Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie"

Transkript

1 Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala

2 I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Innehållsförteckning Uppdraget 1 Genomförande 1 Toleransmekanismer 3 Binastäcktid 5 Rensnings ochputsningsbeteende 7 Rensningsiver 7 Putsbeteende 8 Andeleninfertila(ickeäggläggande)varroahonor 9 Reduceradfekunditethosmoderkvalstren 11 Yngletsattraktionskraft 11 Cellstorlek 12 Urval på speciella karaktärer exempel 13 Hygienisktbeteende SMR VSH 15 Ryskabistammar 17 Tysktavelsarbeteförvarroatolerans 18 Icke verifierade avelsupplägg 20 Urval med genetiska markörer 21 Naturligt urval 21 Gotland 21 Frankrike 23 USA 23 Brasilien 24 Slutsatser 24 Rekommendationer 25 Urvalskriterier 25 Tröskelvärdenförangreppsgrad 27 Slutord 28 Referenser 29

3 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Uppdraget Svensk Biavel har uppdragit åt Ingemar Fries vid SLU att undersöka möjligheten att bedriva avel för varroatolerans hos honungsbin i Sverige. I ett första steg skall uppdraget undersöka vad som hittills framkommit i projekt som genomförts och som pågår världen över. Studien skall i första hand innehålla vetenskapligt framtagna fakta som har eller kan ha betydelse för utveckling av varroatolerans. I den mån kunskap och erfarenhet, som bedöms ha väsentlig betydelseförvarroatolerans,harerhållitspåannatsättskallstudienocksåomfatta dessadelar. Iuppdragetingårocksåattlämnaförslagtillutformningavettavelsprogram för varroatolerans som kan genomföras i Sverige. Av uppdraget framgår att detta programbörvaraanpassattillförhållandeninomsvenskbiodlingochvaramöjligt att integrera i Svensk Biavels avelsmodell. I förslaget bör lämplig metodik för bedömningavvarroatoleransochbeskrivningavselektionskriterierbeskrivas. Genomförande Arbetet har i första hand genomförts genom litteratursökning i databasen Web of Science med olika kombinationer av sökorden Varroa, breeding, tolerance, resistance, mellifera, och efterföljande litteraturstudier, som komplementtillenegenreferenssamling.vidareharsamtaliämnetförtsspecifikt för detta ändamål med Dr. Ralph Büchler, Kirchhain, Dr. Peter Rosenkranz, Stuttgart,ProfessorKasparBienenfeld,HohenNeuendorf,ProfessorMarlaSpivak, Dr.YvesleContesamtkonsulentPrebenKristiansen,. Bakgrund Varroakvalstret (Varroa destructor), med de virussjukdomar kvalstret fungerar som vektor för, medför att de allra flesta bisamhällen som angrips i ett 1

4 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie nordisktklimatdör3 4årefterattparasitenförstetablerats.Dessasamhällenkan innehållauppåt10000kvalsterisamhällena,omkvalstertillväxtenintebegränsas (Korpela et al., 1993). När parasiten funnits en tid i en population av bin ökar sannoliktvirusinfektionernasomfattningochskadorochsammanbrottskerredan vid lägre angreppsnivåer. För att biodlingen inte skall näst intill utplånas måste varroakvalstretdärförbekämpas.enaktuellgenomgångavparasitensbiologioch hurdenkanbekämpasmedolikametoderåterfinnsirosenkranzetal.(2010). Varroakvalstretpåvåraeuropeiskabin,Apismellifera,kommerursprungligen fråndetasiatiskabiet,apiscerana,därdetfinnsflerarteravvarroakvalster,som integjortdetvärdskiftevisetthosvarroadestructor(anderson&trueman,2000). Detasiatiskabiet,skadasinteavangreppendådeutvecklategenskapersomgjort attparasiternaintekantaöverhandenisamhället.denviktigasteegenskapenäratt det i praktiken enbart förekommer reproduktion hos parasiten på drönaryngel, eftersom angripet arbetaryngel snabbt rensas ut (Rath & Drescher, 1990). Angripetdrönaryngeltarlångtidattrensautpågrundavdenkraftigakokongen, och eftersom drönarynglet är känsligt och ofta dör vid multipla varroahonor i cellen så dör varroakvalstren med dem (Boecking, 1993). Ett effektivt putsbeteende, där bina hjälper varandra att angripa foretiska kvalster har också dokumenteratshosa.cerana(pengetal.,1987),menbeteendetharintevisatatt nedfallna kvalster blir mer skadade än hos europeiska bin (Fries et al., 1996). Simuleringarvisarocksåattmedenbartreproduktionpådrönaryngeltillväxerinte varroapopulationen till skadliga nivåer (Fries et al, 1993), speciellt om kvalstren samtidigt begravs i cellerna vid multipla angrepp som dödar puppan. Problemet med varroakvalster hos de europeiska bina är att reproduktionen fungerar bra både på arbetar och drönaryngel, även om det senare föredras (Fuchs, 1990). Samtidigt produceras flera kvalsteravkommor per cellangrepp (Ifantidis, 1984; Martin, 1995). Det ter sig osannolikt att europeiska bin skulle utveckla den karaktär(solidakokongerhosdrönare)somgörattparasitenbegravsmedvärden vidkraftigaangrepp.däremotterdetsigmersannoliktattförmåganattupptäcka ochavlägsnaangripetyngelkanförbättras,eftersomegenskapenredanexisterari varierande grad hos europeiska bin (Arathi & Spivak, 2001). Att göra urval för 2

5 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie utrensning av dött yngel, s.k. rensningsiver, ger genomsnittligt lägre angrepp av varroakvalster i samhällen i fält (Spivak and Reuter, 2001) men förmågan att specifikt upptäcka och avlägsna celler med reproduktion av varroa (Harbo & Harris,2009)harenstörreinverkanpåvarroapopulationensutveckling(Ibrahim etal.,2007). Under senare år har det visat sig att också europeiska honungsbin kan överleva med angrepp av varroakvalster. Redan tidigt visade det sig att de afrikaniseradebinaisydamerikaintedukadeunderförangreppen,bl.a.därföratt enstorandelkvalsterhonorvarinfertilapåarbetaryngel(camazine,1986;1988). Senare har reproduktionspotentialen på arbetaryngel förbättrats, men likväl utan attsamhällenskadasnämnvärtavangreppeneftersompopulationstillväxtenavtar när tätheten ökar. Detta har man inte fullt ut kunnat förklaras (Vandame et al., 1995;Medinaetal.,2002).Enviktigorsaktillkvalstertoleranshosafrikaniserade bin trots fertilitet hos kvalstren i paritet med europeiska bin ser ut att vara en högredödlighethosvarroakvalstretsavkomma,ocksåhoshannarna,vilketdämpar kvalstrets populationstillväxt (Mondragon et al., 2006). När varroakvalstret kom till den afrikanska kontinenten i slutet av 1990 talet(allsopp et al., 1997) visade detsigmycketsnartattparasitenintebehövdebekämpasförattbinaskulleklara sig, trots att reproduktionspotentialen hos parasiten initialt såg ut att utgöra ett väsentligt hot (Allsopp, 2006). En bättre utrensningsförmåga hos afrikanska bin (Fries & Raina, 2003) kan ha del i den större motståndskraften (Frazier et al., 2010),menfrånvaronavbekämpningsmedelmotkvalsterkanocksåspelatinför attkaraktärersombidrartilltoleransskallkunnakommatilluttryck(frazieretal., 2010). Toleransmekanismer Varroakvalstrets ursprungliga värd, det asiatiska honungsbiet A. cerana kan intekorsasmeddeteuropeiskahonungsbiet,a.mellifera.däremotgårdetutmärkt att korsa afrikanska raser av A. mellifera (t.ex. Apis mellifera scutellata) med europeiska raser. Bin med afrikanska gener skadas inte heller av angreppen vare 3

