3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Transkript

1 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken i detta kapitel baseras på alla jordbruks som ingår i Lantbruksregistret (LBR) Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att tillhöra registret ändrats. En ny gräns som införts fr.o.m är större än 5,0 ha jordbruksmark. Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Alla jämförelser i detta kapitel görs mot den nya definitionen av LBR. Åkerarealens användning Åkerarealens fördelning på olika grödgrupper och antal med odling år 2013 framgår översiktligt av figurerna 3B och 3C och tabell 3.3. I övriga tabeller lämnas redovisning bl.a. för län. er (figur 3A, tabell ) Den totala jordbruksmarken på jordbruks var 3,0 milj. år Jordbruksmarken utgörs av 2,6 milj. åkermark och 0,4 milj. betesmark. Skogsmarken vid jordbruksen 2013 var 3,5 milj.. Förändringarna i åkerarealen inom olika storleksgrupper under de senaste åren följer ungefär samma mönster som förändringarna i antalet i motsvarande storleksgrupper. Av den totala åkerarealen 2013, som var 2,6 miljoner, svarade med mer än 50 åkermark för 1,9 miljoner eller 72 %. Åkerareal i storleksgrupperna över 200 har ökat mellan 21 och 58 % mellan 2007 och Spannmål (tabell 3.4) Spannmålsarealen, knappt 40 % av den totala åkerarealen, uppgick år 2013 till Spannmålsarealen och antal med spannmålsodling har ökat med 2 respektive minskat med 11 % sedan Odlingen av vårvete har ökat med 70 % sedan Vårkorn, havre och råg har också ökat med 26, 22 respektive 4 %. Övriga spannmål har minskat sin areal. Minskningen var störst för höstvete (-37 %) och rågvete (-36 %). Vårkorn och höstvete utgör de största andelarna av spannmålsarealen, 38 respektive 21 % vardera och med arealerna respektive Av övriga spannmålsgrödor svarade havre för 20 % ( ) av arealen, vårvete för 12 % ( ), råg för 3 % ( ), rågvete och blandsäd för 2 % ( samt ) och höstkorn för 1 % ( ). Baljväxter (tabell 3.5) Den totala baljväxtarealen år 2013 var , en minskning med 13 % sedan Merparten av baljväxtarealen består av ärter och åkerbönor som upptar , dvs. 75 % av den totala baljväxtarealen. Oljeväxter (tabell 3.6) en raps och rybs ökade med 14 % jämfört med 2010 och omfattade 2013 cirka Höstraps dominerade oljeväxtarealen och upptog år Det är lika mycket som det var en vårraps var , vårrybs och höstrybs 300.

2 66 3 Åkerarealens användning Odlingen av oljelin har gått upp och ner de senaste åren. Sedan 2010 har den odlade arealen minskat med 75 %. en oljelin uppgår 2013 till Vall och grönfoderväxter (tabell 3.7) och Slåttervall och betesvall (tabell 3.8) Slåtter- och betesvall var den arealmässigt största grödan 2013 och täckte , vilket var en liten minskning jämfört med Slåtter- och betesvall odlas också av flest antal. I de fyra nordligaste länen samt i Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län utgör vall och grönfoderväxter mer än halva totala åkerarealen. I tabell 3.8 redovisas slåtter- och betesvallsarealen separat, uppdelat på län och produktionsområden. Betesvallen uppgick år 2013 till vilket är en minskning med 2 % sedan år Slåttervallsarealen år 2013 upptog , vilket är en ökning med 2 % jämfört med året innan. Uppgifterna om vallarealerna är hämtade ifrån skördestatistiken, se kapitel 4, sid 88. Potatis och sockerbetor (tabell 3.9) Den totala potatisarealen uppgick år 2013 till , vilket är en minskning med 12 % sedan Sockerbetsarealen uppgick till , vilket är en minskning med 5 % sedan Odlingen av matpotatis är främst förlagd till Skåne och Västra Götalands län, stärkelsepotatis till Skåne och Blekinge län och sockerbetor till Skåne län. I storleksgruppen över 100,0 åkermark återfinns de flesta med odling av mat- och stärkelsepotatis. Här hittar man också 64 (matpotatis) respektive 68 % (potatis för stärkelse) av arealen. I storleksgruppen över 100,0 finns 45 % (900 st.) av en som odlar sockerbetor. Träda, outnyttjad åker m.m. (tabell 3.10) Trädesarealen minskade med 11 % sedan 2010 och uppgick år 2013 till Sedan 2005 har areal träda minskat 51 %. Energiskogsarealen minskade med 4 % och uppgick år 2013 till Störst energiskogsareal finns i Skåne, Uppsala, Södermanlands och Örebro län. Om statistiken Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp Vid tidigare s.k. lantbruksräkningar har uppgifter erhållits om jordbruksmarkens fördelning på ägoslag för samtliga lantbruksenheter, dvs. även för med enbart skog. Omläggningar i metoden för datafångst fr.o.m. år 2000 medförde att en fullständig statistik över ägoslag på jordbruksen bara tas fram intermittent. Statistiken avsåg tidigare jordbruks med mer än 2,0 åkermark eller med stora djurbesättningar eller med minst m 2 frilandsareal för trädgårdsproduktion eller med minst 200 m 2 växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte är fullt jämförbara med tidigare års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller för år 2010 lagts in värden för riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på minst 2,0 åkermark eller minst 5,0 jordbruksmark. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruks i landet

3 3 Åkerarealens användning 67 som i juni, aktuellt år, uppfyllde något av följande kriterier: brukade mer än 2,0 ha åkermark brukade sammanlagt minst 5,0 jordbruksmark bedrev trädgårdsodling omfattande minst kvadratmeter frilandsareal bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med specifikt räkningsdatum i juni aktuellt år (senast 5 juni 2013) omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller fjäderfä. Åkerarealens användning Uppgifter om åkerarealens användning erhålls årligen genom Lantbruksregistret. Undersökningens omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruks av undersökningen medan enbart ett urval av jordbruks berörs andra år. Fram t.o.m hämtades uppgifter från jordbruksen in via pappersenkäter från SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Som tidigare nämnts i detta kapitel har definitionen för vilka som ingår i LBR ändrats fr.o.m Några begrepp och definitioner i lantbruksstatistiken Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- och jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per. Annan mark Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling, bete eller virkesproduktion. Ägoslagsdefinitionerna har tillämpats sedan De fastställdes som svensk standard i januari samma år och ansluter till motsvarande ägoslagsdefinitioner i fastighetstaxeringen. Annan publicering Uppgifter från lantbruksregistret om åkerarealens användning publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 1401 och för arealfördelning av slåtter- och betesvall i JO 16 SM Uppgifter om ägoslag och åkerareal efter storleksgrupp publiceras av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 34 SM Publikationerna är tillgängliga på SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats ( respektive Delar av statistiken publiceras också i Statistikdatabasen (SSD) i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats.

4 68 3 Åkerarealens användning Figur 3A Total åkerareal länsvis 2013 Total area of arable land by county åker, tal

5 3 Åkerarealens användning 69 Figur 3B Åkerarealens användning 2013 Use of arable land Vall och grödfoderväxter... Korn... Vete... Havre... Träda... Raps och rybs... Övriga spannmål.... Potatis och sockerbetor... Baljväxter och övriga växtslag. Ospecificerad åkermark Procent Figur 3C med odling av vissa grödor 2013 Number of holdings with cultivation of certain crops Slåtter- och betesvall... Vårkorn... Havre... Höstvete... Raps och rybs... Matpotatis... Sockerbetor... Rågvete... Råg

6 70 3 Åkerarealens användning Figur 3D Odling av vissa grödor, genomsnittliga arealer per 2013 Cultivation of certain crops, areas per holding Höstvete... Vårkorn... Raps och rybs... Slåtter- och betesvall... Sockerbetor... Råg... Havre... Rågvete... Matpotatis Hektar Figur 3E Odling av spannmål, genomsnittliga arealer per 2013 Cultivation of cereals, areas per holding : Stockholms... Uppsala... Södermanlands... Östergötlands... Jönköpings... Kronobergs... Kalmar... Gotlands... Blekinge... Skåne... Hallands... Västra Götalands... Värmlands... Örebro... Västmanlands... Dalarnas... Gävleborgs... Västernorrlands... Jämtlands... Västerbottens... Norrbottens Hektar

7 3 Åkerarealens användning 71 Tabell 3.1 åker-, betes- och skogsmark på jordbruks 2013, Area of agricultural and forest land on holdings Område; storleksgrupp Åkermark Betesmark Summa jordbruksmark, Totalt, Varav arrenderad, Totalt, Varav arrenderad, Skogsmark, Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark.

8 72 3 Åkerarealens användning Tabell 3.2 Åkerareal efter storleksgrupp 2013 Area of arable land by size group Område Åkerareal inom storleksgrupp, åkermark Under 2,1 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 30,0 30,1 50,0 50,1 100,0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket Enl.tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark.

9 3 Åkerarealens användning 73 Tabell 3.2 (forts.) Område Åkerareal inom storleksgrupp, åkermark Summa 100,1 200,0 200,1 300,0 300,1 400,0 400,1 500,0 Över 500,0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket Enl. tidigare LBR-def

10 74 3 Åkerarealens användning Tabell 3.3 Åkerarealens användning , Use of arable land Gröda Spannmål därav vete korn havre resterande Baljväxter Vall och grönfoderväxter Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ospecificerad åkermark Ej utnyttjad åkermark Summa åkermark Summa betesmark och slåtteräng Summa jordbruksmark ) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 2) Enligt ny LBR-definition. 3) I spannmålsarealen fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 4) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 5) er som ej kunnat fördelas på gröda.

11 Tabell 3.4 Spannmål er och antal med odling Cereals. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp er, Råg Vårkorn 3 Åkerarealens användning 75 Havre Höstvete Vårvete Höstkorn Rågvete Blandsäd 1 Summa spannmålsareal 2 med odling Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands V:a Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) För åren avses stråsädesblandningar, tidigare ingick även stråsäd/baljväxtblandningar. 2) Fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer avsedda att skördas som grönfoder.

12 76 3 Åkerarealens användning Tabell 3.4 (forts.) Område; storleksgrupp er, Höstvete Vårvete Råg Vårkorn Havre Rågvete Höstkorn Blandsäd 1 Summa spannmålsareal 2 med odling Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket Enl. tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 4) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 5) Inklusive höstkorn. 6) Inklusive rågvete.

13 3 Åkerarealens användning 77 Tabell 3.5 Baljväxter er och antal 1 med odling 2 Leguminous plants. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Summa baljväxter Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2,0 2,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet med odling i regionen. Detta innebär att vissa kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

14 78 3 Åkerarealens användning Tabell 3.6 Oljeväxter er och antal 1 med odling 2 Oilseed crops. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp er, Vårraps Höstraps Höstrybs Vårrybs Summa areal av raps och rybs med odling Oljelin Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet med odling i regionen. Detta innebär att vissa kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

15 3 Åkerarealens användning 79 Tabell 3.7 Vall och grönfoder er och antal 1 med odling 2 Ley and green fodder. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp Grödfoder 3 Majs Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet med odling i regionen. Detta innebär att vissa kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Fr.o.m. år 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål.

16 80 3 Åkerarealens användning Tabell 3.7 (forts.) Område; storleksgrupp Slåtter- och betesvall Frövall Summa vall Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 5) Majs ingår i grönfoder.

17 3 Åkerarealens användning 81 Tabell 3.8 Slåttervall och betesvall 1. fördelning 2013, och procent Temporary grasses and grazings. Distribution of acreage Område slåttervall, Andel slåttervall av total vallareal procent betesvall, Andel betesvall av total vallareal, procent Stockholms , ,8 Uppsala , ,8 Södermanlands , ,3 Östergötlands , ,3 Jönköpings , ,2 Kronobergs , ,4 Kalmar , ,5 Gotlands , ,1 Blekinge , ,6 Skåne , ,8 Hallands , ,5 Västra Götalands , ,5 Värmlands , ,4 Örebro , ,3 Västmanlands , ,2 Dalarnas , ,7 Gävleborgs , ,5 Västernorrlands , ,8 Jämtlands Västerbottens , ,8 Norrbottens Gss , ,0 Gmb , ,6 Gns , ,8 Ss , ,7 Gsk , ,7 Ssk , ,5 Nn , ,1 Nö , ,5 Hela riket , , , , , , , , , , , , , ,8 1) erna har beräknats genom att i vallundersökningen skatta andelen slåttervall respektive betesvall. Dessa andelar har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt Jordbruksverkets slutliga grödarealer enligt JO 10 SM1401. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

18 82 3 Åkerarealens användning Tabell 3.9 Potatis och sockerbetor er och antal 1 med odling 2 Potatoes and sugar beet. Areas and number of holdings with cultivation Område; storleksgrupp Matpotatis 3 Potatis för stärkelse 3 Sockerbetor Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare. LBR-def ) För varje region redovisas antalet med odling i regionen. Detta innebär att vissa kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 och 1999 ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 3) År 2000 inkluderas vissa arealer matpotatis i potatis för stärkelse. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

19 3 Åkerarealens användning 83 Tabell 3.10 Träda, outnyttjad mark m.m er, 1 Fallow and untilled land etc. Areas Område; storleksgrupp Energiskog Trädgårdsväxter 2 Träda Andra växtslag Ospecificerad åkermark 3 Outnyttjad åkermark Ej utnyttjad slåtteroch betesvall Hela åkerarealen Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare. LBR-def ) För åren 1990 o ingår enbart med mer än 2,0 ha åkermark. 2) I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 3) er som ej kunnat fördelats per gröda. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

20