Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Transkript

1 Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

2 Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad och grenar Med hjälp av vektorer; Insekter, fåglar, däggdjur, Med hjälp av vatten; Regn bevattning, vattenstänk, aerosoler Genom luftspridning; Sporer kan färdas långa sträckor med hjälp av vinden, kan i vissa fall överleva transport i högt gående luftströmmar

3 Plantskolan som smittspridare All transport av plantor medför risk för medföljande organismer Stor risk vid transport ut i skogen men även vid transport mellan plantskolor Mycket stor risk vid import (legoodling) trots sundhetscertifikat Stor risk för spridning av rotpatogener Stor risk för spridning av patogener med lång livscykel Mindre risk för spridning av väl synliga patogener Stor risk att insekter följer med plantorna Behåll alltid några plantor i plantskolan som kontroll

4 Gynnsamt för patogenpopulationer i skogsplantskolor Intensiv plantproduktion Monokulturer Täta planteringar Fuktig miljö Minskning av nyttiga organismer efter kemisk bekämpning Hela plantskolan är ett jättebra odlingssubstrat för svamp

5 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor *Gråmögel *Gremmeniella *Tallskytte *Knäckesjuka *Sirococcus *Diverse rotsjukdomar *Mindre vanliga sjukdomar Vi riskerar på sikt att nya och kanske aggressiva sjukdomar kommer till Sverige

6 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Gråmögel Infekterar de flesta plantmaterial. När som helst under säsongen. Sporer finns alltid i omgivningen

7 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Gremmeniella Döda skott och barrbaser. Ingen skottskjutning. Latent fas under vintern

8 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Tallskytte Årets barr infekteras och dör. Påverkar inte knoppen - Ny skottskjutning

9 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Knäckesjuka Infekterar skottet så att toppen böjs. Värdväxlar med asp

10 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Sirococcus Angriper Gran och Contorta. Toppen dör. Pyttesmå fruktkroppar.

11 Vad kan man göra för att minska ovanjordiska infektioner Kunskap om patogenernas livscykler Kemisk bekämpning, förebyggande (vid epidemier, känd förekomst i omgivningen, tidigare infektion i plantskolan) Håll koll på infektioner i omgivande skog Glesare odling = mindre fuktigt Friska plantor Avlägsna angripna plantor (Främst Sirococcus) Undvik skugga och fukt Undvik frostskador Undvik nordförflyttning (Gremmeniella) Avlägsna asp och aspsly i omgivningen (Knäckesjuka) Fryslagring under -3 C (Gråmögel) Bränn eller gräv ned skadade plantor

12 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Rotsjukdomar drabbar alla typer av plantmaterial. Syns oftast i den ovanjordiska delen. Ofta samma släkten som i trädgårds och jordbruksgrödor

13 Vad kan man göra för att minska rot-infektioner Undvik övervattning (syrebrist i substratet) Håll koll på plantorna ovan jord Friska plantor Undvik rotkontakt med infekterad jord Undvik högt ph i rotsubstratet Tvätta backarna ordentligt Felaktig fungicidbehandling kan gynna rotpatogener Använd frö med hög kvalitet

14 De vanligaste sjukdomarna i svenska skogsplantskolor Gråmögel Gremmeniella Tallskytte Knäckesjuka Sirococcus Rotsjukdomar Mindre vanliga Ex. Rosellinia spp. Rosellinia är en ny sjukdom som drabbar plantorna under kyllagring. Den ger ett fluffigt mycel som väver in ramar och plantor

15 I skogen är rotröta (Heterobasidion) den allra största skadegöraren Orsakar röta på barrträd Cirka 15 % av vuxen skog i Sverige har rotröta 3 miljoner m 3 rötskadat trä Tillväxtförluster på cirka 0,5 million m 3 Årlig förlust på cirka 1000 miljoner kr i Sverige och 800 miljoner Euro i Europa Jan Stenlid

16 Behandling mot rotröta översikt Biologisk: stubb-behandling med Phlebiopsis gigantea (Rotstop) Kemisk: stubb-behandling med urea eller bor Skogsskötsel: Stubb-brytning Plantera mindre känsliga träd Avverka under lågrisksäsonger Basidio sporer % infekterade stubbar Jan Stenlid Feb June Oct

17 Exempel på pågående forskningsprojekt Resistenta plantor mot rotröta Sporfällor för detektion av spridning och introduktion av svampsjukdomar Utrota almsjuka på Gotland Resistenta träd mot askskottsjuka Detektion av Phytophthora i plantskolor mm (Vid intresse kontakta Jan Stenlid, Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU)

18 Slutsatser Det är bättre att förebygga sjukdomar än att bespruta Välj fungicider och biologika ämnen noga avseende deras kontroll- potential, specificitet och inverkan från/på omgivningen Tänk på fungicidresistens Följ rekommendationer för både fungicider och biologisk bekämpning Upptäck svaga punkter i svampens och plantans livscykler Överväg alternativa behandlingar Fundera på påverkan från omgivningen; inverkan av biologiska och icke biologiska faktorer Behandla förebyggande även med biologiska medel Påverkan på omgivningen för många biologiska medel kan vara bristfällig Biologisk kontroll fungerar storskaligt och i praktiken i skogen vid stubbehandling av rotröta med P. gigantea (RotStop) Flytta inte plantor från områden med känd sjukdom

19 Tack!