Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
|
|
|
- Anna-Karin Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
2 Viktiga faktorer för virusspridning och dess effekter - Förekomst av smittkällor; Plöjning, trädor - Förekomst och aktivitet hos vektorer - Tidpunkt för infektion; Såtid - Bekämpning: Insekticider - Med längre höstar ökar troligen problemen med höstinfektioner av virus
3 Förutsägelse av varmare klimat i norra Europa Antal månader med en dygnsmedeltemperatur över +5 C för åren (a) och (b) vilket visar en årlig förflyttning av zonerna 5 till 8 km norrut. Roos et al. (2011) Eur J Plant Pathol 129: 9-19
4 Rödsot/gulsot Vårinfektion av havre Vårinfektion av korn Infektion av stråsäd och gräs med rödsotvirus är vanligt
5 Havrebladlus (Rhopalosiphum padi): vektor för rödsotvirus och potatisvirus Y
6 Höstgrödor i södra Sverige och Danmark drabbade av rödsotvirus våren 2015; infektion av höstgrödor har annars varit ovanligt Foto Roland Sigvald
7 Foto Christer Pålsson, Krageholm
8 Sugfälla Alnarp 2014 augusti november visar inflygning av havrebladlöss i oktober 600 Rhopalosiphum padi Rhopalosiphum maidis Sitobion avenae 500 number of aphids weekly Vecka Jordbruksverket
9 Angrepp av rödsotvirus även 2016 och Angrepp (vissa kraftiga) på vårvete, korn och havre i Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Västernorrland 2017 Angrepp på en del fält med höstvete, höstkorn och råg i Skåne; höstvete och höstkorn i Västra Götaland; höstkorn i Östergötland
10 Flera rödsotvirus identifierade Gensekvensanalyser visar att utbrotten av rödsotvirus både 2015 och 2017 utgjordes av: Barley yellow dwarf virus-pas (släktet Luteovirus) Barley yellow dwarf virus-pav (släktet Luteovirus) Barley virus G (släktet Polerovirus)
11 Stort antal bladlöss i sugfällan i Alnarp hösten Antal bladlöss v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Tidpunkt År 2006 År 2014 År 2016 År 2017 År 2018
12 Stort antal bladlöss i sugfällan i Ingelstorp hösten Antal bladlöss v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Tidpunkt År 2006 År 2014 År 2016 År 2017 År 2018
13 Flera virusvektorer bland bladlössen hösten 2018 Allra vanligast: havrebladlus (vektor för rödsotvirus och potatisvirus Y) Förekomst även av: majsbladlus (vektor för rödsotvirus) persikobladlus (vektor för många virus i potatis, raps, sockerbeta och andra växter) Enstaka: Sädesbladlus (vektor för rödsotvirus)
14 Virus överförda med persikobladlus Beet mild yellowing virus, Beet yellows virus Beet chlorosis virus (virusgulsot sockerbeta) Syngenta Turnip yellows virus (raps) Ofta symptomfria infektioner, som ändå ger skördeförluster Mark Stevens Mark Stevens
15 Potatisvirus Y sprids med havrebladlus och persikobladlus Strecksjuka Mosaik; Krussjuka Nytt: Nekros på knölens utsida Potato tuber necrotic ringspot disease; PTNRD
16 Infektioner i höstoljeväxter, sockerbeta och potatis 2019? Höstoljeväxter: ökad risk Tidigare år har infektioner i höstoljeväxter med turnip yellows virus varit förknippat med förekomst av persikobladlus under hösten Sockerbeta och potatis: antagligen ingen ökad risk Risk för virusinfektion av potatis och sockerbeta gäller främst under vår och sommar.
17 Stor risk för virusinfektioner i höstoljeväxter och höstsäd Omfattningen på skadorna beroende av: - Såtid - Etablering av bladlöss i grödor (de flesta bladlössen är på väg till vintervärdar) - Andel virusbärande bladlöss - Bekämpning av bladlöss
18 Framtid Nya grödor, t.ex. majs, som kan utgöra gröna bryggor Minskad jordbearbetning och andra ändringar i odlingsmetoder Ökad förekomst av insektsvektorer Övervintring av vuxna bladlöss
19 Tack till: VB, SLU: Jim Nygren, Ulrike Beuch, Elham Yazdkhasti, Kanitha Sathees, Marcelle Johnson, Efstratia Poimenopoulou, Ingrid Eriksson, Asma Youssef Inst. för ekologi, SLU: Roland Sigvald, Annhild Eriksson, Richard Hopkins (Univ. of Greenwich) Inst. för växtproduktionsekologi, SLU: Velemir Ninkovic Tallinn University of Technology: Merike Sõmera, Erkki Truve Jordbruksverket: Växtskyddscentraler i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala Rådgivare och lantbrukare
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Tre virussjukdomar har orsakat omfattande skador i stråsäd - Vetedvärgsjuka - Dvärgskottsjuka (havre) - Rödsotsjuka
RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD - RISKVÄRDERING OCH EFFEKTER AV VARMARE KLIMAT
Grain weight, g/m 1 SLUTRAPPORT RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD - RISKVÄRDERING OCH EFFEKTER AV VARMARE KLIMAT Projekt nr: H0933039 Docent Roland Sigvald, SLU, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp
Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Rapport BETRÄFFANDE UNDERSÖKNINGAR AV BEET WESTERN YELLOW VIRUS (BWYV) PÅ HÖSTRAPS I SKÅNE
1 Till Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning Box 96, 230 53 Alnarp Rapport BETRÄFFANDE UNDERSÖKNINGAR AV BEET WESTERN YELLOW VIRUS (BWYV) PÅ HÖSTRAPS I SKÅNE Roland Sigvald Sveriges lantbruksuniversitet
Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012
Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök
Odlingssystem och bladlöss Uttjatad eller outnyttjad resurs
Odlingssystem och bladlöss Uttjatad eller outnyttjad resurs Velemir Ninkovic Institutionen för entomologi, SLU UPPSALA Innehåll Introduktion Allelobios Utveckling av bladluspopulation i stråsäde Vad vi
Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU
Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete Inger Åhman et al. SLU www.plantcommistra.com Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem Fas
Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap
Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap Johanna Jansson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Uppsala 6 februari 2019 Vi använder biologisk bekämpning i växthus idag Översvämning Återkommande
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
SSS 2015-09-30 5.1.2.a-H15-06581. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI SSS 2015-09-30 5.1.2.a-H15-06581 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Johan Karlzén Sveriges Spannmålsodlarförening Torphälla 424 705 97 Glanshammar Beslut angående ansökan om
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Bekämpning av insekter i vårsäd
Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003
JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen
46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar
JO 10 SM 0401 Korrigerad version 2004-05-06 Jordbruksmarkens användning 2003 Definitiva uppgifter Use of agricultural land 2003 Final results I korta drag Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Åkerarealens användning i juni 2001
Beställningsnummer JO 10 SM 0101 Åkerarealens användning i juni 2001 Preliminära uppgifter Use of arable land in June 2001. Preliminary data SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens
Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.
JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016
JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Veckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år
Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Nationella växtskyddskonferensen, Ultuna, 14-15 november 2018
PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll
PlantComMistra Växtkommunikation och bladluskontroll Årsrapport 2011 Mistra är en del av det svenska innovationssystemet för hållbar utveckling. Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan
Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark
Veckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var
Vad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ
JO 16 SM 0101 +HNWDUVN UGDU RFK WRWDOVN UGDU 'HILQLWLYD UHVXOWDW Crop yields per hectare and total production in 2000 Final results, NRUWD GUDJ 6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ Sommaren år 2000
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen
JO 13 SM 1601 Ekologisk växtodling 2015 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion I korta drag Ökad ekologisk areal 2015 Den totala
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar
JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken
Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad
JO 10 SM 1403 Ekologisk växtodling 2013 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion I korta drag Arealen under omställning minskade
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent
JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole
SSSSSSfSSS a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEM SSSSSSfSSS Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivnings kvitto Johan Karlzén Sveriges Spannmålsodlarförening Torphälla 424 705 97 Glanshammar Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion
JO 13 SM 1701 Ekologisk växtodling 2016 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion I korta drag Kraftig ökning av arealen under omställning
Klimatförändringarna och vår anpassning
Klimatförändringarna och vår anpassning Hur påverkas ditt företag av ett förändrat Line klimat? Strand, HS Konsult AB Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:6 Ekologisk växtodling 2009 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2009, converted areas and areas under conversion Sammanfattning
Jordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling Ann-Charlotte Wallenhammar Inst. f Mark och miljö, Precisionsodling och Pedometri, SLU, Skara Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Växjö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne
JO 19 SM 0902 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2009 Preliminary results for counties and the whole
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009
JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs
JO 19 SM 1302 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2013 Preliminary statistics for counties and the
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Jordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition
Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition Författare Öberg S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån
JO 19 SM 1402 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2014 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2014 Preliminary statistics for counties and the
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013
JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Utv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross, Cecilia Lerenius och Karin Jahr 27 november 2013 Disposition Bakgrund och syfte med projektet
Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005
JO 15 SM 0501 Normskördar för skördeområden, län och riket 2005 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005 I korta drag Sedan 1961 har SCB årligen beräknat normskördar
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004
JO 16 SM 0501 Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004 Definitiva uppgifter Production of cereals, dried pulses, oilseeds, potatoes and temporary grasses in 2004 Final data
Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året
JO 19 SM 1002 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2010 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2010 Preliminary results for counties and the whole
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross och Cecilia Lerenius, 9 januari 2014 Disposition Bakgrund och syfte med projektet Så här jobbar
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016
JO 19 SM 1602 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2016 Preliminary statistics for counties and the
Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar och rekordstor veteareal. Arealen vall och grönfoderväxter minskar
JO 10 SM 1702 Jordbruksmarkens användning 2017 Preliminär statistik Use of agricultural land in 2017, preliminary statistics I korta drag Arealen jordbruksmark minskar något I år, 2017, är den totala jordbruksmarken
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?
Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna
Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017
JO 19 SM 1702 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2017 Preliminary statistics for counties and the
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås