PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Transkript

1 PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Du ska skicka slutrapporten i elektronisk form tillsammans med ansökan om slututbetalning till den myndighet som har fattat beslutet om stöd. Skicka bilagorna 1 och 2 i original med post. Om du har fått projektstöd inom Leader kontakta ditt leaderkontor innan du skickar slutrapporten och ansökan om slututbetalning till länsstyrelsen. Kom ihåg att skicka en kopia av slutrapporten till ditt leaderkontor. A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Sveriges Biodlares Riksförbund Trumpetarevägen Mantorp Journalnummer E-postadress anette.irebro@biodlarna.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Jonny Ulvtorp Stenabyvägen Listerby Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) E-postadress jonny@ulvtorp.eu C. Sammanfattning av projektet C.1. Projektet genomfördes under perioden Från och med Till och med Var genomfördes projektet? I huvudsak i Kristianstadstrakten

2 Här ska du kort och konkret beskriva projektet Den svenska biodlingen har en inte utnyttjad utvecklingspotential, detta förhållande gäller även för Leaderområdet Skånes Ess biodlare. Projektägaren vill förbättra förutsättningarna för cirka 10 biodlare genom att tillföra nydigital vågteknik och använda den på ett för biodlingen nytt sätt. Erfarenheterna från detta projekt kan ha spridningseffekter till övriga biodlare Skälet till att projektidén har uppstått är en kombination av hög vinterdödlighet bland bisamhällen och biodlarnas intresse i att Våga Växa med sin verksamhet och därmed skapa ökad sysselsättning på landsbygden. Flera undersökningar som är gjorda av Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) visar att biodlarna vill utöka sina bisamhällen och växa samtidigt som vinterdödligheten begränsar tillväxten i branschen. Bakgrund Från hösten 2009 till sommaren 2010 har det som en förstudie genomförts Våga Växa grupper i Gävletrakten och i södra Sverige. Inriktningen på det nedlagda arbetet har koncentrerats till att få en ökad förståelse för vilka behov en biodlare denne behöver för att Våga Växa. Genom detta arbete har vi fått en mycket bättre bild över vilka insatser som krävs för den enskilde biodlaren. I det nedlagda arbetet har vi även uppfattat att det finns ett intresse bland flera biodlare att våga växa och skaffa sig fler bisamhällen. Vi har också uppfattat att det finns en grupp biodlare som vill växa från bisamhällen till ett innehav av cirka bisamhällen. Biodlaren har även behov av information om bisamhällets förändringar över vintern samt uppbyggnaden och förändringar på våren. Detta är inte möjligt att ta del av då bisamhället under den mörka delen av året inta skall störas i sin vintervila. I den traditionella biodlingen används inte den nya tekniken som ett hjälpmedel för att se om man med hjälp av den kan reducera några problemområden inom biodlingen. Det innovativa i projektförslaget är tillförsel av ny teknik i biodlingen och att grupper av biodlare inte har bedrivit sitt utvecklingsarbete i grupp utan svarat för den på egen hand. De biodlare som deltagit i förstudien har uppskattat möjligheten att i grupp komma fram till gemensamma lösningar. Denna kategori biodlare är målgruppen för projektets intentioner. Problembeskrivning Inom flera områden i Europa finns idag ett pollineringsunderskott av såväl jordbruksgrödor som faunan i övrigt. Denna tendens är ännu inte lika tydlig i Sverige men vi kan snart vara där om insatser inte görs för att motverka nedgången av pollineringen. För pollinering av till exempel raps behövs två bisamhällen per hektar och professionell fruktodling kan inte bedrivas utan pollinering av honungsbin. Med fullgod pollinering kan skördeökning i raps och ryps bli 15-20%. Rapsens roll som energigröda kommer att öka. Enligt nuvarande målsättning skall rapsodlingen öka från c:a hektar till cirka hektar. Målgruppen för projektet är 10 biodlare som Vågar Växa. Projektets mål och förutsättningar. Vi vill uppnå följande: Genom projektverksamhet utveckla biodlare så att de Vågar Växa. Genom att använda ny teknik/metoder följa bisamhällets utveckling i realtid. Går det att minska vinterdödligheten genom att förändra biodlarens arbetssätt med hjälp av ny information. Går det att öka honungsskörden och lönsamheten genom den insamlade informationen. Genom projektet skapa modeller för andra grupper av biodlare. Det kommer att finnas möjligheter för övriga biodlare att följa projektets resultat. Projektet är både nytt och innovativt enär liknande projekt inte är bedrivet förut De deltagande biodlarna ökar sitt innehav av bisamhällen D. Målgruppen vem riktade sig projektet till Personer eller grupper Biodlare som vill utöka sin biodling På vilket sätt har de fått nytta av projektet? Ökad information och kunskap samt att dela information med andra biodlare. E. Genomförandet av projektet E.1. Varför ville ni genomföra projektet Flera biodlare hade redovisat att det fanns behov av information som det inte fanns tillgång till på ett säkert och enkelt sätt. I projektet ville vi med hjälp av ny digital vågteknik som går att avläsa via mobilteknik där informationen registrerades på en hemsida. Vi ville även undersöka möjligheterna att förbättra överlevnaden bland bisamhällena samt att försöka öka medelskörden av honung hos den enskilde biodlaren. Med vågarna kunde biodlaren följa förändringar i bisamhället under hela året, vad som sker i bisamhället från oktober till mars kan biodlaren enbart gissa eftersom man inte vill störa bisamhället under denna period. Den information som det finns behov av är följande: I vilken takt drar bisamhället ner sitt vinterfoder Fanns det skillnader mellan olika bisamhällens takt att dra in sitt vinterfoder