6 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie sigisydamerikaellerisydafrika(rosenkranzetal.,2010;allsopp,2006).på1950 talettogsafrikanskadrottningartilldensydamerikanskakontinentenförgenetiska experiment.samhällenmedafrikanskabinsvärmadeochhargivitupphovtillden populationsomidagkallasafrikaniseradebin,ellerpopulärtmördarbin.dessabin äringetannatänafrikanskabinsomvisserligenhybridiserasmedeuropeiskabin (som tidigare tagits till Sydamerika av européer), men som genom svärmningens förlopp och återkorsningar afrikaniserats igen (Caron, 2001). Det är dessa afrikaniserade bin som i Sydamerika inte skadas alls eller i ringa omfattning av varroaangrepp. Egenskaper som utgör grunden för de afrikaniserade binas motståndskraft kan få betydelse för avelsarbete med europeiska bin för att producera bin med motståndskraft mot varroakvalster. Hittills har dock försök i Europaattökavarroatoleransengenomattavlabinmedavseendepåenbestämd toleransmekanism haft mycket begränsad framgång. Vissa undersökningar visar däremotattdetgenomurval,inteförenskildaparametrar,utanförrenöverlevnad, gårattfåäveneuropeiskabinattöverlevavarroaangrepp.densortensurvalliknar det naturliga urval som värd och parasit skulle utsättas för om inte människans medverkadeisystemetmedbiodlingocholikabehandlingsmetoder.faktumäratt där populationer av bin med europeiskt ursprung uppkommit som inte kräver behandling för överlevnad, så rör det sig uteslutande om bin och kvalster som utsatts för naturligt urval, inte riktad avel genom människans försorg. Vad som skettisydamerikaellernordafrika,därdetocksåfinnsa.melliferasomöverlever varroaangrepp(ritter,1990;ritteretal.,1990),vetviinte.vadsomänhäntärdet intedokumenterat.ieuropa,menäveninordamerikaäremellertidbildenidagen annan,eftersomdetnufinnsdokumenteradeskedenattläraav.isåvälfrankrike (le Conte et al., 2007) som i norra USA (Seeley, 2007) börjar det återvända populationer av vilda bisamhällen, i synnerhet i områden där inflytandet från biodlingenärbegränsad.pågotlandharförsökiisoleradebigårdarvisatattefter en massiv utslagning av den största andelen samhällen så planar dödligheten av samhällenutochvissasamhällenkansvärmaochförökasigigenefter6 8årutan varroabekämpning(friesetal.,2006)erfarenheternafrångotlandvisarocksåatt även om samhällen kan överleva relativt länge, så skadas de fortfarande i 4

7 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie betydande omfattning och är i många fall inte att betrakta som honungsproducenter.likvälärdessaerfarenheterhoppfullaeftersomdevisaratt det går att etablera ett balanserat värd parasitförhållande mellan varroakvalster och europeiska bin, som innebär att varroaangripna bin överlever utan bekämpningsåtgärder. Det som är mindre tilltalande är de stora förluster av bisamhällen som blir resultatet om man använder naturligt urval som arbetssätt förattfåbinsomintekräverbekämpningavkvalsterförattöverleva.kortsiktigt och lokalt skulle en sådan politik t.o.m. kunna leda till ett oacceptabelt pollinationsunderskott,förattintetalaomförlusternabiodlarnaskullevidkännas. Intedestomindreärdetenrealitetatteffektivbekämpningavkvalsterinnebäratt detsomärnegativtförparasiten(ellervirus),attvarahöggradigtvirulentochdöda värden,dvs.sågaavdengrenmansjälvsitterpå,intelängreblirnegativt.biodlaren tar hela tiden bort kvalster så att skadeverkningarna (på både värd och parasit) undviks och ser på så vis till att ett system etableras som kräver ständig parasitbekämpning. Slutsatsen måste bli, att de förluster som en strategi med naturligt urval medför är oacceptabla. Men det går inte heller att bortse från att det är olika faktorerssamladeskadeverkningarpåbisamhälletsomärdetbästaurvalskriteriet för varroatolerans. Det innebär inte att man skall låta bli att odla på bestämda karaktärer, men det betyder att för utvärdering av effekt räcker det inte med att utvärderaavelsframstegenijustdenkaraktären.framstegskriteriermåstekopplas tillkvalstrenspopulationstillväxtochisistahandtillskadorpåbisamhällen. De viktigaste enskilda karaktärer som kan ha betydelse för utveckling av motståndskraft hos bina och reducerad populationstillväxt hos kvalstren, är i) binas täcktid, ii) rensnings och putsningsbeteende, iii) andelen infertila (icke äggläggande) varroahonor, iv) reducerad fekunditet hos moderkvalstren, samt v) yngletsattraktionskraft(fries&camazine,1993).ävenstorlekenpåbicellerna(vi) hardiskuteratsmycketundersenareårochkommenterasnedan. 5

8 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Binas täcktid Antaletdöttrarsomhinnernåkönsmognadochfåspermaöverförttillsigär beroendeavhurlängebicellenärförseglad.närbietkryperutupphörkvalstrets vidaremöjlighettillreproduktionochparningidenyngelkullen(schulz,1986). Afrikanskabiraserhargenerelltenkortareutvecklingstidändeeuropeiska.Apis melliferascutellata(basenfördeafrikaniseradebinaisydamerika)haren genomsnittligtäcktidpåc:a11,2dygn,emedankrainerbietsgenomsnittligatäcktid uppmättstillc:a12.0dygn(moritz,1985).pådanskblandrashartäcktidensom uppmättsvaritnågotkortareänvadsomredovisatsförkrainerbinochmätningar påsvenskblandrashargivitmedelvärdenpå11,8dygn(schousboe,1986). Beräkningarhargjortssomtyderpåattförkortningavtäcktiden Figur1.Antaletmöjligaparadedotterkvalsterärberoendeavtäcktidenslängd. Drönarenslängretäcktidgörattflerkvalsterhinnerbliparade.Bildenvisar maximaltmöjligaantaldotterkvalsterpercellmedettmoderkvalster.irealiteten ärdetgenomsnittligaantaletdöttrarlägrepågrundavenmängdfaktorersom försenadäggläggning,juvenilmortalitet,ellerinfertilitethoskvalsterhonorna medbaranågontimmeskullekunnapåverkapopulationstillväxtenavkvalster 6

9 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie avsevärt(büchler&dresher,1990).arvbarhetenföregenskapentäcktidärrelativ högochberäkningarmellan0,8 0,3harangivitsvarfördenegenskapen föreslagitssometteffektivtsättattmedavelförenriktadegenskapökabinas motståndskraftmotvarroakvalster(leconte&cornuet,1994;moritz,1985). Täcktidenäremellertidinteenhetligsäsongenigenom,såskallurvalgörasför karaktärentäcktidmåsteävenvariationenitäcktidöversäsongenklarläggas (Schousboe,1990).Atttäcktidenharbetydelseförvarroapopulationensutveckling ärtydligt,menhuruvidadetiengivenpopulationavbinochkvalstergåratt motverkatillväxtenavkvalstergenomurvalförkortaretäcktidhosbina,ärinte likagivet.kvalstrenharettbetydligtkortaregenerationsintervallänbinaochär generelltmycketanpassningsbara.dekandärförförväntasanpassasigtillett avelsarbeteförkortaretäcktidgenomattkvalstermedkortareutvecklingstidhar störstchansattöverleva.dessutomvisardetsigattangreppavkvalsterien enskildcellisigförlängerdencellenstäcktid,vilketmotverkareffektenavattavla förkortaretäcktid(bienefeld&zadtke,2007).ensammantagenbedömningav tillgängligadatamåstevaraattavelförkortaretäcktidsomenskildparameterhar litensannolikhetattökamotståndskraftenmotvarroakvalster. Rensnings- och putsningsbeteende Rensningsiver DenhuvudsakligaorsakentillattdetasiatiskabietApisceranaärresistent motvarroakvalsterberorpåattdetinteförekommerreproduktioniarbetaryngel, dåalltangripetsådantyngelavlägsnas(rath&dresher,1990).beteendetärväl utvecklathosdetasiatiskabiet,menäveneuropeiskabinupptäcker,avtäckeroch avlägsnarvarroaangripetyngel(spivak,1996).undersökningarharemellertid visatpåmycketstoraskillnadermellansamhällenidettaavseendebådehos europeiska(spivak,1996)ochafrikanskabiraser(fries&raina,2003).detfinns enpositivkorrelationmellanutrensningavartificielltavdödatyngel(fruset)och avlägsnandeavvarroaangripnaceller(boecking&dresher,1992)mendetverkar intevaraettdirektsambandmellanutrensningsiverochutrensningav 7

10 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie varroaangripnaceller,ävenomfältundersökningarharvisatattanvändandeavbin medgodutrensningsivergerlägreangreppsgradavkvalsterifält(spivak&reuter, 1998).Vivetintehurbinaupptäckerattcellenärangripen,kanskeärdetinte kvalstrensnärvaroisig,utanvirusinfektionerhoslarvenellerpuppan,som upptäcks. Närbinarensarutangripetyngelsåskadassannoliktideflestafallintede vuxnakvalstrenutansläppsåterlösaisamhället.detinnebäripraktikenattinga, ellermycketfåkvalster,avlägsnasochatteffektenavbeteendetegentligenbara ledertillettgenomsnittligtlängreintervallmellanparasitensyngelomgångar.allt tyderalltsåpåattdetärgynnsamtattodladrottningareftersådanamödrarvars avkommavisaretteffektivtrensningsbeteende,ävenomeffektenpå varroakvalsterärbegränsad.datasomvisarattrensningsiverkanvaradelav förklaringentillvarförafrikaniseradebinklararangreppavvarroakvalsterhar publicerats(guerraetal.,2000),menocksåmotsatsenhardokumenterats (Aumeieretal.,2000). Undersökningarvisarattrensningsiverochkaraktärenattupptäckaoch avlägsnavarroaangripetyngelåtminstonetilldelärolikaegenskaper.detsom ursprungligenuppfattadessomhögandelinfertilavarroahonorhosbisamhällen somavlatsförvarroatolerans(harbo&harris,2001)harsenarevisatsigvaraen förmågahosdessabinattselektivtupptäckaochavlägsnayngelicellerdär varroakvalstretreproducerarsig(harbo&harris,2009)(varroasensitive Hygiene VSH).DetäravstortintresseattnoteraattnärVSH binfriparatsmed oselekteradedrönareharenbetydandedelavmotståndskraftenmot varroakvalsterbevarats(harbo&harris,2001).ifältförsökdärvsh binjämförts medbinmedgodrensningsförmågaochkontrollbinvisardetsigatt varroapopulationentillväxerminsthosvsh binochmesthosickeselekterade kontrollbin(ibrahimetal.,2007).attgöraurvalförkaraktärenvshkanmedstor sannolikhetväsentligtökamotståndskraftenmotvarroakvalsterhoseuropeiska bin.ettstortproblemäremellertidattkaraktärenärsvårattundersökautan betydandearbetsinsatser.vanligrensningsiver,åandrasidan,ärrelativtlättatt undersökaochkandärförvaraenmerrealistiskstrategi,ävenomeffektenpå 8

11 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie varroakvalsterinteärlikadirektsomurvalförvsh. Putsbeteende Enkomponentideasiatiskabinasmotståndskraftmotvarroakvalsterhar angivitsvaraettaggressivtbeteendemotkvalstren(pengetal.,1987).binaputsar varandraochskadarkvalstrenmekanisktgenomdekraftigakäkarna.europeiska binharspåravsammabeteendemenienomfattningsomsaknarpraktisk betydelsenärdetundersökts(büchleretal.,1992).möjligenharinte putsningsbeteendethosbinaundersöktsitillräckligomfattning.vissabiniett bisamhälleputsarandrabinihögutsträckningochfungerarunderlångtidsom putsare ochandelensådanaspecialistervarierarmellansamhällen(kolmes, 1989). Heltklarthareuropeiskabinocksåmöjlighetattskadakvalstersomsitterpå devuxnabina.inedfalletavkvalsterfrånbisamhällenpåträffasalltidskadorpå benoch/ellerryggsköldhosenandelavkvalstren.endelavskadornaharmed storsäkerhetorsakatsavbinaochdetharregistreratsentendenstillattsamhällen medhögandelskadadekvalsterhargenomsnittligtfärreantalkvalster (Moosbeckhofer,1992;Arechavaleta Velasco&Guzman Novoa,2001).Dettahar tagitstillintäktförattdetärmeningsfulltattbedrivaetturvalsarbetebaseratpå andelskadadekvalsterinedfallet(bienefeldetal.,1999)ochfältmässigtharbin medsk. killerfactor propageratsför(wallner,1994).mennärdeundersöktshar deintevisatsigvaramermotståndskraftigamotkvalsteränandrabin(liebig, 1997).UndersökningarpåGotlandochiTysklandharocksåvisatattävendöda kvalsterfårskadoravbinashantering(rosenkranzetal.,1997)ochandrastudier visarattputsbeteendeintealltidresulterariskadadekvalster(aumeier,2001). Sannoliktharocksåputsbeteendetsbetydelsehosdetasiatiskabietövervärderats ochdetsaknasidagtillräckligtunderlagförattbedömaegenskapensrelativa betydelseförvarroatolerans(friesetal.,1996;murilhas,2000).ensammantagen bedömningavtillgängligadatamåstevaraattavelförettökatputsbeteendesom enskildparameter(mättsomandelskadadekvalsterinedfallet)harliten 9

12 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie sannolikhetattökamotståndskraftenmotvarroakvalster. Andelen infertila (icke äggläggande) varroahonor AfrikaniseradebiniSydamerikaharvisatsiginteskadasavvarroakvalsteri enomfattningsommotiverarbekämpning.detvisadesigtidigtattandelen kvalsterhonorsomproduceradeavkommapåarbetaryngelbaravaromkring50% ibrasilien(camazine,1986).matematisksimuleringvisarattfertilitetpå arbetaryngelärenmycketviktigfaktorsompåverkarvarroapopulationenstillväxt ochtillstordelkanförklaravarroatoleranshosafrikaniseradebin(friesetal., 1994).Iettsvensktklimatärinfertilitetpåarbetaryngelidenomfattningen tillräckligtförattvarroapopulationenistortsettförblirstabil(sefig2). Detharsenarevisatsigattfertilitetsgradenharförändratsochnärmarsig denhoseuropeiskabinieuropaocksåhosafrikaniseradebin(guzman Novoaet al.,1999;medinaetal.,2002).trotsdetbehöverbinaintebehandlasmot varroakvalsterförattundvikaskador,eftersomkvalsterpopulationenintenårde höganivåerdegörhoseuropeiskabin(vandameetal.,2000).orsakernaärinte klarlagda,menflerafaktorerharansettshabetydelsehosafrikaniseradebin jämförtmedeuropeiskabiraser,såsombättreputsbeteende(morettoetal.,1991a), lägreattraktionskrafthosynglet(guzman.novoa,1996),ellerklimateteffekter (Morettoetal.,1991b).Sammantagetgårdetinteattslutligtavgöravaddetärsom görattafrikaniseradebinärtolerantamotvarroakvalster. Genetisktärdeafrikaniseradebinaingetannatänbin,sannoliktApismellifera scutellata,somimporteradesfrånafrikapå1950 talettillbrasilienförgenetiska experiment(caron,2001).avolikaskälhardessabinträngtundande populationeravhonungsbinsomtidigareimporteratstillsydamerikaoch representerargenetisktistortsettettrentafrikansktarv(caron,2001).detär intekäntomprocessensomlettframtillkvalsterresistenshosdessabinföregåtts avenutslagningavbisamhällen,eftersomspridningenavdemsamtidigtigrunden förändradeförutsättningarnaförbiodlingdärdebrettutsig.år1997påvisades varroakvalsterförförstagångenpådenafrikanskakontinenten,isydafrika 10

13 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie (Allsoppetal.,1997)ochharnusprittsignorruttillenradländeriÖstafrika Figur2.Populationsutvecklingenhosvarroakvalstermedenstartpopulationom 100kvalstereftertreår(x axelnangesidagarefterangrepp)ochen fertilitetsgradhosmoderkvalsterom85%(blålinje normalnivåhoseuropeiska bin)eller50%(rödlinje dokumenterathosafrikaniseradebin)iettnordiskt klimat.simuleringbaseradpåenmatematiskmodell(calisetal.,1999). (Frazieretal.,2010).TidigastudieravkvalstrensreproduktioniA.m.scutellata samhällenantyddegodreproduktionochattenutslagningavbisamhällenkunde förväntas(martinetal.,2002).ikvalstretsspridningsfrontharbegränsade förlusteravbisamhällenobserverats,tillsammansmedmyckethögakvalstertal (Allsopp,2006).Skadornaharemellertidvaritbegränsadeocksåinitialtochefter 5 6årmedkvalsterkanbipopulationen(A.m.scutellata)betraktassomtolerant utanskadorochutanbekämpningavkvalster(allsopp,2006).förkapbiet(apis melliferacapensis)haranpassningentillkvalstrengåttännusnabbare(allsopp, 2006). Sammantagetkansägasattenförhöjdandelinfertilakvalsterpåafrikanska binantagligenbidragittillattdessabinutvecklatkvalstertolerans.samtidigtärdet intehelaförklaringen.egenskapenärrelativtarbetsamattmätaochlämparsig därförknappastförriktatavelsarbeteipraktiken. 11

14 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Reducerad fekunditet hos moderkvalstren Infertilitetidethärsammanhangetbetyderattäggläggninginteförekommer överhuvudtaget.fekunditetavseregentligendetantaläggsomproducerasmen geshärenutvidgadbetydelsetillattomfattadetantaläggsomledertillparad honligavkomma.näräggläggningenpåbörjassent,omingahannarproduceras, elleromdessadörinnandefullbildats,kanävenfertilakvalsterhonorsakna förmågaattproducerafertilavkommasombidrartillpopulationstillväxten. Fullbildadedotterkvalstersominteblirparadekommerintevidareattläggaägg somutvecklasvaresigtillhonorellerhannar(martinetal.,1997).detharvisatsig attenviktigorsaktillattafrikaniseraderasertålangreppavvarroakvalsterbättre äneuropeiskaraserärkopplattillreduceradfekunditetdåavkomman,ochdåofta hannarna,dörpåetttidigtstadiumihögreutsträckningänhoseuropeiskabiraser (Mondragonetal.,2006).IAfrikaharfekunditetenhoskvalstrenpåarbetaryngel varitinivåmedvadsomregistreratsföreuropeiskabiraser(martin&kryger, 2002),varfördentoleransdessabinuppvisarfortfarandeinteärklarlagd. Omfertilitetenärarbetssamattmätasåärdetännumerarbetskrävandeatti detaljdokumenteraavkommanssammansättningiangripnacellerförattbedöma antalmöjligparadhonligavkomma.iettförsökattundersökahuregenskapen reduceradfekunditetkundeanvändasföravelsändamålblevslutsatsenatt egenskapeninteöverfördespåförväntatsätttillavkomman(degrandi Hoffmanet al.,2002)ochdärförintelämpadesigsomavelskriterium. Ynglets attraktionskraft Yngelmedolikagenetiskbakgrundharolikaattraktionskraftför varroakvalster(büchler,1989).däremothardetintegåttattavgöravaddetärför faktorersomgörattyngelfråneuropeiskabiraserinvaderassnabbareän motsvarandeyngelhosafrikaniseradebin(aumeieretel.,2002).enlägre attraktionsgradhosyngletinnebärenlängregenomsnittligforetiskperiodför kvalstren,medenresulterandelångsammarepopulationsutveckling.attmäta 12

15 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie yngletsrelativaattraktionskraftpåkvalstrenärarbetskrävandeochlämparsig knappastsomenkaraktärlämpadförriktatavelsarbete. Cellstorlek ISverigeharföreställningenattsmåcellerpåverkarvarroakvalstrets populationsutvecklingnegativtfåttväsentligspridningochpropageratsförunder långtid(ex.österlund,2001a,2001b,2001c,2004,ideström,2002).huruvida cellstorlekärenavelsfrågakandiskuteras,mendiskuterashärdärföratt föreställningenhaftbetydelseförsvenskbiodlingunderdetsenastedecenniet. Fråganomhuruvidasmåcellerinågonavgörandemeningpåverkar varroakvalstretsbeteendeellervarroapopulationensutvecklingkanansessom avgjordgenomseriöstgenomfördakontrolleradejämförandeförsök.tayloretal. (2008)harundersöktomcellstorlekenpåverkarangreppsgradeneller reproduktionenicellerna.slutsatsenvarattingettyderpåattsmåcellerminskar varroakvalstretsreproduktionmenattangreppsgradenicellernaibisamhällen medsmåcellervarsignifikanthögre.databeträffandereproduktionbekräftar observationernaavdavidsson(1992).författarnakonkluderarattmanipulation avcellstorlekeninteärenlösningpåkvalsterproblemenpånyazealand. Iennorsktvåårigstudiedärmanutgåttfrån20samhällenuppdeladepå10 samhällenmedsmåcelleroch10medkonventionelltvaxkundeingenpåverkanpå varroapopulationenpåvisas.undersökningenfinnsredovisadibitidningen (SætherMyskja&Helland,2006) IenstudieiFlorida,USAsomsträcktesigövermeränettårjämfördeElliset al.(2009)varroapopulationensutvecklingi30samhällen,15medsmåcelleroch 15medvanligtvax.ManvisarattunderdeförhållandensområttiFloridahardet integåttattpåvisanågoneffektpåvarroapopulationenmotbakgrundavolika cellstorlekibisamhällen. Itreupprepadestudierpåsammatemamed20samhällenivarjetest(10 småceller,10kontroll)sompågickunder40,12respektive16veckorigeorgia, USAärresultatenänmernedslåendeommantrottattsmåcellerskulleha 13

16 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie betydelseförattkontrolleravarroakvalster(berryetal.,2010).resultatenvisar enstatistisktsäkerställdhögreangeppsgradiyngelmedsmåceller,högreandel kvalsteriynglet,samthögreangreppsgradpåvuxnabinvidslutmätningarna.en populärvetenskapligsammanfattningavundersökningenharpubliceratsien amerikanskbitidning(berry,2009).slutsatsenärattsmåcellerinteminskar varroapopulationenstillväxt,omsmåcellerallspåverkarkandetvaraimotsatt riktning. Ävenomdetfinnsenskildastudierdärresultatenantyderattvarroakvalstret kanpåverkasnegativtavsmåceller(ex.martin&kryger2002,message& Goncalves,1995)harintedetbudskapetlängrenågontyngd.Ommanväger sammandeuppgiftersomgårattutvärderamåsteslutsatsenbliattdebiodlare somförsökerbegränsavarroaangreppenmedenbartsmåcellerlöperriskatt förlorasinabisamhällen. Urval på speciella karaktärer - exempel Enradolikainitiativhartagitsförattavlaframbinsomärresistentamot varroakvalsterochlitteraturenärfullavmerellermindrefullbordadeomdömen omarbetensomvaritlyckosammaidetavseendet.ideallraflestafallrördetsig omenskildapersonersombeskriversinlyckadeerfarenhet,ellerandrasom refererartillnågonellernågraindividersombedriverbiodlingframgångsriktutan attbekämpakvalster.uppgifteravdenkaraktärenomfattasinteavuppdragetmed föreliggandeförstudie,somdendefinieratsavuppdragsgivarna,omdeintekan bedömasvaraavspecielltvärde.iförstahandbehandlasdärföruppgiftersom kunnatverifierasavandraoch/ellerharpubliceratsefteroberoendegranskning. Detbetyderinteattobservationersominteverifieratsavoberoendekällor nödvändigtvissaknarsubstans.däremotkandeinteliggatillgrundföravelsurval ellerförhursådantkanbedrivas,innanuppgifternabekräftatspåettvederhäftigt sätt.ettfåtalsådanaexempelbehandlasocksåidethärsammanhangeteftersom uppgifternafåttstorgenomslagskraft.generelltkansägasattavelsarbeteinriktat påenskildakaraktärerkanförbättramotståndskraftenförvarroakvalstermendet 14

