RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322
|
|
- Ingrid Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RYGGRADSDJUR Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322
2 RYGGSTRÄNGSDJUR - Ryggradsdjur. - Manteldjur. - Lansettfiskar. - Ryggsträng och ihåligt nervrör nu levande arter som fortplantar sig i Sverige.
3 PIKAIA - Förfadern till alla ryggradsdjur. - Utvecklades under Kambrium för 530 miljoner år sedan. - Första ryggsträngsdjuret. - Liknade nutida lansettfiskar. - Ryggsträng =början till ett inre skelett.
4 LANSETTFISKAR - Saknar hjärna, hjärta, ögon och luktorgan. - Tar upp syre genom huden och gälar. - Lever nergrävda i sanden i hav. - Äter små organismer som de filtrerar. - Skildkönade med könlig förökning. - Nära släkt med ryggsträngsdjurens förfader pikaian.
5 MANTELDJUR - Lever i jordens alla hav. - Sjöpungar lever som vuxna fastsittande på havsbotten. - Äter små organismer som de filtrerar. - De flesta är hermafroditer med könlig förökning. - Även könlös förökning. - Ryggradsdjurens närmaste nu levande släktingar. - Larverna är frisimmande med ryggsträng och ihåligt nervrör.
6 RYGGRADSDJUR - Stor variation i storlek och utseende. - Har ett inre skelett av ben eller brosk. - I skelettet ingår en ryggrad med små delar = kotor. - Ger stöd åt kroppen. - Ger musklerna något att fästa i. - Skydd åt mjuka och ömtåliga organ. Kranium Ryggrad Revben Ryggkota
7 RYGGRADSDJURENS UTVECKLING 490 miljoner år sedan 450 miljoner år sedan 310 miljoner år sedan 150 miljoner år sedan 370 miljoner år sedan 200 miljoner år sedan rundmunnar fiskar groddjur kräldjur fåglar däggdjur
8 FISKAR arter. - Rundmunnar. - Broskfiskar. - Benfiskar.
9 ANPASSADE TILL VATTEN - Behöver inget skydd mot uttorkning eller dåligt väder. - Rör sig med fenor. - Många håller sig svävande med en simblåsa. - Andas med gälar som innehåller blodkärl som tar upp syre från vattnet. - Hjärta som pumpar runt blodet i kroppen. - Växelvarma.
10 SINNEN - Bra syn, även om de flesta är närsynta. - Lukt-och smaksinnet utnyttjas när sikten är dålig. - Skäggtömmar innehåller smakceller. - De flesta har en välutvecklad hörsel. - Med sidolinjen känner de av rörelser i vattnet. Sidolinje
11 FORTPLANTNING - De flesta har yttre befruktning. - Rom = honan ägg. - Mjölke = hanens spermier. - Äggen befruktas i vattnet utanför honans kropp. - De flesta yngel får klara sig själva. - Stora mängder rom läggs så att tillräckligt många yngel överlever.
12 RUNDMUNNAR - Nejonögon. - Pirålar. - Saknar käkar och ryggrad. - Skelett av brosk. - Saknar bukfenor, bröstfenor och fjäll. - Gälhålor. - Käklösa fiskar var de första ryggradsdjuren. - Utvecklades för 490 miljoner år sedan.
13 BROSKFISKAR - Rockor. - Hajar. - Helhuvudfiskar. - Mun med käkar och tänder. - Skelett av brosk. - Gälspringor utan gällock. - Bakåtriktade och tandliknande fjäll ger sträv hud. - Saknar simblåsa. - Inre befruktning. - Föder levande ungar eller lägger ägg. - Pansarhajar utvecklades från käklösafiskar för 450 miljoner år sedan.
14 BENFISKAR - Skelett av ben. - Utgör 95 % av alla fiskar. - Strålfeniga fiskar. - Lungfiskar. - Kvastfeningar. - De flesta har simblåsa. - Gälar med gällock. - Huden täckt av benfjäll. - De flesta har yttre befruktning.
15 GRODDJUR - Kallas också amfibier. - Kan leva på land och i vatten. - Beroende av vatten för sin fortplantning och att huden hålls fuktig. - Förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. - Flest i varma och fuktiga miljöer nu levande arter. - Stjärtlösa groddjur. - Stjärtgroddjur. - Maskgroddjur.
16 UTVECKLING - Utvecklades från fiskar som kunde leva på land för 370 miljoner år sedan. - Inre skelett och ben gjorde det möjligt för stora djur att röra sig på land. - Beroende av vatten för sin förökning, tunn och fuktig hud.
17 KROPPSTEMPERATUR - Växelvarma. - Blir kalla och rör sig långsamt när det är kallt. - Går i dvala under vinter och torrperiod.
18 FORTPLANTNING OCH ANDNING - De flesta har yttre befruktning och lägger ägg. - Äggen måste läggas i vatten och saknar skal. - Ynglen lever i vatten och andas med gälar. - Vuxna kan leva på land och andas med enkla lungor och med huden.
19 STJÄRTLÖSA GRODDJUR - Grodor. - Paddor. - Saknar stjärt. - De flesta har yttre befruktning och lägger ägg. - Lever i vatten eller på land. - Rovdjur. - Saknar tänder.
20 STJÄRTGRODDJUR - Har stjärt. - Salamandrar. - Lever i vatten eller på land. - De flesta har inre befruktning och lägger ägg. - Rovdjur som äter insekter och spindlar.
21 MASKGRODDJUR - Lever i tropiska delar av Afrika, Asien och Sydamerika. - Avlånga och saknar ben. - Liknar daggmaskar. - De flesta lever i jorden. - Har inre befruktning och de flesta föder levande ungar.
22 KRÄLDJUR - Utvecklades från groddjur för 310 miljoner år sedan. - Kallas också reptiler nu levande arter. - Dinosaurierna dominerade under 175 miljoner år och dog ut för 65 miljoner år sedan. - Förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. - Flest i varma miljöer.
23 KROPPSTEMPERATUR - Växelvarma. - Ligger i solen för att bli varma och kunna röra sig snabbt. - Blir kalla och rör sig långsamt när det är kallt. - Går i dvala på vintern.
24 I SVERIGE - Huggorm. - Snok. - Hasselsnok. - Skogsödla. - Sandödla. - Kopparödla.
25 ANPASSADE TILL LIV PÅ LAND - Klarar sig bättre på torra platser än groddjur. - Andas luft med effektiva lungor. - Torr hud täckt med fjäll eller plåtar förhindrar uttorkning. - Fortplantningen inte beroende av vatten. - Ägg med skal som läggs på land.
26 FORTPLANTNING - Inre befruktning = befruktningen sker inne i honans kropp. - De flesta arter lägger ägg. - En del föder levande ungar. - Jungfrufödsel hos vissa ödlor = äggen behöver inte vara befruktade.
27 BRYGGÖDLOR - Tuatara. - Inte nära släkt med ödlor. - Två nu levande arter. - Lever på Nya Zeeland. - Har nästan inte förändrats på 200 miljoner år = levande fossil. - Långsam ämnesomsättning.
28 KROKODILER - Rovdjur. - Bra hörsel och syn. - Lever vid vattendrag i varma klimat. - Tar hand om sina ägg och ungar. - Krokodiler. - Alligatorer. - Kajmaner. - Gavialer.
29 SKÖLDPADDOR - Annorlunda skelett än andra kräldjur. - Skyddande skal. - Rovdjur eller växtätare. - Vissa arter lever på land, andra i vatten. - Alla lägger ägg på land. - Kan bli upp till 200 år gamla.
30 ORMAR - Saknar ben. - Mycket böjlig ryggrad. - Kan inte blinka genomskinliga och orörliga ögonlock. - Dålig hörsel. - Bra luktsinne fångar doftämnen med tungan. - Vissa ormar har ett värmekänsligt groporgan på överläppen. - Rovdjur som dödar bytet med ett giftigt bett eller genom att krama ihjäl det.
31 ÖDLOR - Nära släkt med ormar. - Fjällreptiler = ödlor, masködlor och ormar. - Kan blinka rörliga ögonlock. - De flesta har ben. - En del kan skifta färg. - De flesta är rovdjur. - Bra luktsinne fångar doftämnen med tungan. - Endast gilaödlanoch skorpiongiftödlan är giftiga.
32 FÅGLAR nu levande arter arter häckar i Sverige. - Utvecklades från dinosaurier för 150 miljoner år sedan.
33 KROPPSTEMPERATUR - Enda djuren som har fjädrar. - Fjädrarna har utvecklats från dinosauriernas fjäll. - Behövs när de ska flyga och för att hålla sig varma. - Jämnvarma med kroppstemperatur mellan grader. - Kan vara aktiva på vintern när det är kallt. - Förekommer på alla kontinenter och i alla miljöer utom i djuphaven.
34 FÖDA - Måste äta mycket för att hålla värmen. - Detta gäller framför allt på vintern. - Fåglar som äter insekter flyttar till varmare länder innan vintern. - Fåglar som äter frön stannar kvar på vintern.
35 ANPASSADE TILL LIV I LUFTEN - De flesta kan flyga. - Fjädrarna innehåller luft som isolerar mot kyla. - Då behövs inte så mycket fett vilket minskar vikten. - Ihåligt skelett och näbb utan tänder minskar vikten. - Kraftiga flygmuskler ger kraft åt vingarnas rörelser. - Effektiva lungor och hjärta, samt luftsäckar ökar syreupptagningsförmågan.
36 FORTPLANTNING - Inre befruktning. - Lägger ägg med hårt skal på land. - Ruvar sina ägg tills de kläcks. - Matar sina ungar. - Häckning = perioden när fåglarna förökar sig.
37 HÄCKNING - Revir = område som försvaras vid häckning för att slippa konkurrens om boplatser och föda. - Hanar sjunger för att locka honor eller informera om reviret. - Många hanar har färggrann fjäderdräkt för att imponera på honor. - Vissa fåglar har invecklad parningslek.
38 SINNEN - Mycket bra syn, framför allt hos rovfåglar. - Bra hörsel, framför allt hos ugglor. - De flesta har dåligt luktsinne. - Magnetsinne för att avgöra riktning under flyttning.
39 DÄGGDJUR nu levande arter. - Utvecklades från kräldjur för 200 miljoner år sedan. - Konkurrensen minskade när dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan.
40 EGENSKAPER - Stor och komplicerad hjärna. - Välutvecklad tankeförmåga. - Fyra ben, starkt skelett och böjlig ryggrad. - Lungor och effektivt blodomlopp. - Jämnvarma och värmande päls. - Förekommer på alla kontinenter och i alla miljöer utom i djuphaven.
41 FORTPLANTNING - Inre befruktning. - Ungarnas utveckling tar lång tid. - Får bara några få ungar som de tar väl hand om. - Ungarna diar = får mjölk från mamman. - Dägga = gammalt ord för dia.
42 KROPPSTEMPERATUR - De flesta har päls. - Behövs för att hålla sig varma. - Jämnvarma med kroppstemperatur mellan grader. - Hos en del är pälsen omvandlad till taggar eller fjällplåtar. - En del har ingen päls, men extra mycket fett som skyddar mot kyla.
43 HÅLLA VÄRMEN - Måste äta mycket för att hålla värmen på vintern. - Vissa har svårt att hitta mat på vintern. - Kan inte flytta till varmare länder som fåglarna. - Går i dvala på frostfria ställen. - Sover med sänkt kroppstemperatur och sparar energi.
44 SINNEN - Många har bra luktsinne. - Rovdjur och hovdjur har speciella doftkörtlar. - Bra syn primater och kattdjur. - Rovdjur har framåtriktade ögon. - Bytesdjur har ögonen på huvudets sidor. - Bra hörsel ekolokalisering hos tandvalar och fladdermöss. - Känselsinne morrhår eller hudens känselceller.
45 KLOAKDJUR - Lever i Australien. - Den däggdjursgrupp som utvecklades först. - Näbbdjur. - Myrpiggsvin. - Kloak = gemensam öppning för urin, avföring och könsceller. - Lägger ägg. - Saknar spenar.
46 PUNGDJUR - Föder levande ungar som är outvecklade. - De flesta lever i Australien, några i Nord- och Sydamerika. - Bär sina ungar i en pung = veck i huden. - Där är ungen skyddad och diar för att få näring.
47 MODERKAKSDJUR - De flesta däggdjur är moderkaksdjur. - Växer som foster under lång tid inne i mammans kropp. - Får näring och syre genom navelsträngen som sitter fast i moderkakan. - Moderkakan får näring och syre från mammans blod. - Ganska välutvecklade när de föds.
Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs merKännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.
Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta
Läs merKräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot
Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merDel 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is
Läs mer3. titta i ditt läromedel (boken)
Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merFiskarna var de första ryggradsdjuren
Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs mer252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
Läs merSkapelsens krona. Människans utveckling
Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merKAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid
T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merHär växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs mer443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
Läs merANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs mer485-443 miljoner år före nutid
TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är
Läs merorganismerna Biologi A på Netkurs
Översikt över de levande organismerna Biologi A på Netkurs Systematisk indelning Exemplet varg Indelning Svenskt namn Latinskt namn RIKE Djurriket Animalia STAM (FYLUM) Ryggsträngsdjur Chordata KLASS Däggdjur
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merFåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar
Björne Torstenson Instruktioner Biologi / Teknik Tema Fåglar Innehåll: Välj en fågel och gör en egen A3-sida om denna/ egen powerpoint-presentation. (fakta 2 lektioner, bild ½ lektion, renskrivning 1½
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merBiologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens
Biologi 7-9 Del 1 - Liv och utveckling Lars Theng och Ingrid Martens Capensis Förlag AB Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2018 Lars Theng och Ingrid Martens Boloria
Läs merskelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merPAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I
Hane av svart smörbult som vaktar sina ägg. Äggen ligger väl i skyddade i en gammal tomflaska. B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! 38 Nedan: Rockorna har ett skelett
Läs merUnder 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.
Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från
Läs merDEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid
Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan
Läs merOmråden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merLÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs merKortare än texten Använd egna ord Nosa rätt på det viktigaste
På 1940-talet tog människor med den amerikanska bävern till den argentinska ön Tierra del Fuego. Bävrarna föddes upp för sin päls men när pälsindustrin lades ner så släpptes bävrarna ut i det fria. 1990
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merFrågor till Kroppen del 2
Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merLÄRARHANDLEDNING ORGANEN
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna
Läs merDäggdjur Biologi A på Netkurs
Däggdjur Biologi A på Netkurs Föder upp sina ungar med mjölk från speciella körtlar hos modern Har jämn kroppstemperatur, vilket inte förhindrar att vissa arter sänker kroppstemperaturen när de går i dvala
Läs mer201-145 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs merBiologi för år 7 del 1 Livets myller
Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merNÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,
NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage, muskler och enkla ögon. Hjärta, blodomlopp och andningsorgan
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merMÅL MED DETTA AVSNITT
DÄGGDJUR SYSTEMATIK MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med djursystematiken skall du kunna: Förklara grunderna för uppdelningen av djurriket Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merLivets historia på ett år
Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00
Läs mer634-541 miljoner år före nutid
2015 Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution EDIACARA 634-541 miljoner år före nutid Stora steg Under ediacara dyker de första flercelliga djuren upp. I periodens slut kommer också små
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs mertisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur
Ryggradsdjur Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. Ryggradsdjur Ryggrads djur har som ni förstår en ryggrad. De har dessutom alla ben inne i sin kropp. Endoskelett Ryggradsdjur Ryggrads
Läs merStora öron och långa fingrar
Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska
Läs merNamn: Biologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt
Läs mer4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln
Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merBiologi för år 7 del 1
Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs merDäggdjurens liv. Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842
Däggdjurens liv är den största tv-serie om däggdjur som någonsin gjorts. Tillsammans med ett filmteam från BBC reser Sir David Attenborough jorden runt och möter de mest fascinerande varelser. Om däggdjur
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merDe rätta svaren presenteras nedan
Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merKroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
Läs merORDNING OCH REDA SYSTEMATIK
ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK MÅL När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan Förklara
Läs merDJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning
DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS Lärarhandledning 1 Vi beger oss till Amazonas tropiska hetta och möter några av regnskogens invånare, till exempel apor, grodor och fåglar. Eleverna får ta sig an spännande uppgifter
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merBiologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.
Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet
Läs merMITT I REGN- SKOGEN. Lärarhandledning
MITT I REGN- SKOGEN Lärarhandledning 1 På en vandring genom vår regnskog möter ni flera tropiska växter och djur. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika
Läs merFakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Läs merSjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar
Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult
Läs merMänniskan. leliiiii. En människas
'-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merLärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?
Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning? Vad tror du kommer att hända med din puls när du doppar ditt ansikte under vattnet? Kommer den att öka? Kommer den att minska?
Läs merNÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur
SYSTEMATIK DJUREN NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen PROTOZOA Samlingsnamn för
Läs merSMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Läs merKULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN
NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och
Läs merTemaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden
Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merUNDER YTAN. Lärarhandledning
UNDER YTAN Lärarhandledning 1 Gör en upptäcktsfärd från det kalla Västerhavet till varma tropiska oceaner. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att sortera och se skillnader såväl som likheter
Läs merKroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs merCaroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Läs merMinifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud
2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun
Läs merGRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter
GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs mer