3 Hur länge lägger olika bisamhällen ägg på hösten, innebär det då att bisamhället anstränger sig för mycket och tappar i övervintringskraft. I vilken takt förbrukar bisamhället sitt vinterfoder Hur mycket vinterfoder återstår det när bisamhället börjar växa i februari. Kommer det att räcka säsongen ut Räcker vinterfodret i samband med vårutvecklingen fram tills det att det finns dragväxter i naturen. Risk för att bisamhället inte överlever I vilken takt drar bisamhället in ny nektar när dragsäsongen börjar. Vid dåligt väder och långa uppehåll i dragperioden räcker honungen i bisamhället då till att överleva på. Går det att optimera dragförhållandet för bisamhället med insamlad information. Förmodligen fanns det fler frågeställningar som kunde ställas när deltagarna fick tillgång till mer information att bearbeta. Den insamlade informationen från flera vågar kunde utvärderas och analyseras av samtliga deltagare i projektet. E.2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personer) Kön Antal Beskriv deras roll i projektet Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken. Män 9 Deltagare i projektet Sveriges Biodlares Riksförbund 1 (2) Deltagare i projektet Sveriges Biodlares Riksförbund E.3. Hur har ni förankrat projektet? Deltagarna har kontinuerligt rapporterat i sina respektive föreningar om projektets framåtskridande Underlag från försök gjorda inom projektet har delgivits till Nätverkets för biologisk mångfald (här ingår de flesta nationella organisationerna med anknytning till ämnesområdet) samt vid redovisningar av nationell karaktär E.4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Om, vilka Informationen från projektet har redovisats för följande organsiationer - Jordbruksverket projekt Mångfald på slätten - Trafikverket - Biodlingsföretagarna - Sveriges Biodlares Riksförbund - Partnerskap Alnarp - Lantmännen - Svensk Raps - LRF - SLU - Flera Hushållningssällskap - Naturbruksgymnasiet i Nuntorp - Lunds Universitet Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Om, med vilka De flesta deltagarna i detta projekt har fottsatt med projektverksamhet inom ett annat projekt. Inriktningen på det projektet är insamling, förädling av pollen samlade av bisamhällen. Förmodligen hade inte detta projekt uppstått om vågprojektet inte hade kommit tillstånd E.5. Vad har ni genomfört i projektet?