17 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie finnsingaexempelpåattsådanabisamhällenöverleverlångsiktigt,utan varroabekämpning,närdeutsättsföröverlevnadstester(büchleretal.,2002). Hygieniskt beteende - allmänt Urvalförökadstädförmågahosbinharutomordentligtstoreffektpå motståndskraftmotyngelsjukdomar,specielltamerikanskyngelröta(sespivak& Gilliam,1998förenöversikt).Detharocksåvisatsigifältförsökattbisamhällen medettutpräglathygiensiktbeteendehargenomsnittligtenlägreangreppsgradav varroakvalster,menatteffekteninteärdramatisk(spivak&reuter,1998).för avelsändamålböregenskapenhygiensiktbeteendealltidingåsomendel,ävenom effektenpåvarroakvalsterärbegränsad.genomattdödayngelochutvärderahur snabbtdetrensasutkanjämförelsermellansamhällensavelsvärdegöras. Figur3.Andelyngelceller(N=50)somrensatsutefter12timmarhosnio olikabisamhällen(yngelröteskal,färsktäcktyngelröta,nåldödatyngel, frystyngelmedflytandekväveresp.frysbox.(lindströmetal.,2010) Avdödningkanskemedelstfrysning(utskärningochfrysboxellermed flytandekväveifält,figur4)(taber,1982;spivak&reuter,1998),ellergenomatt nåldödayngel(newton & Ostasiewski, 1986). I en jämförelse mellan metoder visade 15

18 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie det sig att så mycket som 30 % av ynglet som nålbehandlats inte dog av åtgärden, varför metodens värde har ifrågasatts (Spivak & Downey, 1998). I praktiken visar svenska undersökningar emellertid att det går att få hög dödlighet på nålbehandlat yngel om det genomförs med omsorg (Lindström et al., 2010). När olika metoder jämförs med den hastighet som sjukt yngel rensas ut är nåldödat yngel det som mest liknar sjukt yngel i utrensningshastighet (se Figur 3, sid 15.). Nåldödatyngelärenenkelochsnabbmetodsomkanrekommenderasom intemångasamhällenskallutvärderas.isådanafallkanfrysningmedflytande kvävegörasmereffektivteftersommångaramarkantasursamhällenoch behandlasmerellermindresamtidigt. Hygieniskt beteende SMR -VSH Figur4.Atthällaflytandekväveienplastcylinder fryseryngletomedelbart.foto:m.spivak. IettavelsprogramiKaliforniensomuppnåttökadmotståndskraftför varroakvalstergjordesurvalursprungligenförandelinfertilakvalster,sk.smr bin (SuppressedMiteReproduction)(Harbo&Hoopingarner,1997).Ienstudiesom jämfördevarroapopulationensutvecklinghosbinmedgodstädförmåga,sk.smrbinochkontrollbinvarreproduktionenhoskvalstrenlikartad,men populationstillväxtenavkvalsterlångsammasthossmr binochsnabbasthos kontrollbin(ibrahimetal.,2007).detharvisatsigattdenhögaandeleninfertila kvalsterhossmr bininteberoddepåfertilitetsfaktorerhoskvalstren,utan beroddepåattbinaihögutsträckningrensadeutarbetarcellerdärkvalstret 16

19 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie reproduceradesig,menintedemedinfertilamoderkvalster,medresultatetatt andeleninfertilakvalsteröverskattades(harbo&harris,2005).pågrundav beteendetattrensautcellerdärvarroakvalsterreproducerarsighartermen VarroaSensitiveHygiene VSHmyntats(Harbo&Harris,2009).Genomattfripara dessavarroatolerantalinjerharmanocksåvisatattf1 generationenihög utsträckningvidmakthållergodtolerans(harbo&harris,2001). Detärtydligtatteuropeiskabinharförmågaattupptäckaochavlägsna arbetarcellerdärvarroakvalstretreproducerarsig.eftersomdenegenskapenär högtutveckladhoskvalstretsursprungligavärd,apisceranaochärenväsentlig delidenartenskvalstertolerans(rath&dresher,1990)kanvshvisasigvaraen mycketviktigegenskapförattbyggauppkvalstertoleranshoseuropeiska bistammar.tyvärräregenskapenarbetssamattmäta,somredogjortsförovan räckerdetinteensattnoteraandelfertilamoderkvalster.därförbliregenskapen svårattanvändaförfältmässigtavelsarbetesålängedetintegårattfinnaeneller fleragenetiskamarkörerföregenskapen.denpraktiskakonklusionenblirattmäta kvalsterpopulationenstillväxtövertidochavlapåsamhällenmedlägst kvalstertillväxt.harris&harbo,(1999)menaremellertidattpopulationstillväxten hoskvalstrenskallmätas,menattdetocksåärviktigtattklargöravilka reproduktionsparametrarsomliggerbakomenreduceradkvalstertillväxt.föratt förklaraskeendetärdetnaturligtvisriktigt,förattnåpraktiskaavelsresultatärdet emellertidsannolikttillräckligtattjämförahursnabbtkvalstertillväxtenärmellan olikapotentiellaavelssamhällen.förattutnyttjavhs binmerallmäntibiavelför varroatolerans,distribuerasspermaförinsemineringtillintresseradebiodlarei USA(Rindereretal.,2010).Informationomförfaringssättfinnspå medvarroatoleransmergenerelltochdetharföreslagitsattdentypenavbinalltid böringåistrategierförattminskaberoendetavläkemedelmotvarroakvalster (Delaplaneetal.,2005). 17

20 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Ryska bistammar TillUSAharimporteratsbinfrånöstradelenavRysslandmedutvecklad toleransmotvarroakvalster(rindereretal.,2001).ifältförsökhardetvisatsigatt bisamhällenmeddessalinjerbehövervarroabekämpning,menattantaletkvalster isådanasamhällenärmycketlägreochattbekämpningendärförkanvaramindre effektiv(rindereretal.,2003).närryskabistammarkorsatsmedandrabinsom utvecklatvissmotståndskraftmotvarroakvalster(t.ex.smr bin)harde resulterandehybridernahaftytterligarebättremotståndskraft(harris&rinderer, 2004).Denlägrepopulationstillväxtenavkvalsterhosderyskabilinjernaberorpå flerafaktorer,somlägreattraktionsgradhosynglet,sämrereproduktionhos kvalstrenochförlängdforetiskperiodhosmoderkvalstren(guzmanetal.,2007; Guzmanetal.,2008). DepositivarapporteromderyskabistammarnasomkommitfrånUSAhar motiveratattdeocksåtestatsieuropaochikanada.itysklandhar direktimporteradedrottningarundertvåårutvärderatsvidflerainstitutochäven omtillväxtenavkvalstervaritreduceradisådanabisamhällenharbedömningen gjortsattandrakvaliteterhosdessabin,såsomlåghonungsproduktion,utpräglat försvarsbeteendeochsvärmdrift(bergetal.,2004,2005)gjortdemointressanta förtyskaförhållanden(peterrosenkranz,2010,personliginformation).samma omdömengörsavpierregiovenazzofrånquebecikanadasomockså direktimporteratdessabilinjerförtestning(pierregiovenazzo2010,personlig information).ensammantagenbedömningärattderyskabistammarnavisaratt flerafaktorerkanbidratlllökadvarroatolerans,menattdeaktuellabinaharandra egenskapersomgördemolämpligaipraktiskbiodlingieuropa.ienaktuell genomgångkringdessabinfrånusa,hävdasmotsatsen(rindereretal.,2010), menminsamladebedömningärattdessabinsannoliktintekommerattfå betydelsefördenvidareutvecklingenmotvarroaresistentabinieuropa,annatän genomkunskapomdekaraktärersomutmärkerjustderasmotståndskraft. 18

21 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Tyskt avelsarbete för varroatolerans Dekanskemestambitiösaochomfångsrikaansträngningarattavlafram varroatolerantabin,åtminstoneavdetsomdokumenteratsochsomkan utvärderas,harunderårengjortsityskland.tillstordelhardettyskaarbetet fungeratsommodellocksåförinriktningenimångaandraeuropeiskaländer. FramföralltärdetarbetenvidbiinstituteniKirchainochiHohenNeuendorfsom förtjänaratttashänsyntill.ihohenneuendorfharmanstuderatenskilda egenskapersåsomtäcktidochputsbeteende(bienefeldetal.,1999;2007)men ocksåinkluderatenparametermedvarroatoleransidenavelsmodellmed utvärderingavavelsvärdenmedblup(bestlinearunbiasedprediction)man utvecklat(bienefeldetal.,2007).förutsattattindataföregenskapen varroatoleransharhögkvalitet,finnsgodaförutsättningarattkunnakombinera denegenskapenmedandraproduktionsegenskapersomocksåärönskvärdaoch metodenharredanvisatsigkunnageväsentligagenerellaavelsframsteg (Bienefeldetal.,2008)ävenomframstegenmedjustvarroatoleransärmycket begränsade.förmerinformationomblupochavelsarbetemedbin,se DetarbetemanbedrivitiKirchainharbeskrivitsienradpublikationer (Büchler,1990;1993;1994.;1997;2000)ochnyligensammanfattatsien omfattandeöversiktsomävenomfattarandratyskaansträngningar(büchleretal., 2010). IettförsökattkoordineraavelsarbetetförvarroatoleransiTyskland bildades2003detsk.arbeitsgemeinschafttoleranzzucht(agt)(se tillväxtavkvalsterienstörrepopulationdärdetredanförekommerregistreringar avavelsvärden.ii)värderingavöverlevnadenutanbekämpninghospotentiella avelssamhällen.iii)selektionpådrönarsidanunderselektionstryckfrån obehandladevarroaangrepp. i)registreringavavelsvärden 19

22 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Motståndskraftenmotvarroaberäknaspåbasisavkvalsterpopulationens tillväxttaktkombineratmedvärdenförutrensningsiver(nåldödatyngel)förattge etttoleransindex.arbetepågårförattskapaettkombineratavelsindexföralla karaktärer,inklusivehonungsproduktion,svärmtröghet,kakfasthetetc. ii)värderingavöverlevnadenutanbekämpninghospotentiella avelssamhällen. Bistyrkanpåvårenjämförtmedbistyrkanpåhöstengerettmåttpå övervintringsförmågan.omangreppsgradenpåvuxnabinärmindreänett kvalsterperhundrabinijuliochaldriggårövertiokvalsterperhundrabin,bör ingenbekämpningavkvalsterske(vidhögreangreppskerbehandlingföratt undvikasammanbrottavsamhällenochspridningavkvalster). iii)selektionpådrönarsidan Angreppavvarroakvalstergerdrönarefrånkraftigtangripnasamhällenen lägrefitness(büchleretal.,2006).detutnyttjaspådeparningsplatsersom användsinomagt,därbekämpningidrönarsamhälleninteskermotkvalsterom inteangreppsgradenpåvuxnabinöverstiger10%. Ettutmärkandedragfördettyskaarbetetärsåledesattinteavlaförspecifika karaktärer,utaninriktaarbetetpåurvalfördestammardärkvalsterpopulationen tillväxerlångsammast.ivarjesamhällesomingåritesternatasettbiprov(minst 30grampersamhälle,vilketmotsvarardrygt300bin)ibörjanavjulifrånöversta lådan.antalkvalsterpåbinajämförsmeddetnaturliganedfalletkvalsterunder3 4veckorpåvåren.Genomattanvändatidenförsälgensblomningkanenviss standardiseringförolikheteriklimatzoneruppnås.teknikenattmäta populationsutvecklingenpådettarelativavisbliroberoendeavangreppens storlek,sålängeinteangreppenärsåallvarligaattdeskadarsamhälletsutveckling ochharvisatsigfungeravälipraktiken(büchleretal.,2010).fördetpraktiska avelsarbetetharmanettstortantalbiodlarespriddaitysklandsomregistrerar hurbinmedolikagenetiskbakgrundpresterarförenradkaraktärer,inklusive enklatestförvarroapopulationenstillväxttaktsombeskrivits.biodlarnas 20

23 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie datamaterialkanbearbetasavlokalaadministratörersomregistreraruppgifterna iendatabas,menkanocksåregistrerasdirektavbiodlarenomhanfårsådan behörighet.databasenadministrerasavbiinstitutetihohenneuendorfdärockså avelsvärdenförolikadrottningarberäknasmedblup,somtidigarebeskrivits. ImerkontrolleradestudierharmanäveniKirchhainisystergruppergjort småavläggaremedskakbinmedkändamängderkvalsterochsedanavdödat småsamhällenochräknatkvalsterefterenvisstid(büchler,2010,personlig information).detgervisserligenenbrajämförelseavkvalsterpopulationens tillväxtmellangrupperavbinmedolikahärstamning,menlämparsiginteför avelsarbeteistörreskala. Icke verifierade avelsupplägg IFrankrikeharJohnKefussimporteratnordafrikanskabin(Apismellifera intermissa)ochintebekämpatkvalsteridessasamhällen(kefussetal.,2004).då samhällenöverlevtutanbehandlingochävenhybridermedlokalafranska bistammarvisatökadmotståndskraftbehöverenligtkefussetal.(2009)ingen bekämpningmotvarroaanvändasihansbisamhällen.detfinnsingauppgifterom vadsombetingarmotståndskraften,barauppgifteromattangreppsgradenöver tidreducerats(kefussetal.,2009).migveterligtfinnsinteoberoendejämförande undersökningarsomvisarvärdetavkefussbinbeträffandevarroatolerans.det kanrörasigomlokalaanpassningar,menkanocksåvarasåattdessabinverkligen kanfåbetydelseförattsnabbapåutvecklingenmotmervarroaresistentabini Europa.Enjämförandestudiemedandraeuropeiskabistammarärihögstagrad påkallad. IUSA,menäveniSverige,hardearbetenErickson(2000)publiceratrönt relativtstoruppmärksamhet.utgångspunktenärattintebekämpaochattarbeta medlokaltanpassadebistammar.dåarbetetskettiarizonakandetinteuteslutas attdetåtminstonetilldelhandlatomafrikaniseradebin.detärenligtminmening intemöjligtattutvärderaombinaifrågakanfåbetydelseförbiavelför varroatoleransmeddetunderlagsomfinnstillgängligt. 21

24 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie IBitidningensseptembernummer2010finnsettantalexempelfrånUSApå individersomangerattdevaritframgångsrikaisinavelförstörrekvalstertolerans (Ideström,2010).Exemplenäravdenkaraktärenattdetintegårattverifierade omdömensomges.eftersomdetintekanuteslutasattuppgifteravdennatyphar substans,medexempelocksåfråneuropa,bordemanövervägaattsatsade resursersomkrävsförattfaktisktutvärderaegenskapenvarroatoleranshos utvaldadelaravbipopulationen.lämpligenbördåbintestasdärdetfinns trovärdigaindikationerpåattnågonformavvarroatoleranskanfinnas. Urval med genetiska markörer SedangenomethosApismelliferaharsekvenserats(TheHoneyBeeGenome SequencingConsortium,2006)harnyamöjligheteröppnatsförattkunnagöra urvaldirektpågenetiskamarkörerförvarroatolerans.detfinnsidaginga genetiskamarkörerdefinierademeneftersomdetfinnseuropeiskabinsomär tolerantamotkvalsterangreppbördetvaraentidsfrågainnansådaninformation blirtillgänglig.eftersomdetkanförväntasattkvalstertoleransinteharenenkel genetiskbakgrund,utanärsammansattavenradolikaegenskaperärdetinte sannoliktatturvalförenskildaidentifieradegenerkommerattvaraframgångsrikt. Inledningsviskanmanförväntasigattdetkanidentifierassk.QuantitativeTrait Loci(QTLs).QTIsärintedetsammasomgener,utanDNA sekvensersomär koppladetilldegenersomgerdetfenotypiskauttrycksomäravintresse.arbete medattidentifieraqtlsförvarroatoleranspågårförnärvarandebådeieuropa (inomprojektetbeedocunderledningavprofessorrobinmoritz)ochiusa (inomprojektetmanagedpollinatorcap,underledningavprofessorkeith Delaplane).EttexempelpåkartläggningavQTL sförmotståndskraftmot sjukdomarhoshonungsbinärdearbetensomgjortsmedamerikanskyngelröta (Lapidgeetal.,2002).AttkartläggaQTLsförenvissegenskapkanbetraktassom detförstastegettillattidentifieraochsedansekvenseraindividuellagenersom sedankananvändassommarkörer. 22

25 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Naturligt urval Gotland Omvarroakvalsterintebekämpasdördeallraflestasamhällenefter3 4 år i ett nordiskt klimat (Korpela et al., 1993). Studier från Gotland visar emellertid att om bipopulationen är tillräckligt stor, är det sannolikt att inte samtliga bin dör ut (Fries et al., 2006) och att en anpassning mellan värd och parasit kommer till stånd som säkrar bådas långsiktiga överlevnad. På Gotland har vi dessutom visat att den förbättrade överlevnaden av bisamhällen som överlevt utan bekämpning beror på karaktärer hos bina och inte hos kvalstren (Fries & Bommarco, 2007). Under normala förhållanden kunde man förvänta sig en ömsesidig anpassning, men den europeiska populationen varroakvalster är extremt genetiskt homogen och härstammar sannolikt från ett fåtal individer och kan betraktas som en klon (Solignac et al., 2005). Varroakvalstrets biologi (med parning mellan en hanne och hans systrar i de täckta cellerna) och deras genetik (haploida hannar och diploida honor) motverkar genetisk variation, varför man kan förvänta sig en större anpassningsförmåga i bipopulationen. Överlevnad hos de gotländska bina beror inte på att de fått svärma fritt (Fries et al., 2003). Reducerad produktion av yngel, i synnerhet drönaryngel, kan vara en förklaring (Fries & Bommarco, 2007), men senare undersökningar visar att den viktigaste egenskapen sannolikt är att bina med den här härstamningen konsekvent producerar färre parade kvalsterhonor per cellangrepp, jämfört med kontrollbin (Locke & Fries, 2010). Om de gotländska bina som överlevt sedan 1999 utan kvalsterbekämpning kan få någon betydelse för vidare avelsarbete kan ifrågasättas. I Tyskland har de visserligen, som på Gotland, visat på bättre överlevnad jämfört med tyska bin, men samtidigt visat sig känsliga för andra sjukdomar (Rosenkranz, 2010, personlig information). Om bina dessutom producerar mindre samhällen, som ett svar på angreppen, är det inget en honungsproducent är bekänt av. Likväl är det min mening att det är viktigt att framgent upprätthålla en population bin där ingen bekämpning av kvalster sker samt att undersöka om materialet genom riktad seminering kan komma till användning för att förbättra andra bistammars varroatolerans i Sverige. 23

26 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Figur5.Andelbisamhällensomdöttövervinternundersjuåriettgotländskt försökutankvalsterbekämpning.olikabokstäverovanförstaplarnaangervilka skillnadersomärsignifikanta(p<0,05). Frankrike Efterobservationerattvildabisamhällenbörjatåterkoloniseraskogarnai Frankrike(AvignonochLeMans)samladesettantalsådanasamhälleninoch jämfördesmedsamhällendärdetbedrevsbekämpningavvarroakvalster. Dessutomsamladessamhällenindärbiodlareuppgivitattdeintebekämpat varroakvalsteriåtminstonetvåårförsammatypavjämförelser.totaltingick drygt80bisamhällen(överlevare)ochettungefärligtmotsvarandeantal kontrollbin.undersökningenpågicki7årochdesk.överlevarnahadeendödlighet somöverdentideninteskildesigfrånbehandladebisamhällen.däremotvar honungsskördensämreiobehandladesamhällen(leconteetal.,2007).varför dessabinklararkvalsterangreppenbättreharinteklarlagts,menpreliminära undersökningartyderpåattandeleninfertilakvalsterhonoräravsevärtstörrei obehandladesamhällen(locke,2010,personliginformation).detfinnsplaneratt kombineradefranskaochgotländskabinsombeskrivitsovan. 24

27 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie USA Inord östrausaistatennewyorkfinnsettstortskogsområde,arnotforest, därvildbipopulationenmoniteratsändasedan1970 talet(seeley,2007).i sambandmedattvarroakvalsterkomtillområdetförsvannocksådevilda bisamhällenmanstuderat.senareharemellertidvildbinåterkommitochfinnsnu återiområdet(seeley,2007).anledningentillattdessavildabisamhällen överlevermedvarroakvalsterärinteklarlagt,mendeundersökningarsomgjorts antyderattdetkanvaraenömsesidiganpassningmellanvärdochparasit(seeley, 2007),imotsatstillvadvisettpågotländskabin. Brasilien PÅenöutanfördenBrasilianskakusten,finnsenrelativtstorö,Islandof FernandodeNoronha.Tillönfördes1984europeiskabinavrasenA.m.ligustica tillsammansmedvaroakvalster.detbedrivsbegränsadbiodlingpåönochingen vetvadsomegentligenskett.menefter12visardetsigattdetfortfarandefinns flerbisamhällenpåönänsomintroduceratsochattdessaöverlevermed varroakvalsterutanattkvalstrenbehöverbekämpas(dejong&soares,1997)). Återigenärorsakernatillbinasöverlevnadintekänd. Slutsatser Genomriktaturvalgårdetattförbättrabinasmotståndskraftmot varroakvalster.däremotverkardetsomomurvalförenskildaparametrar,som t.ex.rensningsiverellerandelskadadekvalsterinedfalletinteärenframkomlig väg.sannoliktberordetpåatttoleransmotkvalsterkanvarasammansattpåen mängdolikasättochattdetislutändanärenkombinationavegenskapersomär nödvändigt,enkombinationsomkanseolikautiolikageografiskaområdenoch hosolikabin.historienvisarattangreppavvarroakvalsterpådeflestaplatser antagligeninteutrotarartena.mellifera.deallraflestabindörsannoliktomingen 25

28 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie bekämpningsker,åtminstoneieuropa,menefternågotellernågradecennier återhämtarsigdenspillrabisamhällensomöverlevtochkanbyggauppenny livskraftigpopulation,trotsangreppavvarroakvalster.debinsomöverlever genomnaturligturvalkanhaförloratförbiodlingochproduktivitetflera önskvärdaegenskaper.vadexemplenemellertidvisarärattävenvåraraserav europeiskabinpåsiktkanöverlevamedvarroakvalsterutanattdessamåste bekämpas.problemetärvägendit.attutsättadensvenskabipopulationenförett naturligturvalidettasammanhangäruteslutet,meddekonsekvenserför pollineringiallmänhetochbiodlingenisynnerhet,ensådanansatsskulleledatill. Attfortsättabekämpakvalstersåeffektivtatteventuellaskillnaderitoleransinte visarsig,lederåandrasidantillattbiodlingenalltframgentärhänvisadtillatt bekämpavarroakvalster.slutsatsenmåstebliattfinnaenmedelväg,enstrategi sommedförattdetgårattskiljapåbisamhällenmedbättreochsämre motståndskraftmotvarroakvalster.medhänsyntagettillvadsomsagtsovan angåendeurvalförenskildaparametrar,tordedenendarealistiskamöjlighetentill aktivturvalvaraattstuderaochjämförahursnabbtillväxtenavkvalsteräri bisamhällenmedolikagenetiskbakgrund,samtidigtsommantillåter varroapopulationeniallasamhällenväxasåattmanbalanserarpåskadenivån. Ikorthetkanmansägaattframgångsrikbiodlingmedvarroakvalsteriett svensktklimathandlaromattproducerafriskavinterbinsomintevarithårt parasiteradeavkvalster.detärfulltförenligtmedbådegodhonungsskördochgod övervintringattharelativtmycketkvalsteribisamhällenundervåroch försommar.därförmåstedetvaraunderdentidensomkvalstrenstillväxttakt moniterasochattbekämpningsättsinitidförattproducerafriskavinterbin,om bestämdatröskelvärden(inedfallavkvalsterellerangreppsgradpåbina) överskridsunderenförutbestämddelavsommaren.vilkasådanatröskelvärden börvaraochnärdeskallförläggasitidenkanbehövautredas.dekansannolikt ocksåvaraolikaförolikadelaravsverige. Rekommendationer Urvalskriterier 26

29 I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Motbakgrundavvadsomredovisatskandetvararealistisktattbegränsa arbetetförökadkvalstertoleranstilltvåkaraktärer,i)allmänrensningsiver;ii) varroapopulationenstillväxttakt. i)allmänrensningsiver Ämnetharbehandlatsovan(sid.14)ochkaraktärenärenligtuppgiftredan integreratisvenskbiavelsavelsmodell.metoderochtillvägagångssätt kommenterasdärförintevidare.somtidigareangivitsgerurvalförrensningsiver endastbegränsadeffektpåvarroakvalster,meneftersomdetocksåfinnspositiva, omänbegränsadeeffekterbeträffandemotståndskraftmotvarroabörkaraktären tasmedävenidettasammanhang. ii)varroapopulationenstillväxttakt Attmätavarroapopulationenstillväxttaktiolikabisamhällenbörgedetbästa måttetförvarroatolerans.metodenmåsteförattvaraanvändbarförpraktisk biodling,kombineraetthögtinformationsvärde,samtidigtsomutvärderingenär lättattgenomföra.dessutommåstemetodenmedgemätningaribisamhällenmed olikaparasiteringsgrad,eftersomdetärorealistisktattkunnastandardisera varroaangreppensstorlek. Vikanutgåfrånattvarroapopulationenstillväxttaktärexponentiellochatt tillväxtenrörsigomungefär2,5%perdagförutsattattdetfinnsfritillgångpå yngelochattkvalsterangreppeninteärsåstoraattdepåverkarbisamhällets utveckling(calatayud&verdu,1993,1995).mängdendrönaryngelsom produceraskanvaraenkomplikation,menidettasammanhangbördetvaraen fördelomfullstarkasamhällenproducerarbegränsatmeddrönaryngel.genomatt uppskattakvalsterpopulationensstorlekmellantvåtidpunktermedfri reproduktionförkvalstrenkanettmåttförtillväxttaktenerhållassomär jämförbartmellanolikasamhällen,oavsettangreppsgradochåtminstonetilldel 27

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari

Läs mer

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga att kontrollera varroan Redan vid 50% VSH rensas en

Läs mer

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

Svensk Biavel ett nationellt samarbete Svensk Biavel ett nationellt samarbete Stockholm 12 mars 2013 Metodutveckling varroatolerans 2011-2012 Redovisning Jordbruksverket fördelade 596 kkr till projekt som samordnades av Svensk Biavel. Under

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Projektet för varroaresistenta bin

Projektet för varroaresistenta bin Projektet för varroaresistenta bin Så här funkar det! Kvalsterhonan går ner i yngelcellen ca 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter att cellen täcks läggs det första ägget Fler ägg läggs sedan med

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen! Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen! Det känns mycket bra att vi lyckats skapa detta medlemsblad som informationskanal till er medlemmar. Inför årsmötet 5:e mars i år framkom tydligt att vi är

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Mäta varroatillväxten i bisamhället Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar

Läs mer

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället 1 Innehåll Inledning 3 1. Honungsbiet 4 Bisamhället som organism 4 Biets anatomi 4 2. Sjukdomsalstrande organismer, parasiter och

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier!

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Nr 1 Jan/Feb 2013 Bitidningen Binas övervintring Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Bitidningen 1/2 2013 1 Av Biodlare För Biodlare Rensning av ramar

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige

Läs mer

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN REGELENHETEN Maj 2015 FÖRORD Handledning för bitillsynsmän är avsedd att ge bitillsynsmännen information om sakinnehållet i de författningar som rör biodlingen, samt att ge

Läs mer

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Varroabehandling Per Thunman

Varroabehandling Per Thunman Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende

Läs mer

Det är säkert fler än jag som

Det är säkert fler än jag som En cellsam historia Historien om våra mellanväggar ERIK ÖSTERLUND Har du nån gång funderat över varför våra vaxmellanväggar ser ut som de gör? Jag menar storleken på cellpräglingen. Inte har jag lagt ner

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin Foto: Apinordica Innehåll Ordlista och förkortningar Sammanfattning av verkställandeordningen Beredskapsplan

Läs mer

Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/)

Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Röd neon dubbelsvärd Av Håkan Turesson Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Här har jag summerat åtta år av dubbelsvärdsavel. vilken resulterade i en

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Nr 1/2 Januari/Februari 2011 Bitidningen Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Bitidningen 1/2 2011 1 SBR:s

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Får skäggmeshonor se ut hursomhelst?

Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Lars Gezelius År 2000 besökte de tyska ornitologerna och skäggmesentusiasterna Hans Wawrzyniak och Gertfred Sohns Tåkern och Tåkerns fältstation. De hade hört talas

Läs mer

Lägre intresse att engagera sig i styrelsen i BRF

Lägre intresse att engagera sig i styrelsen i BRF Lägre intresse att engagera sig i styrelsen i BRF Fastighetsägarna Stockholms bostadsrättspanel, april 2011 Webbundersökningen är genomförd med Fastighetsägarna Stockholms bostadsrättspanel som består

Läs mer

Hygien berör. SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 8 december 2009

Hygien berör. SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 8 december 2009 Hygien berör SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka SCA världens tredje största hygienföretag Antal anställda: 52 000 Geografier: över 100 länder Omsättning: 110 Mdr Ett av världens 3 största

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter

Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas

Läs mer

Beebreed.eu i dagsläget:

Beebreed.eu i dagsläget: Beebreed.eu i dagsläget: Beebreed skapades 1994 av Dr. Kaspar Bienefeld (UNI Berlin Hohen Neuendorf) som ett vetenskaplig underlag för en enhetlig avelsvärdsberäkning Ett avelsprogram genom internationellt

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH? 2 3 Kvalstrets utveckling Kvalsterhonan går ner i yngelcellen 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter cellens täckning läggs det första ägget, obefruktat. Utvecklas till en hane Nya ägg med 30 timmars

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk

Läs mer

EU: s regler om ekologisk biodling

EU: s regler om ekologisk biodling Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk biodling Dnr 26-6624/09 Enheten för häst, fjäderfä och vilt 11 januari 2010 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM

KARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM DEN 1 JULI 2015 Ishockey är det roligaste som finns, jag älskar att ta ansvar och en ledande roll. Däremot är spelarnas beteende och framförallt föräldrars och ledares beteende under all kritik idag. KARTLÄGGNING

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut

Läs mer

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Ekologisk produktion 4

Ekologisk produktion 4 Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel 3. upplagan 2013 Eviras anvisning

Läs mer

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.

Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen. Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Fanny Mondet 1,2, Joachim R. de Miranda 3, Andre Kretzschmar 4, Alison R. Mercer 2, Yves Le Conte 1 (1) INRA, UR 406 Abeilles et Environnement,

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK Vildhund Canaan dog är liksom australisk dingo och carolina dog en s.k. semivild hund. De är återförvildade hundar som härstammar från de tidigaste

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial

Läs mer

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet Sjukdomar hos honungsbin en baslinjestudie, dnr 6.2.18 10190/2015. Medel från anslaget 1:6, anslagspost 2, bekämpande av djursjukdomar. Honungsbin är en

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Protokoll bomöte 2014-11-05

Protokoll bomöte 2014-11-05 Protokoll bomöte 2014-11-05 1. Mötets öppnande Ordförande välkomnade alla grannar till höstens bomöte och förklarade mötet öppnat. 2. Hänt sedan förra bomötet. Ordförande berättade om aktiviteter och vad

Läs mer

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge 1 2 InsemTech - VSH 2012 (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge Idag 60-tal bisamhällen med VSHegenskap i olika kombinationer. 8 linjer

Läs mer

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.

Läs mer