Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
|
|
- Monica Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos 1
2 Fyrtandad rapsvivel En generation / år Övervintrar utanför fältet Bara en parasitstekelart Fyrtandad rapsvivel 2
3 Blygrå rapsvivel Fyrtandad, blygrå, blåvingad rapsvivel 3
4 Fyrtandad rapsvivel Rapsvivellarv 4
5 Foto G Berg 5
6 Foto G Berg Primär Phoma vanligare? Phoma, torröta, infekterar på hösten Milt och fuktigt höstklimat Fler fält som lämnas utan bearbetning Tidigare sådd ger större plantor tidigare Stort problem i England Gunnarsson Sv Frötidning
7 Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad, 12% med både blåvingad och fyrtandad C. napi & C. picitarsis 7
8 Röd: C. picitarsis (Rape winter stem weevil) Blå: C. napi (Rape stem weevil Migration av viktiga skadedjur i höstraps. Johnen et al
9 50% av fyrtandade larver parasiterade (1150 larver, 8 år, Alnarp) Invandringstidpunkt, stekelparasitoider på höstrapsens skadedjur, Alnarp Rapsjordloppa Fyrtandad rapsv Rapsbagge Rapsbagge Skidgallmygga Blygrå rapsvivel 9
10 Skadedjur Bekämpningströskel Fyrtandad rapsvivel Enbart fyrtandad * 20 vivlar / gulskål under 3 dagar * lägre värden vid samtidig förekomst av C. napi och/eller C. picitarsis 10
11 Blygrå rapsvivel En generation / år Övervintrar utanför fältet. Flyger under blomning Larven äter högst 5 frön 11
12 Skidgallmyggskador om: Kläckning och plantutveckling stämmer Lämpligt väder vid flygning Värdväxter inom ett par km från kläckningsplatsen Ätgnag på skidorna av blygrå rapsvivel Skidgallmyggans överlevnadsstrategi Kläckning under många år Lång kläckningsperiod Kläckning tidigt på morgonen Honorna överlever längre i marken Hög förökningsförmåga gynnsamma år Äggläggning utan vivelgnag 12
13 Skidgallmygg skador Skidgallmyggskadade skidor t h 13
14 Skidgallmyggskadade skidor Abort av övertaliga skidor 14
15 Skidgallmygga, larver i skida Starkt angrepp i fältkanten Foto G Berg 15
16 Inventering 2015 Kant Fält Beh Kant Fält Beh Kristianstad Hammarlunda Kristianstad Skegrie Genarp Löberöd Gärsnäs 24 15? Kristianstad Mer än 10% 53,8 27,5 Gylle Boserup Hammarlunda Hagestadborg Gylle Nyboholm % 39 7,5 Lyngby 7 3? Ö. Vemmenhög 3 2? Eriskfält 0 1? Sandby 0 0? Lund 5 3? Kattarp 24 1? Mindre än 5% 9,2 1,4 16
17 Inga bra moniteringsmetoder Avräkning på plantorna Håvning Klisterskivor Gulskålar Kläckningslådor Avstånd till fjolårsfält (Feromoner) Skördebestämmande egenskaper 17
18 18
19 Skadedjur Skidgallmygga Bekämpningströskel Saknas Blygrå rapsvivel Enbart vivel 1 vivel / planta Blygrå rapsvivel Vivel + skidgallmygga 0,5 vivlar / planta Fyrtandad rapsvivel Enbart fyrtandad * 20 vivlar / gulskål under 3 dagar * lägre värden vid samtidig förekomst av C. napi och/eller C. picitarsis Sprutning under blomningen: vid minsta tveksamhet om behovet skall bekämpning INTE ske 19
20 Parasitsteklarna på blygrå rapsvivel & skidgallmygga Migration av viktiga skadedjur i höstraps. Johnen et al
21 Invandringstidpunkt, stekelparasitoider på höstrapsens skadedjur, Alnarp Rapsjordloppa Fyrtandad rapsv Rapsbagge Rapsbagge Skidgallmygga Blygrå rapsvivel Ekonomisk betydelse? Phoma primär sekundär? Inga rapsbaggebekämpningar i sent knoppstadium utan att tröskelvärdet har nåtts! Inga rutinbekämpningar under blomning! 21
22 Tack 22
23 Modell: Höstraps, 40 pl/m2, tkv 5 g, skidantal enl plantor fr Burlöv Skidor/pl Frö/ skida Toppskott Sidoskott Skott Skörd t/ha 4,8 5,1 5,6 6,0 Tusenkornvikt i försökskördar (ledmedeltal), Ant led ,00-4,19 4,20-4,39 4,40-4,59 4,60-4,79 4,80-4,99 5,00-5,19 5,20-5,39 5,40-5,59 5,60-5,79 5,80-5,99 Tusenkornvikt 23
24 Höstraps 2007, Burlöv: Antal skidor. 24
25 De flesta av de steklar som angriper minerande rapsvivlar, rapsbagge & rapsjordloppa är tersilochiner Medelskada av skidgallmygga Östergötland Medel % skadade skidor Intervall Antal fält
26 Rapsbaggeskada som öppnar för skidgallmygga 26
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Rapsjordloppa Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad,
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
Insekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping 2011-11-16 2012-01-04 Göran Gustafsson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Linköping Skador av rapsbagge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Veckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen
Jordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden
Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält - dess påverkan på skador av skidgallmygga (Dasineura
Skadeinsekter i klöverfröodlingar
Skadeinsekter i klöverfröodlingar Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Under insåningsåret Ärtvivel Fröskadegörare Vitklöver Gulbent klöverspetsvivel Rödklöver Rödbent klöverspetsvivel Allmän klöverspetsvivel
Historik och Framtid. Knäpparlarv skador på matpotatis. Knäpparlarv skador på matpotatis. Fördelning på knölen. Fördelning i kupan
Historik och Framtid Christer Nilsson SLU, Alnarp Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning på knölen Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning i kupan Det första försöket i Sverige... 6 Odlingssystemförsöket.
Agrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne
Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE
DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS SER VI TILL ATT VARJE DAG RÄKNAS. I över 30 år har DEKALB sett till att odlare varit framgångsrika med hjälp av produkter som ger hög avkastning,
DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE
DEKALB HÖSTRAPS GUIDE TILLSAMMANS ÄR VI STARKARE I över 30 år har DEKALB sett till att odlare varit framgångsrika med hjälp av produkter som ger hög avkastning, innovativa lösningar, och betydelsefullt
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten
Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 21 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten med stritar i potatis har nu pågått i fem år och vi gör
Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter
Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Växtskyddsåret 218 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation 14 218 Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Alnarp hör Hallands, Skånes och Blekinge
Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
Rapsmästaren visar vägen
Positiv stämning. Det var högt i tak, och stort intresse bland de cirka 200 personer som deltog i Rapsmästarseminariet på Alnarp den 9 november 2016. Rapsmästaren visar vägen Cirka 200 rapsentusiaster
Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Jordbruksinformation 5 217 Växtskyddsåret 217 Hallands, Skånes och Blekinge län Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Alnarp hör Hallands, Skånes och Blekinge
Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter
Graderingshjälp 2018 Innehållsförteckning sid Allmänna anvisningar 2 Utvecklingsstadier i stråsäd 4 Utvecklingsstadier i oljeväxter 6 Utvecklingsstadier i ärter 8 Webbplats Växtskyddscentralen 9 Manual
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping
Växtskyddscentralen Linköping Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping Bild 1 Bild 2 Foto: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen, Alnarp Källa: SMHI
Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit
Nya sätt att upptäcka skadegörare
Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3
Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län
Jordbruksinformation 7 2017 Växtskyddsåret 2017 Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Linköping hör Södermanlands,
Graderingshjälp Innehållsförteckning. Kontaktuppgifter
Graderingshjälp 2016 Innehållsförteckning sid Allmänna anvisningar 2 Utvecklingsstadier i stråsäd 4 Utvecklingsstadier i oljeväxter 6 Utvecklingsstadier i ärter 8 Gradering av övriga skadegörare 9 Webbplats
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR
VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR I svenska försök har alla sorter som medeltal visat lägre avkastning vid sen sådd, i genomsnitt 29 kg lägre fröskörd per dygn senare såtid. I Danmark är den siffran något
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007
Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets
13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Insektspollinering i raps. Sandra Lindström
Insektspllinering i raps Sandra Lindström Eklgisk intensifiering Bmmarc et al. 2014 TREE Garibaldi et al 2013 Science Rader et al 2015 PNAS Klein et al 2007 Prc R Sc B Wind pllinated plants: many small,
Varmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Fördelningen av Protapion fulvipes (Gulbent klöverspetsvivel) i landskapet och dess relation till potentiella predatorer
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Fördelningen av Protapion fulvipes (Gulbent klöverspetsvivel) i landskapet och dess relation till potentiella predatorer Distribution
Växtinspektionen informerar 2007-05-16
Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta
Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap
Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap Johanna Jansson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Uppsala 6 februari 2019 Vi använder biologisk bekämpning i växthus idag Översvämning Återkommande
Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2017/2018 testades 77 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har testats separat i speciella
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp
Rödsot Resultat av enkätundersökning 215 Johanna Lindgren, Nils Yngveson, HIR Skåne Virus som sprids med bladlöss Ingen utsädessmitta eller jordsmitta Sprids enbart med bladlöss Stora angrepp i år pga
MINERARFLUGOR I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-10-25 MINERARFLUGOR I VÄXTHUS Arter och värdväxter I svenska växthus är tomatminerarflugan, Liriomyza bryoniae, numera allmänt förekommande i tomatodling
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län
Växtskyddsåret 213 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation 14 213 Växtskyddsåret 213 Hallands, Skånes och Blekinge län Inledning... 3 Vädret 212 213... 4 Höstvete... 9 Råg... 16 Rågvete...
Kväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Oljeväxtareal Sverige 1981, 1989-2017 Rekordareal 2017 105000 ha Källa: www.scb.se & www.sjv.se Uppkomsttid höstraps
Jordbruksinformation Växtskyddsåret Norra Svealand och Norrland
Jordbruksinformation 8 217 Växtskyddsåret 217 Norra Svealand och Norrland Uppsala Skara Linköping Kalmar Alnarp Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Uppsala hör Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands,
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet;
Växtskyddsåret 23 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc VÄXTSKYDDSÅRET 23 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara
Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län
Växtskyddsåret 216 Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Jordbruksinformation 22 216 Omslag: Blygrå rapsvivel Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Göran Gustafsson,