PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Transkript

1 PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Du ska skicka slutrapporten i elektronisk form tillsammans med ansökan om slututbetalning till den myndighet som har fattat beslutet om stöd. Skicka bilagorna 1 och 2 i original med post. Om du har fått projektstöd inom Leader kontakta ditt leaderkontor innan du skickar slutrapporten och ansökan om slututbetalning till länsstyrelsen. Kom ihåg att skicka en kopia av slutrapporten till ditt leaderkontor. A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Kullorna Ek.förening, C/o Karin Bogg Gåsvarvsvägen 121A, Älvdalen Journalnummer E-postadress karin.bogg@gmail.com B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Karin Bogg Gåsvarvsvägen 121A Älvdalen Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer (även riktnummer) E-postadress karin.bogg@gmail.com C. Sammanfattning av projektet C.1. Projektet genomfördes under perioden

2 De kan Från och med Till och med 1/ / Var genomfördes projektet? På internet och i Dalarna Här ska du kort och konkret beskriva projektet Bakgrunden till projektet var att lokala matproducenter är svåra att hitta. Dessutom behöver de kunna sälja direkt till konsumenterna för att öka lönsamheten. Planen var att hitta ett effektivt/flexibelt sätt att visa var de lokala matproducenterna finns och vad de har. Tanken var också att de som vill vara mera aktiva på webbplatsen ska själva kunna vara det och byta ut bilder och produkter efter årstid. Webbplatsen måste förbli en levande och intressant sida. En stor svårighet är att producenterna har så väldigt olika behov. En del har många olika förädlingsprodukter och dessutom lite boende och kanske möteslokaler på sina gårdar. Andra har en råvaruprodukt som tex potatis. Bredden hos matproducenterna/gårdsbutikerna är enorm. Det var en stor utmaning att hitta en form där alla skulle kunna komma till sin rätt och samtidigt skulle webbplatsen ge en tydlig bild både var de befann sig geografiskt och även kunna ge en bra bild av matproducenten. De ska vara sökbara efter olika märken som tex Krav,mm. Matproducenter är många gånger osynliga även för lokalbefolkningen, näringslivskontoren vet ofta inte vilka som finns. Att producenterna skulle kunna hantera den lika enkelt som att själva lägga in en Blocket annons var också ett mål i projektet, detta för att vi har så många olika matsäsonger och det är viktigt att det händer något på sidan annars kommer inte besökarna tillbaka. Projektet är genomfört så till vida att webbplatsen finns och fungerar och många producenter är inlagda. Sedan blir det ett långsiktigt gemensamt åtagande att göra känt och ett ständigt pågående arbete att utveckla sidan och uppdatera den. Många webbsidor blir fort inaktuella, därför finns det en inlagd tidsgräns, då tvingas man uppdatera sidan och hålla den aktuell. Arbete kommer att fortsätta efter projekttiden. Förhoppningsvis blir det ett Blocket för lokala matproducenter, lite mera långsiktigt deltagande än på Blocket. Producenterna ska ha valmöjlighet att vara med på årsbasis och visa att de tex producerar potatis och morötter, eller om de vill ha möjlighet att visa flera produkter med bilder och text så går även det. De aktiva får gärna ha sk kampanjer under viss tid. Sidan innehåller alla möjligheter. Vill de visa något intressant med en kort video så går även det. Upplägget borde kunna passa de flesta behov och kategorier som bönderna har. erbjuder: -Synlighet på kartbild över Dalarna/Sverige - Synlighet under kategori: tex gårdsbutik, fisk, kött, bröd, boende - Valfrihet med annonstid - Valfrihet en eller flera produkter, olika omfattning. - Valfrihet om de själva vill sköta sin del och få en egen inloggning till sin sin bit. - Möjlighet att göra kampanjer, ger bättre synlighet på sidan. - under den tid de betalat för kan se själva byta produkter och texter så ofta de vill om de har egen inloggning. Behöver de hjälp med detta kan de även få det - ett effektivt sätt att marknadsföra sig i ett nätverk - desto flera som är med desto mera säljer man direkt/indirekt via D. Målgruppen vem riktade sig projektet till Personer eller grupper Matproducenter och deras konsumenter som lokalbefolkning, besöksnäring och restauranger. På vilket sätt har de fått nytta av projektet? 1. Ökad synlighet av producenter. 2. Lättare att hitta rent geografiskt och informationsmässigt. 3. På sikt bör det bli ökad lönsamhet. E. Genomförandet av projektet E.1. Varför ville ni genomföra projektet 1. Matproducenter är upptagna av att producera 2. De flesta näringslivskontor i Dalarna vet inte vilka som är lokala matproducenter och/eller gårdsbutiker i deras kommun. Hur ska alla andra veta? 3. Vill erbjuda ett relativt enkelt och billigt sätt att bli synlig på webben. Nätverksmarknadsföring. E.2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personer)

3 Kön Antal Beskriv deras roll i projektet Män 0 Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken. Kvinnor 4 Projektledare, praktikant, bollplank, bollplank Boggs i Älvdalen, ek.fören Kullorna, Älvd Kommun, Smaklandet Dalarna. E.3. Hur har ni förankrat projektet? Projektet har presenterats i tidningar, företagarfrukost, radion. Många samtal och även besök hos producenter. E.4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Om Ja, vilka Smaklandet, Lrf, Näringslivskontor, ffa producenter Ja Nej Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Ja Nej Om Ja, med vilka Nu när själva knutpunkten är fungerande så kan det lite längre fram bli aktuellt med samarbeten med andra matorganisationer. Det är ett framtidsmål. E.5. Vad har ni genomfört i projektet? Vi har genomfört det som angivits i projektplan. E.6. Har något gått bättre än planerat? ger flera möjligheter för producenter än vi hade hoppats på att åstadkomma. Tex kan man själv administrera sin del och vara mycket aktiv med att byta innehåll,på ett enklare sätt än en egen hemsida. Kartan med stor överblick är intressant för besöksnäringen. Alla som vill medverka på sidan kontrolleras först innan material läggs ut. E.7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång?

4 Projektet skapade en 1. Det har tagit mycket mera tid än planerat att få en bra och intressant knutpunkt. Flera olika sätt har prövats och förkastats innan den sluliga formen av blev klar. 2. Att lägga in producenter tar mycket mer tid än man tror. 3. Att kontakta alla tar mycket mer tid ä man tror. 4. Blir också lite ryckigt arbete när föreningen inte har något kapital. I början tog det väldigt lång tid att hitta en presentationsform som inte bara blev en stel sk hemsida, inventering av befintliga matorganisationers sidor gav det resultatet att de inte innehöll någon direkt aktiv puff för att sälja, de fungerar mera som skyltfönster och verkar se likadana år ut och in, de inspirerar inte till besök eller kontakt av konsumenter, fungerar mer som ett skyltfönster återförsäljare emellan, gott nog om det är målet. Första var visserligen indelad i kategorier men saknade båte kartdel och möjlighet för var och en att bara administrera sin egen del av saknade möjliget till sk kampanjer mm. För att lösa detta problem tog jag kontakt med tre olika mycket professionella data/web programmerare, från näringslivet och högskolan. Förstod efter något samtal med dessa att ingen av dem var villig att göra detta! Delvis av ekonomiska skäl! En gick så långt att han föreslog att jag skulle gå utbildning och själv lösa programmeringsbiten! Rätt nedslående! Nu hade vi fått pengar för at genomföra detta och till slut lyckades Boggs i egen regi åstadkomma själva plattformen. Parallellt hade vi även kontaktat en del producenter och jobbat med själva datainsamlingen av matproducenter, eftersom inte alla näringslivskontoren riktigt vet vilka matproducenter/förädlare är så var det lite detektiv arbete. Massor med tid går åt. Största underskattningen av tidsåtgången gjordes när det gäller att få fram själva plattform. Det tredje momentet att lägga in producenterna på sidan tar också mycket mera tid än projekterat. Det är nog bra att vara tidsoptimist annars skulle många projekt aldrig bli av. Projektet var ett deltidsprojekt hos Boggs i Älvdalen under 2 1/2 år. Tidsutrymmet gjorde att webplattformen hann utvecklas från stel hemsida till flexibel webbplattform. Det är bra att utnyttja hela tiden i projektet, på så vis hinner man tankemässigt förändra och förbättra projektiden. F. Projektets mål och resultat F.1. Vilka resultat skapade projektet? Projektet skapade en knutpunkt, en plattform att bygga vidare på och utveckla med ännu flera producenter än idag. Att det är många producenter på en sida gör det mycket mer intressant för besökare Producenterna ansvarar själva för alla kontakter med konsumenterna så den ekonomiska betydelsen är svårt att veta.. F.2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Resultat Är målet uppfyllt? (Ja/Nej) Ge producenter en möjlighet att ja visa sig Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsak F.3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Ja/Nej Om Ja, på vilket sätt? Funktionshindrade Hållbar utveckling x Hjälpa producenter/gårdbutiker att synas Integration Kompetenshöjning x Ett Blocket för matproducenter/gårdsbutiker Jämställdhet Kvinnor x Ofta kvinnor som håller på med småskalig förädling av mat Miljö x bidra till hålla landsbygden vid liv Ungdomar F.4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut?

5 Resultat direkt Mätbara resultat efter projekt Kommentera och beskriv Antal nya företag 0 kan i sig bli ett företag Antal nya produkter 0 vet ej Antal nya tjänster 1 Antal nya tekniker 1 "Blocket" för matproducenter Antal nya nätverk och mötesplatser 1 är ett nätverk i sig. Män Antal bevarade arbetstillfällen Kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Totalt antal nya övernattningar per år Antal nya övernattningar för besökare från andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år Män Kvinnor Män Kvinnor G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert leaderområde (andra än de i tabellen ovan) Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentar Resultaten är inte mätbara. H. Hur har ni spridit projektets resultat? Via media, tidningar, radio, samtal, J. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra

6 I. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra. Slutsats: Det tar mycket mera tid än man någonsin trott! Att utveckla en knutpunkt för lokalmat på nätet, med kategorier, karta, betalning, kampanjmöjligheter, sökmöjlighet osv som passar för matproducenter är inte så lätt. I detta steg när finns och fungerar så blir det viktigt att jobba både mot producenter och matorganisationer och media för att få mera bredd på marknadsföringen. Det går att länka sin egen hemsida till denna knutpunkt om man vill ha ut ännu mera information. Kraften ligger i att detta är producenternas viktigaste sätt att bli hittade på när blivit riktigt känt och utvecklat!!!! Det är nätverksmarknadsföring som är enkel och effektiv. Producenterna kan själva välja att göra en del arbetet och på så sätt hålla kostnaderna nere. Blir också roligt för besöksnäringen att ta del av. Kravet på producenterna är att de förnyar sitt material och utvecklar produkter för olika säsonger. Producenterna måste se sig som besöksmål och tänka lite mera på vad besökare vill köpa. Förpackning, skyltning, merförsäljning är viktiga komponenter. Sälja skinnet, helst flera gånger i olika former. Helst så ville man att de fick inspiration och utbildning i hur de skulle kunna utveckla sina verksamheter, i seminarier eller i kurser. Framtiden på landsbygden bygger på småskalig kvalité och bra nätverk för marknadsföring, då är vi oslagbart intressanta. Små producenter har inte tid med marknadsföring, där borde de samarbeta med Bondemat.se. Bondemat måste också samarbeta med andra matorganisationer som tex LRF och Smaklandet mfl. Drar vi alla åt samma håll börjar det hända saker. Vi är inte konkurrenter vi har samma mål men olika utgångspunkter. Matproducenterna kan investera mycket både tid och pengar i sina hemsidor men de når inte ut på marknaden ändå, hemsidan är som en lapp på ett träd i skogen. Sätter man den i ett nätverk med jättemånga andra intressanta matproducenter då börjar det hända saker. Detta skulle också kunna vara ett verktyg för landsbygdutvecklare att hjälpa till att synliggöra små aktörer. Bönderna måste tänka i flera säsonger: 1. Skördetid hösten. 2. Senhösten gårdsmarknader, julförsäljning 3. Jan-mars fjäll säsongen/vasaloppet 4. Påsk 5. Sommaren boende/tittare/café/gårdsbutik Projektet hade definitivt inte blivit av utan stöd. För mycket jobb och för många kluriga svårigheter som kunde ha kostat jättemycket pengar men som lösts mycket med hjälp av envishet. K. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat Hur fortsätter verksamheten? Fortsättningen innebär utbyggnad av sidan med ännu flera producenter, men också att samarbetet med andra matorganisationer måste fördjupas och utvecklas. Marknadsföringen av själva måste utvecklas parallellt med att flera producenter kommer till. Det är en stor fördel att det inte är en sk app - däremot är sidan anpassad för att visas i mobiltelefon eller på sk platta. Det enda som behövs är kunskap om adressen för att kunna hitta sidan. Avsikten är att ska utvecklas och bli ett avancerat "Blocket" för producenter på landet. Förhoppningsvis blir det aktiva samarbeten med andra matorganisationer - vi behöver dra åt samma håll. Vad jag förstår kompletterar olika organisationer varandra och det är dags att samarbeta för landsbygdens bästa. L. Bilagor Eventuellt material som ni har tagit fram i projektet, som till exempel,broschyrer, filmer, bilder eller annat material som ni har tagit fram för att marknadsföra ert projekt. Bilaga 1 Godkännande om publicering av kontaktuppgifter Bilaga 2 Slutredovisning av projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredband