Biologisk markkartering
|
|
- Monica Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Biologisk markkartering Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen - 14 januari 2014
3 Biologisk markkartering av patogener ett TEMA program vid NL fakulteten SLU Programledning: Anders Jonsson, Ann Charlotte Wallenhammar, Christina Dixelius Biological Soil Mapping (BioSoM)
4 Disposition Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM I Planer inför BioSoM II Aktuellt om klumprotsjuka
5 Tema-forskning vid NL-fakulteten Tema-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierat större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativt lång löptid (3-6 år) samt utvärderas efter tre år
6 TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier.
7 Skördarna ökar inte?! Jordpackning Undermålig växtförädling Mikronäringsbrist Jordburna patogener
8 Höstraps i april!
9 Sveriges lantbruksuniversitet
10 Ny TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering Idag kemisk karaktär -ph - Fosfor och Kalium - Magnesium - Koppar -Bor I morgon biologisk karaktär? Jordburna växtsjukdomar: - Svampar - Bakterier - Nematoder
11 BioSoM ersätter bio tester Biotest Disease Severity Index (DSI) DSI och skörd Rådgivnin g Växtodling Växtföljd Plats-specifik Jord från fält - infekterad? på laboratoriet qpcr-kvantifiering av flera patogener samtidigt med multiplex metod (II)
12 Nästa steg: Biological Soil Mapping
13 Stakeholders BioSoM SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology and Forest Genetics Department of Urban and Rural Development
14 Patogener i BioSoM fas I Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Rotröta Gaumannomyces graminis Rotdödare A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins SARDI
15 Fokus i BioSoM! Användning i det moderna jordbruket Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning
16 Resultat fas 1, De facto rutin för hantering av prover, från aseptisk provtagning till PCR protokoll. P. brassicae (klumprotsjuka) analys på marknaden Visat på förekomst av P. brassicae i 11/48 fältförsök med sortprovning av raps! Först i världen med att sekvensera genomet hos P. brassicae, förutsättning för rasbestämning Hämmande effekter av bor på ärtrotröta och klumprotssjuka i raps Med mera
17 Stockagården klumprotsjuka Punktprovtagning DSI=sjukdomsindex
18 Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, ca 2 l - Klassisk markkartering punktprovtagning, ca 0,5l Plastpåse/låda? Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord (+klorin?)
19 DNA borste!
20 Aseptisk homogenisering av jordprov innovation
21 P. brassicae förekomst. Fältprovtagning- W-linje approx 1000 sporer /g
22 Markegenskaper och förekomst av patogener Patogener påverkas av markkemiska och fysikaliska förutsättningar Tillförseln av växtnäring har ändrats under åren och kan ha differentieras över tid och inom fält! Kompetenslucka på SLU! Start: Studera effekterna av växtnäring på patogener Nov 2010 anställdes en postdoc i BioSoM!
23 Effekt av Bor på Aphanomyces euteiches i ärt 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha Boron influence on pea root rot severity DSI (disease severity index)
24 Plan:Patogener i BioSoM Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta Eurofins F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare Ingår ej i BioSoM SARDI A. cochlioides Rotröta sockerbeta
25 BioSoM Bördighetsförsöken WP 3. Användning av biologisk kartering i modernt jordbruk! WP 2. Förekomst, kontroll och minskning av jordburna patogener WP 1. Detektion av viktiga patogener
26 WP 3 Beslut baserade på BioSoM
27 BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till intressenterna * Underlag för en analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektivt presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder
28 Deltagare i BioSoM WP1 Detektion Charlotta Almqvist, Industridoktorand Eurofins Food & Agro AB, Lidköping Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala Christina Dixelius, Inst. för Växtbiologi och Skogsgenetik (VBSG), SLU Uppsala Arne Schwelm, VBSG, SLU Louise Andersson, Industridoktorand, VBSG/Syngenta AB, Landskrona Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp WP2 Förekomst Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Katarzyna Marzec-Schmidt, P&P, Mark och miljö, Skara Lars Persson, Findus R&D, Bjuv WP3 Användning Christina Lundström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö Skara Magnus Ljung, Statskonsulent rådgivning, SLU, Skara Jessica Lindelöf, Högskolan i Skövde Robert Olsson, Åsa Olsson, NBR Ulf Axelson, HS Skaraborg, Skara Kommunikatör: Lennart Wikström, Cultimedia AB, Programchef: Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri, SLU
29 Sammanfattning Användning i modernt precisionsjordbruk! Kontroll och minskad förekomst Detetktion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning
30 Aktuellt om klumprotsjuka
31 Klumprotsjuka i höstrapsh Veneberg, 2006
32 Root cortex infection Life cycle of Plasmodiophora brassicae In soil Root hair infection Aniline blue stained resting spores and secondary plasmodia in host tissue Resting spores Primary zoospores v v Primary plasmodia? Secondary plasmodia? Secondary plasmodia in chinese cabbage: Aniline blue stained in host tissue. Zoosporangia Zoosporangia in root hairs of infected callus? Arne Schwelm; Modified from Kageyama and Asano (2009) J Plant Growth Regulation 28: Secondary zoospores
33 Rapporter från rådgivare i Skåne april 2013 Foto: Gunnel Hansson
34 Delvis resistenta sorter
35 Sjukdomsindex hos delvis resistenta sorter av vårrybs (3 försök 1997) FDSI after harvest (field) DSI after planting (bioassay) SW A3155 SW SW
36 Klumprotresistenta sorter Desirée Börjesdotter
37 Undvik problem välj rätt sort 2 försök på smittad mark 2013 Kalmar kg råfett/ha kop/g Svalöv kg råfett/ha kop/g Sortblandning 110 b 1390 a SHERPA 100 b 1720 a EXCALIBUR 60 b 1350 a MENDEL 1100 a 1420 a MENDELSON 1110 a 1440 a Foto Linda af Geijersstam 3 7 Desirée Börjesdotter
38 Resistenta höstrapssorter anlagda i fältförsök på infekterad mark i Skåne och Halland 2013 (Svensk Raps) Mottaglig sortblandning
39 Sanering
40 International Clubroot Workshop, Edmonton, Kanada, 2013 Geoff Dixon
41
42
43 Fiberkabel januari 2014
44 Klumprotsjuka finns i odlingsområdet Alla potentiella oljeväxtfält måste analyseras Resistenta sorter finns nu på marknaden Sanering av infekterade redskap Samverkan: Sveriges Frö- och oljeväxtodlare, handel, rådgivare, BioSoM (forskare)
45 Tack för f r uppmärksamheten!
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NL-fakulteten SLU- 2009-2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener ett TEMA program vid NL fakulteten SLU 2009 2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM
Biologisk markkartering av patogener
Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Anders Jonsson Precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara Biologisk markkartering TEMA-forskning
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Biologisk markkartering
Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor
Klumprotsjuka - ett dolt hot
Klumprotsjuka - ett dolt hot Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen, 17-18 januari 2017 Disposition Behovet av att säkerställa skörden BioSoM Spridningspotential
Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon
Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon BioSoM ett TEMA program vid NJ fakulteten SLU 2009 2015 Anders Jonsson Avdelningen för precisionsodling och pedometri Institutionen
Nya sätt att upptäcka skadegörare
Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta
Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3
Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara
Användning av PCR i växtodlingen Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara Innehåll Introduktion qpcr och andra DNA-metoder Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Rotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Biologisk markkartering
Biologisk markkartering 2009-2015 Jordburna patogener kan orsaka stora skördeförluster. Klumprotsjuka och ärtrotröta är exempel på sjukdomar som producerar vilsporer med lång överlevnad, 10-20 år, i marken.
SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall
Mellngrödor i växtföljder med oljeväxter Vitsenp -nvändes som fånggröd vid tidigt vllrott v gröngödslingsvll Ann-Chrlotte Wllenhmmr HS Konsult AB Örero Ultun, novemer 23 Örero, oktoer 22 Vitsenp -nvändes
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016
Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016 FoU på HS Konsult AB Ann-Charlotte Wallenhammar Zahra Omer Jens Levenfors Eva Stoltz Ann-Charlotte Wallenhammar
Slutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige
Slutrapport, SLF H0833534, Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige Inledning och bakgrund Rotröta orsakad av algsvampen Aphanomyces euteiches (Drechsl.) är både globalt och i
Strategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial
Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial Rapport
Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv
Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF
Ekologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease
Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease Gunnar Cederberg Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning
SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Årsrapport till SLU EkoForsk för år 3, 2010 SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö, SLU, kerstin.berglund@slu.se
Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.
Vetenskaplig rapport för projektet: Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar. Studiernas omfattning Projektets viktigaste frågeställning gällde ärtrotrötans
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +
Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder
Institutionen för växtproduktionsekologi 2013-02-11 Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området vall och grovfoder.
Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv
Partnerskap Alnarp Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv Henrik Stridh, rådgivare: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they thought was fun, usually something that were of
Odlingssystemforskning för framtiden
Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund
Slutrapport för forskningsprogrammet: Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund En välplanerad växtföljd lägger grunden
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande
Potatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse
Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse 1 Partnerskap Alnarp VÅR OMVÄRLD (2003) Ökad internationalisering - ökad konkurrens Ändrad roll för areella näringar Förändrade kost-
Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp
Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark
Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker
Klumprotsjuka Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Alnarp 2014 2 Klumprotsjuka
Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter
Slutrapport projekt H533149 och H633273 Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter Nya produktionsmål -
Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden
416 2013 Rapport Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden Effect of oilseed cover crops on Aphanomyces root rot of
Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver
Rapport för projekt: V11-0026-SVF Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-09 Foto: Eva Stoltz Sammanfattning
Gunilla Nordberg Roland von Bothmer Bengt Persson
Koordinator Partnerskap Alnarp 2004 2013 Marknadsagronom Lantmännen Malmö 2000 2005 Chefsagronom Skånska Lantmännen med utvecklingsutbildnings informationsfrågor 1997 2000 VD AgriVäxt AB 1985 2007 Nordiska
Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik
Slutrapport H076004 Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik Projektet var en ettårig fortsättning på Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCR-teknik (V0648026).
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg
Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Slamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB
Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Lantmännen Lantbruk Avd. Seed Treatment Består av BioAgri AB, SeedGard AB och MASE-laboratorierna AB Uppsala
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)? Peter Finnfors Självständigt arbete 15 hp
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae
Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae - påverkan vid tillförsel av ovanjordiska växtdelar Maria Sillén Examensarbeten/Seminarieuppsatser 56 Institutionen för ekologi och växtproduktionslära
Företagspresentation
Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna
Varför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Tre virussjukdomar har orsakat omfattande skador i stråsäd - Vetedvärgsjuka - Dvärgskottsjuka (havre) - Rödsotsjuka
4. Planerade aktiviteter i övrigt, bilaga 2 Utöver bilaga 2 finns följande aktiviteter planerade lite längre fram i tiden:
PROTOKOLL AU Styrgruppen Sammanträdesdatum 2017-02-07 Partnerskap Alnarp Plats och tid: Närvarande: Anmält förhinder 7 februari 2017 klockan 09.30 11.00, Slottet, Alnarp Håkan Schroeder (ordf.), Lisa Germundsson,
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne Slutsatser: * Fältförsök är extremt viktiga för våra företags lönsamhet * Fältförsöksverksamheten minskar och är vid en farligt låg nivå
2 oktober 2017 klockan , Slottet, Alnarp. 1. Välkommen Ordf. Håkan Schroeder hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.
PROTOKOLL AU Styrgruppen Sammanträdesdatum 2017-10-02 Partnerskap Alnarp Plats och tid: Närvarande: Anmält förhinder 2 oktober 2017 klockan 13.00 14.30, Slottet, Alnarp Håkan Schroeder (ordf.),, Eric Agestam,
Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Försöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Växtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Möjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:
SIDA 1 Skördeår:2014 ADB-nr: 07A763 Län-fnr: LB-244-2013 Utförar-ansvarig: Ingrid Hansson 0708 945379 Förs.v: Thomas Persson 2014-07-31 8:27 Nöbbelöv 61 272 92, SIMRISHAMN Jbr-omr: 4B B Gödsling kg/ton
Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström
Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor Åsa Olsson Nyström Nematodangrepp i sockerbetor Betcystnematoder Stubbrotsnematoder Rotsårsnematoder Stubbrotnematoder: Trichodorus
Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?
Nematoder Hur mycket vet vi egentligen? Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 %
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor