MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET. En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET. En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust."

Transkript

1 MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust A-Uppsats Måns Kyhlbäck VT-2013

2 Sammanfattning Denna uppsats handlar om förlust av bin och genom ett systemperspektiv ges en översikt av aktuell forskning. Uppsatsen baseras i främsta hand på tre framstående vetenskapliga artiklar, deras individuella tillvägagångssätt och komponenterna som orsakar biförlust (De Miranda, Cordoni och Budge, 2010 ; Dainat, Vanengelsdorp och Neumann, 2012 ; Core m.fl. 2012). En benämning som på senare år har blivit synonymt med försvinnandet av bin är Colony Collapse Disorder (CCD). Det är ett begrepp som omfattar förklaringar till flera anledningar till varför bin försvinner. Ofta är detta en cocktail-effekt av att flera olika komponenter som parasiter och sjukdomar av olika arter samverkar. Uppsatsens slutsats visar att det behövs mer forskning inom området biförlust, detta är synnerligen viktigt då flera av de patogena arterna korsar både biologiska och geografiska gränser. Se ord- och komponentlista i slutet av texten. Inledning Honungsbin har en väldigt viktig roll i naturen. De står för en stor del av många växters pollinering och hjälper på så sätt inte bara naturen, utan även jordbruket. Individerna i bisamhälle kan delas upp i olika grupper där arbetarbin är en av dessa grupper. Arbetarbi är sterila honor och utgör den absolut största delen av bisamhällets individer, cirka per kupa (Hansson, 1980). Vidare skriver Hansson (1998) att det finns många olika arter honungsbin, med många olika sjukdomar, kvalster och andra åkommor. Sedan lång tid tillbaka har människan haft anledning att grubbla över frågor om försvinnandet av bin. Redan Carl von Linné (1768, s 115) frågade sig: Tom på bin. Frågan, hvar och huru man skal få bij i denna honungs fulla, men bij-toma kupa?. United States Department of Agriculture (2013) har uppmärksammat försvinnande bin vid flera tillfällen under de senaste 130 åren. De Miranda, Cordoni och Budge (2010) skriver om deras stora kartläggning av till fällen då bin har lämnat sina kupor, de tidigaste registreringarna är redan på 950-, 992- och 1443-talets Irland. År 2006 uppmärksammades i USA problemet med försvinnande honungsbin, fenonmenet fick namnet Colony Collapse Disorder (CCD). Det var biodlare som upptäckte att hos procent av sina bikupor hade de förlorat alla, eller stora mängder av de vuxna arbetarbina (Tokarz m.fl. 2011). Vidare skriver Tokarz m.fl. (2011) att det som var ytterst besynnerligt, var att det inte fanns några döda bin i närheten av kuporna, de hade helt enkelt övergivit kupa, drottning och bisamhälle trots att dessa var tillsynes helt friska. Problemet växte snabbt men idag har ökningen av biförlust avstannat, det är emellertid fortfarande ett problem och en fjärdedel av alla biodlare i USA rapporterar om CCD symtomer i 60 % eller mer av de kupor som går förlorade. Man vet för tillfället inte om det finns något sammanband mellan de tidigare försvinnandena av bin och symtomen på CCD

3 (United States Department of Agriculture, 2013). Men vad man vet säkert är att bin har dött och försvunnit från sina kupor långt tillbaka i tiden. Exempelvis på grund av olika sjukdomar, parasiter, bekämpningsmedel och brist på drottning. Dainat, Vanengelsdorp och Neumann, (2012) skriver att problemet bakom diagnosen CCD är att man inte har något svar på vad det beror på. Samt att man nu uppmärksammar symptomer som liknar CCD i både Europa och Asien. I oktober 2009 fick man på Swiss Bee Research Centre in de första rapporterna om döda bikupor med symtomer som liknade CCD. Dainat, Vanengelsdorp och Neumann (2012) publicerade sedan en rapport efter att ha gjort grundlig forskning på de tidigare nämnda kuporna. Symptomen var väldigt lika CCD, artikelförfattarna efterfrågar därför en standardisering av diagnoser för försvinnandet av bin. Som vi ska se i uppsatsen är forskningen inom området delad, det har utnämnts flera olika påverkningsfaktorer till CCD och liknande försvinnanden av bin. Ofta talas det om parasiter och virus men även om bekämpningsmedel och genmanipulerade organismer. De tre artiklarna som vi ska fördjupa oss i visar olika komponenter som de menar kan kopplas till CCD. Dessa artiklar är skrivna av Core m.fl. (2012), De Miranda, Cordoni och Budge, (2010) och Dainat, Vanengelsdorp och Neumann (2012) publicerade Core m.fl. (2012) en artikel som visade på kopplingar mellan parasiten Apocephalus Borealis (A. Borealis) och CCD. De skriver att parasiten var tidigare känd för att angripa humlor men undersökningar med DNA-analyser visade på att det var samma art som angrep de amerikanska honungsbina. Undersökningarna visade att de kupor som hade A. Borealis ofta också hade Deformed Wing Virus (DWV) och parasiten Nosema Ceranae (N. Ceranae). Det finns även annan forskning som pekar på liknande kopplingar. De Miranda, Cordoni och Budge (2010) skriver om hur flera närbesläktade virus och kvalstret Varroa Destruktor kan kopplas till CCD publicerade Bromenshenk m.fl. (2010) en artikel som visade att man med en inom området tidigare inte använd metod hade lyckats finna två okända sorters virus som kunde kopplas till CCD. Bromenshenk m.fl. (2010) menade att man med tidigare metoder hade använt sig av arvsmassan för att spåra tänkbara virus som skulle kunna ligga till grund för CCD. Problemen med de tidigare studierna hade varit att de virus man hittat också hade funnits hos friska kupor. Alltså hade ingen enskild anledning till CCD kunnat isoleras. Men med deras metod hade man istället fokuserat på att kartlägga olika sorters proteiner hos både friska och CCDdrabbade kupor. Man fann då två nya sorters RND-virus, hos ett av dem, Iridovirus kunde man se en stark koppling till CCD. Vad som verkligen var intressant var att Iridovirus återfanns hos både friska och sjuka kupor. Men i de kupor som även var drabbade av parasiten N. Ceranae förekom nästan uteslutligen CCD (Bromenshenk m.fl. 2010). En mycket viktig apsekt att nämna är att många menar att ett ökat användande av bekämpningsmedel gör bin svagare och mer motagliga sjukdomar och parasiter (Kaplan, 2012). Denna uppsats handlar om Colony Collapse Disorder (CCD) och biförluster som liknar detta symptom. Ur ett systemperspektiv inriktar den sig huvudsakligen på att få en översikt av tre vetenskapliga