4 Vi har bildat en Våga Växa grupp med 10 biodlare samtliga biodlare har under projektperioden varit aktiva och bidragit till projektets framåtskridande Målsättningen för de deltagande biodlarna var att de skulle öka sitt antal bisamhällen med15 %. Våren 2011 hade de deltagande biodlarna 274 bisamhällen tillsammans, hösten 2013 vintrade biodlarna in 406 st. bisamhällen, en ökning med cirka 48%. Gruppen har under projektperioden genomfört flera projektmöten utifrån gruppens behov av möten Samtliga biodlares vågar har under projektperioden varit uppkopplade till SBR:s hemsida där det dagligen varit möjligt att läsa av eventuella förändringar i bisamhällena. Informationen på hemsidan har varit tillgänglig för Sveriges samtliga cirka biodlare och även för övriga besökare som är intresserade av information om biodling. Under den större delen av projektperioden har resultaten från vågarna haft en snabblänk från hemsidans första sida. Med den information som vi har erhållit i diskussioner med andra biodlare så har intresset för vågarnas information uppskattats. När utvecklingen av projektet skedde så restes det en fråga om det var möjligt att med hjälp av informationen från vågarna att förstå/minska vinterdödligheten. Med den information som vi erhöll var det inte möjligt att läsa av olika effekter som påverkade vinterdödligheten. Antalet vågar var för litet för att det skulle vara möjligt att på ett relevant sätt göra bedömningar av erhållen information. Under sommaren 2012 genomfördes försök med 4 vågar i samma fält i det öppna jordbrukslandskapet i Ransta norr om Västerås. Här fann vi att det under blåsiga dagar med en vind på mer än 3 sekundmeter gav en sämre skörd än dagar med mindre än 3 sekundmeter. De dagar som vi analyserade hade dagligen i övrigt likvärdiga väderdata. I projektet tog vi en diskussion om vi kunde finna samma information från vågarna i Kristianstadstrakten. Vi försökte även att jämföra informationen i de olika vågarna men det gav ingen tydlig bild på grund av att vågarna inte stod tillräckligt geografiskt nära varandra. Vi beslöt då att under sommaren 2013 genomföra ett likvärdigt försök i Kristianstad med 6 vågar i samma fält. Några av biodlarna flyttade sina vågar till försöksfälten och dessa användes i försöken. Dessa försök jämte försöken i Ransta sommaren 2013 gav mycket intressant information och vi kan se att det finns ett samband mellan vindens påverkan på bisamhällen jämfört med bisamhällen som är placerade i lä. Statistik och informationen från vågarna finns i bilaga 1 Utifrån erhållna resultat från projektet ser vi i nuläget inga möjligheter att ge förslag på rådgivningsmateriel. På grund av att vi är i behov av mer försök för att nå ett mer precist resultat. E.6. Har något gått bättre än planerat? Vågarna har tekniskt fungerat bra under projektperioden Vi fick fram resultat/information med hjälp av vågarna som biodlarna annars inte skulle fått tillgång till. Delar av informationen var ny för biodlarna och har utvecklat den enskilde biodlaren Sommaren 2013 samlades flera vågar på samma fält och bisamhällena kom från 1 biodlare. Samling av vågarna på ett ställe gav en bra bild av bisamhällets förmåga att samla nektar från samma fält där enskilda bisamhällen var utsatta för mer vind än andra. Under 2013 samlades 6 vågar och bisamhällen inom samma geografiska område vilket resulterade i att bra statistiska värden togs fram. Detta försök var ett av två försök som gjordes för första gången i Sverige, det andra försöket gjordes i Mellansverige. Här finns möjligheter att jämföra statistiskt underlag från flera försök. Antalet bisamhällen har ökat sedan projektet startades. Ökningen uppgår till 48 % trots att vissa biodlare har drabbats av en högre vinterdödlighet än normalt E.7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Under åren 2011 och 2012 var vågarna placerade hos de enskilda biodlarna. När vi jämförde informationen från samtliga vågar med en stor geografisk spridning var det svårt att tolka informationen. Hemsidan där informationen för de enskilda vågarna kunde avläsas fungerade periodvis minde bra. Problemet låg utanför vår kontroll Det var svårt för gruppen att hitta/utveckla mätmetoder som gav en tillfredställande information. Nästa problem var, dels hur skall man förstå och tolka den dels att förstå helheten och dess tolkningar. Regnmätare påkopplad till vågarna kunde givit mer information. Vinterdödlighet ställde till problem för några biodlare trots det ökades antal bisamhällen från starten våran 2011 till projektets avslut hösten F. Projektets mål och resultat F.1. Vilka resultat skapade projektet? Ett tydligt djupt och bra samarbete inom gruppen och mellan gruppens medlemmar har skapat ett mycket kreativt och utvecklande samtalsklimat. Deltagarna har varit mycket öppna med sina erfarenheter/kunskaper från biodlingen i stort och samtliga deltagare har fått värdefull information som har underlättat för den enskilde biodlaren i dess vardag. Placeringen av bigårdar har förmodligen en större betydelse än vad som är den gängse uppfattningen, speciellt när det

