NÅGRA DEFINITIONER. Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus. Djur äter växter eller andra djur

Transkript

1 SYSTEMATIK DJUREN

2 NÅGRA DEFINITIONER Växt får sin näring från vatten, koldioxid och solljus Djur äter växter eller andra djur Svamp bryter ner naturliga ämnen utanför organismen

3 PROTOZOA Samlingsnamn för encelliga djur Näring tas upp genom näringsvakuol eller diffusion. Många är parasiter. Tre grupper Sarcomastigoforer (flagellater och amöbor) Ciliater Spordjur

4 arter i världen FYLUM SVAMPDJUR (PORIFERA) Flercelliga, asymetriska eller radiärsymmetriska djur uppbyggda av cellaggregationer Organ och vävnader saknas Både könlig och könlös fortplantning

5 9 500 arter i världen FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Oftast radiärsymmetriska djur Munnen omgiven av en tentakelring Livscykel med både fastsittande och frisimmande individer Nässelceller Både könlig och könlös fortplantning Polyp Medusa

6 FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Hydrozoer De flesta arterna är koloni-bildande, relativt små De flesta arterna marina Polyp den dominerande formen Maneter Medusan den dominerande formen Solitära individer De flesta frisimmande, men det finns fastsittande maneter Jämviktsorgan, ljuskänsliga sinnesceller och kemoreceptorer

7 FYLUM NÄSSELDJUR (CNIDARIA) Koralldjur Åttaarmade koralldjur har åtta flikiga armar Sexarmade koralldjur har släta armar i multipler om sex armar Inget medusastadie

8 90 arter i världen FYLUM KAMMANETER (CTENOPHORA) Liten grupp endast 3 arter i svenska vatten Åtta rader av ciliekammar på kroppsytan Påminner om maneter, men saknar nässelceller Fångar istället byten med klibbcellsförsedda tentakler

9 arter i världen FYLUM PLATTMASKAR (PLATYHELMINTHES) Osegmenterade, masklika djur Kroppen bilateralsymmetrisk Frilevande eller parasitiska Tarmkanal med enbart en öppning Mycket enkla organ Parasitiska arter har komplicerade livscykler

10 8 900 arter i världen FYLUM RINGMASKAR (ANNELIDA) Havsborstmaskar, fåborstmaskar och iglar Segmenterade djur med coelom Välutvecklade organ Hermafroditer eller skildkönade Frilevande eller rörbyggande

11 Mer än arter i världen FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Mycket framgångsrik grupp Välutbildade organ, hjärta med öppet blodsystem Nauphiluslarv Cyprislarv Skildkönade, oftast inre befruktning och kraftiga larvmetamorfoser Stegvis tillväxt genom skalömsning Fyra nu levande subfyla: Kräftdjur Insekter Mångfotingar Spindeldjur

12 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Kräftdjur Bladfotingar Hoppkräftor Rankfotingar Musselkräftor Gråsuggor Märlkräftor Tiofotade kräftdjur

13 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Insekter Hoppstjärtar Fjällborstsvansar Dagsländor Trollsländor Kackerlackor Termiter Bäcksländor Hopprätvingar Tvestjärtar

14 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Insekter Löss Skinnbaggar Skalbaggar Steklar Nattsländor Fjärilar Tvåvingar

15 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Mångfotingar Landlevande ledjur med många extremitets-bärande kroppssegment Ofta stora giftsäckar Två huvudgrupper Enkelfotingar Dubbelfotingar

16 FYLUM LEDDJUR (ARTHROPODA) Spindeldjur Alla har fyra par gångben Sex olika grupper: Spindlar Dolksvansar Havsspindlar Lockespindlar Klokrypare Kvalster

17 arter i världen FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Mycket stor formvariation i gruppen Utvecklade organ, hjärta med öppet blodkärlssystem Dorsala kroppsväggen bildar ett par tunna veck (manteln) som innesluter en mantel-håla med gälar eller lungor. Från manteln sekreteras ofta ett skal Ventrala kroppsväggen differentierad till en muskulös fot

18 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Musslor Fast förankrade eller grävande Filtrerare mycket stora gälar Frisimmande larvstadium

19 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Snäckor Största gruppen blötdjur Storspridning i de flesta miljöer Tre olika grupper: Framgälade snäckor Bakgälade snäckor Lungsnäckor

20 FYLUM BLÖTDJUR (MOLLUSCA) Bläckfiskar Högst utvecklade blötdjuren Största nu levande ryggradslösa djuren Marina rovdjur Åttaramade bäckfiskar Tioarmade bläckfiskar

21 5 000 arter i världen FYLUM MOSSDJUR (ECTOPROCTA) Små, kolonibildande, fastsittande djur Kolonierna bildar krustor på alger, snäckskal eller stenar Kolonierna bildas genom könlös fortplantning Har lofofor (tillsammans med hästskomaskar (10) och armfotingar (335))

22 6 000 arter i världen FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Saknar huvud och hjärna Vattenkärlsystem (ambulakralsystem) Inre skelett av skalplattor Skildkönade med yttre befruktning Frisimmande larv Fem klasser: Hårstjärnor Sjöstjärnor Ormstjärnor Sjöborrar Sjögurkor

23 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöstjärnor Rovdjur och asätare Femtalig radiärsymmetri Mun på undersidan Förflyttar sig med slangfötter armarna stela Stor förmåga till regeneration Ormstjärnor Central skiva med fem långa, smala armar Rör sig med slingrande rörelser med armarna Armarna starkt grenade hos vissa arter

24 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöliljor och hårstjärnor Anses som de mest primitiva tagghudingarna Fjäderlika, grenade, mycket rörliga armar Både mun och anus mynnar uppåt Filtrerare Sjögurkor Finns på alla djup i havet Grävande eller frilevande Ring av tentakler runt munnen Suspensions- eller detritusätare Läderartad hud med spikler

25 FYLUM TAGGHUDINGAR (ECHINODERMATA) Sjöborrar Oval eller rund kropp med femtalig symmetri Lever på hårda bottnar, men oregelbundna sjöborrar lever nedgrävda i sedimentet Kraftig käkapparat Aristoteles lykta

26 TUNIKATER (UROCHORDATA) Fastsittande eller frilevande suspensionsätare Tre klasser: sjöpungar, salper och appendikularier Matspjälkningskanal med välutbildad svalgregion (gältarm) Endast larverna har kordatkaraktärer genomgår omfattande metamorfos

27 LANSETTFISKAR (CEPHALOCHORDATA) Har även som vuxna alla kordatkaraktärer Fisklika suspensionsätare Visar grunddragen i vertebraternas blodkärlssystem och nervsystem

28 RUNDMUNNAR (CYCLOSTOMATA) Saknar käkar sugmun Två underklasser pirålar och nejonögon Huden saknar fjäll Inre skelett av brosk

29 BROSKFISKAR (CHONDRICHTHYES) Mun med käkar och tänder på undersidan av huvudet Två underklasser tvärmunnar (hajar och rockor) samt helhuvudfiskar Pariga bröst- och bukfenor samt heterocerk stjärtfena ingen simblåsa

30 BENFISKAR (OSTEICHTHYES) Förbenat skelett, terminal mun, pariga bröst- och bukfenor, välutvecklade käkar Tre underklasser: strålfeniga fiskar, lungfiskar och kvastfeningar Simblåsa med hydrostatisk eller respiratorisk funktion

31 GRODDJUR (AMPHIBIA) Dåligt anpassade till ett liv på land, måste ha vatten för sin fortplantning Enkla lungor och/eller hudandning Tre ordningar: stjärtlösa groddjur, stjärtgroddjur och maskgroddjur Blodkärlssystem med dubbelt kretslopp

32 KRÄLDJUR/REPTILER (REPTILIA) Välanpassade till landliv tjock hud och gulerika, skalförsedda ägg som läggs på land Tungt, väl förbenat skelett Tre underklasser: krokodiler, sköldpaddor och lepidosaurier (ödlor och ormar)

33 FÅGLAR (AVES) Kroppen täckt av fjädrar Främre extremiteter anpassade för flygning Bakre extremiteter anpassade för gång och/ eller simning Mycket stabilt och lätt skelett Unik andningsapparat med lungor och luftsäckar

34 DÄGGDJUR (MAMMALIA) Unika karaktärer är mjölkproduktion och diande Varmblodiga, huden täckt av hår

35 KLOAKDJUR (MONOTREMATA) Näbbdjuret och två släkten myrpiggsvin Australien och några angränsande öar Lägger gulerika ägg med vitt skal Näbbdjuret ruvar dessa medan myrpiggsvinen förvarar dem i en pung Ungarna försedda med äggtand

36 250 arter i dag, de flesta i Australien med angränsande öar. 70 arter i Sydamerika, en art i Nordamerika (opossum) PUNGDJUR (MARUSPIALIA) Kort dräktighet och ungarna föds mycket outvecklade (modern 70 kg, ungen 1 g) Efter födsel fortsätter utvecklingen i en hudficka på magen (pungen) Spenar i hudfickan Tiden i hudfickan varierar mellan 7 veckor och 8 månader

37 MODERKAKSDJUR (EUTHERIA) Utvecklad moderkaka och lång dräktighetstid I övrigt få anatomiska skillnader jämfört med pungdjuren Stora skillnader i storlek och anpassningar Har koloniserat de flesta biotoper på jorden

38 8 arter i Sverige, cirka 345 i världen INSEKTSÄTARE (INSECTIVORA) Anses som de mest primitiva däggdjuren Livnär sig främst på ryggradslösa djur, speciellt insekter Tre vanliga familjer: näbbmöss, igelkottar och mullvadsdjur

39 14 arter i Sverige, cirka 951 i världen FLADDERMÖSS (CHIROPTERA) Mycket artrik grupp nästan 1/4 av alla däggdjur Rörligheten har gjort att de koloniserat alla betydande landbiotoper De flesta nattaktiva mycket utvecklade och specialiserade sinnesorgan

40 19 arter i Sverige, cirka 360 i världen GNAGARE (RODENTIA) Gnagarna utgör närmare 40% av alla däggdjur och de har koloniserat de flesta landbiotoper Lever ofta i närheten av människan

41 17 arter i Sverige, cirka 264 i världen ROVDJUR (CARNIVORA) Mångskiftande variation i form och funktion En gemensam karaktär de fyra rovtänderna Gruppen delas in i 8 familjer Kattdjur Hunddjur Björnar Halvbjörnar Mårddjur Viverider Hyenor Säldjur

42 1 art i svenska vatten, 76 arter i världen VALAR (CETACEA) Ursprunget till denna grupp var landlevande däggdjur som återanpassats till ett liv i havet Finns i alla världshav och några större floder Stor variation i storlek Två underordningar: Tandvalar Bardvalar

43 Inga arter i Sverige, 16 arter i världen UDDATÅINGA HOVDJUR (PERISSODACTYLA) Ganska liten grupp av specialiserade blad- eller gräsätare Tre familjer: Åsnor, hästar och zebror (Afrika, Asien) Tapirer (Sydamerika, Malackahalvön, Sumatra) Noshörningar (Afrika, Tropiska asien)

44 Vildsvin, älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, ren och myskoxe i Sverige, totalt i världen knappt 200 PARTÅIGA HOVDJUR (ARIODACTYLA) Den idag mest mång- skiftande däggdjursgruppen Nio familjer: Svin Navelsvin Flodhästar Dvärgmyskdjur Myskdjur Hjortdjur Giraffdjur Slidhornsdjur (oxdjur, antiloper, får, getter, etc.)

45 Inga arter i Sverige, förutom människan HERREDJUR (PRIMATES) Gruppen innehåller idag 11 familjer: Lemurer Dvärg- och musmakier Indriider Fingerdjur Lorisider Spökdjur Brednäsor (nattapor, vrålapaor) Kloapor (silkesapor, tamariner) Markattartade apor (markattor, makaker, babianer) Människoapor (inklusive gibboner)