Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp"

Transkript

1 Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

2 Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat av försök med vågar Planerade åtgärder - Nästa steg Jonny Hans Hans Jonny Hans Jonny

3 Bakgrund till insatserna i projekten Västeräng Lantbruk AB Hans Eriksson Växtodlingsföretag: Utsädesproduktion F,A-B kvalitet (konventionell) spannmål, oljeväxter, ärter, vitklöverfrö, gräsfrö Entreprenadverksamhet: Grävning/dränering åkermark Skotningsarbeten, skog Konsulttjänster: Biobränsle projektledare inom affärsutveckling/rådgivning

4 Västeräng Lantbruk AB September 211 initierades ett utvecklingsarbete med syfte att påvisa och ställa adekvata frågor kring pollineringsarbeten och de möjligheter som kunde skönjas ELLER avsaknaden av möjligheter och bristen på fakta. Effekter i vitklöverodling under 211. Behov och resurser inte i fas vad gäller pollinering. Problematik bör belysas i helhetsperspektiv. Lantbruket är sålunda en enorm pollenresurs. Ökad volym blommande grödor kräver god pollinering för att nå maximal avkastning. Eller för att jämna ut avkastningsnivåerna.

5 Västeräng Lantbruk AB Med ökad volym av blommande grödor så som oljeväxter, klöverfröodlingar, åkerbönor, ärtor kan intäktsnivån inom växtodlingen öka eller säkerställas med optimerad pollinering. Dock krävs ökad tillgång på pollinerande insekter i fält, både vilda och tama. Synergieffekter och win-win-win koncept kan skapas och nås. Mångfald i olika lösningar och modeller krävs Möjlighet till ökad honungsproduktion och/eller pollen fångst. Fler olika affärsmodeller kan skapas.

6 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Medverkande Jonny Ulvtorp Matias Köping Jenny Henriksson Hans Eriksson Ingemar Fries Carl Crailsheim Den 16 maj 213 Alnarp

7 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters pollen skiljer sig i kvalitet Pollen påverkar det biets hälsa och förmåga att överleva

8 Hasse Eriksson lantbrukare Förstått vikten av biologisk mångfald Fler insekter behövs för pollineringstjänsten Insektsvänlig bekämpning av insekter hänsyn Pollinerande insekter som en del av verksamhetens planering win-win situation Tänka mer långsiktigt (icke omedelbar vinst) Faktabaserad tillämpad forskning Viktigt med en jämn medelskörd över tiden vad kan insekterna tillföra Fylla luckan i det blommande fönstret Synliggöra styrmekanismernas baksida grön öken

9 Jenny Henriksson Hushållningssällskapet Verifiera vilka blomsorter som har störst påverkan på bisamhället. Är det möjligt att få fram en optimal blandning av blomsorter Guidelines för optimal blandning för en positiv påverkan på insekter mångfalden har urholkats Samarbete mellan fler lantbrukare för att få ett bra blommande fönster i landskapet - Ökad lönsamhet

10 Matias Köping Nektarkalender det blommande fönstret - vad finns inte Olika grödor från år till år ett år god tillgång nästa år en grön öken Brist på nektarkällor i ett optimerat landskap - försening i utvecklingen av pollinerade insekters Försök med importerade pollineringsvänliga växter - Är det optimalt Borde inhemska växter prioriteras För 2 till 3 år tillbaka mycket betesdjur i jordbrukslandskapet Betesmarkerna läggs ner när boskapen försvinner - senare skog Minskad biologiskt mångfald vid avvecklingen av betesdjur Vad betydde betesdjuren?

11 Professor Ingemar Fries Litteraturstudien ger en bekräftelse på behovet av mer information Forskning sedan 1953 Finns en stor skillnad på näringsvärde (aminosyror) i olika pollensorter. Finns cirka 2 olika aminosyror Lysin är den viktigaste aminosyran

12 Professor Ingemar Fries Det finns en kunskapslucka om tillgången på mängden lysin i olika pollensorter. Kan finnas patogener i pollen Bina värderar inte kvalitén på pollen Finns det en koppling mellan ensartad pollen och binas överlevnad/hälsa? Binas kostcirkel har blivit sämre (gäller förmodligen även andra insekter)

13 Prof. Carl Crailsheim från Graz i Österrike talade på temat: Nutrition and health in honey bees Beståndsdelarna i pollen består av protein och fett. Lite fokus på fettet i pollen Binas näringsbehov/konsumtion är olika vid olika åldrar Dragbin behöver kolhydrater. När man ändrar på tillgången av födoämnen ändrar man också på styrmekanismerna i kupan.

14 Prof. Carl Crailsheim Avel. Vilka behov styr val av bimateriel Finns det behov som är bortglömda Två dåliga pollentyper kan tillsammans bli bra för bisamhället. 3-4 sorters pollen kan vara tillräckligt för att uppfylla bisamhällets behov av aminosyror Pollenersättning oklar positiv påverkan på bisamhället Extremt varierat innehåll mellan olika slags pollen

15 Prof. Carl Crailsheim Olika typer av pollen kan vara lättare eller svårare för bina att bryta ner i binas matsmältning Finns det skillnader i binas förmåga att mata yngel (dåligt pollen eller brist på pollen) Det behövs mer kunskap om pollenets innehåll Geografiska kopplingar mellan vinterdödlighet och pollentillgång

16 Paneldebatt med följande citat Finns förmodligen inget giftigt pollen för pollinerande insekter Är GMOpollen ett problem för bisamhället - följdproblem Ta initiativ till att forska och undersöka orsakerna till problem i bisamhällena kopplat till pollenets betydelse Hösten viktig period för pollentillgång i bisamhället förmåga till övervintring finns samband mellan vinterdödlighet och brist på bra pollen. Kan monokulturer vara ett grundproblem

17 Paneldebatt med följande citat Fanns det bra pollenkällor i de växter som saknas/försvunnit från jordbrukslanskapet Det finns skillnader i övervintringen mellan stad/tätortsmiljö och landsbygd, - Är det på grund av bättre pollentillgång i stad/tätortsmiljö Har aveln gjort bina vekare Samla all data om vinterdödlighet försök finna orsaker kombinera all data och information Regelverket sätter hinder gynnar inte den biologiska mångfalden Samarbete med andra organisationer till exempel jägarna

18 Efterdiskussion Finns ingen modern forskning om pollen Samla samtliga aktörer för att skapa en win-winwin situation Diskutera förutsättningarna för den biologiska mångfalden Vilken riktning skall vi jobba emot Vad vet vi Vad behöver vi veta Problematiken med bisamhällena och dess förmåga att utvecklas väl är likvärdig i Sverige, Norge Danmark och Österrike

19 Utvärderingsgruppen Hur ser det optimala jordbrukslandskapet ut ur insekternas perspektiv kopplat till lönsamhet Vilka växter har försvunnit i det öppna jordbrukslandskapet Vilket pollen försvann samtidigt Orsaker till försvinnandet Förändringen av landskapet Avsaknaden av betande djur Eget pollen som ersättningsfoder på våren och hösten - Eget bibröd Risk för spridning av patogener 3-4 växter kan täcka bisamhällets behov av pollen Vilka växter är det som gäller Vilka växter innehåller mycket lysin Undersökning av olika pollentypers näringsvärde proteininnehåll och fett

20 Utvärderingsgruppen Finns det en koppling mellan för många bisamhällen inom ett område och övriga insekters förmåga att överleva Finns det mekanismer som styr binas pollensamlande Finns det kontaminerat pollen med gifter i utsatta miljöer till exempel vägrenar förekomst av patogener Hur skall ett pollenersättningsmedel vara uppbyggt Vitaminer Mineraler Fett Soja - Aminosyror

21 Konsortiet för seminariet Konsortiet för seminariet Jordbruksverket LRF Skåne Partnerskap Alnarp JU INFO

22 Utvärderingsgruppen Följande deltog i utvärderingen av seminariet - Matias Köping, Alf Sjöberg - Christer Ledel, Håkan Nilsson - Asger Sögaard Danmark - Eli Aasen Norge

23 Deltagare seminariet Biodlingsföretagarna Danmarks Biavlerforening Norges Birøkterlag 119 deltagare i seminariet Mer information 6.aspx

24 Vågprojektet 4 vågar i Ransta 2 vågar i vind 2 vågar i lä 6 vågar i Kristianstad 3 vågar i vind 3 vågar i lä Ett tänkt försök till - Tyvärr så svärmade bisamhällena

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 2,5 2 1,5 1,5 -,5 8 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

36 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

37 2 Regn = mm Temp = grader 15 Vind = m/s Sol = 8 solsken 1 helmulet Relativ fuktighet 5 i % * 1,4,2 -,2 -,4 -,6 -,8 1 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

38 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

39 3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

40 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * juli 213 Västeräng Regn Temp Vind Sol Fuktighet KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Total lä Total vind

41 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

42 3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

43 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 2,5 2 1,5 1,5 -,5 21 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä 12 juli <3 13 juli <3 17 juli <3 15 juli >3 16 juli>3 18 juli >3 2 juli >3 21 juli >3 Total vind

44 2 Regn = mm Temp = grader 15 Vind = m/s Sol = 8 solsken 1 helmulet Relativ fuktighet 5 i % * 1 2 1,5 1,5 -,5 23 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

45 3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 1,2 1,8,6,4,2 -,2 -,4 -,6 27 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

46 3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 1,5 1,5 -, juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

47 25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5,8,6,4,2 -,2 -,4 3 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind

48 Vind mindre än < juli juli <3 lä 12 juli <3 vind 13 juli <3 lä 13 juli >3 vind 17 juli >3 lä 17 juli >3 vind Total lä Total vind

49 Vind mer än juli juli >3 lä 15 juli >3 vind 16 juli >3 lä 16 juli >3 vind 18 juli >3 lä 18 juli >3 vind 2 juli >3 lä 2 juli >3 vind 21 juli >3 lä 21 juli >3 vind Total lä Total vind

50 Sammandrag juli Lä mindre än 3 Lä mer än 3 Vind mindre än 3 Vind mer än 3 Total lä Total vind 5

51 Skördeskillnad / kupa Kilo lä Kilo Vind Differens 1 5

52 Skördeskillnad / kupa Kilo Pris per kilo Mer intäckt 2 1

53 1 3 juni 213 Kristianstad juni vind 1-1 juni lä 11-2 juni vind 11-2 juni lä 21-3 juni vind 21-3 juni lä Total vind Total lä -2

54 1 31 juli 213 Kristianstad juli vind 1-1 juli lä 11-2 juli vind 11-2 juli lä 21-3 juli vind 21-3 juli lä Total vind Total lä

55 Juni Juli 213 Kristianstad Juni vind Juni Lä2 Juli vind Juli lä Total vind Total lä Diff

56 Merskörd kilo Juni - Juli Per kupa kilo Kronor total juni juli Kronor kupa juni juli 5

57 Vad förväntas hända 214 Examensarbete - Försök med vågar, bikupor i rapsfält Försök av Trafikverket i Ransta med pollineringsvänliga växter på tryckbank till järnväg Fältvandring Odling av pollineringsvänliga växter i Nuntorp Jordbruksverket deltar Seminarium i Nuntorp - Liknande tema och föreläsare som i Alnarp Början av september November - Seminarium i Alnarp Tema knytning till biologisk mångfald öppet jordbrukslandskap

58 Tack för oss Hasse och Jonny

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.

Läs mer

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Optimering av pollinering och honungsproduktion Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping

Läs mer

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm

Läs mer

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Bin, skadegörare och neonikotinoider Bin, skadegörare och neonikotinoider Projektdirektiv BP2 BP3 Start Genomförande Avveckling Idé Förstudie BPFS Initiering Planering BP0 BP1 Avslut BP4 Projektets fulla namn är: Utveckling av en beredskapsstruktur

Läs mer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,

Läs mer

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Pollineringstjänster

Pollineringstjänster Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Bibatterier ökar biologisk mångfald Jordbruksinformation 2-2012 Bibatterier ökar biologisk mångfald Bibostäder ger bättre pollinering på din gård I projektet Mångfald på slätten initierar, demonstrerar och sprider vi kunskap om åtgärder

Läs mer

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Mångfaldsplan Jannelunds Gård Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Välkomna till Mittens rike

Välkomna till Mittens rike Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Blommande fältkanter. Ordlista

Blommande fältkanter. Ordlista Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24 Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbinas pollineringstjänster är 1,4 2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige. Därtill kommer värdet

Läs mer

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Jordbruksinformation 21 2007 Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100

Läs mer

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket

Läs mer

Finns det alternativ till införda humlor?

Finns det alternativ till införda humlor? Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin! Ansvarig: Mail: Marie Hannerstig marie.backstrom@utb.lund.se Telefon: 070-8726605 Rapport Gröna Skolgårdar projekt Hej! Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Biodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter

Biodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter Inlaga från biodlingsbranschen i Sverige till regeringens Livsmedelsstrategi 2016-2030, Sveriges Biodlares Riksförbund, Biodlingsföretagarna samt Honungsringen 2015 Stockholm september Bakgrund Svensk

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Svenska perenner till svenska pollinerare

Svenska perenner till svenska pollinerare Förstudie Svenska perenner till svenska pollinerare Klara Löfkvist och Marie Wändel 2017 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och målsättning... 3 Projektets genomförande... 3 Avgränsningar för projektet... 3

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation Till: Miljölandstingsråd Anna Wåhlström (MP) 2018-04- 3 Ekologisk kost- bra för hälsa och miljö? Dfr A:fP/(S 7- //* 7 Ekologiska ägg innehåller tre gånger

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar

Läs mer

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull

Läs mer

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling Landsbygds- 2020 nätverket samverkan för utveckling Jordbruk är både samspel med de naturliga ekosystemen och en påverkan på desamma, både positiv och negativ. Utan detta samspel och denna påverkan skulle

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft

Läs mer

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer