Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Transkript

1 Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

2 Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning

3

4 H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+

5 T, Danisco/SBU, 12 försök, Rel.skörd Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Utvb. Sockerskörd Avk. Spm Släckt kalk 9 t/ha

6 T, Danisco/SBU, 12 försök, Skåneförsöken, 10 försök, Rel.skörd Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Utvb. Sockerskörd Avk. spm Källa: Skåneförsök, 2001

7 Effekt av bättre jordstruktur eller minskad risk för rotbrand? 134 provytor i sockerbetsfält DSI = Disease Severity Index

8 CaAL (mg/100 g jord) Samband CaAL och DSI DSI Disease Severity Index Källa: Olsson, Å. et al, 2011

9 Kalkstensmjöl, t/ha (2010) effekt 7 år senare Foto: Lars Persson, 2017

10 Klumprotsjuka hämmas av höga Cakoncentrationer och höga ph

11

12 Försök 8503, SLU Uppsala Rel.skörd medel Obeh Släckt kalk 2 t/ha CaO

13

14 100% 90% [VÄRDE] [VÄRDE] % Andel (vol%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 34 [VÄRDE] 33 [VÄRDE] 34 [VÄRDE] 33 [VÄRDE] 10% 0% Plöjt Stubbearb. 0 t ha1 CaO 2 t ha1 CaO < 2 mm 2 5 mm 5 16 mm

15 SLU Uppsala, 3 försök A. Obeh. B. 1 ton CaO/ha som släckt kalk C. 2 ton CaO/ha som släckt kalk D. 6 ton CaO/ha som släckt kalk E. 1 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur F. 2 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur G. 6 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur

16 Försök 8501B, SLU Uppsala Rel.skörd medel A. Obeh BG. Strukturkalkade

17 Rel sklörd kalk BG/obeh A A= R² = 0, Nederbörd majjuli (mm)

18

19 Turbiditet = grumlighet

20 Turbiditet, aggregat 25 mm i såbädd, 3 försök SLU [VÄRDE] Obeh Släckt kalk 1 t Cao/ha Släckt kalk 2 t Cao/ha Släckt kalk 6 t Cao/ha NKAS 1 t CaO/ha NKAS 2 t CaO/ha NKAS 6 t CaO/ha

21 120 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA14, 16 förs., provtagn [VÄRDE] 90 Turbiditet, relativtal A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

22 Effekt av spridningstidpunkt Effekt av bearbetningsdjup

23 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA15, 4 försök, provtagn [VÄRDE] Turbiditet, relativtal Tidig, 20 aug 2. Sen, 14 sept

24 Tidig spridning Snabb nedbrukning Fint bruk Torrt och körbart Klok förfrukt = god struktur

25 Utlakning av partikulärp, Lanna, lysimeter Partikulär fosfor ((µg/l) A. ej kalk B. startkalk C. omkalk D. 2 x kalk Källa: Berglund, K. et al., 2017

26 102 Avkastning höstvete (rel), LOVA14, 11 försök, skörd Turbiditet, relativtal [VÄRDE] A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

27

28 20.0 Vh före sådd 010 cm djup, % av ts, 4 försök 1998 i sbetor 19.0 Vattenhalt, % av ts [VÄRDE] Obeh Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Källa: Kindvall, T. 1999

29 Dragmotstånd i kp Dragmotstånd, MSL, 5 % mull, Brunna 1969 ton CaO/ha Källa: Berglund, G. 1970

30 LOVA14, vårkorn 2016, 8 försök på 2 platser i Skåne Relativskörd Jord: Cu och Fe (Mn) minskade signifikant Kärna: Zn (Mn) minskade signifikant A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Krageholm Vadensjö medeltal

31 115 Sockerbetor 2015, 4 försök Vadensjö 110 Relativskörd Vårkorn 2016, 4 försök Vadensjö A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Sockerbetor 2015 Vårkorn 2016

32

33 Avkastning Markkemi Växtnäring Markbiologi Aggregatstabilitet Preduktion Markkemi Patogener Upptorkning Dragkraft

34 Lerhalt (andel finler) Lermineralogi geologi ph Basmättnad Pstatus Mikronäring Mullhalt Vattenhalt Temperatur Aggregat fint/grovt Bättre rekommendationer