PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Transkript

1 PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Du ska skicka slutrapporten i elektronisk form tillsammans med ansökan om slututbetalning till den myndighet som har fattat beslutet om stöd. Skicka bilagorna 1 och 2 i original med post. Om du har fått projektstöd inom Leader kontakta ditt leaderkontor innan du skickar slutrapporten och ansökan om slututbetalning till länsstyrelsen. Kom ihåg att skicka en kopia av slutrapporten till ditt leaderkontor. A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Lantbrukarnas Ekonomi AB Industrivägen 12 Box Sandviken Journalnummer E-postadress hakan.johansson@lrf.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress David Levrén Lantbrukarnas Ekonomi AB Industrivägen 12 Box Sandviken E-postadress david.levren@lrf.se Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) C. Sammanfattning av projektet C.1. Projektet genomfördes under perioden

2 Från och med Till och med Var genomfördes projektet? Siljansbygden, Dalarna. I kommunerna Gagnef, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen. Här ska du kort och konkret beskriva projektet Syftet med projektet har varit att utveckla och testa former för upphandling av kött till kommunala kök från betesmarker med kommunala intressen. Projektets upgift är att visa vilka mervärden betesdjuren för med sig och vad det skulle kunna innebära för vinster för en kommun som väljer att hitta en lösning som ger möjlighet att köpa in lokalproducerat beteskött. Projektet har jobbat med att hitta de organisatoriska formerna för en sådan lösning samt att peka ut lämpliga områden och att reda ut hur kommunen kan hantera frågorna utan att gå emot Lagen om offentlig upphandling (LOU). D. Målgruppen vem riktade sig projektet till Personer eller grupper 1: Tjänstemän och politiker i de deltagande kommunerna 2: Lantbrukare med intresse för eller redan etablerad betesbaserad nötköttsproduktion På vilket sätt har de fått nytta av projektet? 1: Ny kunskap om hur kommunens livsmedelsinköp kan bidra till ökad biologisk mångfald, attraktivare boende/besöksmiljöer samt ett ökat lokalt företagande. 2: Mer kunskap om vad som styr kommunernas livsmedelsinköp. Utvecklade relationer med tjänstemän och politiket på kommunerna. I vissa fall möjligheter att lämna anbud på skötsel av kommunalt ägda nötkreatur. E. Genomförandet av projektet E.1. Varför ville ni genomföra projektet Nötköttsproduktionen i Dalarna och i landet som helhet minskar. I Dalarna är det mycket ovanligt, Rättviks kommun undantaget, att nötkött producerat i Dalarna hamnar i de kommunala köken. Det öppna odligslandskapet är värdefullt för såväl fastboende som besökare, det är en del av Dalarnas kulturlandskap och det är direkt kopplat till arbetstillfällen inom lantbruket. Vi ville öka förståelsen för kopplingen mellan kommunernas livsmedelsinköp, jordbrukslandskapet och sysselsättningen. Vidare ville vi se om kommunen på något sätt kunde ställa krav på att det nötkött som köps in kommer från djur bidragit till att hålla betesmarker i närområdet öppna. Vår förhoppning var att vi genom att samarbeta med flera olika aktörer skulle kunna komma fram till nya sätt att upphandla nötkött. E.2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personer)

3 Kön Antal Beskriv deras roll i projektet Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken. Män 4 Styrgruppsledamöter LRF, LAG, Rältagården Lantbruk Män 1 Arbetsgrupp Leksands kommun Män 2 Upphandlare Leksands, Rättviks kommun Män 3 Markansvariga Gagnef, Mora, Leksand och Orsa kommuner. Män 1 Kostchef Rättviks kommun Män 5 Kommunchefer Gagnef, Rättvik, Älvdalen, Leksand och Orsa kommun. Män 3 Kommunalråd ochvice kommunalråd (även kommunstyrelsen har 2st Mora, Älvdalen, deltagit) Män 2 Näringslivssamordnare/chef Orsa Män 2 Landsbygdsutvecklare Rättvik, Älvdalen Män 10-20st Ledamöter LRF:s kommungrupper Gagnef, Rättvik, Älvdalen, Leksand, Mora och Orsa kommun. Män 2 Upphandlingsansvarig och upphandlingsjurist LRF och LRF Konsult Män 1 Upphandlingsjurist SKL Män 1 Lantbruksrådgivare LRF Konsult 3 Styrgruppsledamöter Gagnef och Mora/Orsa Kommun, LRF 5 Arbetsgrupp WWF, Orsa, Mora, Älvdalen, Gagnef kommun. 4 Upphandlare Leksand, Gagnef, Mora, Älvdalens kommun. 1 Markansvariga Älvdalens kommun 5 Kostchefer Leksand, Gagnef, Mora, Orsa och Älvdalens kommun. 1 Kommunchefer Mora kommun 5 Kommunalråd och Vice kommunalråd (Även kommunstyrelserna har Mora, Rättvik, Leksand, Orsa, varit delaktiga) Gagnef. 4 Näringslivssamordnare/chef Gagnef, Älvdalen, Leksand, Mora 3 Landsbygdsutvecklare Gagnef, Orsa/Mora, Älvdalen 10-20st Ledamöter LRF:s kommungrupper Gagnef, Rättvik, Älvdalen, Leksand, Mora och Orsa kommun. 1 Upphandlingsjurist LRF Konsult 3 Husdjursrådgivare Taurus, Växa 1 Lantbruksekonom Hushållningsällskapet E.3. Hur har ni förankrat projektet? Information wia webb Utskick på särskild e-postlista och till samtliga LRF medlemmar i området. Nyhetsbrev. Besök med presentationer i samtliga LRF:s kommungrupper i området, besök med presentation för alla kommunstyrelser. Ett första möte med landsbygdsutvecklare från alla kommuner för att presentera och diskutera projektet och för att skapa en väl förankrad arbetsgrupp. Landsbygdsutvecklarna i kommunerna har haft en samordnande funktion. Presentationer vid ett antal lokalavdelningsårsmöten (LRF) samt för Dala-Gästrike köttklubb. E.4. Vilka har ni samarbetat med?

4 Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Ja Om Ja, vilka SKL, Hushållningssällskapet, Taurus, Växa, WWF, Örebro kommun, Borlänge kommun, Östersunds kommun, Hedemora kommun, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Vansbro kommun, Miljöstyrningsrådet, Siljans Chark. Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Ja Om Ja, med vilka Bättre samarbeten mellan några av kommungrupperna och kommunerna. Utvecklade relationer mellan kommun och Taurus och Växa. Utvecklade relationer mellan LRF och samtliga inblandade aktörer, mest tydligt i samarbetet med de medverkande kommunerna. E.5. Vad har ni genomfört i projektet? Arbetsgruppen har träffats för totalt 7st protokollförda möten, styrgruppen har träffats för totalt 9st möten. Utöver detta har möten hållts med kommunstyrelser, LRF kommungrupper, Dala-Gästrike Köttklubb samt ett stort antal möten i olika konstellationer i kommunerna beroende på hur arbetet har fortskridit. Arbetsgruppens första uppgifter blev att reda ut vilka olika delar som skulle komma att påverka en ny upphandlingsmodell. Tillsammans med experter i de olika kommunerna och med Anna Jamieson på WWF tog vi reda på mer om markfrågor, kostpolicys, skolsamarbeten, inköpsvolmer, priser, betesmarksdefenitioner och upphandlingsregler. Det som inledningsvs planerades som en större inventering av potentalen i betesköttsproduktion och aktuella volymer nötkött gick över till att handla mer om att hitta en möjlig upphandlingsmodell och ett sätt att testa denna i skarpt läge. En analys av effekten av en ny upphandlingsmodell gjordes men vi såg det därefter som prioriterat att nå fram med ett test snarare än att försöka få till en total förändring av samtliga kommuners nötköttsinköp. Arbetsgruppen tog fram ett förslag till upphandlingsmodell som bygger på att kommunen köper in djur och upphandlar skötsel, slakt och förädling av dem. Till hjälp i skapandet av modellen hade vi jurister från SKL (Sveriges kommuner och landsting) och LRF Konsult samt lantbruksekonomer och analytiker från Hushållningssällskapet och LRF. Modellen och effekterna av den presenterades i en delrapport som kom ut i maj När delrapporten var klar planerade arbetsgruppen för presentationer för samtliga kommunstyrelser och LRF:s kommungrupper. Presentationerna genomfördes under hösten Målet med detta var att visa att vi nu kunde presentera en modell som fungerade. Vi hade uppfyllt projektets syfte avseende att ta fram en modell som ger möjlighet för en kommun att upphandla markvård med betande djur och att tillvarata det kött som producerats i samband med markvården. Nu återstod att se om någon av kommunerna var intresserade av att gå vidare med projektets tredje syfte, att testa och definiera upphandlingskriterierna. Under slutet av 2013 och början av 2014 jobbade vi vidare mot ett test av modellen i fyra av sex medlerkande kommuner. Rättvik var inte intresserade eftersom de redan äger egna djur och därmed är självförsörjande via naturbruksgymnasiet. Leksands kommun var inte intresserade av att gå vidare mot ett test av projektmodellen. Leksands kommun ägde dock sedan tidigare egna nötkreatur och efter diskussioner som sattes igång i projektet så valde kommunen att förändra förädlingskedjan och ta tillbaka köttet från de djur som skickas till slakt. Under våren 2014 var Orsa kommun först ut med att testa projektmodellen då de köpte in åtta nötkreatur och upphandlade skötseln av dessa. Vid projektets slut hade även Mora kommun tagit beslut att gå vidare mot ett test och Gagnef och Älvdalens kommuner har visat intesse men inte tagit några beslut. E.6. Har något gått bättre än planerat? Projektet har blivit långt mer uppmärksammat i media än vad vi räknat med. E.7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Det har i vissa fall varit svårt att få grepp om vilka personer som har möjlighet att driva på viktiga frågor i kommunerna. Ibland har vi i arbetsgruppen upplevt det som om det är svårt att få kommunikationen mellan tjänstemän på olika enheter i kommunerna att fungera effektivt. Det har ibland vart svårt att driva på kontinuerligt eftersom projektet har berört så många men endast haft en projektledartjänst på 40%. Rapportering av tid i projektdagböcker har tagit mycket tid pga många inblandade och många som endast gjort några få timmar. Vi har inte alls nått upp till de nivåer av ideell tid som vi budgeterat för, detta beror på att vi behövt fokusera på upphandlingsmodellen och inte förän den var klar var det aktuellt att informera och involvera lantbrukarna. Vi ville inte ta för mycket ideella resurser i anspråk innan vi viste att projektidén faktiskt skulle kunna leda till affärer. Den ursprungliga idén om att hitta en upphandlingsmodell där krögare och kommuner samarbetar fick vi tyvärr förkasta på gund av att den lösning vi hittade inte möjliggjirde att köttet kok någon annan än kommunerna till del. F. Projektets mål och resultat F.1. Vilka resultat skapade projektet? Framtagen modell för upphandling av betestjänster och nötkött. Start av test av modellen skedde i anslutning till projektets avslutande. F.2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?

5 Mål Resultat Är målet uppfyllt? (Ja/) Identifierad och målbeskriven Mer än 60ha målbeskrivet Ja areal Deltagande i utbildning om Fler än 18st deltagare Ja LOU. Modell för sortering av Förändrad modell som inte Ja (om än något förändrat) styckdetaljer till olika innehåller olika kundkategorier. kundkategorier som har ett Olika modeller för sortering av samband styckdetaljer har dock diskuterats och testas nu i kommunerna. Deltagande i upphandling Den 12/ skrevs avtal via Ja direktupphandling mellan Orsa kommun och en lantbrukare om skötsel av kommunalt ägda djur. Formella samarbetsavtal (2st) Avtalet (ovan) i Orsa är det avtal Ja delvis. som vi i dagsläget känner till att det skrivits under i direkt koppling till projektet. Utöver detta vet vi att diskussioner mellan lantbrukare kommit upp i samband med att projektet lanserade en mall för avtal om skötsel av andras djur. Det är möjligt att de av projektet framtagna avtalsmallarna använts utom vår kännedom Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsak Projektmodellen blev klar så sent i projektet att endast en kommun hann testa modellen och därmed skriva avtal innan projektslut. F.3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Ja/ Om Ja, på vilket sätt? Funktionshindrade Hållbar utveckling Ja Ökade möjligheter för lokal mat och därmed ökad biologisk mångfald. Integration Kompetenshöjning Ja Ökade kunskaper om upphandling och lantbruk hos kommunala företdädare Jämställdhet och lantbrukare. Miljö Ja Modellen ger kortare transporter, ökad biologisk mångfald, öppet landskap. Ungdomar F.4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut?

6 Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentera och beskriv Antal nya företag 0 Företagen finns det är lönsamhet som saknas Antal nya produkter 1 Kommunala kor är ingen ny produkt men projektmodellen där skötsel och förädling upphandlas ger en ny produkt i form av kött från kommunalt ägda betesdur som fötts upp och förädlats av lokala entreprenörer. Antal nya tjänster 1 Tjänsten som nu erbjuds är skötsel av kommunala kor. Antal nya tekniker 0 Antal nya nätverk och mötesplatser 1 Vi har mestadels utvecklat redan befintliga nätverk. Men gruppen såm består av projektledare, arbetsgrupp, styrgrupp och olika företrädare för LRF och kommunerna får anses vara ett nyetablerat nätverk. Att dela upp dem i mindre enheter, för att få fler "nätverk" är möjligt men inte meningsfullt. Yngre än 25 år - Projektet kan inte anses ha påverkat arbetstillfällens eventuella bevarande eller ökning. Projektmodellen kan eventuellt leda till nya eller bevarade arbetstillfällen men det är för tidigt att säga något om det nu. Vi känner dock till flera exempel där Män personer har presenterat planer på att starta upp verksamhet med inspiration av Antal bevarade arbetstillfällen de diskussioner som förts i projektet. Dessa personer säger sig känna sig mer intresserade av att starta upp verksamhet nu när kommunen visat ett större intresse för den lokala livsmedelsproduktionen. Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Män Män Yngre än 25 år - - Yngre än 25 år - - Yngre än 25 år - - Yngre än 25 år 0-25 år eller äldre 10 - Yngre än 25 år 0 25 år eller äldre 9 Totalt antal nya övernattningar per år 0 Antal nya övernattningar för besökare från 0 andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år 0 Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år 50 Studieresor har arrangerats bland annat från Jämtland för att besöka Mora och Orsa kommuner med anledning av derzs arbete med projektet. Dessutom har flera andra personer och grupper besökt de olika kommunerna men det är inget vi har exakta noteringar om. G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert leaderområde (andra än de i tabellen ovan) Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentar H. Hur har ni spridit projektets resultat?

7 Via och LRF Gävleborg och Dalarnas kommunikationskanaler (nyhetsbrev etc). Vi planerar för en sammanfattning av slutrapporten att ge ut tillsammans med delrapporten och de avtalsmallar vi har tagit fram. J. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Det är viktigt att lära känna de organisationer du ska samarbeta med. Vi valde att gå via landsbygdsutvecklarna och det har varit framgångsrikt i de flesta fall. Vi upplever det som att det personliga engagemanget hos enskilda politiker och tjänstemän har mycket stor påverkan på möjligheterna att lyckas komma framåt. Tjänstemän med samma titel i olika kommuner kan skilja sig väldigt mycket i fråga om vilka möjligheter de anser sig ha i att engagera sig i ett nytt projekt. Här är det viktigt att försäkra sig om att projektet verkligen är förankrat och att de tjänstemän du har för avsikt att samarbeta med har fått klart från sin chef att det är menigen att de ska avsätta tid för projektet. Det kan vara nog så svårt när det är många involverade men nödvändigt för att nå framgång. Det har varit ytterst sällsynt att tjänstemän som inte noga involverats i projektet tagit några initiativ eller svarat på e- post i någon större utsträckning. Vår erfarenhet är alltså att det är bättre att hitta några få kommunala företrädare som är intresserade av frågorna och som har fått ok på att avsätta tid. Att försöka få ett större engagemang genom att sprida information till fler och skicka ut frågor via e-post har i vårat fall inte känns effektivt. K. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat En kommun är redan igång med ett test och minst en till är på gång. Vi vill sprida projektets resultat utanför projektområdet och har goda förhoppningar om att det ska lyckas då flera kommuner har hört av sig under projektets gång och är intresserade av att ta del av slutresultatet. Kontakten mellan kommunerna och LRF har tidigare skett, och kommer fortsätta via LRF:s kommungrupper. L. Bilagor Eventuellt material som ni har tagit fram i projektet, som till exempel,broschyrer, filmer, bilder eller annat material som ni har tagit fram för att marknadsföra ert projekt. Bilaga 1 Godkännande om publicering av kontaktuppgifter Bilaga 2 Slutredovisning av projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredband