Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20"

Per-Olof Pålsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder

2 Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad Honungsbin Humlor Solitärbin Diskussion

3 Bin och neonikotinoider - viktigaste resultat Vi såg ingen negativ påverkan på honungsbin Vi registrerade en dramatisk negativ effekt på vilda bin (humlor och solitärbin) Honungsbin är ingen bra representant för pollinatörer vid framtida utvärderingar av växtskyddsmedel

på vilda bin (humlor och solitärbin) Honungsbin är ingen bra

4 Humlor Fältundersökning solitärbin vildbin r = 2 km honungsbin - behandling + kontroll * 8 upprepningar (2013) * 4 upprepningar (2014) - tillfällig fördelning av behandling/kontroll - blindtest (2013) Maj Rundlöf, LU

5 Fältundersökningen var unik Antal upprepningar Fältundersökning Antal arter av bin Allt annat lika Samarbete

6 Photo: Tomas Carling Honungsbin Samhällsutveckling Honungsproduktion Pollenanalys Neonikotinoidanalys Sjukdomar och parasiter Photo: Albin Andersson Maj Rundlöf, LU

7 Honungsbin Samma utgångspunkter, allt är lika, tydlig skillnad i exponering, exponering i två år, små och känsliga samhällen Inga statistisk signifikanta skillnader alls! Tillväxthastighet, yngelproduktion, honungsproduktion, vinterdödlighet, svärmning, sjukdomar och skadegörare.. Med mycket stor sannolikhet påverkas svenska honungsbins hälsa inte av fältmässig användning av klotianidin

Tillväxthastighet, yngelproduktion, honungsproduktion, vinterdödlighet, svärmning, sjukdomar och

8 Den beräknade tillväxthastigheten hos bistyrkan (antal bin per dag) över sommaren 2013 i relation till behandlingen i vårrapsfälten Maj Rundlöf, LU

9 Honungsproduktion (kg per samhälle) i relation till behandlingen i vårrapsfälten Maj Rundlöf, LU

10 Antal honungsbin (a) och yta (cm2) täckt yngel (b) per samhälle under vårbedömningen av samhällena i början av april 2014, i relation till behandlingen Maj Rundlöf, LU

11 Foto: Hans Jonsson

12 Humlor Bombus terrestris Samhällsutveckling Födosök (RFID) Reproduktion Maj Rundlöf, LU

13 Humlor Maj Rundlöf, LU

14 Humlor Maj Rundlöf, LU

15 Humlor Tabell 7. Resultat av statistiska test av skillnaden i antal drottningkokonger, kokonger med arbetare eller hanar, totala vikten kokonger, larver och bostrukturen, samt antalet nektar- och pollenceller i humlesamhällen i relation till behandlingen (kontroll eller insekticidbetning) i vårrapsfältet som de har varit placerade vid under sommaren df F P Kontroll (mean ± se) Betat (mean ± se) Antal drottningkokonger 1, 7 7,78 0,027 70,0 ± 12,3 20,6 ± 8,3 Antal kokonger med arbetare/hanar 1, 7 8,09 0, ,0 ± 29,8 142,0 ± 29,8 Kokongernas vikt (g) 1, 7 14,77 0, ,0 ± 32,3 54,0 ± 18,7 Larvernas vikt (g) 1, 7 0,15 0,71 15,5 ± 6,0 13,6 ± 5,7 Bostrukturens vikt (g) 1, 7 12,34 0, ,0 ± 24,7 139,4 ± 24,7 Antal nektarceller 1, 7 2,43 0,16 59,4 ± 23,7 23,5 ± 10,4 Antal pollenceller 1, 7 0,60 0,46 5,5 ± 2,1 3,6 ± 1,4 Maj Rundlöf, LU

humlesamhällen i relation till behandlingen (kontroll eller insekticidbetning) i vårrapsfältet som de har varit placerade vid under sommaren 2013.

16 Det fanns en tendens till att humlorna hade längre genomsnittlig födosökstid vid kontrollfält jämfört med betade fält (P = 0,059) Maj Rundlöf, LU

17 Foto Maj Rundlöf

18 Solitärbin och andra vilda bin Diversitet i fälten och utanför fälten Reproduktion, röda murarbin (Osmia bicornis) Pollenanalys Neonikotinoidanalys Maj Rundlöf, LU Photo: Johanna Yourstone

19 Solitärbin Maj Rundlöf, LU

20 Varför ser vi inga effekter hos honungsbina? Det finns undersökningar som visar att honungsbin är bättre på att bryta ner toxiska ämnen än humlor Honungsbisamhällen har många fler individer Honungsbidrottningen lever en skyddat tillvaro och kommer aldrig i direkt kontakt med neonikotinoidhaltig pollen och nektar Produktionen av massor av drönare och nya drottningar är något som är avgörande för humlor och solitärbins reproduktiva succés, men det är egenskaper som biodlaren aktivt motarbetar genom avelsarbete

många fler individer Honungsbidrottningen lever en skyddat tillvaro och kommer aldrig i direkt kontakt med neonikotinoidhaltig

21 Vad är vilda bin och vårraps värda? Jordbruksverket är en sektorsmyndighet och ska väga in både miljö och konkurrenskraft i sitt arbete och sina beslut Jag anser att de dramatiska negativa effekterna på vilda bin gör det olämpligt att använda klotianidin och motsvarande neonikotinoider i blommande grödor som är attraktiva för bin För att behålla vårrapsodlingen behöver vi dock alternativa växtskyddsmedel och alternativa odlingsstrategier

22 Tack för uppmärksamheten! Maj Rundlöf, LU

Relevanta dokument

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program