Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

Transkript

1 Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket

2 Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider Bakgrund för projektet Beredskapsplaner Neonikotinoidundersökning, honungsbin Neonikotinoidundersökning, humlor

3 Jordbruksverket Rapport 2009:24: Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Rapporten finns på Foto: Hans Jonsson

4 Guds vrede har framförts som en orsak till bidöden i USA. Ritning: Esben Rahbek Pedersen

5 Varroa destructor Foto: Preben Kristiansen

6 Utredningens slutsatser Andra viktiga orsaker till massdöd av bin: - Tillgång på pollen - Nosema ceranae* - Pesticider * Dessutom beskrev Professor Ingemar Fries, SLU ett antal olika exotiska skadegörare som kan utgöra ett hot mot den svenska biodlingen

7 Vad har vi gjort? Varroa och virus Flera NP-projekt om varroa och virus Löpande arbete Foto: Preben Kristiansen

8 Vad har vi gjort? Tillgång på pollen Mångfald på slätten mangfaldpaslatten Samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Kurser, konferenser, informationsmaterial och annan kompetensutveckling

9

10

11 Nytt projekt Beredskapsplan mot exotiska skadegörare Neonikotinoidundersökning, honungsbin Neonikotinoidundersökning, humlor

12 Projektstruktur Projektledare: Thorsten Rahbek Pedersen Projektgrupp: - Jackis Lannek, Jordbruksverket - Lars-Erik Staberg, Jordbruksverket - Ingemar Fries, SLU - Riccardo Bommarco, SLU - Henrik Smith, LU - Preben Kristiansen, bihälsokonsulent - Albin Gunnarsson, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare - Lars Hellander, Sveriges Biodlares Riksförbund - Yngve Kihlberg, Biodlingsföretagarna

13 Beredskapsplaner Trakékvalster Tropilaelapskvalster Lilla kupskalbaggen (Asiatisk bålgeting (Vespa velutina))

14 Trakékvalster

15 Tropilaelapskvalster

16 Lilla kupskalbaggen

17 Vespa velutina

18 Neonikotinoider och bin Majssådd med luftassisterad såmaskin i Uppland. Foto: Magnus Sandström

19 Vad visste vi om neonikotinoiderna 2009 Dos (mg/l) Dos (ppb) Effekt på bin > 0,04 > 40 Onormalt beteende vid födosökning > 0,5 > 500 De första bina försvinner > 3 mg/l > Inga bin återvänder till en attraktiv sockerkälla som erbjuds (Efter: Yang, E.C; Chuang, Y.C; Chen, Y.L. & Chang, L.H Abnormal foraging behavior induced by sublethal dosage of imidacloprid in the honey bee (Hemenoptera: Apidae). Journal of Economic Entomology. Vol. 101, no 4, (2009). Entomological Society of America)

20 Dödlig förgiftning av clothianidin i Tyskland Våren 2008 drabbades ca bisamhällen i Tyskland av en allvarlig förgiftning med clothianidin, en neonikotinoid som används som betningsmedel på majs i Tyskland Betningsmedlet lossnade i samband med sådd med pneumatiska såmaskiner och medlet spriddes med vinden i närområdet Orsaken var ett fel i betningsprocessen i kombination med en såmetod som ställde stora krav på betningens kvalitet Krav på 90% reduktion av avdriften vid majssådd i Tyskland 2009 Büchler, R. et al Honeybee colony losses and referring investigations in Germany. Proceedings of the 4th COLOSS Conference, s Faculty of Agriculture, University of Zagreb, Croatia, March 3-4, European Crop Protection Association Pesticides and Honey Bees - both essential to Agriculture. ECPA Belgium.

21 Förgiftning via guttationsdroppen? Guttationsdroppar kommer från växternas xylem och utsöndras i bladspetsen eller längs bladkanten. Droppen består mest av vatten som växten tagit upp ur marken genom rötterna. Guttationsdropper bildas mest av enhjärtbladiga växter men även tvåhjärtbladiga växter kan guttera.

22 Tre nya studier 2012 Henry et al A Common Pesticide Decreases Foraging Success and Survival in Honey Bees. Sciencexpress 29 March 2012 Whitehorn et al Neonicotinoid Pesticide Reduces Bumble Bee Colony Growth and Queen Production. Sciencexpress 29 March 2012 Pettis et al Pesticide exposure in honey bees results in increased levels of the gut pathogen Nosema. Naturwissenschaften (2012) 99:

23 Neonikotinoidundersökning, honungsbin, Maj Rundlöf, Lunds universitet är den vetenskapligt ansvariga Enkel princip: vi placerar bisamhällen intill vårraps som är betat respektive icke-betat med klotianidin och ser vad som händer Utmaning, teknisk: att plocka bort alla faktorer utom klotianidin som kan påverka resultaten Utmaning, politisk: oavsett vilket resultat vi kommer fram till kommer det att bli bråk!

24 Fält, odling, rapsodlare Samma sort, samma utsädesparti, samma betning, samma växtskydds- och odlingsplan, samma restriktioner 16 vårrapsfält i södra Sverige. 8 fält är sådda med betat utsäde och 8 fält är sådda med obetat utsäde Fälten paras, med ett fält med neonikotinoider och ett fält utan neonikotinoider inom ett par, så att fälten och landskapen inom paret skiljer sig åt så lite som möjligt Geografiskt avstånd (minst 4 km mellan fälten, men annars så nära som möjligt)

25 Bin Vid varje fält ska det placeras 6 bisamhällen (avläggare) Avläggarna etableras med 2 foderramar, 2 yngelramar (med i huvudsak täckt yngel), drottning (från det samhälle avläggaren tas), bin från 2 ramar (som skakas ner i avläggaren), 1 utbyggd ram samt 5 ramar med mellanväggar. För att bisamhällena ska bli så lika varandra i styrka som möjligt produceras alla avläggarna av samma biodlare och av 1- eller 2- åriga drottningar, med systerdrottningar av samma ålder inom lokalparen Innan och efter vårrapsens blomning placeras alla bisamhällen i samma bigård Samma kupor, vinterfoder, varroabekämpning med mera i alla samhällen

26 Registreringar Antalet bin och yngel (arbetare och drönare separat) i bisamhällena bedöms vid flera tillfällen med Liebefeldmetoden. Fotografering av ett antal ramar görs för att kalibrera bedömningen Honungsproduktionen mäts genom att väga samhällen vid utsättning och innan invintring En utbildad fältassistent med bivana genomför registreringarna i undersökningen. Vinterförluster registreras efterföljande vår + bedömning av samhällets styrka

27 Provtagning och analys Tre samhällen vid varje fält förses med pollenfälla. Pollen från fällorna används framförallt för att verifiera att bina födosöker i vårrapsen För analys av neonikotinoider tas samlingsprov, med ett prov per försökslokal. Prov tas på: - 50 flygbin på flustret i samtliga samhällen - pollen från bin som flyger i försöksfältet - honungsblåsan från bin som flyger i försöksfältet för att undersöka nektarn Vid utsättning och innan invintring tas 100 flygbin från varje samhälle, för vidare undersökning av sjukdomar och parasiter (Nosema, varroakvalster, yngelsjukdomar) För analys av virussjukdomar tas samlingsprov, med ett prov per försökslokal och provtagningstidpunkt

28 Foto: Hans Jonsson

29 Neonikotinoidundersökning, humlor, Maj Rundlöf, Lunds universitet är den vetenskapligt ansvariga Samma fält används som i undersökningen av honungsbin Produktion av drottningar, drönare och arbetshumlor registreras Samhällena vägs med jämna mellanrum En födosökundersökning genomförs med Radio Frequency Identification (RFID)

30 A Common Pesticide Decreases Foraging Success and Survival in Honey Bees Henry et al. 2012: Thiamethoxam Bina utfodrades med thiamethoxam, märktes med en mikrochip och släppdes på olika avstånd Dragbina som utsattas för thiamethoxam hittade inte hem i samma utsträckning som kontrollgruppen Under krävande men realistiska förhållanden kom vart tredje dragbi inte åter till bikupan Simulering visar att samhället kan kollapsa under sådana förhållanden

31 Neonicotinoid Pesticide Reduces Bumble Bee Colony Growth and Queen Production Whitehorn et al. 2012: Imidakloprid 3*25 jordhumlesamhällen kontroll, låg dos, hög dos Samhällena utfodrades i labb och sattes sedan ut i fält 85% reduktion av antalet nya drottningar Lägre tillväxt (vikt) i samhällen som hade utfodrats med imidakloprid

32 Pesticide exposure in honey bees results in increased levels of the gut pathogen Nosema Pettis et al 2012: Imidakloprid 3 grupper av bisamhällen: kontroll, 5 ppb, 20 ppb. 5-8 veckors påverkan varefter yngel från samhällena togs bort och infekterades med Nosema spp varefter man mätte hur angreppen utvecklade sig De nykläckta bin innehöll inte imidakloprid Man registrerade mycket kraftigare angrepp av Nosema spp i grupperna av bin som i larvstadiet hade utsatts för imidakloprid

33 Svagheter i studierna? Få! Simuleringsmodellen som används av Henry et al bör synas noga Minskningen av antalet nya humledrottningar (Whitehorn et al) är så skrämmande att vi måste ha flera studier innan vi kan dra säkra slutsatser Principiellt problematiskt med utfodring av bin och humlor med en teoretisk mängd neonikotinoid