5 gäller vindens påverkan på bisamhällets förmåga att samla nektar. Sammafattningsvis har projektet till vissa delar skapat fler frågor än vad det givit svar på Hämtar bin nektar och pollen på samma ställen eller är det skillnad mellan bisamhällen Vilken påverkan har vinden på bisamhällets förmåga att samla nektar Är det möjligt att i det öppna jordbrukslandskapet avgränsa vindens negativa påverkan på bisamhället Hur skall ett gott vindskydd vara utformat, både vad det gäller naturliga vindskydd eller på plats skapade artificiella vindskydd Vi fick fram en skördeökning i de bisamhällen som var placerade i lä jämfört med bisamhällen som var påverkade av vinden. Hur skall informationen tolkas och hur relevant är den över en längre period. Förmodligen skulle försöken göras över flera år för att få fram bättre statistiskt underlag. F.2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Resultat Är målet uppfyllt? (/) Rekrytera deltagare till gruppen I projektet deltog det förväntade antalet biodlare Inköp av vågar Till projektet inköptes förväntat antal vågar Genomföra projektmöten med Biodlarna träffades utifrån det gruppen behov av möten som skapades inom projektet Dokumentera den enskilde Informationen dokumenterades Delvis biodlarens vidtagna åtgärder men det gick inte att få fram jämförbar information Kontinuerlig utvärdering av informationen av vågarnas information från hemsidan Beskriva eventuellt uppkomna behov av rådgivningsmateriel Vi fick in mycket information från vågarna där bisamhällets dragförmåga varierade utifrån vädersituationen Den information projektet skapade är mycket intressant men det behövs mer försök för att informationen kan utgöra en bas till rådgivning Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsak En av projektets tankar var att med hjälp av vågarna kunna minska vinterdödligheten. Tyvärr fungerade denna teori inte fullt ut. F.3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? / Om, på vilket sätt? Funktionshindrade Hållbar utveckling Projektet bidrar till en ökad förståelse för pollineringens behov Integration Kompetenshöjning Samtliga deltagare har fått ökad kompetens inom biodlingen Jämställdhet I en traditionell manligt dominerad verksamhet har kvinnor deltagit Miljö Ökad kunskap om miljön koppling till bisamhällets välmående Ungdomar F.4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut?

6 Mätbara resultat Antal nya företag Antal nya produkter Antal nya tjänster Resultat direkt efter projekt Kommentera och beskriv Antal nya tekniker 1 Ny teknik i en traditionell verksamhet, antalet vågar ökade mycket kraftigt i Sverige genom projektets insatser Antal nya nätverk och mötesplatser 1 Deltagarna förväntas att träffas efter projektets slut Män Antal bevarade arbetstillfällen Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Totalt antal nya övernattningar per år Antal nya övernattningar för besökare från andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år Män Män G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert leaderområde (andra än de i tabellen ovan) Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentar H. Hur har ni spridit projektets resultat? Projektets resultat har spridits vid ett flertal tillfällen Distriktsmöten i Blekinge biodlarförening Sveriges Biodlares riksförbundsmöten Biodlingsföretagarnas årsmöte Danmarks Biavelsförening seminarium Norges Birökterlags representant Till samtliga deltagande organisationer som ingår i Nätverket för Biologisk mångfald J. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Informationen från försöken med vågarna kopplat till bisamhällets dragförmåga i jämförelse med vindens påverkan har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt Med den information om dragförhållanden som projektet resulterade i har inte skapats tidigare i Sverige eller i de länder som projektledaren har varit i kontakt med K. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat Det pågår en kontinuerlig diskussion att finna fortsatt finansiering för arbetet som är påbörjat inom projektet, det finns många frågor att få svar på. Nätverket för Biologisk Mångfald uppmuntrar till fortssatt försöksverksamhet. Förmodligen kommer det att genomföras ett exjobb sommaren 2014 L. Bilagor

7 Eventuellt material som ni har tagit fram i projektet, som till exempel,broschyrer, filmer, bilder eller annat material som ni har tagit fram för att marknadsföra ert projekt. Bilaga 1 Godkännande om publicering av kontaktuppgifter Bilaga 2 Slutredovisning av projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredband