MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

Transkript

1 Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit ett återkommande problem. Ibland är angreppen på låg nivå och kommer sent på säsongen, men så kan det komma några år med mer utbredda skador. Arten kom till Europa på 1800-talet, troligen från Syd- eller Mellanamerika. Bemisia tabaci, bomullsmjöllusen, härstammar från Afrika. Den har spridits världen över och räknas nu till de mest svårartade växtskadegörarna, med högt utvecklad resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Bemisia har ännu inte fått fäste i Sverige, men ses ibland på importerade julstjärnesticklingar. Trialeurodes vaporariorum till höger, Bemisia tabaci till vänster. Foto: Bioplanet Både Trialeurodes och Bemisia har mycket långa värdväxtlistor, men givetvis finns det vissa preferenser. Bland växthusgrönsaker är äggplanta mest populär, paprika minst. Gurka och tomat ligger däremellan. Även ogräs såsom våtarv, maskros och kålmolke hyser ofta Trialeurodes. Trialeurodes vaporariorum på ogräs i växthus. Foto: Barbro Nedstam På skelört m. fl. ogräs samt på kålväxter kan det ibland röra sig om en annan mjöllusart, Aleyrodes proletella, som hör till vår inhemska fauna. Det gör även A. lonicerae, vanlig på jordgubbar och kirskål. Observera att det på rhododendron ofta uppträder en helt specifik art, Massilieurodes chittendeni, som inte angriper andra växtslag. Dessa olika arter nämns här för att poängtera att vita flygare som påträffas på gula klisterfällor eller på ogräs i växthus ibland kan vara helt ofarliga för växthuskulturerna. Aleyrodes lonicerae. Foto: Krister Hall

2 Övervintring och spridning T. vaporariorum och B. tabaci kommer från varma trakter och har inga vilstadier som kan övervintra i vårt klimat. Det måste finnas en värdväxt att sitta på, till exempel en fuchsiaplanta eller änglatrumpet som vinterförvaras svalt men frostfritt. Där sker visserligen ingen utveckling av skadedjuren, men de håller sig vid liv; kanske som puppor eller ägg. Trialeurodes ägg tål till och med en frostknäpp, vilket inte Bemisia gör. De vuxna mjöllössen flyger omkring. Fastän de räknas som dåliga flygare kan det hända att de tar sig från ett växthus till ett annat under sommaren. Utplanteringsväxter i hemträdgårdar kan också vara en tänkbar smittkälla. Biologi Samtliga stadier finns på plantan, på undersidan av bladen. Vuxna, nykläckta mjöllöss söker sig till späda blad i planttoppen för äggläggning. Nylagda ägg är ljusa och mörknar till grå innan kläckning. Nykläckta nymfer är platta och ovala. Vid 20 ºC kläcks äggen efter en dryg vecka. Nymfstadierna varar tre veckor och det går sedan ett par dagar innan de nya, vuxna djuren parat sig och nästa generations äggläggning kan börja. Hela livscykeln tar en dryg månad vid denna temperatur. Vid 24 ºC tar den 24 dagar (gäller Trialeurodes). Honorna lever tre till fyra veckor och lägger ägg. Det bildas lika många honor som hanar.. Trialeurodes vaporariorum, vuxen, ägg och nykläckta nymfer Foto: Sara Johansson Mjöllöss är släkt med bladlöss och de lever likartat. Både vuxna och nymfer suger växtsaft och utsöndrar honungsdagg. Nymfernas ben tillbakabildas efter första stadiet och djuren syns som små, platta, ljusa fläckar på bladundersidan. I sista nymfstadiet (pupariet) är de lätt uppsvällda, vita och 0,7 mm långa de misstas ofta för ägg. De egentliga äggen är så små att de endast ses med lupp. Nymfstadier av Bemisia tabaci. Foto: Bioplanet

3 Skador på plantorna kommer sig av den ymniga produktionen av honungsdagg som även kladdar ner frukter. Sotdaggssvampar bildas också, vilket hindrar växternas fotosyntes. Sotdagg på tomatblad. Foto: Barbro Nedstam Virusspridning Mjöllöss är kända virusvektorer, men inga exempel finns från svenska växthus. I varmare länder som Spanien, Marocko och Israel har dock detta blivit ett stort problem, särskilt för tomatodlingen. Nyttodjur och svampar mot mjöllöss Encarsia formosa Parasitstekeln Encarsia började användas mot växthusmjöllusen redan under 70-talet i svenska växthus, först i tomat, sedan i gurka och småningom även i krukväxter. Under gynnsamma förhållanden kan den mycket väl få bukt med ett mjöllusangrepp. Bäst går det om stekeln sätts in förebyggande och kontinuerligt. Arten användes redan på 20-talet i England, men metoden föll i glömska när de kemiska insekticiderna togs i bruk. Då rovkvalstret Phytoseiulus persimilis börjat användas för spinnkvalsterbekämpning under 60-talet, blev det intressant att åter utnyttja Encarsia i växthusodling. Livscykel Ägget sticks in i mjöllusnymfen som först inte påverkas utan fortsätter att äta och växa. Encarsia formosa lägger ägg i nymf av Trialeurodes. Foto: Bioplanet Stekellarven äter efterhand upp hela innehållet. Då har mjöllusen nått sista nymfstadiet, pupariet, som vid parasitering färgas svart (kallas på engelska black scale). Ur detta svarta skal kryper sedan en ny stekel. Den är 0,6 mm lång, svart med gul bakkropp. Normalt förekommer endast honor. Hela livscykeln tar ca tre veckor vid ºC. Temperaturtröskeln för utveckling är 7 ºC. Äggläggning kan äga rum från 12 ºC, men steklarna flyger inte omkring om det är kallare än 15º C och de vill helst ha över 18 ºC. Encarsia formosa kläcks ur black scale. Foto: Bioplanet

4 Utöver äggläggning (ca 250 ägg per hona) och därmed parasitering ägnar sig steklarna åt s.k. host feeding. De borrar med äggläggningsröret ett större hål i mjöllusnymfens hud så att kroppsvätska sipprar ut, och äter av denna. På så sätt reduceras mjöllusbeståndet ytterligare. Steklarna äter även av honungsdaggen som mjöllössen producerar. Encarsia föredrar Trialeurodes som värddjur, men kan även parasitera Bemisia och Aleyrodes. Då behövs relativt fler steklar för lyckat bekämpningsresultat. Host feeding av Encarsia formosa på mjöllusnymf. Foto: Bioplanet Macrolophus caliginosus Denna rovlevande skinnbagge (familj Miridae) är en verklig allätare men föredrar mjöllöss som Trialeurodes vaporariorum och Bemisia tabaci, minerarfluglarver och spinnkvalster. I växthusmiljö kan den också leva på trips, bladlöss och fjärilsägg. I brist på animalisk föda duger det med växtsaft för att dessa skinnbaggar ska hålla sig vid liv, fast då upphör äggproduktionen. Macrolophus är långsmala, ljusgröna insekter med mörka ögon och antennbaser. De vuxna blir 5-6 mm långa. Storleken till trots kan de vara svåra att upptäcka då de är mycket rörliga. Nymferna har röda ögon. Vuxen Macrolophus caliginosus Foto: Bioplanet Macrolophusnymf Foto: Sara Johansson Livscykel Vid 20 C varar äggstadiet i 18 dagar och nymfutvecklingen (5 stadier) tar 30 dagar. Hela livscykeln tar alltså sju veckor (vid 25 C ca en månad), så det är en långsam uppbyggnad av populationen i jämförelse med andra nyttodjur som används i växthus. Vuxna Macrolophus är långlivade. De lever minst en månad och lägger ägg. Arten är inte dagslängdberoende, så man kan börja utsättningarna mycket tidigt. Finns inga bytesdjur bör man då förse dem med föda i form av fjärilsägg (Ephestia sp.) för att äggläggningen ska komma igång. Fukta bladen där äggen ska placeras så faller de inte ner och torkar heller inte ut så lätt. Sätt ut Macrolophus gruppvis på samma plantor. Räkna sedan med att det går 6-8 veckor innan man kan börja finna dessa nyttodjur i odlingen. En varm sommar kan antalet öka kraftigt, men i Sverige löper vi sällan någon risk att de hinner bli så många att de äter helt rent från skadedjur och sedan orsakar plantskada. I Nederländerna och England har detta ibland konstaterats, särskilt i körsbärstomat. I svårartade fall skadas blommor och fruktämnen.

5 Amblyseius swirskii Bekämpning av trips är största användningsområdet för detta rovkvalster, men det har också visat sig kunna bidra till bekämpning av mjöllöss i gurka, paprika och en del prydnadsväxter. Både ägg och små mjöllusnymfer sugs ut av rovkvalstren och deras nymfer. Amblyseius swirskii äter en mjöllusnymf Foto: Barbro Nedstam Beauveria bassiana Många mikroorganismer kan angripa insekter och kvalster, men endast ett fåtal har hittills kommit i kommersiellt bruk. Svampen Beauveria bassiana saluförs både som flytande och pulverformad produkt (BotaniGard). Medlet sprutas ut och sporer som landar på skinnet av mjukhudade insekter eller kvalster gror om luftfuktigheten är hög helst över 80 % relativ luftfuktighet. Svampmycel genomväver sedan insektens kropp, och den dör efter några dygn. Det är givetvis mycket viktigt att behandla bladundersidorna, där alla mjöllusnymfer sitter. Främst infekteras första och andra nymfstadiet. B. bassiana används framför allt mot Bemisia i julstjärneproduktion, men också vid punktbekämpning av växthusmjöllusen i grönsaksodling. Paecilomyces fumosoroseus Detta är en annan svampart som börjat användas i biologisk bekämpning. Produktnamnet är Preferal. Praktisk erfarenhet är ännu begränsad. Användning av nyttoorganismer mot mjöllöss Svampangripen nymf av Trialeurodes vaporariorum Foto: Sara Johansson Förebyggande program Sätt ut en Encarsia formosa per m² varannan vecka. Encarsia levereras i puppstadiet, som ligger inuti black scales uppklistrade på små pappbitar. Öppna paketet inne i växthuset eftersom en del steklar redan kan ha hunnit kläckas under transporten och flyger ut direkt. Introducera Macrolophus caliginosus tidigt. Finns det då inga skadedjur de kan livnära sig på bör de också ges fjärilsägg (Ephestia) som föda. Vid konstaterat angrepp Öka dosen Encarsia i relation till angreppsgrad och parasiteringsgrad efter diskussion med nyttodjursleverantören. Om man helt missat det förebyggande programmet behövs två till tre kraftiga doser med en veckas intervall.

6 Vid avbladning i tomat är det viktigt att se om steklarna kläckts från de black scales som finns på bladen. Håll upp bladen mot ljuset och leta efter utgångshål med hjälp av lupp. Har de flesta Encarsia inte hunnit kläckas när bladen tas ut ur växthuset, är det säkrast att köpa hem fler steklar. I gurka kan man räkna med att A. swirskii, som används mot trips, också ger visst skydd mot mjöllöss. Sätt eventuellt ut extra påsar med detta rovkvalster i de fläckar där mjöllusangrepp påträffas. Black scale med utgångshål. Foto: Sara Johansson Sensommaren - hösten Om det bildats härdar med sotdaggsproblem kan man stödspruta med Beauveria bassiana eller Paecilomyces fumosoroseus (tre gånger med en veckas intervall). Den flytande formuleringen (BotaniGard ES) av B. bassiana har ibland gett bladskador i tomat, så använd BotaniGard WP i denna kultur. Stödbekämpning med insektssåpa är ett alternativ, men negativt för de nyttodjur som träffas. En rad andra s.k. växtvårdsmedel, som Agri-50E och Eradicoat T, ger också effekt. OBSERVERA Förslagen gäller bekämpning av växthusmjöllusen, Trialeurodes vaporariorum. Information om Bemisia tabaci (bomullsmjöllusen) finner du hos Jordbruksverkets Växtinspektion under adressen Se även aktuell Bemisiamanual på