4 (peer-review) artiklar. De kommer att beskrivas utifrån vad de har kommit fram till, hur de gjort detta, vilka olika komponenter de menar har kopplingar till CCD samt en beskrivning av dessa. Detta för att få en bild av hur den aktuella forskningen inom området biförlust ser ut. Systemgränser för påverkningsfaktorer är patogener (detta då framstående forskning inriktar sig på detta). Slutligen förs diskussion om forskarvärldens samlade bild av problemen samt mina egna tolkningar av problembilden. Artikelöversikt och systembeskrivning Belysning av koppling mellan närbesläktade virus och Varroa Destruktor (De Miranda, Cordoni och Budge 2010) Den första artikeln är skriven av De Miranda, Cordoni och Budge (2010) som har tittat på de olika men närbesläktade virusen (tillhörande familjen Dicistroviridae): Acute bee paralysis virus (ABPV), Kashmir bee virus (KBV) and Israeli acute paralysis virus (IAPV) (direkta översättningar: Akut biförlam-ningsvirus, Kashmir bi-virus och israelisk akut förlamningsvirus), deras koppling till kvalstret Varroa Destruktor, CCD och liknande biförluster. De har sett att 80 % av de vuxna bin som är smittade med IAVP dör inom en vecka, samt att när bina är i larvstadiet så kan man inte se några spår av IAVP, de menar vidare att detta indikerar på CCD symtom och att bin antagligen får smittan i ett senare stadium av Varroa (De Miranda, Cordoni och Budge, 2010). Denna koppling de gör med att vuxna bin dör, medan larverna inte är smittade, till CCD stämmer relativt bra överens om vad annan forskning säger om att CCD endast drabbar vuxna arbetarbin (Tokarz m.fl ; Bromenshenk m.fl. 2010). Detta kan såklart bara vara en tillfällighet och säger oss egentligen inte så mycket. De Miranda, Cordoni och Budge (2010) skriver vidare att KBV nyligen var kopplat till CCD men att det är svårt att fastslå att det just är KBV och ingen av dess närbesläktade virus IAPV eller ABPV. De säger att mer forskning behövs för att fastslå skillnaderna mellan dessa. Varroa är hos honungsbin en väldigt vanlig parasit och smittobärare av de tidigare nämnda virusen (De Miranda, Cordoni och Budge, 2010). Det framgår emellertid inte om relationen mellan Varroa och virusen faktiskt är direkt kopplade till CCD, eller om bara en av komponenterna kan bära ansvaret. Följande kommer förklaringar av de komponenter som är verkande i De Miranda, Cordoni och Budge (2010) slutsats, samt Figur 1 som illustrerar hur systemet är uppbyggt. Figur 1. Visar hur De Miranda, Cordoni och Budge (2010) betraktar problemet. Flöden för ett bisamhälles population visas samt de komponenter som artikelförfattarna tror påverkar detta. Pilarna illustrerar vilken riktigt påverkan sker. Varroa Destruktor På Jordbruksverket (2013) kan man läsa om Varroa Destructor, på svenska även kallad Varroakvalster, som är precis som namnet säger ett kvalster och parasit. Jord-

5 bruksverket (2013) skriver vidare att den har funnits i Sverige sedan 1987 och det idag är lag på att den ska bekämpas vid påträffande. Den är ca 1,7 mm breda och 1,3 mm långa, dess färg är rödbrun och livstiden är cirka två månader. Honan gömmer sig i en av bikupans celler tillsammans med en bi-larv för att invänta att bina ska täcka cellen. Jordbruksverket (2013) skriver vidare att efter detta har skett läggs Varroa-äggen, de kläcks och avkomman livnärar sig sedan på biynglet. Varroa hinner även med att para sig innan biet är färdigutvecklat och redo att lämna cellen. När den gör detta följer Varroa med. Spridningen mellan bin och samhällen sker snabbt och ett smittat bisamhälle kan på några år vara så pass smittat att det tar skada (Jordbruksverket, 2013). Jordbruksverket (2013) skriver vidare att den naturliga spridningen är cirka fem kilometer per år, men att mänskliga aktiviter gör spridningen snabb och global. Bild 1 visar bin i sina celler samt angrepp av Varroa-kvalster. Bild 1. Visar Varro-angripet bisamhälle. Fotograf: Preben Kristiansen Familjen Dicistroviridae (ABPV, KBV och IAPV) ABPV uppmärksammades för första gången 1963, KBV 1974 och IAPV 2002, de finns över nästan hela världen och kopplas ofta samman med CCD, synnerligen när bisamhällena även är drabbade av Varroa (Diapharm LTD, 2013). Vidare skriver Diapharm LTD (2013) att virusen även påträffas i andra insekter som exempelvis humlor och getingar. Bin som är smittade av ABPV eller IAPV drabbas bland annat av håravfall, förlamning, skakningar och oförmåga att flyga. Symtomer för KBV framgår inte i litteraturen men är antagligen liknande då virusen är väldigt lika. Diapharm LTD (2013) skriver även om Varroa och att parasiten är, precis som tidigare nämnt i denna text, en smittospridare av olika sjukodomar som exempelvis ABPV, KBV och IAPV. Dessa sprids även via binas matförråd och saliv. Men trots att mer exakt kännedomen om IAPV:s spridningssätt är relativt dålig gör även denna källa antaganden om en koppling till CCD (Diapharm LTD, 2013). Belysning av koppling mellan Nosema och Iridovirus (Bromenshenk m.fl. 2010) Bromenshenk m.fl. (2010) har med hjälp av kartläggning av proteiner, visat att det finns en koppling mellan Iridovirus, parasiterna Nosema och CCD. De menar att samhällen med de båda komponenterna alltså Nosema och iridovirus, har en ökad frekvens av CCD än de kupor som är utan eller enbart har en av komponenterna. Bromenshenk m.fl. (2010) skriver vidare att metoden de använde sig av vid kartläggningen var Masspektrometri-baserade proteomik. Att de undersökte väldigt många prover, från många olika håll, som på olika vis hade anknytning till CCD. MSP analysis resulted in a database of more than 3,000 identifiable peptides, representing more than 900 different species of invertebrate-associated micro-

6 bes. (Bromenshenk m.fl. 2010). Jag förstår detta som att deras forskning har varit omfattande och verkar således tillförlitlig ur den synpunken. Peptider (peptides) är sammanbindningar av aminosyror, som vid större sammansättningar även kallas för proteiner (Naturvetenskap.org, 2013). Bromenshenk m.fl. (2010) skriver att de i sina analyser även hittade andra patogener, några av dessa är exempelvis Kakugo-virus och Varroa Destruktor som i flera andra forskningsrapporter är föremål som möjliga påverkningsfaktorer till CCD. Men vid närmare undersökningar hittade man Iridovirus i 100 % av alla bisamhällen drabbade av symptomen och Nosema i nästan samtliga av dessa. (Bromenshenk m.fl. 2010). Detta var ett enormt framsteg och man var nu verkligen problemet på spåren. Men 2011 släpptes en artikel som direkt kritik till den tidigare nämnda. Det var Tokarz m.fl. (2011) som med två olika metoder menade att de kunde falsifiera forskningen som visade kopplingen mellan iridovirus, N. Ceranae och CCD. De hade utsatt friska kolonier för komponenterna och de hade analyserat data hos kolonier som redan visade CCD symtom. Ingen av metoderna visade på samma koppling som den Bromenshenk m.fl. (2010) gjorde (Tokarz m.fl. 2011). Bromenshenk m.fl. (2010) artikel är en grundsten i denna text och dess forskning är grundad på empirisk fakta. Men då Tokarz m.fl. (2011) forskning direkt strider mot denna artikel är det viktigt att även denna får blir belyst. Vilken av dem som ger en korrekt bild får förhoppningsvis nya undersökningar utgöra. Men Bromenshenk m.fl. (2010) är inte de enda som ser en koppling mellan CCD och Nosema. Paxton (2010) publicerade en artikel som visade att N. Ceranae kunde kopplas till symtomer i Spanien som liknade CCD, men skriver vidare att det är oklart om parasiten frammanar CCD av sig själv eller om det enbart är tillsammans med andra faktorer. Följande kommer förklaringar av de komponenter som är verkande i Bromenshenk m.fl. (2010) slutsats, samt Figur 2 som illustrerar hur systemet är uppbyggt. Figur 2. Visar hur Bromenshenk m.fl. (2010) betraktar problemet. Flöden för ett bisamhälles population visas samt de komponenter som artikelförfattarna tror påverkar detta. Pilarna illustrerar vilken riktigt påverkan sker. De fria komponenterna är nämnda men inte antagna som påverkningsfaktorer. Nosema Ceranae och Nosema Apis Fries (2009) skriver om Nosema Ceranae och Nosema Apis, att de båda är parasiter och tillhör mikrosporidierna. Mikrosporidier är en grupp encelliga parasiter som via sporer kan drabba de flesta djurarter (Nationalencyklopedin, 2013). N. Ceranae angriper hos bin värddjurets tarmkanal och att vid vissa fall när det är stora smittspridningar kan hela bisamhället gå under (Hansson, 1980). Fries (2009) menar att det är troligt att N. Ceranae population växer jämförelsevis med N. Apis. Han skriver även att det är okänt om det är någon betydande skillnad mellan de båda arterna. Paxton (2010) menar att då arterna verkar vara så nära släkt så bör N. Ceranae precis som N. Apis, ha honungsbiet som

7 huvudvärd men likt sin släktning så kan N. Ceranae antas även finnas hos andra arter publicerades en artikel av forskare som även hade hittat parasiten hos humlor (Plischuk, 2009). Iridovirus Iridovirus är ett DNA-virus som huvudsakligen drabbar insekter, det tillhör familjen Iridoviridae som förutom insekter även drabbar vattenlevande och växelvarma djur, döden hos insekter kan ta upp till tre veckor (MicrobiologyBytes, 2012). Belysning av koppling mellan Apocephalus Borealis, Nosema och Deformed Wing Virus (Core m.fl. 2012) Den tredje artikeln är skriven av Core m.fl. (2012) och handlar om en koppling mellan parasitflugan A. Borealis, DWV och N. Ceranae. De skriver att A. Borealis vanligtvis angriper humlor men att deras studier tydligt visar att den även angriper honungsbin. Core m.fl. (2012) skriver vidare att på grund av detta är det mycket möjligt att A. Borealis är en smittospridare åt även de andra möjliga komponenterna. För att dra sina slutsatser har de använt sig av Arthropod Pathogen Microarray (direkt översättning: Leddjur Patogen Mikroröntgen). Med denna metod har de lyckats spåra flera olika patogener som kan sammankopplas med symtomen CCD (Core m.fl, 2012). Vidare skriver Core m.fl. (2012) att de med denna metod har hittat A. Borealis i en stor andel av de honungsbin de har undersökt, samt 80 % av de humlor som har undersökts. De har också uppmärksammat vid övervakade samhällen att en stor andel av de smittade honungsbina lämnar kupan under natten. Det förs sedan en diskussion vad detta beror på. Några teorier de nämner är att: (1) A. Borealis har påverkat bina att söka sig till ljuskällor utanför kupan. (2) Att bina självmant lämnar kupan för att undvika att sprida smitta (3) Att de andra bina känner av att något är fel med det smittade biet för att således inte släppa in det i kupan (Core m.fl. 2012). Core m.fl. (2012) skriver vidare att de tog tester på de larver som kom ur binas kroppar, även dessa var smittade med både DWV och N. Ceranae. Dessa larver skulle i ett obehandlat samhälle bli fullvuxna A. Borealis som skulle föra vidare alla smittorna till nästa generation bin. Vad som blir knepigt är ta reda på kopplingen mellan de olika komponenterna. Är det en cocktail-effekt av alla komponenterna som frammanade CCD, eller är det endast A. Borealis? Core m.fl. (2012) skriver att fler studier behöver göras för att dra en slutsats kring detta. Följande kommer förklaringar av de komponenter som är verkande i artikelförfattarens slutsats, samt Figur 3 som illustrerar hur systemet är uppbyggt. Förklaring om Nosema följer ej då komponenten förklarades på föregående sida. Figur 3. Visar hur Core m.fl. (2012) betraktar problemet. Flöden för ett bisamhälles population visas samt de komponenter som artikelförfattarna tror påverkar detta. Pilarna illustrerar vilken riktigt påverkan sker.

