Bin och växtskyddsmedel
|
|
- Lena Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Colony Collapse Disorder! Massdöd av bin! Katastrofala vinterförluster! 1
2 Allt från virus till mobiltelefoner och Guds vrede har varit under misstanke för att orsaka de senaste årens stora förluster av bin Ritning: Esben Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rapport 2009:24: Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Foto: Hans Jonsson 2
3 Vad tror forskarna i dag? Massdöd av bin orsakas av flera samverkande faktorer vars betydelse varierar internationellt och regionalt Varroakvalstret och associerade virus anses fortfarande vara de främsta orsakerna till massdöd av bin i Sverige och internationellt Varroa destructor Foto: Preben Kristiansen, SBR 3
4 Vad tror forskarna i dag? Andra orsaker som kan ha stor betydelse: - Tillgång på pollen - Nosema ceranae (en parasitisk svamp som infekterar binas tarmsystem. Finns i Sverige ) - Växtskyddsmedel Källa: SBRs årsrapporter 4
5 Bin och växtskyddsmedel -Problemställning Bin kan ge en betydligt högre skörd och bättre kvalitet i raps (och flera andra viktiga grödor) Bin är nyckelorganismer för den biologiska mångfalden Bin kan dödas och skadas av växtskyddsmedel speciellt insekticider Det finns ett stort behov av växtskyddsmedel mot skadeinsekter i raps Bin och växtskyddsmedel Flera typer av växtskyddsmedel kan döda och skada bin: - neonikotinoider - andra insekticider och fungicider som används i lantbruksgrödor - akaricider (medel mot (varroa)kvalster) Det är i första hand neonikotinoider och akaricider som de senaste åren har satts i samband med massdöd av bin 5
6 Neonikotinoider Neonikotinoider är en grupp kemiska substanser som påverkar insekternas nervtransmission Neonikotinoiderna är en av de största och viktigaste grupperna av insekticider Neonikotinoiderna har systemisk effekt Neonikotinoider är mycket vattenlösliga Neonikotinoider Stor skillnad i bigiftighet: - imidakloprid har ett 48 h LD50-värde på 0,0037 μg (oralt/bi) - medan tiakloprid ligger på 17,32 μg (oralt/bi). Genomsnittligt är neonikotinoiderna runt 100 gånger giftigare för honungsbin jämfört med flera andra insekticider (Klaus Waller. Hohenheim Universitetet: SLU Växtskyddsnotiser Januari 2012, Årgång 67. Neonikotinoider välsignelse eller hot.) 6
7 Neonikotinoider Dödliga förgiftningar Icke-dödliga effekter Kombinationseffekter Dödlig förgiftning av clothianidin i Tyskland Våren 2008 drabbades ca bisamhällen i Tyskland av en allvarlig förgiftning med clothianidin, en neonikotinoid som används som betningsmedel på majs i Tyskland Betningsmedlet lossnade i samband med sådd med pneumatiska såmaskiner och medlet spreds med vinden i närområdet Orsaken var ett fel i betningsprocessen i kombination med en såmetod som ställde stora krav på betningens kvalitet. Krav på 90% reduktion av avdriften vid majssådd i Tyskland från och med 2009 Büchler, R. et al Honeybee colony losses and referring investigations in Germany. Proceedings of the 4th COLOSS Conference, s Faculty of Agriculture, University of Zagreb, Croatia, March 3-4, European Crop Protection Association Pesticides and Honey Bees - both essential to Agriculture. ECPA Belgium. 7
8 Icke-dödliga effekter av neonikotinoider Många labb-försök visar på allvarliga effekter av ickedödliga doser av neonikotinoider. I fält finns blandade resultat men ofta ser man ingen signifikant effekt (Blacquière et al Neonicotinoids in bees: a review on concentrations, side-effect and risk assesment. Ecotoxicology, 18 februari 2012) Problemet är att effekter på individer försvinner när man mäter på hela samhällen vilket gör det svårt att påvisa, men också att utesluta, negativa effekter (Peter Rosenkranz: SLU Växtskyddsnotiser Januari 2012, Årgång 67. Neonikotinoider välsignelse eller hot.) Icke-dödliga effekter av neonikotinoider Dos (mg/l) Dos (ppb) Effekt på bin > 0,04 > 40 Onormalt beteende vid födosökning > 0,5 > 500 De första bina försvinner > 3 mg/l > Inga bin återvänder till en attraktiv sockerkälla som erbjuds (Efter: Yang, E.C; Chuang, Y.C; Chen, Y.L. & Chang, L.H Abnormal foraging behavior induced by sublethal dosage of imidacloprid in the honey bee (Hemenoptera: Apidae). Journal of Economic Entomology. Vol. 101, no 4, (2009). Entomological Society of America) 8
9 Förgiftning via guttationsdroppen? Guttationsdroppar kommer från växternas xylem och utsöndras i bladspetsen eller längs bladkanten. Droppen består mest av vatten som växten tagit upp ur marken genom rötterna. Guttationsdropper bildas mest av enhjärtbladiga växter men även tvåhjärtbladiga växter kan guttera En uppmärksammad italiensk undersökning I en italiensk undersökning har man sett att det kan finnas dödliga doser av neonikotinoider i guttationsdroppen i majs där utsädet var betat med imidakloprid, clothianidin eller thiamethoxam Man uppmätte koncentrationer av neonikotinoider i guttationsdroppen i majsens tidiga utvecklingsstadier Koncentrationen var konstant högre än 10 mg/l oavsett medel och vid enstaka tillfällen mg/l (Girolami, et al Translocation of Neonicotinoid Insecticides From Coated Seeds to Seedling Guttation Drops: A Novel Way of Intoxication for bees. Journal of Economic Entomology, Vol. 102, no 5, (2009). Entomological Society of America.) 9
10 Andra nya insekticider Steward (Avaunt) och Plenum Helt nya grupper av bekämpningsmedel och därför bra ur resistenssynpunkt Båda preparaten är bigiftiga Omdiskuterade användningsvillkor för Steward förra året:..täcka över (..) bikupor 3 dygn efter behandling.? Kombinationseffekter Det verkar logiskt att om ett bisamhälle försvagas av en faktor A så ökar risken för att en faktor B får allvarlig betydelse och omvänt Nya studier (bl.a. Pettis, 2012 & Videau et al, 2011) visar på ett samband mellan icke-dödliga doser av neonikotinoider och angrepp av Nosema spp 10
11 Kombinationseffekter Det saknas fortfarande mycket kunskap om effekten av ickedödliga doser av växtskyddsmedel på honungsbinas beteende, reproduktion och försvar mot sjukdomar och skadegörare Man vet mycket lite om hur kombinationer av olika växtskyddsmedel påverkar bin Man vet inte om vinterbin är mer känsliga för förgiftningar än vanliga arbetsbin Man vet inte om humlor är mer känsliga för förgiftningar än honungsbin Foto: Hans Jonsson 11
12 Kombinationseffekter Ger bi-avskräckande ämnen i insekticider (alla typer) en sämre pollinering? Vad bör vi göra 2012? Informera oljeväxtodlarna om pollineringens betydelse Följ bekämpningströsklarna för rapsbaggar, de är välgrundade Undvik att bekämpa i rapsens blomning - då skadas flest parasitsteklar! Skidgallmygga behöver mycket sällan bekämpas, och i så fall endast som kantbehandlingar 12
13 Biologisk kontroll av skadeinsekter Parasitsteklar är viktiga nyttodjur som bekämpar rapsbaggar, bladlöss och klöverspetsvivlar. De vuxna individerna behöver pollen och nektar, bl.a. sälg. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler Vad bör vi göra på sikt? Angeläget att förhindra dammdrift vid sådd Bättre övervakning av bisjukdomar Mer forskning på fältnivå om bin, pesticider och sjukdomar (Mer fokus på synergistiska effekter vid godkännande) 13
14 Tack för uppmärksamheten! 14
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs merPollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merBin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merRiskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009
Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009 CKB-möte 31 mars 2014 Elisabeth Dryselius Ämnesutvärdering - ekotoxikologi Historik 2008- Larm om omfattande bidöd. FR, IT,
Läs merRapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen
Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen 2015-01-14 Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bekämpningseffekt mot rapsbaggar, 3 försök,
Läs merBin, skadegörare och neonikotinoider
Bin, skadegörare och neonikotinoider Projektdirektiv BP2 BP3 Start Genomförande Avveckling Idé Förstudie BPFS Initiering Planering BP0 BP1 Avslut BP4 Projektets fulla namn är: Utveckling av en beredskapsstruktur
Läs merRapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping 2011-11-16 2012-01-04 Göran Gustafsson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Linköping Skador av rapsbagge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Läs merForskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merMassdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbinas pollineringstjänster är 1,4 2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige. Därtill kommer värdet
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merVåroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat
Våroljeväxter - Jordloppor Phyllotreta spp. gulrandiga och svarta arter Vanligast = Phyllotreta undulata (gulrandig) Phyllotreta atra (svart) Långa antenner Förtjockad baklår http://www.biolib.cz/en/taxonimages/id11925/?type=1
Läs merBiråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde
Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde Thorsten Rahbek Pedersen Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program 1. Biodling och forskning - Så kan resultaten
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merKålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Läs merKomplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap
Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap Johanna Jansson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Uppsala 6 februari 2019 Vi använder biologisk bekämpning i växthus idag Översvämning Återkommande
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merMiljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet för Gaucho WS 70
Tillstånd och upplysning Svenska Betodlarna ek för Box 75 230 53 Alnarp Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet för Gaucho WS 70 1 Beslut Kemikalieinspektionen beviljar dispens från
Läs merESTA. European Seed Treatment Assurance. Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening
ESTA European Seed Treatment Assurance Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening Lite bakgrund till ESTA Vad inbegriper ESTA? Förbud för användning av CNIs & fipronil 2008 Bi död i Tyskland Restriktioner
Läs merEn sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar
Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merEtablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Läs merNeonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet snabbare än känsliga
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 3 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Växtskydd och Sprutjournal Varför används växtskydd i lantbruk? Vad är växtskydd? Hur används växtskydd?
Läs merInventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden
Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden Slutrapport 2015 Vi såg inga negativa effekter på honungsbinas samhällstillväxt, hälsa
Läs merGenomförandeplan för fältutvärderingen
Utveckling av en beredskapsstruktur mot allvarliga skadegörare på bin samt inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden Bakgrund
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merBekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 3 Minskad användning av bekämpningsmedel med särskild fokus på pollinatörer Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merBetning mot skadegörare i sockerbetor 2013
460, 461 2013 Rapport Report Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013 Insecticide seed treatments against pests in sugar beet 2013 Åsa Olsson Rapporten sammanställd av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus
Läs merMarknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Delgivningskvitto Svenska Betodlarna ek för Box 75 230 53 Alnrap Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen beviljar dispens från
Läs merResurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merOrsakerna bakom Colony Collapse Disorder, det aktuella biförsvinnandet
Orsakerna bakom Colony Collapse Disorder, det aktuella biförsvinnandet Simon Selberg Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merAtt skydda honungsbiet ALLT OM BIN. Utmaningar och lösningar
Att skydda honungsbiet och lösningar Innehåll Allt om bin Honungsbinas hälsa Honungsbinas patogener Rubbning och kollaps av bisamhällen i USA Honungsbin, jordbruk och inkräktande främmande arter Bin behöver
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merNeonikotinoider och bin. en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Neonikotinoider och bin en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen Neonikotinoider och bin en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen Detta är en rapport från ett projekt
Läs merVarroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen
Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Fanny Mondet 1,2, Joachim R. de Miranda 3, Andre Kretzschmar 4, Alison R. Mercer 2, Yves Le Conte 1 (1) INRA, UR 406 Abeilles et Environnement,
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merVarroabehandling Per Thunman
Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende
Läs merPollineringstjänster
Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter
Läs merInternationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin?
Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin? Marie-Pierre CHAUZAT ANSES Bin 25 000 arter av vilda bin i världen 2 000 arter av bin i EU, de flesta bygger bon i marken Ej samhällsbyggande
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merOrsaker och erfarenheter om bidöd
Institutionen för ekologi Orsaker och erfarenheter om bidöd Causes and findings to the deaths of bees Olof Engle Foto: Barbara Locke Kandidatarbete 15 hp Uppsala 2016 Självständigt arbete/examensarbete
Läs merKRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.
6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den
Läs merTabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet Sjukdomar hos honungsbin en baslinjestudie, dnr 6.2.18 10190/2015. Medel från anslaget 1:6, anslagspost 2, bekämpande av djursjukdomar. Honungsbin är en
Läs merBiodling och forskning - Så kan resultaten nå ut bättre
Biodling och forskning - Så kan resultaten nå ut bättre Aktiva biodlare är mycket intresserade av forskningsresultat. En tredjedel har ändrat sina rutiner i biodlingen de senaste tre åren mot bakgrund
Läs merVäxtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?
Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden? Gunilla Berg och Karin Jahr Brunnby 15 januari 2014 2014-01-20 Strategin för växtskyddsmedel - bakgrund Mål - att bibehålla förutsättningarna
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merNeonikotinoider i miljön
Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merBiodling Biodling 157
Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merMILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET. En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust.
MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust A-Uppsats Måns Kyhlbäck VT-2013 Sammanfattning Denna uppsats handlar om förlust av
Läs merDepartment of Ecology
Department of Ecology Insektspollineringens betydelse för odling av rybs (Brassica rapa) (syn. Brassica campestris) och raps (Brassica napus) en översikt Undertecknad har på uppdrag från SBR/LRF sökt medel
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merLauri Ruottinen Jokioinen, Finland
Lauri Ruottinen Jokioinen, Finland lauri.ruottinen@hunajaluotsi.fi www.hunajaluotsi.fi +358 40 547 3652 De viktigaste föredragen på NBBC konferens i Helsingfors 28-29 januari En sammandrag av presentationer
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merNationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung,
1(7) 2007-04-10 Dnr 22-2722/07 Nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung, 2008-2010 Jordbruksverket har i enlighet med rådets förordning (EG) nr 797/2004, av
Läs merBekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips
Juni 2008 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren eller att
Läs merSLU:s verksamhet med bin
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, redovisar här sin verksamhet för åren 2014/2015. Det har varit en mycket aktiv tid med bland annat forskning, diagnosverksamhet och undervisning. AV: EVA FORSGREN, INGEMAR
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merNär bina tystnar. Erik Persson. Colony Collapse Disorder bakom honungsbiets (Apis mellifera) försvinnande
När bina tystnar Colony Collapse Disorder bakom honungsbiets (Apis mellifera) försvinnande Erik Persson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2014 Institutionen
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merSeminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013
Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merKompletterat överklagande av Kemikalieinspektionens beslut angående nöddispens på växtskyddsområdet för Gaucho WS 70
Stockholm, den 22 februari 2019 Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 69 131 07 Nacka Mål nr: M 968-19 Naturskyddsföreningens dnr: 2019/0005 Kompletterat överklagande av Kemikalieinspektionens
Läs merBihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012. Stockholm, 12 mars 2013. Preben Kristiansen Bihälsokonsulent
Bihälsokonsulenten Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012 Stockholm, 12 mars 2013 Bihälsokonsulent Fördelning av medel inom NP 2012 Sveriges Biodlares Riksförbund Bihälsokonsulenten Adjungerad
Läs merBekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips
2016 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren att det inom landet
Läs merBekämpningsalternativ mot bladlöss
Bekämpningsalternativ mot bladlöss Nordisk Alkalis Tre produktalternativ 16:1 framtidens bladlusmedel finns redan här!! 16:2 1 Aktiv substans: Flonicamid 48 vikts % (Granulat) Registrerings område: Mot
Läs merBin i naturens tjänst!
Bin i naturens tjänst! HEJ JONAS! Vad gör ni på Sveriges Biodlares Riksförbund? Varje dag ställer vi oss frågan hur vi kan ge bästa möjliga medlemsnytta, på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Alla
Läs merFärre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross och Cecilia Lerenius, 9 januari 2014 Disposition Bakgrund och syfte med projektet Så här jobbar
Läs merUndersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02
Dnr 6.8.17-1803/14 Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02 Titel: Forskningsinformation till biodlare Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: 2014-04-01 Projektledare:
Läs merStudieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället
Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället 1 Innehåll Inledning 3 1. Honungsbiet 4 Bisamhället som organism 4 Biets anatomi 4 2. Sjukdomsalstrande organismer, parasiter och
Läs merBihälsa i Europa. Fakta & siffror
Farming bee-good! Bihälsa i Europa. Fakta & siffror Kompendium med den senaste informationen om bihälsa i Europa. SAMMANFATTNING Syftet med detta dokument är att sammanställa den senaste tillgängliga informationen
Läs merDrönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson
Drönaren Våren 2018 Foto: John Severns, Wikimedia Commons Redaktör Rolf Henriksson 2 Ordföranden har ordet - Våren 2018 Snart är det dags att dra igång en ny säsong och vi hoppas att alla samhällen, både
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merFoto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag
Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs mer