Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan"

Transkript

1 Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is krockade med jorden, isen blev till vattenånga och regnade sedan ner och bildade grunda hav. I haven bildades organiska molekyler(=av kolatomer) som liknar vårt DNA. De var grunden till det första livet. Molekylerna kunde kopiera sig själva och inneslöts efterhand av ett cellmembran och den första enkla cellen var född. De första cellerna liknar dagens bakterier. Inget syre fanns ännu i atmosfären.

2 De första djuren var encelliga urdjur. Tex hödjur, toffeldjur, amöba. Djurplankton är små urdjur som driver med havsströmmarna. Urdjur kan ge sjukdomar, tex malaria och sömnsjuka(vanligt i tropikerna). Del 2. 1,0-3,2 miljarder år sedan Bakterier med klorofyll utvecklas = cyanobakterier. De producerade syre. Syrehalten ökar i atmosfären. Större celler utvecklas med en cellkärna (skydd för DNA), föregångare till djurceller. Vissa celler slogs ihop med syreproducerande bakterier, dessa blev föregångare till dagens växtceller. Fotosyntesen var därmed född: Koldioxid + vatten + solljus glukos + syrgas De första växterna var encelliga alger, finns fortfarande idag. Växtplankton är mycket små alger som driver med havsströmmarna.

3 Del miljoner år sedan De första flercelliga djuren utvecklades i haven. De var ryggradslösa. Andas direkt med huden, gälar eller enkla lungor. yttre könlig befruktning, dvs ägg och spermier släpps ut direkt i vattnet. De ryggradslösa djuren indelas idag i följande grupper: Nässeldjur; tex maneter och koraller. Svampdjur; tex äkta tvättsvamp Maskar; tex daggmask, havsborstmask. Inget skydd. Många är viktiga nedbrytare i naturen, andra är parasiter. Tagghudingar; har taggar, tex sjöstjärna. Har kalkplattor på huden som skydd. Blötdjur; mjuka(blöt=gammalsvenska för mjuk), slemmiga djur, tex snäckor, musslor, bläckfiskar. Bläckfiskar första djuren med ögon.

4 Forts ryggradslösa djur Leddjur Världens största djurgrupp! Har ett hårt yttre skelett som är ledat! Delas in i Kräftdjur Allra flesta lever i vatten Minst 5 par ben Andas med gälar, har antenner och fasettögon Spindeldjur(spindlar, skorpioner, kvalster) 4 par ben Andas med boklungor Mångfotingar tusenfotingar, minst 9 bar ben Insekter(artrikaste djurgruppen) 3 par ben, vingar

5 Ozonskiktet bildas = möjlighet för liv på land. Alger var de första organismerna som utvecklades på land. Flygande insekter = första djurlivet på land. Ögon på djur utvecklas allt mer. Nervsystemet hos djur utvecklas: hjärna och ryggmärg, dvs djuren får en ryggrad=ryggradsdjuren. De första ryggradsdjuren var fiskarna. Del miljoner år sedan andas med gälar växelvarma utvecklade sinnen: ögat + sidolinjeorgan + lukt + smak två typer: benfiskar och broskfiskar: skillnader i skelettet, huden, gällock yttre befruktning Lungfiskar = fiskar som utvecklat lungor, dvs andningsorgan för ett liv på land.

6 Groddjuren. utvecklades från fiskarna har lemmar, dvs armar och ben. Ombildades från fiskarnas fenor. växelvarma yttre befruktning, beroende av vatten andas med lungor och genom huden vatten och landdjur=amfibie flest arter i tropiska klimat, grodor hos oss övervintrar. Paddor är också groddjur. Sporväxterna var de första riktiga växterna! Förökar sig med sporer. Liknar frön men mycket mindre. Mossor saknar rötter och ledningskärl. Tar upp allt via bladen. Trivs i fuktig, skuggig miljö. Bildar sporkapslar. Ormbunksväxter. De har rötter och stam med ledningskärl. De tillhör därför gruppen kärlväxter. Har oftast sporgömmen bakom bladen.

7 Del miljoner år sedan Kräldjuren utvecklas från groddjuren Undergrupper: ormar ödlor sköldpaddor krokodiler Kräldjuren är anpassade för ett liv på land: Andas med lungor Torr hud med hudplåtar=skydd mot uttorkning Inre befruktning Lägger ägg eller föder levande ungar. Växelvarma, övervintrar i kalla delar av jorden.

8 3 ormarter i Sverige: snok hasselsnok huggorm 3 ödlearter i Sverige: skogsödlan sandödlan kopparödlan o Skillnader mellan ormar och ödlor: ödlor har ben(utom kopparödlan där benen tillbakabildats), ögonlock samt synliga öronöppningar. Sköldpaddor har skyddande skal Krokodiler är den mest utvecklade gruppen: har ett hjärta som liknar däggdjuren, dvs 4 hålrum i hjärtat samt har tandrader i käkarna såsom däggdjuren.

9 De första fröväxterna utvecklas. Sporer utvecklades till fröer: De är större, har ett skyddande skal samt innehåller en liten matsäck som nya plantan kan leva på första tiden. Barrväxterna var de första fröväxterna. o De har frön i kottarna. Gran Tall En: har inga kottar, utan bär Lärkträd: fäller barren på vintern o Barrträden är vindpollinerande. Barrväxterna är anpassade för ett kallt klimat: Barren är tjocka och täckta av vax. Trädet lagrar även ett ämne som gör att vattnet inte fryser i trädets celler.

10 Del miljoner år sedan Fåglarna utvecklas från små dinosaurier som sprang på bakbenen. Likheter: ben med hornplåtar och klor. Nya utvecklade egenskaper: o Lägger ägg och vårdar sin avkomma. o Frambenen utvecklades till vingar. o Dinosauriens fjäll utvecklades till fjädrar. o Jämnvarma. o utvecklat blodomlopp och andningssystem ger högre syresättning. o flera olika magar ger högre näringsupptag. o lätt ihåligt skelett ger en lätt kropp att flyga med.

11 Blomväxterna utvecklas. o Blomväxterna utnyttjar andra djur för att sprida sina pollen och frön till skillnad från barrväxterna som är vindpollinerande. o Blomväxterna klarar vintern genom att fälla sina blad och lagra reservmat i rötterna. o Vanligt är att insekter pollinerar, flyger från blomma till blomma och pollen som fastnar på bakkroppen förs över vid nästa besök. o När fröet har grott sprids de med hjälp av vind, vatten eller djur. o Blommans delar: Hanorgan: Ståndare med pollenkorn Honorgan: Pistill

12 Del 6. Idag-100 miljoner år sedan Däggdjuren utvecklades från kräldjuren. Dägga betyder att dia sin avkomma Utvecklade en större hjärna Utvecklade ett mer effektivt blodomlopp och hjärta Utvecklade bröstmuskler för andning Kroppsfjädrar utvecklades till hårstrån(päls) De första däggdjuren var små råttliknande djur. Delas in i tre grupper: Kloakdjur. Lägger ägg, växelvarma. Liknar på så sätt kräldjuren. kloak=urinen och avföringen har samma utmynning, precis som fåglarna. Myrrpiggsvinet är ett kloakdjur. Pungdjur. Jämnvarma. Föder levande ungar, outvecklade, utvecklas i en hudficka på magen, kallad pung. Tex känguru. Moderkaksdjur. Jämnvarma. Ungen utvecklas i livmodern, får näring och syrgas via navelsträngen och moderkakan = ett organ som har kontakt med moderns blodomlopp. Barnets producerade avfall går även denna väg, tex koldioxid. Tex människa, katt, björn, elefant, blåval, sälar, späckhuggare.

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen. Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 30-48 och 322 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör. - 48000 nu levande arter.

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor. Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta

Läs mer

Skapelsens krona. Människans utveckling

Skapelsens krona. Människans utveckling Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Biologi för år 7 del 1 Livets myller Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: BIOLOGI Lokala Kursplaner och betygskriterier Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats: 013-20 77 42 013-20 89 33 ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

organismerna Biologi A på Netkurs

organismerna Biologi A på Netkurs Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Biologi A på Netkurs

Biologi A på Netkurs Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag Innehåll Del 1 Liv och utveckling 160 Biologi som vetenskap (6-25) 161 Utveckling av liv (28-39) 162 Livets historia (42-57) 163 Alger och växter (64-77) 164 Ryggradslösa djur (92-109)

Läs mer

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar Björne Torstenson Instruktioner Biologi / Teknik Tema Fåglar Innehåll: Välj en fågel och gör en egen A3-sida om denna/ egen powerpoint-presentation. (fakta 2 lektioner, bild ½ lektion, renskrivning 1½

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens Biologi 7-9 Del 1 - Liv och utveckling Lars Theng och Ingrid Martens Capensis Förlag AB Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2018 Lars Theng och Ingrid Martens Boloria

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

BIOLOGI EN SAMMANFATTNING

BIOLOGI EN SAMMANFATTNING BIOLOGI EN SAMMANFATTNING Biologi läran om det levande, s.6-41 Biologi är läran om det levande. Definitionen av vad som är levande är bland annat att det består av celler, behöver energi, andas (syre),

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler ENKEL Biologi 1 Vad är biologi? Till allt levande hör bland annat alla djur och växter. Att lära sig om ämnet biologi, betyder att man studerarar allt som är levande på jorden. Ordet biologi betyder just

Läs mer

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever! TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan

Läs mer

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025 Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview Verksnummer: 40025 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara

Läs mer

201-145 miljoner år före nutid

201-145 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Vintern Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald 6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Allt som lever. Vad är biologi?

Allt som lever. Vad är biologi? Allt som lever Vad är biologi? Ordet biologi betyder läran om livet. Biologi handlar om allt som är levande Vad är liv? att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som alla levande har. 1. Alla

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Sagan om hur allting började

Sagan om hur allting började Sagan om hur allting började Sverker Johansson Först fanns det ingenting alls, inte ens tomrum och mörker. Världen fanns överhuvudtaget inte, ingen jord, ingen rymd heller. Och inget liv, varken människor

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Betyder Läran om huset

Betyder Läran om huset Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...

Läs mer