Växtinspektionen informerar

Transkript

1 Växtinspektionen informerar Asiatiska skalbaggar hotar lövträden Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien, trots att de är förbjudna vid import och förflyttning inom EU. Svårigheten att upptäcka angreppen vid visuella kontroller har medfört att Anoplophora chinensis nu har etablerats i Lombardiet i norra Italien. Växtskyddsmyndigheten i Nederländerna har hittills informerat om 2 mindre separata utbrott av A. chinensis som bekämpas i närheten av Rotterdam (Westland sedan januari 2008 och Boskoop sedan december 2009). I alla dessa fall finns samband med företag som importerar bonsaier från Asien i stor skala. Båda Anoplophora-arterna har många av våra vanligaste lövträd som värdväxter. Jordbruksverket uppmanar alla som köper in träd, framför allt lönn, att kontrollera träden noga på symtom som beskrivs i detta faktablad. Anmäl misstanke om angrepp till Jordbruksverket. Anoplophora chinensis, hona

2 Symtom Runda utgångshål i stammen, vanligtvis cirka mm i diameter men kan variera från 6-20 mm, gnagskador på grenarna och högar av gnagspån på marken eller grenarna är tecken på insektsaktivitet. De stora, svarta långhorningarna med vita fläckar på ryggen flyger omkring och kan hittas var som helst i omgivningarna. Biologi Värdväxter Båda Anoplophora-arterna kan angripa de flesta av våra vanligaste lövträd. De ger sig på friska träd, dvs. det behövs ingen stress för att öka känsligheten. A. chinensis har mer än 100 värdväxtarter av lövträd. Olika lönnar har visat sig mest attraktiva för denna art. Det finns även uppgifter om angrepp av Cryptomeria (cypressväxt) och Pinus (tall) i Asien. I Italien angrips framför allt lönn, platan, björk, avenbok, bok, päron och äpple men listan över potentiella värdväxter är mycket längre. Nederländerna hittade i de flesta fall A. chinensis i importerade japanska lönnar. Spridning har sedan skett till växter som odlats i Holland såsom skogslönn, tysklönn, avenbok, hassel, kornell och hagtorn. Gnagskador av fullbildad skalbagge i grenverket. De asiatiska långhorningarna är omöjliga att skilja åt för ett otränat öga. Larverna kan bara särskiljas med laboratorieanalyser. Se bildbilagan. Förväxling av symtom Stora insektsgångar i lövträd orsakas också av inhemska insekter, t.ex. blåfläckig träfjäril, Zeuzera pyrina, och trädödaren Coccus cossus. Båda kan leva i flera olika trädslag. Hittar man larver och fullbildade insekter är de lätta att skilja åt. A. glabripennis. I ursprungsområdet i Kina angrips framför allt olika poppelarter men även en lång rad andra lövträd. I USA, där A. glabripennis introducerades för mer än tio år sedan, har växterna delats in efter känslighet. Lönn, pil och alm är mycket goda värdväxter och hästkastanj, björk och platan klassas som goda. Lind uppges ibland vara värdväxt men i USA ifrågasätts detta. I Europa anses lönn, björk, pil, hästkastanj och poppel vara de främsta värdväxterna. Värdväxtlistan för A. chinensis och A. glabripennis varierar mellan olika länder. t.ex. USA och Kina, vilket är anmärkningsvärt.

3 Beskrivning A. chinensis. Äggen är risgrynsstora och läggs ett och ett i barken på exponerade rötter nära jordytan och på nedre delen av stammen. Träd från 1 cm i diameter och uppåt kan angripas. T-formade ärr vid stambasen är spår efter äggläggningen. Larverna är fotlösa, gräddvita med brunaktigt huvud. De är 5 mm vid kläckningen och blir upp till 52 mm. De gör centimeterbreda och mycket långa gångar i veden och förpuppar sig slutligen inuti veden i nedre delen av trädet. De vuxna skalbaggarna är typiska långhorningar, mm långa och svarta med vita fläckar på ryggen. Hannarnas antenner är dubbelt så långa som kroppen. Se bildbilagan. Livscykeln är ett till tvåårig beroende på klimatet. I samband med det senaste utbrottet i Nederländerna misstänker man att utvecklingen där är treårig. A. glabripennis har ägg som är något större, 5-7 mm. Äggen läggs ett och ett under barken. Spår av äggläggning syns som exudat från små sår högre upp på stammen och grenarna. Denna art kräver grövre dimensioner, 5 cm och grövre. Utseendet påminner om A. chinensis. Hannarna har antenner som är 2,5 ggr så långa som kroppen medan honans är 1,3 ggr längre. Se bildbilagan. De fullbildade skalbaggarna lever på blad och ung bark. Livscykeln är ettårig i södra Kina och tvåårig i norr beroende på klimatet. Spridning Spridning av A. chinensis till Europa sker genom handeln med växter medan spridning av A. glabripennis i första hand sprids med träemballage. Den senare kräver nämligen grövre dimensioner och kan bara spridas med stora träd eller virke. Fynd av A. chinensis vid importkontroll av lönnar från Kina och Japan har medfört att tusentals träd har stoppats. Utbrotten i Italien och Nederländerna sätts i samband med näraliggande företag med omfattande import av bonsaier från Asien. A. glabripennis har vid flera tillfällen orsakat utbrott i olika länder. USA, Kanada, Österrike, Tyskland, Frankrike och Polen har rapporterat sådana utbrott och angett att träemballage var den sannolika orsaken. Sommaren 2009 upptäcktes en fullbildad skalbagge i en stenbutik i västra Skåne. Den hade kläckts från träemballage till en stensändning som hade importerats flera månader tidigare hittades levande larver av A. glabripennis i träemballage från Kina med en import av granit till Helsingborgs hamn. Denna spridningsväg har åtgärdats genom den internationella standarden för träemballage ISPM 15, som bl.a. ställer krav på att träemballaget ska vara värmebehandlat eller gasat. EU införde 2005 krav på att träemballage ska följa ISPM 15. Eventuell förflyttning av stora träd med dolda angrepp eller bortforsling av angripet virke är fortsatt viktiga spridningsvägar. Så har exempelvis arboristarbete i USA i något fall angetts som orsak till vidarespridning inom landet. Lokalt sprids Anoplophora-arterna genom insekternas egen förflyttning. Ett m anses vara ett medel-

4 värde men förflyttning upp till 2664 m har registrerats. Situationen i EU Anoplophora chinensis Ett omfattande utbrott (100 km 2 ) i Lombardiet i Italien har visat att Anoplophora kan bli ett svårt problem i Europa. Det dröjde fem år innan Italien anmälde utbrottet till EU, en skyldighet som är knuten till alla reglerade skadegörare. Angreppet är så omfattande att skadegöraren anses etablerad i Italien och därmed inom EU. EU-kommissionens inspektionsorgan har riktat allvarlig kritik mot Italien i denna fråga. Den som köper lövträd med ursprung i Lombardiet, Italien, måste vara extra uppmärksam på denna risk. Skadegöraren hittades även på träd i Rom Den nederländska växtskyddsmyndigheten upptäckte i november 2007 att A. chinensis hade kunnat fullborda sin livscykel i lönnar (en Acer platanoides och en A. pseudoplatanus) i parkmiljö i Westland. Senare hittades A. chinensis inom samma angripna område även på hassel 2008, samt på korneller och hagtorn Man antar att insekterna har varit på fyndplatsen sedan Den ligger nära ett företag som importerar lönnar från Kina. Angrepp har upptäckts i två företag och sedan spridits vidare till fem andra företag. Alla angripna träd fälls, stubbarna tas bort (till 40 cm djup), flisas och allt eldas upp. I augusti 2009 beslutades att alla lövträd och buskar inom en 100 m radie omkring fyndplatsen skulle avlägsnas. Inventeringen fortsätter. Nederländerna informerade januari 2010 om ett nytt utbrott av A. chinensis i Boskoop som är känd för sina många trädplantskolor. Utgångshål hittades i 2 döda lönnar (Acer palmatum) och larver och utgångshål i en avenbok (Carpinus), alldeles intill en plantskola som importerar lönnar från Kina och Japan. Utgångshålen på lönnarna bedömdes vara minst 2-3 år gamla. I januari 2010 informerade Nederländerna att alla lövträd, Cryptomeria sp. och Pinus sp. inom en 100 m radie omkring fyndplatsen skulle grävas upp och undersökas på förekomst av A. chinensis innan slutet mars Intensifierade inspektioner planeras i en radie mellan m från fyndplatsen. Enligt EU-regler införs bekämpningsåtgärder och handelsrestriktioner inom en 2 km radie omkring fyndplatsen. Frankrike har haft ett utbrott av A. chinensis i Soyons 2003, som röjdes. Inga insekter har konstaterats i efterföljande inventeringar och april 2009 deklarerades området som fritt från skadegöraren. Utbrott av Anoplophora glabripennis har förekommit i Österrike, Tyskland, Frankrike och Polen. Dessa kräver flerårig uppföljning och röjning av nya angrepp. Stopp vid importkontroll Sedan november 2008 finns ett särskilt EU Kommissions Beslut 2008/840/EG i syfte att förhindra introduktion och vidare spridning av A. chinensis inom EU. Beslutet ställer krav på medlemsstaterna att genomföra inventeringar, kontrollera att EU:s krav vid import av värdväxter uppfylls, att avgränsa och vidta bekämpningsåtgärder i fall av utbrott samt att kontrollera att handelsreglerna uppfylls vid förflyttning av värdväxter från avgränsade områden inom EU. Värdväxtlistan i detta beslut

5 innehåller för närvarande 17 olika växtslag men kommer med stor sannolikhet att revideras Vid import till EU krävs att alla sändningar med växter som ska planteras ska kontrolleras innan de släpps in. Rapporter om sändningar som har stoppats på grund av fynd av A. chinensis visar att sändningar av lönnar har stoppats flera gånger i Storbritannien under de senaste tio åren. Holländarna har nyligen infört en ny inspektionsmetod och under ett par månader har flera sändningar av lönnar från Kina stoppats. Den nya metoden innebär att en viss andel av de importerade plantorna skärs sönder för att avslöja eventuella insektsgångar inuti plantorna. Detta visar att de vanliga visuella kontrollerna inte räcker till. Åtgärder vid fynd Dessa insekter är reglerade i växtskyddslagstiftningen. Alla fynd ska anmälas till Jordbruksverket, som kommer att besluta om åtgärder. De åtgärder som kan bli aktuella i samband med ett eventuellt utbrott motsvarar de som är beskrivna ovan för Nederländerna. De asiatiska långhorningarna har visat sig vara mycket svåra att utrota i flera länder och utrotningsarbetet måste pågå under flera år. Man har störst chans att lyckas vid tidig upptäckt av ett angrepp, så att åtgärder kan sättas in omedelbart. Insektsgång i stam av bonsai. Foto: Art Wagner, Washington State Department of Agriculture, Bugwood.org, Referenser -EPPO datasheet för Anoplophora chinensis respektive A. glabripennis på -Report of a Food and Veterinary Office mission carried out in Italy from 10 to 19 October 2006 in order to evaluate the situation and controls of Anoplophora chinensis. European Commission. Health and Consumer Protection Directorate. -Management of Anoplophora. Report. Workshop Nov 2006, Wageningen, ( -Asian Longhorned Beetle (ALB) a new risk to trees. Symposium 2003, BBA, Braunschweig, Germany. -A. chinensis. Eradication programme in Lombardia (Italy). hora_chinensis/chinensis_it_2007.htm -Haack et al. (2010). Managing invasive populations of Asian longhorned beetle and citrus longhorned beetle: A worldwide perspective. Annu. Rev. Entomol., Vol. 55, s Scholte et al. (2007). A beauty of a beetle, a beast for trees. Proc. Neth. Entomol. Soc. Meet. Vol.18, s Jordbruksverket, Växtinspektionen, Jönköping, Besöksadress: Vallgatan 8 Telefon: Fax: E-post: vaxtinspektionen@jordbruksverket.se

6 Anoplophora chinensis Anoplophora glabripennis Hål i trädstam för äggläggning Hål i trädstam för äggläggning Ägg Ägg 1 Jordbruksverket februari 2010

7 Anoplophora chinensis Larv. Larverna finns i rötterna och i nedre delen av trädstammen. Anoplophora glabripennis Larv. Larverna finns på alla höjder i stammen och i grenarna. Puppa Puppa Fullbildad skalbagge (naturlig storlek ca 3 cm) Fullbildad skalbagge (naturlig storlek ca 3 cm) 2 Jordbruksverket februari 2010

8 Anoplophora chinensis Utgångshål för den fullbildade skalbaggen Utgångshålen finns vid jordytan. Hålen är ca mm. Anoplophora glabripennis Utgångshål för den fullbildade skalbaggen Utgångshålen finns på alla höjder på trädstammen. Hålen är ca mm. 3 Jordbruksverket februari 2010

9 Anoplophora chinensis Gnagskador av den fullbildade insekten Anoplophora glabripennis Gnagskador av den fullbildade insekten Jordbruksverket Växtinspektionen Jönköping Tfn (vx) webbplats: 4 Jordbruksverket februari 2010