Biologi. Livet på jorden

Transkript

1 Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många olika miljöer att leva i. På jorden lever en massa olika varelser i nära samspel med varandra. Men livet på jorden är ingen självklarhet. Vi människor har ett stort ansvar för att livet ska kunna utvecklas på ett bra sätt i framtiden. För det behövs bland annat goda kunskaper i biologi. I öknen kan det vara svårt att hitta något levande. Här springer en liten skalbagge på den heta sanden. 1. Vad tror du att biologi handlar om? 2. Titta på bilderna. Vad tror du att det är för skillnad mellan att leva i havet eller i öknen? 3. Behövs alla växter och djur?

2 Här får du lära dig att: Biologi är läran om livet Allt levande kallas organismer Organismer består av celler Bara individer av samma art kan få barnbarn med varandra Vad är liv? Biologi är den del av naturvetenskapen som handlar om allt som är levande från livets början vid befruktningen till dess slut med döden. Till det levande räknas allt från pyttesmå bakterier till jättestora växter och djur. Även vi människor räknas till djuren. Vi är däggdjur precis som fladdermöss och valar. Levande varelser kallas organismer. Typiskt för levande organismer är att de föds, växer, andas, behöver energi, kan föröka sig och dör. De flesta kan också röra sig. Förökningen sker ofta genom att en spermie och ett ägg förenas en befruktning sker. I samma stund börjar ett nytt liv att växa. Cellerna delar sig och blir fler och fler. Biologi är ett stort ämne Ordet biologi betyder läran om livet. Eftersom biologi handlar om allt som är levande innehåller det många olika områden. När du studerar biologi får du därför läsa om både växter och djur och om många andra saker. I bilden nedan ser du exempel på några biologiska områden.

3 Vad är en cell? Alla organismer är uppbyggda av celler. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. Bakterier och urdjur består bara av en cell. Andra organismer består av flera celler. Vi människor är uppbyggda av flera miljarder celler som tillsammans bildar kroppens alla delar. Ett gram av din kropp innehåller ungefär en miljard celler. Eftersom celler är så små behöver vi mikroskop för att titta närmare på dem. Runt djurceller finns en tunn hinna som kallas cellmembran. Genom det passerar olika ämnen ut och in i cellen. Innanför membranet finns vätska som kallas cellplasma. I den finns cellens smådelar som har olika uppgifter. En viktig del är cellkärnan som innehåller arvsanlagen. I arvsanlagen finns den information som bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas. Växtceller innehåller klorofyll Även om organismer kan se väldigt olika ut så är deras celler ändå ganska lika. Men det finns skillnader. Växtcellen är ofta större och innehåller delar som djurcellen saknar. Utanför växtcellens cellmembran finns en hård cellvägg som ger stöd åt växten. Inuti finns ett cellsaftrum som innehåller vatten. Om växten slokar finns det för lite vatten där. I växternas celler finns också det gröna färgämnet klorofyll. Det gör att växtcellerna kan fånga in solenergi och tillverka mat och syre. Djurceller har inte klorofyll och kan därför inte själva tillverka sin mat. Djuren får istället mat genom att äta andra organismer. Växtceller kan tillverka både mat och syre med hjälp av klorofyll i cellerna. Fotosyntesen Vatten +Koldioxid + Solljus Druvsocker + Syre

4 Arter och släkten När man tittar på olika växter och djur ser man att det inte bara är inne i cellerna som de kan ha likheter och olikheter. Organismer kan se väldigt olika ut. Redan på 1700-talet ville man skapa ordning och reda bland alla organismer man såg i naturen. Man ville bland annat sortera in växter och djur i olika grupper. Den svenske biologen Carl von Linné blev berömd genom sitt arbete med att gruppera och namnge växter och djur. Han delade in dem i familjer, släkten och arter utifrån deras likheter. Eftersom det vetenskapliga språket var latin gav Linné dem både ett svenskt och ett latinskt namn. Det latinska artnamnet består av två delar. Den första delen talar om vilket släkte arten tillhör. Vår art, människan, heter till exempel Homo sapiens. Vi tillhör släktet Homo. Den andra delen i artnamnet berättar ofta något om arten. Sapiens betyder förståndig. Andra vanliga namn är vulgaris som betyder att arten är vanlig, och maritimus som betyder att den finns i havet. Än idag används Linnés system för att namnge olika organismer. Rödklöver, Trifolium pratense Rödklöver och vitklöver är två olika arter. Men de liknar varandra och tillhör båda släktet Trifolium. Trifolium betyder tre blad. Pratense betyder äng, och repens betyder krypande. Vad är en art? För att få tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. Alla människor tillhör exempelvis samma art, även om vi kan se ganska olika ut. Även människor med helt olika utseenden och hudfärg kan ju få barnbarn med varandra. Samma sak gäller till exempel hundar. Det finns många olika hundraser, men de tillhör alla samma art. Hästar och åsnor tillhör däremot inte samma art. Men de kan ändå få ungar med varandra. Fölet kallas mula om mamman är en häst, och mulåsna om mamman är en åsna. Mulor och mulåsnor är sterila och kan alltså inte få egna ungar. Det visar att hästar och åsnor inte tillhör samma art de kan inte få barnbarn. Blandningar mellan olika arter brukar kallas bastarder bland djur och hybrider bland växter. Testa dig själv 1 1. Ge exempel på några olika organismer. 2. Vad betyder ordet biologi? 3. Vad heter det gröna färgämnet i växterna? 4. Vad är botanik och zoologi? 5. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 6. Varför kan katter och hundar inte få ungar med varandra? 7. Vad är typiskt för levande organismer? 8. Berätta om biologen Carl von Linné.

5 De vanligaste transportörerna av pollen är insekter, framförallt fjärilar, bin och humlor.

6 Pollinering och befruktning ger frö och frukt De som transporterar pollenkornen får mat av växterna och växterna får en säker förökning. Vindpollinering När vinden sprider pollen är det slumpen som avgör om ett pollenkorn hamnar på en blomma av samma art.

7 Olika fröspridning

8 Svar till testa dig själv frågor 1. Exempelvis vitsippa, människa och giraff 2. Läran om livet 3. Klorofyll 4. Botanik läran om växter. Zoologi handlar om djur och hur de lever 5. växtcellen har cellsaftrum, cellvägg och det gröna färgämnet klorofyll. Dessa tre delar finns inte i djurcellen. 6. De tillhör inte samma art 7. Typiskt för levande organismer är att de föds, växer, andas, behöver energi, kan föröka sig och dör. 8. Den svenske biologen Carl von Linné blev berömd genom sitt arbete med att gruppera och namnge växter och djur. Han delade in dem i familjer, släkten och arter utifrån deras likheter.

9 Fotosyntes Vatten + koldioxid + solljus druvsocker + syre Befruktning Blommans ståndare är hanorgan. På ståndarna bildas det pollen. I pollenkornen finns hanceller. Blommans honorgan är pistillen. I nedre delen av pistillen finns en eller flera fröämnen. Inuti fröämnet finns det en äggcell (honcell). När en hancell smälter samman med en äggcell sker en befruktning. Den nya befruktade cellen börjar nu dela sig till allt fler, och ett frö eller kärna håller på att bildas. Så småningom utvecklas det hela till ett frö, en frukt eller ett bär.