Biologisk markkartering
|
|
- Emilia Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010
2
3 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Presentation av TEMA-program BioSoM
4 Angrepp av klumprotsjuka i höstraps 2006
5 Viktiga jordbundna sjukdomar som kan uppförökas i oljeväxter Sjukdom Överlevnad Varaktighet i jorden år Klumprotsjuka Kransmögel Torröta Bomullsmögel Groddbrand Vilsporer Mikrosklerotier Växtrester Sklerotier Mycel/ sklerotier på växtrester
6 Traditionell metod- biotest Infektionsnivån av P. brassicae i jordproverna bestäms med biotest i växthus foto: Charlotta Almquist
7 Bestämning av angreppets styrka Klass 2 (10 3 sporer gram -1 soil) Klass 5 ( 10 8 sporer gram -1 soil)
8 Medelinfektion av klumprotsjuka på enligt biotest och medeltal av ph samtliga fält på 18 gårdar i Örebro län % plants infected ,5 6 5,5 5 Soil ph Wallenhammar, 1996
9 Nya metoder för detektion av jordbundna sjukdomar i ärt, oljeväxter och vete Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 och Anders Jonsson 2 1 HS Konsult AB, Örebro 2 Inst f Mark och miljö, avd f precisionsodling, SLU, Skara 3 Eurofins Food & Agro Sweden AB, Lidköping
10 Syftet med projektet Utveckla DNA-baserade metoder for effektiv detektion av patogener som orsakar klumprotsjuka, ärtrotröta och rotdödare i jordprover.
11
12 PCR-analys av jordbundna patogener - så fungerar det Jordprovtagning Samlingsprov från fält Neddelning av prov för analys Extraktion av patogenens DNA ur jord Analys med qpcr
13 Detektion av P. Brassicae i jord där en känd mängd sporer tillsatts Linjär detektion visades från 10 3 till 10 7 vilsporer g -1 jord. 500 sporer g -1 kunde detekteras. Number of resting spores g- 1 soil fg plasmid-dna g -1 soil Jordprover tillhandahölls av Dr Hanna Friberg
14 Inomfälts variation av P. brassicae Sjukdoms index (DSI) PCR (fg plasmid- DNA g -1 soil)
15 Ärtrotröta
16 Ärtrotröta A. euteiches Number of oospores/g soil fg plasmid-dna/g soil Linjär detektion till 1 A. euteiches oospor g -1 jord.
17 Inomfälts variation A. euteiches Sjukdoms index (DSI) PCR (fg plasmid- DNA g-1 soil)
18 Hur hanterar vi jordbundna patogener i ett förändrat klimat? Framtidsstrategi
19
20 Rotdödare - Närke Sjukdomsindex Rotdödare Karta?
21 Rotdödare - utveckling av primers M Molecular standard A Infekterad rot B Jordprov 364 (index 13) C Jordprov 378 (index 19) D Infekterad rot
22 Foto: Mariann Wikström Starka angrepp av ärtrotröta
23 Angrepp av klumprotsjuka i höstraps 2006
24 Biologisk markkartering Biologisk markkartering baserad på DNAmetoder ökar precisionen och skördepotentialen
25 BioSoM - Tema vid NL-fakulteten SLU Biologisk markkartering - integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi - Biological Soil Mapping BioSoM Anders Jonsson Christina Dixelius Ann-Charlotte Wallenhammar
26 TEMA-forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier.
27 UTLYSNING AV MEDEL FÖR TEMA-FORSKNING vid NL-Fakultet TEMA-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierad större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativ lång löptid (3-6 år) och utvärderas ( efter tre år)
28 TEMA= Samarbete akademin och industrin ScanBi Diagnostics AB SLU NL-Fakulteten Institutionen för Mark och miljö Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik Institutionen för Skogsmykologi och patologi SL-Stiftelsen
29 Prioriterade FoU-områden i projektet WP 5. Användning -FoU och praktik WP 4. Markkaraktär och infektion WP 3. Patogen biologi vilkroppar och genomik WP 2. Prognos dos/respons, biotest WP 1. Provtagning och detektion provbehandling, extraktion, PCR
30 TEMA-Program WP 1-5: Patogen, aktiviteter och ny kunskap Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio Test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service P. brassicae Klumprotsjuka V. Longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophthora sp Ny sjukdom i ärter A. euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta G. graminis Rotdödare = Kunskaps status = kunskapsluckor att fylla iproject
31 Sklerotiebiologi- olika typer av vilkroppar och sporer kan överleva länge i jorden Verticillium longisporum Mjöldryga i korn Sclerotinia sclerotiorum Wolfiporia extensa Indian bread Vi vill identifiera faktorer som initierar sklerotiebildning samt gronings faktorer.
32 Patogen Direkt Oljeväxter - Klumprotsjuka - Kransmögel - Bomullsmögel Stråsäd -Rotdödare Nematoder Patogen Direkt över www
33 Deltagare i BioSoM Medverkande från start: Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Christina Dixelius, Inst för Växtbiologi och Skogsgenetik, SLU Niclas Gyllenstrand, Inst för Växtbiologi och Skogsgenetik, SLU Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö, SLU Charlotta Almqvist, Eurofins Food & Agro AB. Lidköping Mats Söderström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö, SLU Mariann Wikström, Findus R&D, Bjuv Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp (Maria Svensson, Naturvetenskap Högskolan Skövde) Rekrytering: Mattias Myrenås, Post-docs, doktorand
34 Kommunikationskanaler Hemsida Workshops för stakeholders m.fl Internationell konferens?
35
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta
Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NL-fakulteten SLU- 2009-2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener ett TEMA program vid NL fakulteten SLU 2009 2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM
Biologisk markkartering
Biologisk markkartering Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen - 14 januari 2014 Biologisk
Nya sätt att upptäcka skadegörare
Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3
Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon
Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon BioSoM ett TEMA program vid NJ fakulteten SLU 2009 2015 Anders Jonsson Avdelningen för precisionsodling och pedometri Institutionen
Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara
Användning av PCR i växtodlingen Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara Innehåll Introduktion qpcr och andra DNA-metoder Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete
Klumprotsjuka - ett dolt hot
Klumprotsjuka - ett dolt hot Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen, 17-18 januari 2017 Disposition Behovet av att säkerställa skörden BioSoM Spridningspotential
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall
Mellngrödor i växtföljder med oljeväxter Vitsenp -nvändes som fånggröd vid tidigt vllrott v gröngödslingsvll Ann-Chrlotte Wllenhmmr HS Konsult AB Örero Ultun, novemer 23 Örero, oktoer 22 Vitsenp -nvändes
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Rotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Strategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Biologisk markkartering
Biologisk markkartering 2009-2015 Jordburna patogener kan orsaka stora skördeförluster. Klumprotsjuka och ärtrotröta är exempel på sjukdomar som producerar vilsporer med lång överlevnad, 10-20 år, i marken.
Slutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige
Slutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige Inledning och bakgrund Rotröta orsakad av algsvampen Aphanomyces euteiches (Drechsl.) är både globalt och i
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar
Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund
Slutrapport för forskningsprogrammet: Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund En välplanerad växtföljd lägger grunden
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Årsrapport till SLU EkoForsk för år 3, 2010 SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö, SLU, kerstin.berglund@slu.se
Patogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter
Slutrapport projekt H533149 och H633273 Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter Nya produktionsmål -
Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik
Slutrapport H076004 Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik Projektet var en ettårig fortsättning på Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCR-teknik (V0648026).
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar
Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs
Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp
Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF
Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.
Vetenskaplig rapport för projektet: Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar. Studiernas omfattning Projektets viktigaste frågeställning gällde ärtrotrötans
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Tre virussjukdomar har orsakat omfattande skador i stråsäd - Vetedvärgsjuka - Dvärgskottsjuka (havre) - Rödsotsjuka
Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease
Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease Gunnar Cederberg Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning
Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
Potatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Ekologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden
416 2013 Rapport Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden Effect of oilseed cover crops on Aphanomyces root rot of
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Lantmännen Lantbruk Avd. Seed Treatment Består av BioAgri AB, SeedGard AB och MASE-laboratorierna AB Uppsala
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Varför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Odlingssystemforskning för framtiden
Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they
Mark med mer att ge. Som ett hav i stiltje. Skördarna stagnerar var den svarta krigsrubriken på förstasidan av ATL dagen innan Odling
Mark med mer att ge Det finns mer att hämta hem om marken vårdas väl. Men det kräver en helhetssyn på mull hus håll ning, spårpassager, växtföljd och alvpackning. Tillsammans kan modern teknik och nygam
Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker
Klumprotsjuka Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Alnarp 2014 2 Klumprotsjuka
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte
Vår roll inom växtodlingsförsök och forskning Växjö möte 181204 christian.nyren@lantbruksforskning.se Finansiering av FoU via stiftelsen Privat sektor Offentlig sektor Näringsorganisationer Branschorganisationer
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar
1(7) Id: SLU ua 2016.3.2.1-2526 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Nämnden för utbildning på forskarnivå (Fun-NJ) Avdelning/kansli:
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Material och metoder. from: http://www.plantsolutionsltd.com/caliente2.htm
Slutrapport till det SLU EkoForsk finansierade projektet Oljerättika och senap - sjukdomssanerare med stor potential 2008-2010 Paula Persson, inst för växtproduktionsekologi, SLU Inledning Jordbundna växtsjukdomar
Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark
Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation
Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver
Rapport för projekt: V11-0026-SVF Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-09 Foto: Eva Stoltz Sammanfattning
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G. 2005.
Agrios, G. 2005. Plant pathology Rhizoctonia solani i grönsakskulturer Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland Skaraborg Rapport 3_2013 Christina Marmolin, Stina Andersson och
BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Putt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Viktiga faktorer för virusspridning och dess effekter - Förekomst av smittkällor;
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p
Fakulteten för naturbruksresurser och jordbruksvetenskap Resistensförädling av höst- och vårraps i Sverige Resistance breeding in winter and spring oilseed rape in Sweden Emil Larsson Foto: Emil Larsson
Fortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats
sclerotiorum i grönsaker Bomullsmögel, clerotinia Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland
Bomullsmögel, clerotinia sclerotiorum i grönsaker Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland Skaraborg Rapport 4_2013 Christina Marmolin, Stina Andersson och Anna-Mia Björkholm
Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik
Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik Författare Almquist C., Lerenius C., Filipsson C., Jonsson A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges
Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)
Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit) Kristin Piikki & Mats Inst för mark o miljö, SLU Skara kristin.piikki@slu.se mats.soderstrom@slu.se Detaljerade jordartskartor med fjärranalys
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter
Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2016 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler 17 Höstraps Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastningsmätare
Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Slutrapport av projektet Växtpatogeners påverkan på uppkomst och etablering en produktionsbegränsande faktor i svensk oljeväxtodling?
Slutrapport av projektet Växtpatogeners påverkan på uppkomst och etablering en produktionsbegränsande faktor i svensk oljeväxtodling? Projektansvariga: Sadhna Alström och Björn Andersson, Sektionen för
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne Slutsatser: * Fältförsök är extremt viktiga för våra företags lönsamhet * Fältförsöksverksamheten minskar och är vid en farligt låg nivå
Varmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt