Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009
|
|
- Ulla Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009 CKB-möte 31 mars 2014 Elisabeth Dryselius Ämnesutvärdering - ekotoxikologi
2 Historik Larm om omfattande bidöd. FR, IT, DE och SI begränsar användningen av neonikotinoider KOM strategi för att hantera biförluster i Europa KOM ber EFSA att ta fram vägledning EFSAs riskbedömning för imidacloprid, thiametoxam, clothianidin och fipronil. KOM beslutar om omfattande begränsningar 2013 maj EFSA anordnar stort möte med bi-experter juli EFSA publicerar vägledningsdokument dec Diskussioner EFSA+MS om implementering
3 Vad är bin bra för? Protection goals: Pollinering Livsmedelsproduktion (honung) Genetisk mångfald (biodiversitet) Kulturella värden (utbildning och rekreation) Samtliga är svåra att mäta, istället används colony strength som mått.
4 Protection goals definitioner Colony strength : Samhällets storlek får inte minska mer än 7%. Mortaliteten får inte öka med mer än x1.5 över sex dagar, x2 över tre dagar eller x3 över två dagar jämfört med kontrollen. Detta ska motsvara negligible effect (Khoury et al 2011). Exposure: Ska omfatta 90%ilen worst case för samhällen intill behandlade fält
5 Produkttyper Nu: Sprayed products EFSA 2013: Sprayed products Solid formulations - seed treatment - granulates
6 Gamla och nya datakrav Dir. 91/414: Akut oral/kontakt LD50 effekter på utveckling och yngelvård (gäller endast IGR-preparat) Higher tier: bur/tunneltester semi-field and field tests Reg 283/2013 och 284/2013: Akut oral/kontakt LD50 Kronisk tox oralt effekter på utveckling och yngelvård subletala effekter, t.ex. beteende- och reproduktionseffekter Higher tier: bur/tunneltester Semi-field and field tests (ökade krav på dessa, t ex fler replikat, resthaltsanalyser)
7 Testorganismer Nu: Honungsbi (Apis mellifera) - OECD TG EPPO 170 (2010) EFSA 2013: Honungsbi (Apis mellifera) Humlor Solitärbin Samma test guidelines som för bin med vissa anpassningar. Ibland alternativ att använda honungsbi-data med assessment factors.
8 Testparametrar för riskbedömningen Nu: akuta effekter på adulta bin (kontakt /oral) effekter på bee brood (bara IGR insekticider) EFSA 2013: akuta effekter på adulta bin (kontakt och oral) kroniska effekter på adulta (oral) subletala effekter kopplat till yngelvård (hypopharyngeal glands) giftighet för larver ackumulativa effekter
9 Exponeringsvägar Nu: Kontakt - via spray Oralt - via pollen och nektar i behandlad gröda EFSA 2013: Kontakt - via spray och damning Oralt - via pollen och nektar (behandlad gröda, ogräs, fältkanter, närliggande grödor, efterföljande år) - via vattenkonsumtion (guttation, ytvatten) - metaboliter
10 Risk mitigation En mängd förslag till riskminskningsåtgärder för olika exponeringsscenarier. Exempel: -tidpunkt för applicering (ej i blommande gröda, ej blommande ogräs i fält/utanför fält, ej när bina är ute och födosöker) -inga bi-attraktiva grödor i närområdet -minska damm från betmedel och granulat -minska vindavdrift
11 Kritik mot vägledningen För lite vägledning om: Subletala effekter, higher tier riskbedömning, kumulativa effekter. Vägledningen är alltför konservativ. Nya tester krävs utan att det finns färdiga testprotokoll för dessa. Vägledningen är alltför komplicerad. Vore lämpligt med ett första screening-steg för att utesluta ämnen med sannolik låg risk från vidare riskbedömning.
12 Slutsatser från MS workshop i december Fortsatt diskussion behövs: Roadmap för stegvis implementering (möte idag) Skyddsnivå mycket svårt att statistiskt detektera en effekt på 7% i fältstudier pga stor naturlig variation Triggervärden för humlor och solitärbin Uppdatering av datakraven och Uniform Principles
13 Planerade aktiviteter Två arbetsgrupper med EFSA och MS jobbar vidare. EFSA tar fram ett beräkningsverktyg Kurser för användare Utveckling av vägledningen för higher tier studier Eventuellt ytterligare som tillkommer efter dagens diskussioner i Bryssel 13
14 Slut 14
Bin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
ESTA. European Seed Treatment Assurance. Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening
ESTA European Seed Treatment Assurance Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening Lite bakgrund till ESTA Vad inbegriper ESTA? Förbud för användning av CNIs & fipronil 2008 Bi död i Tyskland Restriktioner
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Bin och växtskyddsmedel
Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp 2012-03-22 Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 3 Minskad användning av bekämpningsmedel med särskild fokus på pollinatörer Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Miljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Kemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel
Kemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen slutar att beakta ytavrinning i riskbedömningar för växtskyddsmedel. Detta innebär att inga växtskyddsmedel
BESLUT. Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för växtskyddsmedlet Fibro, reg-nr
Tillstånd och upplysning Delgivningskvitto Lantbrukarnas Ekonomi aktiebolag (LRF) Franzéngatan 6 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre för växtskyddsmedlet
Från humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Finns det alternativ till införda humlor?
Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,
Hur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
SARQA nätverksträff Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer. Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB
SARQA nätverksträff 2015-04-15 Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB EU-GMP Part 1 Förhindra korskontaminering Idealet är dedicerade enheter Riskbedömning
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13
Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner
POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Vad säger Reach om exponeringsscenario
Svensk Förening för Toxikologi 2010-03-19 Vad säger Reach om exponeringsscenario Mats Forkman (mats.forkman@kemi.se) Avdelningen industri- och konsumentkemikalier www.kemi.se/2009-03-19 exponering i Reach
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Bihälsa i Europa. Fakta & siffror
Farming bee-good! Bihälsa i Europa. Fakta & siffror Kompendium med den senaste informationen om bihälsa i Europa. SAMMANFATTNING Syftet med detta dokument är att sammanställa den senaste tillgängliga informationen
Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin?
Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin? Marie-Pierre CHAUZAT ANSES Bin 25 000 arter av vilda bin i världen 2 000 arter av bin i EU, de flesta bygger bon i marken Ej samhällsbyggande
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0138/2019 21.2.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artikel 106.2, 106.3 och 106.4 c i arbetsordningen om utkastet till kommissionens förordning om
Bedömning av markfunktion Capability och Condition
Bedömning av markfunktion Capability och Condition Mark Elert Kemakta Konsult AB Soil Security Lund, 5 december 2017 Varför bry sig om markmiljön? Vilken hänsyn tas till föroreningssituationen kontra jordens
Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar
Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar Föredrag vid Reach-rådets seminarium 12 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen Reach-förordningen Registration, Evaluation, Authorisation
Konsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Biodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö
Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö Hur hamnar läkemedel i miljön? Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten
Neonikotinoider och bin. en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Neonikotinoider och bin en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen Neonikotinoider och bin en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen Detta är en rapport från ett projekt
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden Mikaela Gönczi Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Stockholm 31 maj
Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie
Detta säkerhetsdatablad uppfyller standarder och lagstadgade krav för Sverige, men uppfyller eventuellt ej lagstadgade krav i andra länder.
Detta säkerhetsdatablad uppfyller standarder och lagstadgade krav för Sverige, men uppfyller eventuellt ej lagstadgade krav i andra länder. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde
Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde Thorsten Rahbek Pedersen Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program 1. Biodling och forskning - Så kan resultaten
Pollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Växtskyddsrådets verksamhet 2014 Viktiga växtskyddfrågor och arbetet i växtskyddsrådet
Växtskyddsrådets verksamhet 2014 Viktiga växtskyddfrågor och arbetet i växtskyddsrådet Växtskyddsrådet vill fortsatt understryka behovet av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel
Detta säkerhetsdatablad uppfyller standarder och lagstadgade krav för Sverige, men uppfyller eventuellt ej lagstadgade krav i andra länder.
Detta säkerhetsdatablad uppfyller standarder och lagstadgade krav för Sverige, men uppfyller eventuellt ej lagstadgade krav i andra länder. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
Riskbedömning av hormonstörande ämnen
Riskbedömning av hormonstörande ämnen Anna Beronius, PhD Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet anna.beronius@itm.su.se Illustration by Estella Larsson Beronius Hormonstörande
Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Att få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Fördjupning om humlor i bärodling
Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Orsaker och erfarenheter om bidöd
Institutionen för ekologi Orsaker och erfarenheter om bidöd Causes and findings to the deaths of bees Olof Engle Foto: Barbara Locke Kandidatarbete 15 hp Uppsala 2016 Självständigt arbete/examensarbete
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Blommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Nimbus CS (BAS 632 03 H)
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Gcrtjc Czub, Ärendeansvarig Delgivningskvitto 2015-06-12 BASF A/S Postbox 4042 DK-2300 Kobenhavn S Danmark F-l 886-B12-00040
Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen
Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Fanny Mondet 1,2, Joachim R. de Miranda 3, Andre Kretzschmar 4, Alison R. Mercer 2, Yves Le Conte 1 (1) INRA, UR 406 Abeilles et Environnement,
Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson
Drönaren Våren 2018 Foto: John Severns, Wikimedia Commons Redaktör Rolf Henriksson 2 Ordföranden har ordet - Våren 2018 Snart är det dags att dra igång en ny säsong och vi hoppas att alla samhällen, både
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.
MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014 Generella faktorer
Mångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Biodling Biodling 157
Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning
Öka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Föreskrift om MR. konsekvenser
Föreskrift om MR konsekvenser Professor Peter Lundberg (peter.lundberg@liu.se) Radiofysik/MR-fysik Universitetssjukhuset i Linköping, CMIV & Linköpings Universitet September 2017 Tack till Steven Keevil,
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 januari 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 januari 2016 (OR. en) 5215/16 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 12 januari 2016 till: Komm. dok. nr: D041721/03 Ärende: Rådets generalsekretariat
Grunden och gränserna för godkännandeprocessen. Seminarium om Kvalitet, hälsa och ekologisk mat November 2012 Lina Wendt-Rasch
Grunden och gränserna för godkännandeprocessen Seminarium om Kvalitet, hälsa och ekologisk mat November 2012 Lina Wendt-Rasch Disposition Reglering av växtskyddsmedel Dokumentationskrav Beslutsprinciper
ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 9.10.2013 2012/0260(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-27 Förslag till yttrande Mariya Gabriel (PE516.973v02-00) Ändring av rådets direktiv
STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron
Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer:
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?
Cannabis som medicin vad säger vetenskapen? Smärtdagen 20 mars 2019 Torsten E. Gordh Professor em. i klinisk smärtforskning, UU Överläkare ; Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Stort behov av nya smärtstillande
Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer Camilla Lindqvist 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),
Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen
Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs
Bekämpningsmedelsregistret (BKM-reg) & Spider
Bekämpningsmedelsregistret (BKM-reg) & Spider 2018-09-28 Varför ha register för bekämpningsmedel? Historiskt och nuläge Syftet med Spider - legala krav, interna behov Syftet med BKM-reg - legala krav,
- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Fodring med pollenersättning. Bildkälla:
Fodring med pollenersättning Bildkälla: www.globalpatties.com Bakgrund 1) Bina samlar in nektar och pollen 2) Om de inte har honung eller socker svälter de. 3) Vad händer om de inte har pollen? Bakgrund
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
BESLUT. Omprövning av utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde (off-label) förvertimec, reg.nr 4693
KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Lena Hansson Hortonom Delgivningskvitto 2015-10-15 Vertimec F-2423-B10-6.1.1-B13-00321 F-2423 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Svenska perenner till svenska pollinerare
Förstudie Svenska perenner till svenska pollinerare Klara Löfkvist och Marie Wändel 2017 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och målsättning... 3 Projektets genomförande... 3 Avgränsningar för projektet... 3
SÄKERHETSDATABLAD PROLECTUS SIDA: 1 av 5
PROLECTUS SIDA: 1 av 5 1. Namnet på produkten och företaget 1.1 Produktbeteckning: PROLECTUS 1.2 Produkttyp/ användning fungicid, vattendispergerbart granulat (WG), registreringsnummer: 5185 1.3 Närmare
Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen
Helena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
L 316/4 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV
L 316/4 Europeiska unionens officiella tidning 26.11.2008 DIREKTIV KOMMISSIONENS DIREKTIV 2008/107/EG av den 25 november 2008 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att ta upp abamektin, epoxikonazol,
- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd Linda Keeling Institutionen för husdjurensmiljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet European Food Safety Agency (EFSA) Etablerat 2002 efter ett
KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.
6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den