övergångsbestämmelser Skyldighet att bevara information Konsekvensanalys Inledning Företagen på elmarknaden Naturgasföretagen Energimarknadsinspektionen De allmänna förvaltningsdomstolarna Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

3 Bilaga 1 Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli Bilaga 3 Sammanfattning av NELGA:s betänkande Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas (SOU 2010:30) Bilaga 4 Nya el- och gasmarknadsutredningens lagförslag Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna vid remissbehandlingen av betänkandet Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas (SOU 2010:30)

4 1 Lagtext 1.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Härigenom föreskrivs 1 i fråga om ellagen (1997:857) dels att 13 kap. 5 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 17 b, 4 kap. 1 a och 12 kap. 15, samt närmast före 12 kap. 15 en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 17 b Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har inrättats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för el inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns nätföretag som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el, med undantag för ett sådant produktionsföretag som avses i 1 i. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, , s. 55, Celex 32009L0072). 4

5 4 kap. 1 a En nätkoncessionshavare får inte ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt 1 första stycket. Om nätmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). 12 kap. Bevarande av information 15 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. 5

6 Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap , 3 kap. 3, 6 8, 9 b, 11, 14 och 15, 4 kap. 6, 7 och 10, 5 kap. 3, 11 13, 15 17, 26 och 27, 8 kap. 4 a samt 12 kap. 8 och 11, beslut av en tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2 4 samt beslut av den systemansvariga myndigheten om ersättning till den som enligt 8 kap. 2 beordrats öka eller minska produktionen av el får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 13 kap. 5 2 Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap , 3 kap. 3, 6 8, 9 b, 11, 14 och 15, 4 kap. 1 a, 6, 7 och 10, 5 kap. 3, 11 13, 15 17, 26 och 27, 8 kap. 4 a samt 12 kap. 8 och 11, beslut av en tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2 4 samt beslut av den systemansvariga myndigheten om ersättning till den som enligt 8 kap. 2 beordrats öka eller minska produktionen av el får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a tillämpas dock inte på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari Bestämmelserna i 4 kap. 1 a tillämpas inte heller i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti Senaste lydelse 2009:892. 6

7 1.2 Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) Härigenom föreskrivs 1 i fråga om naturgaslagen (2005:403) 2 dels att 9 kap. 5 och 6 och rubriken närmast före 9 kap. 5 ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 6 och 7 a, 4 kap. 2, 6 kap. 5 och 9 kap. 1 och 4 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 3 kap. 2 f, 10 a och 12, 4 kap. 2 a 2 d och 7 9, 9 kap. 3 a och 10 kap. 13, samt närmast före 3 kap. 12, 4 kap. 8 och 9 och 10 kap. 13 nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 6 Med överföring av naturgas avses i denna lag överföring av naturgas för annans räkning genom såväl transmissionsledningar som distributionsledningar. Med transmission avses överföring av naturgas i en högtrycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas. Med transmissionsnätsoperatör avses i denna lag den som bedriver överföring av naturgas i en högtrycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas. 7 a 3 Med transmissionsnätsoperatör avses i denna lag den som bedriver transmission. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, , s. 94, Celex 32009L0073). 2 Senaste lydelse av 9 kap : Senaste lydelse 2011:713. 7

8 3 kap. 2 f Om en transmissionsnätsoperatör bedriver annan verksamhet än transmission, ska operatören säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. En transmissionsnätsoperatör som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än transmission. Trots det som anges i första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion. 10 a Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har inrättats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete 8

9 mellan energitillsynsmyndigheter. Offentliggörande av information 12 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för en transmissionsnätsoperatör att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Ett företag som innehar en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning får inte bedriva handel med naturgas. I ett sådant företag får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver handel med naturgas. 4 kap. 2 Ett företag som innehar en lagringsanläggning får inte bedriva produktion av eller handel med naturgas. Ett sådant företag ska vidare till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I ett företag som avses i första stycket får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. 2 a Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas får inte bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel. 2 b Ett företag som innehar en lagringsanläggning och ingår i en 9

10 koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med naturgas ska liksom sitt moderföretag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det som föreskrivs i första stycket hindrar inte att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag får dock inte ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag. 2 c Om ett företag som innehar en lagringsanläggning bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas, ska företaget säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas. Trots det som anges i första och andra styckena får kommersiellt 10

11 känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion. 2 d Det som föreskrivs i 2 c i fråga om företag som innehar en lagringsanläggning och lagring av naturgas gäller även företag som innehar en förgasningsanläggning och drift av en sådan anläggning. 7 Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Den som innehar en lagringsanläggning ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits. Rapporten ska ges in till tillsynsmyndigheten och i samband med detta offentliggöras av ingivaren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten. 11

12 Undantag från kraven på innehavare av lagringsanläggningar 8 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 2 2 b och 7. Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 eller sin överföringstariff förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande. 6 kap. 5 4 Offentliggörande av information 9 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för företag som innehar en lagringseller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en förgasningsanläggning får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 eller sin tariff för överföring eller tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och ickediskriminerande. Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. 4 Senaste lydelse 2010:

13 Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Den som har ansökt om koncession som avser byggande av en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning får, om den berörda ledningen eller anläggningen är av större omfattning, beviljas undantag från skyldigheterna enligt 3 kap. 2 2 d, 5, 6 och 8 10, 4 kap. 2, 5 och 6 samt 6 och 7 kap. 9 kap. 1 5 Den som har ansökt om koncession som avser byggande av en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning får, om den berörda ledningen eller anläggningen är av större omfattning, beviljas undantag från skyldigheterna enligt 3 kap. 2 2 d, 5 och 6, 4 kap. 5 och 6, 6 kap. 1 3, 4 och 5 och 7 kap. 5 samt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 3 a. Detsamma gäller den som har ansökt om koncession som avser ett väsentligt utökande av kapaciteten i en befintlig sådan ledning eller anläggning. Ett beslut om undantag enligt andra stycket får endast avse den utökade kapaciteten i den berörda ledningen eller anläggningen. Ett beslut om undantag får avse hela eller en del av kapaciteten i den berörda ledningen eller anläggningen. 3 a Innan ett beslut om undantag meddelas ska villkor fastställas för hanteringen av kapacitet. Villkoren ska säkerställa att 1. alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, och 2. den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel. Den som har ansökt om undantag ska ha fördelat 5 Senaste lydelse 2011:

14 kapaciteten inom sex månader efter det att villkor har fastställts enligt första och andra styckena. Ett undantag får inte beviljas innan kapaciteten har fördelats. 4 Ärenden om undantag enligt 1 Regeringen meddelar prövas av regeringen efter föreskrifter om i vilka fall frågor ansökan. enligt detta kapitel prövas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och i vilka fall de prövas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall utreda ärenden som anges i första stycket och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Tillsynsmyndigheten skall därvid offentliggöra sitt yttrande. 10 kap. Bevarande av information 13 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli Bestämmelsen i 6 kap. 5 första stycket första meningen ska tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. 3. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den 31 augusti 2012, får en innehavare av en förgasningsanläggning tillämpa sin tariff för tillträde trots det som anges i 6 kap. 5 första stycket till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet. 14

15 2 Bakgrund Den 13 juli 2009 antogs det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas av Europaparlamentet och rådet. Paketet består av två direktiv och tre förordningar. Direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, , s. 55, Celex 32009L0072), i det följande elmarknadsdirektivet, och direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, , s. 94, Celex 32009L0073), i det följande gasmarknadsdirektivet, skulle i huvudsak genomföras i nationell lagstiftning senast den 3 mars Direktiven återges i bilagorna 1 och 2. Den 30 juli 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (dir. 2009:21) med uppdrag bl.a. att följa det pågående arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för el och naturgas och lämna förslag till lagstiftning och regelverk i övrigt som krävs för att genomföra Europeiska gemenskapens reviderade el- och gasmarknadsdirektiv. Den 4 maj 2010 överlämnade Nya el- och gasmarknadsutredningen (NELGA) sitt betänkande Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas Fortsatt europeisk harmonisering (SOU 2010:30). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Utredningens lagförslag återges i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanfattning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Näringsdepartementet (N2010/3529/E). Regeringen har i propositionen Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas (prop. 2010/11:70) lämnat förslag till nya lagar om certifiering av företag som bedriver överföring av el i stamledningar respektive naturgas genom högtrycksledningar. Vidare har regeringen föreslagit ett antal ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Syftet med förslagen är att genomföra det tredje inremarknadspaketet. Regeringen har i propositionen konstaterat att det i en rad frågor saknas underlag för att slutligt ta ställning till om genomförandeåtgärder är nödvändiga eller lämna förslag till en författningsreglering. På elområdet krävs sålunda ytterligare utredningen när det gäller övervakningsplan för samriskföretag (artikel 6.4 i elmarknadsdirektivet), förhandsreglering av villkoren för tillträde till gränsöverskridande infrastruktur (artikel 37.6 c i elmarknadsdirektivet), sekretess vid samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter (artikel 38.1 i elmarknadsdirektivet), och elhandelsföretagens skyldighet att bevara information (artikel 40 i elmarknadsdirektivet). På naturgasområdet bör följande frågor utredas: övervakningsplan för samriskföretag (artikel 7.4 i gasmarknadsdirektivet), åtskillnad av systemansvariga för lagringssystem (artikel 15 i gasmarknadsdirektivet), 15

16 konfidentiell behandling när det gäller systemansvariga för överföringssystem och ägare till överföringssystem (artikel 16 i gasmarknadsdirektivet), undantag för ny naturgasinfrastruktur (artikel 36 i gasmarknadsdirektivet), förhandsreglering av villkoren för tillträde till LNG-anläggningar och gränsöverskridande infrastruktur (artikel 41.6 a och c och 41.7 i gasmarknadsdirektivet), sekretess vid samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter (artikel 42.1 i gasmarknadsdirektivet), och gashandelsföretagens skyldighet att bevara information (artikel 44 i gasmarknadsdirektivet). De nämnda frågorna behandlas i denna promemoria, med undantag för det eventuella behovet av en ny sekretessbestämmelse för samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. 3 Övervakningsplan för samriskföretag 3.1 Direktivens krav Elmarknadsdirektivet I artikel 6 i elmarknadsdirektivet finns bestämmelser om främjande av regionalt samarbete. I artikel 6.1 behandlas medlemsstaternas och tillsynsmyndigheternas skyldighet att samarbeta med varandra i syfte att integrera sina inhemska marknader på en eller flera regionala nivåer. Artikel 6.2 handlar om uppgifter som ska fullgöras av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Agency for the Cooperation of Energy Regulators, ACER). I artikel 6.3 stadgas att medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet ska se till att de systemansvariga för överföringssystemen har ett eller flera regionalt integrerade system som omfattar två eller flera medlemsstater för kapacitetstilldelning och för kontroll av säkerheten för nätet. Regeringen har bedömt att några särskilda åtgärder inte är nödvändiga för att genomföra kraven i artikel (prop. 2010/11:70 s. 56). I artikel 6.4 föreskrivs att om vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen deltar i ett samriskföretag som inrättats i syfte att genomföra samarbetet ska samriskföretaget upprätta och genomföra en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla målet att utesluta diskriminering och beteenden som motverkar konkurrens. Planen ska underställas ACER:s godkännande. De övervakningsansvariga för de vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen ska oberoende av andra kontrollera att planen följs. 16

17 Regeringen har konstaterat att regelverket behöver kompletteras i fråga om vad som ska gälla i en situation där ett vertikalt integrerat företag ingår i ett samriskföretag som agerar på den svenska elmarknaden (a. st.). Gasmarknadsdirektivet I artikel 7 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om främjande av regionalt samarbete motsvarande dem som finns i artikel 6 i elmarknadsdirektivet. Regeringen har konstaterat att det svenska regelverket behöver kompletteras i enlighet med artikel 7.4 för att reglera vad som ska gälla i en situation där ett vertikalt integrerat företag ingår i ett samriskföretag som agerar på den svenska naturgasmarknaden (a. prop. s. 144). 3.2 Samriskföretag på elområdet Förslag: Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om företaget har inrättats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för el inom Norden och Europeiska unionen, och det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns nätföretag som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el, med undantag för ett företag som bedriver elproduktion som uteslutande är knuten till driften av stamnätet. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Skälen för förslaget Behovet av lagstiftning I Sverige finns bestämmelser om övervakningsplan i 3 kap. 17 och 17 a ellagen. Bestämmelserna, som svarar mot krav som ställs upp i artikel 26.2 d i elmarknadsdirektivet, gäller företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Något generellt krav att ett sådant samriskföretag som avses i artikel 6.4 i elmarknadsdirektivet ska upprätta en övervakningsplan finns inte i den svenska ellagstiftningen. Det är därför nödvändigt att införa regler om detta. 17

18 Företag som omfattas av skyldigheten Skyldigheten att upprätta en övervakningsplan gäller ett samriskföretag ( joint undertaking ) som har inrättats för att genomföra ett sådant regionalt samarbete som avses i artikel 6 i elmarknadsdirektivet, dvs. ett samarbete som syftar till att integrera de nationella marknaderna för el på en eller flera regionala nivåer. Ett sådant samriskföretag kan vara systemansvarig för överföringssystem (TSO) eller oberoende systemansvarig för överföringssystem (ISO) på regional nivå, sköta handelsplatser (t.ex. Nord Pool och APX-ENDEX) eller sköta andra marknadsfrågor, såsom kapacitetshantering och balansering. Kravet på övervakningsplan gäller endast om det bland de företag som deltar i samarbetet finns vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen. Med detta uttryck avses företag som bedriver stamnätsverksamhet och samtidigt ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. I Sverige är en sådan vertikal integration inte tillåten enligt de nya bestämmelserna om åtskilt ägande, som finns i 3 kap. 1 f 1 j ellagen. Det är dock tänkbart att ett vertikalt integrerat företag från ett land som tillåter vertikalt integrerade stamnätsföretag kan komma att delta i ett regionalt samarbete som etableras i Sverige. Bestämmelserna om åtskilt ägande hindrar dock inte att ett stamnätsföretag i Sverige ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av el som uteslutande är knuten till driften av stamnätsföretagets ledningsnät. Någon skyldighet att upprätta en övervakningsplan bör därför inte uppkomma endast därför att stamnätsföretaget ingår i en koncern med ett sådant produktionsföretag. Övervakningsplanens innehåll I enlighet med vad som anges i artikel 6.4 i elmarknadsdirektivet ska det av övervakningsplanen framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Planen måste vidare godkännas av ACER. Övervakningsansvariga Enligt elmarknadsdirektivet ska de övervakningsansvariga för de vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen oberoende av andra kontrollera att planen följs. Som redan nämnts är sådana vertikalt integrerade systemansvariga inte tillåtna i Sverige. Något behov av att i svensk lag reglera skyldigheterna för de övervakningsansvariga bedöms därför inte finnas. 18

19 3.3 Samriskföretag på naturgasområdet Förslag: Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om företaget har inrättats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Skälen för förslaget Behovet av lagstiftning I 3 kap. 9 och 10 naturgaslagen (2005:403) finns bestämmelser om övervakningsplan, som är utformade på samma sätt som motsvarande bestämmelser i ellagen. Bestämmelserna svarar mot artikel 26.2 d i gasmarknadsdirektivet och innebär inte att det finns något allmänt krav på att ett sådant samriskföretag som avses i artikel 7.4 i direktivet ska upprätta en övervakningsplan. Nya föreskrifter om övervakningsplan för samriskföretag bör således införas i naturgaslagen. Företag som omfattas av skyldigheten Kravet på övervakningsplan gäller endast om det bland de företag som deltar i ett samriskföretag finns vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen. Med detta uttryck avses transmissionsnätsoperatörer som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I Sverige är en sådan vertikal integration inte tillåten enligt de nya bestämmelserna om åtskilt ägande, som finns i 3 kap. 2 2 d naturgaslagen. Det är dock tänkbart att ett vertikalt integrerat företag från ett land som tillåter vertikal integration kan komma att delta i ett regionalt samarbete som etableras i Sverige. Övervakningsplanens innehåll m.m. När det gäller övervakningsplanens innehåll samt den roll som gasmarknadsdirektivet ger ACER och de övervakningsansvariga finns inte skäl att göra någon annan bedömning än den som redovisats i avsnitt 3.2 i fråga om samriskföretag på elområdet. 19

20 4 Villkor för tillträde till infrastruktur 4.1 Tillträde till elnät Förslag: En nätkoncessionshavare ska inte få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen är objektiva och icke-diskriminerande. Om nätmyndigheten inte godkänner metoderna, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Nätmyndighetens beslut ska kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslutet ska dock gälla omedelbart. Bestämmelserna om förhandsprövning ska dock inte tillämpas på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari Bestämmelserna ska inte heller tillämpas i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti Skälen för förslaget Elmarknadsdirektivets krav I artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet finns bestämmelser om förhandsprövning av villkor för tillträde till infrastruktur. Tillsynsmyndigheterna, i Sverige nätmyndigheten, ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer eller deras beräkningsmetoder, tillhandahållande av balanstjänster samt tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Behovet av lagstiftning Regeringen har bedömt att lagändringar kan vara påkallade med anledning av artikel 37.6 c i direktivet, som gäller tillträde till gränsöverskridande infrastruktur (prop. 2010/11:70 s. 69). När det gäller avgifterna för överföring av el och för anslutning finns redan bestämmelser om förhandsprövning i 5 kap. ellagen (1997:857). Även utlandsförbindelser omfattas av förhandsregleringen. Särskilda bestämmelser om sådana förbindelser finns i 5 kap. 24 ellagen. Det finns i dag inga bestämmelser om generell förhandsprövning när det gäller andra villkor för tillträde till elnätet än sådana som avser avgifter för överföring av el och för anslutning, vare sig i fråga om ledningar inom landet eller i fråga om utlandsförbindelserna. För att det inte ska råda någon tvekan om att den svenska lagstiftningen uppfyller 20

21 kraven i artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet bör det införas bestämmelser om förhandsprövning även när det gäller andra villkor för tillträde till elnätet än avgifter. Förhandsprövningens utformning En lämplig förlaga till en bestämmelse om förhandsprövning av villkor finns i 8 kap. 4 a andra stycket ellagen. Där föreskrivs att den systemansvariga myndigheten inte får ingå balansavtal förrän de metoder som har använts för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt paragrafens första stycke, där det anges att villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 23.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, , s. 37, Celex 32003L0054), som i huvudsak motsvaras av artikel 37.6 b i elmarknadsdirektivet. I promemorian föreslås mot denna bakgrund att en ny bestämmelse införs i 4 kap. 1 a ellagen, där det stadgas att en nätkoncessionshavare inte ska få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Av 4 kap. 1 ellagen framgår att nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Med nättariff avses i ellagen inte bara avgifter utan även övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät (1 kap. 5 ). Syftet med förhandsprövningen är att säkerställa att avtalsvillkoren uppfyller dessa krav. Det enklaste sättet att i förhand pröva metoderna för utformningen av avtalsvillkor torde vara att på ansökan av ett nätföretag granska de standardvillkor som företaget använder för att utforma avtalen med de enskilda kunderna. Förfarandet kan därför antas bli förhållandevis okomplicerat. Tillsyn i efterhand Nätmyndigheten utövar redan i dag tillsyn över att nätföretagen följer föreskrifterna i 4 kap. 1 ellagen. Det tillhör således myndighetens uppgifter att övervaka att de avtal som företagen ingår med kunderna också i praktiken är objektiva och icke-diskriminerande. Den förhandsgranskning som föreslås i promemorian ska inte ersätta en sådan efterhandsgranskning utan bör uppfattas som ett komplement till den tillsyn som äger rum redan i dag. Överklagande Nätmyndighetens beslut i frågor om förhandsgodkännande bör kunna överklagas på samma sätt som myndighetens beslut enligt 8 kap. 4 a 21

22 ellagen. Ett sådant beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I enlighet med artikel i elmarknadsdirektivet ska nätmyndighetens beslut gälla utan hinder av att det överklagas. Övergångsbestämmelser Det bör säkerställas att avtal som ingås innan de nya bestämmelserna träder i kraft inte blir ogiltiga. För att uppnå detta bör det i övergångsbestämmelser till en början anges att bestämmelserna om förhandsprövning inte ska tillämpas på sådana avtal som ingås före den 1 januari Det behöver vidare säkerställas att en nätkoncessionshavare kan ingå avtal under tiden innan nätmyndigheten har fattat beslut i frågan om godkännande. Det bör därför föreskrivas att de nya bestämmelserna inte heller ska tillämpas i fråga om sådana avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti Tillträde till förgasningsanläggning Förslag: Den som innehar en förgasningsanläggning ska inte få börja tillämpa sin tariff för tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och ickediskriminerande. Bestämmelsen om förhandsprövning ska tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den 31 augusti 2012, ska en innehavare av en förgasningsanläggning få tillämpa sin tariff för tillträde trots den nya bestämmelsen till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet. Skälen för förslaget Tariffbegreppet i naturgaslagen I 1 kap. 5 ellagen finns en definition av nättariffer. Med sådana tariffer avses i ellagen avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Någon motsvarande uttrycklig definition finns inte i 2005 års naturgaslag. Detta ska dock ses mot bakgrund av Lagrådets yttrande över förslaget till ny naturgaslag. I lagförslaget fanns definitioner av överförings- och lagertariff samt tariff för tillträde till en förgasningsanläggning. Lagrådet konstaterade emellertid att det fick anses klart att med tariff avsågs såväl avgifter som övriga villkor utan att detta uttryckligen föreskrevs i lagtexten (prop. 22

23 2004/05:62 s. 429). Den nya naturgaslagen kom i denna del att utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter. De bestämmelser i naturgaslagen som gäller tariffer för överföring eller tillträde tar således sikte även på andra villkor än bara avgifterna för tjänsterna. Behovet av en förhandsreglering Som regeringen redan har konstaterat behöver frågan om villkoren för tillträde till LNG-anläggningar (förgasningsanläggningar) och gränsöverskridande infrastruktur utredas ytterligare (prop. 2010/11:70 s. 157 f.). De aktuella kraven finns i artikel 41.6 a och c i gasmarknadsdirektivet. Tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för tillträde till förgasningsanläggningar samt tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. När det gäller villkoren för överföring av naturgas och för anslutning finns redan bestämmelser om förhandsprövning i 6 kap 5 naturgaslagen (2005:403). Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för anslutning eller sin överföringstariff förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och ickediskriminerande. Utlandsförbindelser till Sverige omfattas av förhandsregleringen och, som framgått ovan, omfattar förhandsregleringen även förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Det finns i dag inga bestämmelser om förhandsprövning när det gäller tillträde till förgasningsanläggningar. För att den svenska lagstiftningen ska uppfylla kraven i artikel 41.6 i gasmarknadsdirektivet bör det införas bestämmelser om en sådan prövning. Den förhandsreglering som i dag gäller i fråga om överföring och anslutning bör därför omfatta även tillträde till förgasningsanläggningar. Övergångsbestämmelser När lagen träder i kraft får innehavaren av en förgasningsanläggning inte tillämpa sin tariff för tillträde till anläggningen förrän de metoder som används för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Detta bör dock inte medföra att de tariffer som tillämpas vid ikraftträdandet automatiskt blir ogiltiga. I stället bör det i en övergångsbestämmelse anges att den nya förhandsregleringen ska börja tillämpas först på sådana tariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. För att säkerställa att en innehavare av en förgasningsanläggning kan tillämpa sina tariffer innan tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i frågan om godkännande bör det vidare föreskrivas att en 23

24 anläggningsinnehavare får tillämpa tariffen trots bestämmelsen om förhandsprövning till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti Åtskillnad av naturgaslagring 5.1 Tydligare krav på åtskillnad av lagringsverksamhet Förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning ska till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Åtskillnadskraven ska inte längre gälla företag som innehar en förgasningsanläggning. Skälen för förslaget Gasmarknadsdirektivets krav I artikel 15 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om åtskillnad av systemansvariga för lagringssystem. Av artikel 15.1 framgår att systemansvariga för lagringssystem som ingår i vertikalt integrerade företag ska vara oberoende av annan verksamhet som inte rör överföring eller lagring av naturgas, åtminstone när det gäller juridisk form, organisation och beslutsfattande. Av artikel 15.2 framgår att vissa minimikriterier ska gälla för att säkerställa att den systemansvarige för lagringssystemet är oberoende. Bland annat får enligt artikel 15.2 a de personer som ansvarar för ledningen av den systemansvarige för lagringssystemet inte ingå i företagsstrukturer i det integrerade naturgasföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften när det gäller produktion eller leverans av naturgas. Artikel 15 i gasmarknadsdirektivet gäller endast lagringsanläggningar som är tekniskt eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till systemet för leverans till kunderna i enlighet med artikel 33. Den svenska lagstiftningen Bestämmelser om åtskillnad av lagrings- och förgasningsanläggningar finns i 4 kap. 2 naturgaslagen (2005:403). Där stadgas till en början att ett företag som innehar en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning inte får bedriva handel med naturgas. I ett sådant företag får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver handel med naturgas. Bestämmelserna i 4 kap. 2 naturgaslagen svarar endast delvis mot de krav som ställs upp i artikel 15 i gasmarknadsdirektivet när det gäller innehavare av lagringsanläggningar. Kraven i direktivet svarar i allt väsentligt mot krav på funktionell åtskillnad som enligt artikel 26.1 och 24

25 26.2 i elmarknadsdirektivet gäller för företag som bedriver eldistribution. De kraven har i Sverige genomförts genom bestämmelserna i 3 kap. 1 a 1 e, 17 och 17 a ellagen (1997:857). Sådana krav finns även i artikel 26 i gasmarknadsdirektivet, men när det gäller naturgasföretag har Sverige valt att inte införa några bestämmelser om funktionell åtskillnad med hänvisning till den möjlighet till undantag som finns enligt artikel 26.4 i direktivet (jfr prop. 2004/05:62 s och prop. 2010/11:70 s. 151). Mot bakgrund av det som nu har redovisats bör det i fråga om innehavare av lagringsanläggningar införas bestämmelser om funktionell åtskillnad i den svenska naturgaslagen. Föreskrifterna bör utformas på i huvudsak samma sätt som bestämmelserna om funktionell åtskillnad i 3 kap. ellagen. I promemorian föreslås därför till en början att det av 4 kap. 2 naturgaslagen ska framgå att ett företag som innehar en lagringsanläggning till sin organisation och sitt beslutsfattande ska vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Förgasningsanläggningar Av artikel 29 i gasmarknadsdirektivet framgår att artikel 26.1, som innehåller bestämmelser om åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet, inte ska hindra verksamheten för en systemansvarig med kombinerat ansvar för transmissions-, LNG-, lagrings- och distributionssystemen, under förutsättning att denne systemansvarige följer artikel 9.1, eller artiklarna 14 och 15, eller kapitel IV, eller omfattas av artikel Innebörden av detta är att den kombinerat systemansvarige, i tillämpliga fall, måste leva upp till de krav på åtskillnad som direktivet ställer upp i fråga om transmissionsnätsoperatörer och innehavare av lagringsanläggningar. Några åtskillnadskrav som tar sikte på LNG-system (förgasningsanläggningar) utanför området för kombinerat systemansvar finns däremot inte i gasmarknadsdirektivet. Att kombinerat systemansvariga som bedriver transmission eller distribution av naturgas eller innehar lagringsanläggningar lever upp till åtskillnadskraven säkerställs genom en rad föreskrifter i naturgaslagen. Några särskilda bestämmelser om åtskillnad av förgasningsanläggningar är därför inte nödvändiga. Bestämmelserna om åtskillnad i 4 kap. naturgaslagen bör därför inte längre gälla förgasningsanläggningar. 5.2 Yrkesmässiga intressen Förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska inte få bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel. 25

26 Skälen för förslaget: Av artikel 15.2 b i gasmarknadsdirektivet framgår att lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga intressena hos de personer som ansvarar för ledningen av den systemansvarige för lagringssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa personer kan agera självständigt. Ett motsvarande krav i artikel 26.2 b i elmarknadsdirektivet har i Sverige genomförts genom 3 kap. 1 c ellagen (jfr prop. 2008/09:216 s. 15). I promemorian föreslås att en ny bestämmelse införs i 4 kap. 2 a naturgaslagen och att föreskrifterna i ellagen används som förebild. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska inte få bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel. 5.3 Faktisk beslutanderätt Förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning och ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med naturgas ska liksom sitt moderföretag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det sagda ska inte hindra att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag ska dock inte få ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag. Skälen för förslaget: Av artikel 15.2 c i gasmarknadsdirektivet framgår att den systemansvarige för lagringssystemet ska ha faktisk beslutanderätt, oberoende av det integrerade naturgasföretaget, när det gäller de tillgångar som behövs för drift, underhåll och utveckling av lagringsanläggningar. Detta ska inte hindra förekomsten av lämpliga samordningssystem för att säkerställa ett skydd för moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga övervakningsrättigheter när det gäller avkastningen på tillgångar i ett dotterbolag. Detta ska särskilt göra det möjligt för moderbolaget att godkänna den årliga finansieringsplan eller det motsvarande instrument som upprättas av den systemansvarige för lagringssystemet och att fastställa övergripande gränser för dess dotterbolags skuldsättningsnivå. Det ska inte vara tillåtet för moderbolaget att ge instruktioner för den dagliga driften eller om enskilda beslut beträffande uppförande eller uppgradering av lagringsanläggningar, så länge dessa beslut inte överskrider villkoren i den godkända finansieringsplanen eller motsvarande instrument. 26