8 Apocephalus Borealis Är en fluga och en parasit som vanligtvis angriper humlor, men är bevisad att även angripa andra insekter (Core m.fl. 2012). Core m.fl. (2012) skriver vidare att flugorna jagar sina blivande värddjur tills det att de lyckas sätta fast sig på dess rygg. Här sitter den tills den har pressat in ägg, sen flyger den iväg. Efter några dagar får värddjuret ett förändrat beteende, i honungsbinas fall flyr de kupan inte sällan mot en ljuskälla, de dör sedan för att bli föda åt de A. Borealis larver som efter några dagar kryper ut ur kroppen. Det förvirrade beteende som bina uppvisar har gjort att de smittade individerna kallas Zombees eller Zombie-bin (The Daily Beast, 2012) Deformed Wing Virus DWV kan ligga latent i ett bisamhälle, det är en typ av RNA-virus och symtom på infektion är förlamning, missbildningar, missfärgningar och dåliga vingar (Young, 2013). Vidare skriver Young (2013) att viruset kan spridas till nya generationer samt att smittade bin snabbt drivs från kupan av sina artfränder. Schroeder, och Martin (2012) skriver om hur närvaron av Varroakvalster har ökat förekomsten av DWV hos houngsbin, med ifrån cirka 10 % till 100 %. Biodlarna (2011) skriver om att DWV kan spridas mellan bin vid sexuellt umgänge men att vid stora Varroa angrepp ökar spridningen istället från Varroa då få drönarbin uppnår vuxen ålder. Som tidigare nämnt är även A. Borealis en smittbärare av bland annat DWV. Fördjupad beskrivning av komponenter samt behandlingsåtgärder Uppenbarligen så finns fortfarande inget enskilt svar på vad som frammanar CCD och annan biförlust. Detta gör det omöjligt att ge en enskild lösning på problemen. Men vad som kan göras, och görs, är att bekämpa de olika åkommor man tror kan ha en koppling till förlusten. Följande kommer beskrivningar av behandlingar för varje tidigare nämnd komponent. Varroa Destruktor Jordbruksverket (2013) skriver att kvalstret kan bekämpas på olika sätt med biotekniska åtgärder exempelvis genom att avlägsna biyngel, men det finns mer komplicerade metoder. Man kan exempelvis använda sig av kemiska medel som exempelvis myrsyra, mjölksyra och Apistan. En blandning av biotekniska och kemiska åtgärderna är dock att föredra då Varroa är svårbekämpat. Vid påträffande av Varroa råder i Sverige anmälningsplikt (Jordbruksverket, 2013). Familjen Dicistroviridae, ABPV, KBV och IAPV Man har sedan länge saknat ett direkt botemedel mot virusangrepp hos bin (Prime Facts, 2007 ; Ministry of agiculture British Colombia, 2013). Prime Facts (2007) skriver emellertid vidare hur man ska göra för att hålla borta smittspridande parasiter som Nosema och Varroa. Bisamhället skall undvika att stressas samt ett kontinuerligt utbyte av drottningen kan förebygga infektion. Nyligen har det emellertid gjorts framsteg i behandlingen av IAPV. Genom att mata bina med en viss typ av RNA har man lyckats hålla virusinfektionen under kontroll samtidigt som bina har utvecklat resistans mot IAPV (Maori m.fl. 2009). Nosema Ceranae och Nosema Apis Svensk biavel AB (2006) skriver om dessa mikrosporidier och att de motverkas bäst genom biotekniska metoder som att biodlarna håller god hygien i kuporna, exem-

9 pelvis skall smittade delar avlägsnas och utrustningen desinficeras vid påvisad smitta. Detta kan göras med exempelvis kaustiksoda eller undre längre tid med ättiksyra. Iridovirus Det verkar inte heller finnas någon direkt behandling av detta virus. Bin är endast en liten del av de arter viruset drabbar men Statens veterinärmedicinska anstalt (2011) skriver när de talar om smittade fiskar att ingen behandling finns. Hur man i dagsläget kan behandla smittade kupor bör alltså vara att avlägsna smittade samhällen samt desinfektion av utrustning. Apocephalus Borealis Det är i skrivande stund lite mer än ett år sedan Core m.fl. (2012) publicerade en artikel om att A. Borealis även angriper bin. Detta gör att kunskapen fortfarande verkar vara låg om vilka metoder som bör användas för att behandla A. Borealisangripna bisamhällen. Men lämpliga metoder kan antas vara att behandla infekterade samhällen likt de som är angripna med Varroa och Nosema. Avlägsnande av smittade kupor samt desinfektion av utrustning. Deformed Wing Virus Jordbruksverket (2013) skriver att detta virus är starkt kopplat till Varroa och att man bekämpar dem på samma vis, alltså när man behandlar Varroa minskar även mängden DWV. Vad man på senare tid har uppmärksammat är att vid behandling med kemiska medel så ökar mängden DWV för att sedan sjukna, detta beror antagligen på att binas immunförsvar sjunker, det behövs emellertid mer forskning för att fastslå detta (Adelsköld, N. 2012). Diskussion Det blev klart för mig i ett tidigt skede av arbetet till denna uppsats att bin både har dött och försvunnit från sina kupor i alla tider. Just CCD var benämningen på den händelse som ägde rum i USA under 2006 (Tokarz m.fl. 2011). Det begrepp har sedan blivit synonymt för de symptomer som uppstår då bin försvinner. Ett försvinnande som mycket väl kan ha grund i ett växande användande av bekämpningsmedel (Kaplan, 2012). Även om det finns skillnader mellan de olika artikarna som exempelvis Core m.fl. (2012) och Bromenshenk m.fl. (2010) som båda menar att Nosema kopplas till olika virus och CCD. Medan De Miranda, Cordoni och Budge (2010) menar på en koppling mellan Varroa Destruktor och virus från familjen Dicistroviridae. Så lyser kopplingen mellan parasiter, virus och CCD, som en röd tråd genom samtlig framstående forskning inom området. En möjlig bild av hur detta system kan se ut illustreras i Figur 4. Figur 4. Visar hur ett möjligt system för påverkningsfaktorer till biförlust kan se ut. Flöden för ett bisamhälles population visas samt de komponenter som påverkar detta. Pilarna illustrerar vilken riktigt påverkan sker. Trots att de olika artiklarna har pekat på olika komponenter som möjliga påverkningsfaktorer till CCD eller symtom som liknar CCD, behöver ingen av dessa har

10 fel. Detta då bin har försvunnit i alla tider och att det således inte behöver finnas en ensam faktor eller enskild blandning av faktorer som har betydelse i bins försvinnande (De Miranda, Cordoni och Budge, 2010). Det skulle enligt mig helt enkelt kunna vara så att kännedom om de uppmärksammade händelserna i USA 2006, spreds via dagens informationssamhälle för att följaktligen göra forskare och biodlare mer vaksamma och att man vid händelser som liknade CCD då anade att detta kunde bero på samma faktorer. Det skall här åter klargöras att det inte alltid anges begreppet CCD, även om det ofta görs så är detta endast ett synonymt uttryck för biförlust. Vad man kan känna glädje över är att problemet verkar tas på stort allvar både medialt, statligt och av forskarvärlden. Man kan se i denna uppsats att bins försvinnande generellt verkar bero på en cocktail-effekt av flera olika komponenter, både parasiter och sjukdomar i olika blandningar. Många av dessa är nya problem, då flera både har korsat artgränser, geografiska gränser samt utvecklats till nya arter. Denna utveckling kräver mer forskning för att man ska kunna hålla problemöversikt. Slutsats Bin har dött och försvunnit i alla tider och gör så än idag över hela världen, CCD är benämning på en typ ofta förekommande, men används ofta synonymt med biförlust. Man kan inte knyta alla försvinnanden till en enskild orsak även om dess symptom ofta är lika. Men att parasiter och sjudomar är allvarliga problem råder det inga tvivel om och cocktail-effekter av dessa samt deras emigration över både biologiska och geografiska gränser bör övervakas mycket noga. Forskarvärlden samt övriga samhället verkar vara relativt medvetna om detta. Core m.fl. (2012) skriver exempelvis att de anser att mer forskning behövs angående A. Boreailis koppling till DWV och N. Ceranae. De Miranda, Cordoni och Budge (2010) efterfrågar mer forskning för att fastslå skillnaderna mellan virusen KBV IAPV och ABPV. Slutligen efterfrågar Dainat, Vanengelsdorp och Neumann (2012) en standardisering av CCD och andra biförluster. Trots att bin av olika anledningar alltid ha dött och försvunnit bör alltså forskningen inom området fortsätta, detta är speciellt viktigt då problemet har ökat samt att de olika patogenerna både har utvecklats till nya arter samt spridits till nya värddjur. En utveckling som mycket väl kan fortsätta om inte användandet av bekämpningsmedel snabbt minskar. Ord- och Komponentlista: Colony Collapse Disorder (CCD) Apocephalus Borealis (A. Borealis) Nosema Ceranae (N. Ceranae) Nosema Apis (N. Apis) Varroa Destruktor (Varroa) Deformed Wing Virus (DWV) Iridovirus Acute bee paralysis virus (ABPV) Kashmir bee virus (KBV) Israeli acute paralysis virus (IAPV) Patogener (Framkallar sjukdom, exempelvis virus och parasiter)

11 Källhänvisning: Adelsköld, N. ( ) Sveriges Lantbruksuniversitet. [Elektronisk] /2012/1/mer-virus-i-kupan-efterkvalsterbekampning/ Hämtad Beskrivning av bisjukdomar. Jordbruksverket. [Elektronisk] djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivninga vbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe html Hämtad: Bitningen 9 sep 2011, Biodlarna [Elektronisk] /BT% pdf Hämtad: Bromenshenk, J.J., Henderson, C.B., Wick, C.H., Stanford, M.F., Zulich, A.W., Jabbour, R.E., Deshpande, S.V., Mccubbin, P.E., Seccomb, R.A., Welch, P.M., Williams, T., Firth, D.R., Skowronski, E., Lehmann, M.M., Bilimoria, S.L., Gress, J., Wanner, K.W. and Cramer, R.A., Jr., Iridovirus and Microsporidian Linked to Honey Bee Colony Decline. Plos One, 5(10), pp. e Core, A., Runckel, C., Ivers, J., Quock, C., Siapno, T., Denault, S., Brown, B., Derisi, J., Smith, C.D. and Hafernik, J., A New Threat to Honey Bees, the Parasitic Phorid Fly Apocephalus borealis. Plos One, 7(1), pp Dainat, B., Vanengelsdorp, D. and Neumann, P., Colony collapse disorder in Europe. Environmental Microbiology Reports, 4(1), pp De Miranda, J.R., Cordoni, G. and Budge, G., The Acute bee paralysis virus-kashmir bee virus-israeli acute paralysis virus complex. Journal of invertebrate pathology, 103, pp. S30-S47 Fires, I. (2009) Strategier för att undvika stora förluster av bisamhällen. Institutionen för Ekologi Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala, [Elektronisk] e5f d58c2c /ingemar_fries. pdf [ ]. Hansson, Å, (1980). biodling: Bisamhället. Nationalencyklopedin [Elektronisk]. Hämtad: Iridoviruses. MicrobiologyBytes. [Elektronisk]. almakoff/iridoviruses.html Hämtad: James Young, Deformed Wing Virus (DWV). Oregon State University [Elektronisk] _clinic/diseases/deformed%20wing%20virus. pdf hämtad: Kaplan, J.K., Colony Collapse Disorder. Agricultural Research, 60(6), pp Kashmir Bee Virus. Ministry of agiculture British Colombia. [Elektronisk] 230_kashmir.htm Hämtad: Linné, C. (1768). Bijskjöts. ss 151 Maori, E., Paldi, N., Shafir, S., Kalev, H., Tsur, E., Glick, E. and Sela, I., Iapv, a bee-affecting virus associated with Colony Collapse Disorder can be silenced by dsrna ingestion. Insect molecular biology,18(1), pp Mikrosporidier. Nationalencyklopedin [Elektronisk]. Hämtad:

12 Naturvetenskap.org. [Elektronisk]. biokemi/biomolekyler Hämtad: Paxton, R.J., Does infection by Nosema ceranae cause "Colony Collapse Disorder" in honey bees (Apis mellifera)? Journal of Apicultural Research, 49(1), pp Plischuk, S., Martin-Hernandez, R., Prieto, L., Lucia, M., Botias, C., Meana, A., Abrahamovich, A.H., Lange, C. and Higes, M., South American native bumblebees (Hymenoptera: Apidae) infected by Nosema ceranae (Microsporidia), an emerging pathogen of honeybees (Apis mellifera). Environmental Microbiology Reports, 1(2), pp Schroeder, D.C. and Martin, S.J., Deformed wing virus: The main suspect in unexplained honeybee deaths worldwide. Virulence, 3(7), pp Svensk Biavel AB, (2006). Handbok, Anvisningar för praktisk tillämpning av Avelsplan 2006 Viral diseases of honey bee. Diapharm LTD, [Elektronisk] Hämtad: Viral erythrocytisk nekros (VEN) /Piscine erythrocytic necrosis (PEN). Statens veterinärmedicinska anstalt. [Elektronisk] omar-hos-fiskkraftdjurmusslor/viralerythrocytisk-nekros-ven-piscineerythrocytic-necrosis-pen/ Uppdaterad: Hämtad Viruses of honey bees, (2007). Prime Facts [Elektronisk] data/assets/pdf_f ile/0020/321680/viruses-of-honey-bees.pdf When Zombees Attack. The Daily Beast. [Elektronisk]. /11/when-zombees-attack.html Publicerad: Hämtad: Tokarz, R., Firth, C., Street, C., Cox-Foster, D.L. and Lipkin, W.I., Lack of Evidence for an Association between Iridovirus and Colony Collapse Disorder. Plos One, 6(6), pp. e21844.

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen Fanny Mondet 1,2, Joachim R. de Miranda 3, Andre Kretzschmar 4, Alison R. Mercer 2, Yves Le Conte 1 (1) INRA, UR 406 Abeilles et Environnement,

Läs mer

När bina tystnar. Erik Persson. Colony Collapse Disorder bakom honungsbiets (Apis mellifera) försvinnande

När bina tystnar. Erik Persson. Colony Collapse Disorder bakom honungsbiets (Apis mellifera) försvinnande När bina tystnar Colony Collapse Disorder bakom honungsbiets (Apis mellifera) försvinnande Erik Persson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2014 Institutionen

Läs mer

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari

Läs mer

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och

Läs mer

Biodling Biodling 157

Biodling Biodling 157 Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning

Läs mer

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet Sjukdomar hos honungsbin en baslinjestudie, dnr 6.2.18 10190/2015. Medel från anslaget 1:6, anslagspost 2, bekämpande av djursjukdomar. Honungsbin är en

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Detection of Honey Bee Viruses in Apis mellifera and Apis cerana Malin Lindström

Detection of Honey Bee Viruses in Apis mellifera and Apis cerana Malin Lindström Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete C-nivå, Vt 11 Detection of Honey Bee Viruses in Apis mellifera and Apis cerana Malin Lindström Handledare:

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället Studieplan till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället 1 Innehåll Inledning 3 1. Honungsbiet 4 Bisamhället som organism 4 Biets anatomi 4 2. Sjukdomsalstrande organismer, parasiter och

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Bin, humlor, beredskapsplaner

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Bihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012. Stockholm, 12 mars 2013. Preben Kristiansen Bihälsokonsulent

Bihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012. Stockholm, 12 mars 2013. Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Bihälsokonsulenten Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012 Stockholm, 12 mars 2013 Bihälsokonsulent Fördelning av medel inom NP 2012 Sveriges Biodlares Riksförbund Bihälsokonsulenten Adjungerad

Läs mer

Varroabehandling Per Thunman

Varroabehandling Per Thunman Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Orsakerna bakom Colony Collapse Disorder, det aktuella biförsvinnandet

Orsakerna bakom Colony Collapse Disorder, det aktuella biförsvinnandet Orsakerna bakom Colony Collapse Disorder, det aktuella biförsvinnandet Simon Selberg Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Bitidningen. London Honey Show 2011. I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger

Bitidningen. London Honey Show 2011. I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger Nr 3 Mars 2012 Bitidningen London Honey Show 2011 I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger Bitidningen 3 2012 1 Apistan & Apiguard Nu fi nns Apistan & Apiguard att

Läs mer

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar Konferens om det nationella honungsprogrammet 2012 Stockholm Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Kartläggning av vinterförluster

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2018:47 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter

Läs mer

SLU:s verksamhet med bin

SLU:s verksamhet med bin Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, redovisar här sin verksamhet för åren 2014/2015. Det har varit en mycket aktiv tid med bland annat forskning, diagnosverksamhet och undervisning. AV: EVA FORSGREN, INGEMAR

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer

Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer Camilla Lindqvist 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Orsaker och erfarenheter om bidöd

Orsaker och erfarenheter om bidöd Institutionen för ekologi Orsaker och erfarenheter om bidöd Causes and findings to the deaths of bees Olof Engle Foto: Barbara Locke Kandidatarbete 15 hp Uppsala 2016 Självständigt arbete/examensarbete

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS Nummer. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter

Läs mer

Bin och växtskyddsmedel

Bin och växtskyddsmedel Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp 2012-03-22 Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Bitidningen. Kronprinsessparets drottningar. Apiguard är godkänt Verksamheten med bin vid SLU Verksamheter i föreningar och distrikt

Bitidningen. Kronprinsessparets drottningar. Apiguard är godkänt Verksamheten med bin vid SLU Verksamheter i föreningar och distrikt Nr 9 September 2011 Bitidningen Kronprinsessparets drottningar Apiguard är godkänt Verksamheten med bin vid SLU Verksamheter i föreningar och distrikt 1 Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar

Läs mer

Anvisning om myndighetsåtgärderna som hänför sig till amerikansk yngelröta hos bin

Anvisning om myndighetsåtgärderna som hänför sig till amerikansk yngelröta hos bin Föredragen av Hanna Kuukka-Anttila Sida/sidor 1 / 5 Anvisning om myndighetsåtgärderna som hänför sig till amerikansk yngelröta hos bin Denna anvisning är avsedd att underlätta tillämpandet och verkställandet

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin?

Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin? Internationell utblick Hur hanterar vi hot mot honungsbin? Marie-Pierre CHAUZAT ANSES Bin 25 000 arter av vilda bin i världen 2 000 arter av bin i EU, de flesta bygger bon i marken Ej samhällsbyggande

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Jordbruksinformation 16 2005 1 Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie. Yngelrötesporer

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin Foto: Apinordica Innehåll Ordlista och förkortningar Sammanfattning av verkställandeordningen Beredskapsplan

Läs mer

Strategier för att undvika stora förluster av bisamhällen

Strategier för att undvika stora förluster av bisamhällen Strategier för att undvika stora förluster av bisamhällen Ingemar Fries Institutionen för Ekoklogi Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala Pollinationskonferensen i Alnarp, 26 november, 2009 Strategier för

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315 1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...

Läs mer

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Curriculum vitae. Ingemar Fries Date of Birth: June 29, 1950

Curriculum vitae. Ingemar Fries Date of Birth: June 29, 1950 Curriculum vitae Name: Ingemar Fries Date of Birth: June 29, 1950 Current appointment Professor in apiculture and honey bee pathology Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala (SLU) 2003-12-02

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall.

Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall. Vi har gjort ett studiebesök på Opido i Lagan för att lära oss om hur de hanterar miljöfrågor och sitt avfall. Miljöpolicy Opido har tre olika punkter i sin miljöpolicy, här följer de tre punkterna: Vi

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det? Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt

Läs mer

.Varroa var står vi idag.

.Varroa var står vi idag. Särtryck ur Bi-NyhetsBrev. Nr. 32; december 2006.Varroa var står vi idag. Tidigare gällde att biodlingens största hot var varroa. Det har skett en förskjutning från varroa till virus och bekämpningssätt.

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN REGELENHETEN Maj 2015 FÖRORD Handledning för bitillsynsmän är avsedd att ge bitillsynsmännen information om sakinnehållet i de författningar som rör biodlingen, samt att ge

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa? Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa? Målsättningen med projektet var att undersöka ämnen i atmosfären i bikupor under ett helt år. Vi ville se om dessa ämnen härstammar

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden

Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden Inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotinoider under svenska förhållanden Slutrapport 2015 Vi såg inga negativa effekter på honungsbinas samhällstillväxt, hälsa

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1035/2013 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om djursjukdomskrav för vissa djur, embryon och könsceller vid förflyttning

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Ekologisk produktion 4

Ekologisk produktion 4 Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18220/3 Ekologisk produktion 4 Villkor för biskötsel 3. upplagan 2013 Eviras anvisning

Läs mer

Bihälsa i Europa. Fakta & siffror

Bihälsa i Europa. Fakta & siffror Farming bee-good! Bihälsa i Europa. Fakta & siffror Kompendium med den senaste informationen om bihälsa i Europa. SAMMANFATTNING Syftet med detta dokument är att sammanställa den senaste tillgängliga informationen

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015 Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015 Det finns sex kategorier åtgärder och utfallet presenteras i en tabell per kategori. Tillgängligt belopp

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Honungsbin i Urbana Miljöer?

Honungsbin i Urbana Miljöer? Honungsbin i Urbana Miljöer? - Möjligheter och Hinder Rebecca Bylund Independent Project in Biology, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Sammandrag

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer