Insektspollinering i raps. Sandra Lindström
|
|
- Eva Lindström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Insektspllinering i raps Sandra Lindström
2 Eklgisk intensifiering Bmmarc et al TREE
3 Garibaldi et al 2013 Science Rader et al 2015 PNAS Klein et al 2007 Prc R Sc B
4 Wind pllinated plants: many small, light, dry, pllen grains Insect pllinated plants: large, sticky pllen grains Abrl 2007
5 Canada Canla Cuncil, Grwers manual Pllinering?
6 Stra skillnader mellan studier! Varför? Försöksmetd Varken insekter eller raps fungerar likadant i bur sm i fritt fält.
7 Stra skillnader mellan studier! Varför? Enskilda plantr eller delar av plantr Försöksskala Ytbaserad skörd
8 Stra skillnader mellan studier! Varför? Krukförsök Krspllinering Helfältsförsök Srt X Rutförsök Srt X Srt Y Srt Z Många srter
9 Landskapsexperiment
10 Hnungsbiet
11 Hnungsbin minskar - jämfört med när? Bitillsyn 2016: Det uppskattade antalet hnungsbisamhällen i Sverige har ökat med 52% sedan 2004 Ptts et al Jurnal f Apicultural Research
12 Vilda pllinatörer
13 Humlesamhället i rödklöver år 1940, 1960 samt nutid. Bmmarc et al Prc. R. Sc. B
14 2 st/ha 3 km
15 Srttyper Hybrider Cmpass, Excalibur & Expwer Linjesrter Galile, Epure & Alpaga F7 F1
16 Lindström et al Oeclgia Hnungsbibehandlingen fungerade fint
17 10.6 % högre skörd med hnungsbin i linjesrter Skörd (tn per ha) Yield (tnnes/ha) C HB C HB Hybrid Open-pllinated Cultivar type Lindström et al. 2016, Oeclgia Hybridsrter Linjesrter
18 8.6% högre skörd i linjesrter än hybridsrter med hnungsbin Skörd (tn per ha) Yield (tnnes/ha) C HB C HB Hybrid Open-pllinated Cultivar type Lindström et al. 2016, Oeclgia Hybridsrter Linjesrter
19 Srt*kvävegödsling
20 Samma mönster i burförsök Marini et al. 2015, Agriculture, Ecsystems & Envirnment Lrenz Marini
21 Pllenslangstillväxt i sju höstrapssrter Linjesrter Hybridsrter Lankinen, Lindström & D Hertefeldt. Pls ONE.
22 100 pllenkrn var tillräckligt för att ge full frösättning i hybridsrten Cmpass Ft: Sandra Lindström Lankinen, Lindström & D Hertefeldt. Pls ONE.
23 Högre kväveutnyttjande med insektspllinering? Icke-signifikant tendens Marini et al. 2015, Agriculture, Ecsystems & Envirnment
24 Påverkar bevattning ch rapsbaggeförekmst insektspllineringen? Vårraps Bevattnat Obevattnat Behandlat Obehandlat Stängd bur Öppen bur Blck I Blck II Blck III Blck IV
25 Markfukt ch bevattning Bevattnat, 20 mm 3 gånger Obevattnat Lindström et al Basic and Applied Eclgy
26 Rapsbaggeförekmst ch behandling Lindström et al Basic and Applied Eclgy
27 Rapsbaggebekämpning gav 69% fler blmmr 36% mer nektar per blmma (i bevattnade led) Fler pllinatörer Färre pllinatörsbesök utan nektarsök Lindström et al Basic and Applied Eclgy
28 Fler pllinatörer i sprutad vårraps Rapsbaggebekämpat Obehandlat Lindström et al Basic and Applied Eclgy
29 Mer nektar i sprutad vårraps - men bara i bevattnade ytr Bevattnat Obevattnat Lindström et al Basic and Applied Eclgy
30 Interaktiner mellan rapsbaggebehandling ch bevattning påverkade grödans attraktivitet för pllinatörer. Negativa skördeeffekter rsakade av rapsbaggar kan förstärkas av minskade tätheter av pllinatörer ch ändrat pllinatörsbeteende. Att minska användningen av insekticider kan ckså minska värdet av grödan för pllinatörerna.
31 Färre vilda insekter med hnungsbin Fältstrlek (ha) Lindström et al Prc. R. Sc. B.
32 Färre humlearbetare i fältkanter med hnungsbin, men landskapsberende -81% Kmplexa landskap Slättlandskap Herbertssn et al. 2016
33 Har vi bevis för vilka åtgärder sm fungerar för att gynna vilda pllinatörer? Bplatsbegränsning? Föda över säsngen Kemiska bekämpningsmedel Sen blmning gynnar humlrs reprduktin Stra resurskrävande samhällen Landskap med rödklöver (<0,2% av ytan) hade: fem gånger fler drttningar 71% fler hanar Rundlöf et al. 2014, Bilgical Cnservatin
34 Halmbalar för humlr?
35 Slutsatser Insektspllinering kan ändra effekten av andra dlingsåtgärder Srtscreening behövs Insektspllinering bör ingå i srtprvningen Försiktighet med hnungsbin
36 Finansiärer: Stiftelsen Lantbruksfrskning (SLF) Jrdbruksverket Hushållningssällskapet i Kristianstad SLU Lunds Universitet Partnerskap Alnarp Kristianstadsstiftelsen Henning ch Elsa Anderssns fnd Sandra Lindström sandra.lindstrm@hushallningssallskapet.se Ft: Lrenz Marini
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merKan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Läs merFinns det alternativ till införda humlor?
Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merFyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merMonsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merBladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merKålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Läs merRapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping
Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping 2011-11-16 2012-01-04 Göran Gustafsson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Linköping Skador av rapsbagge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merBiogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders
Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merDepartment of Ecology
Department of Ecology Insektspollineringens betydelse för odling av rybs (Brassica rapa) (syn. Brassica campestris) och raps (Brassica napus) en översikt Undertecknad har på uppdrag från SBR/LRF sökt medel
Läs merBin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merEnskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merFöräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.
Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville
Läs merMellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Läs merJordbruk för mångfald eller enfald?
a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merTredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;
Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merVilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merSorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.
Läs merSortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Läs merKvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Läs merDemonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000
Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merGynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
Läs merDavid Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning
David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning () Flamning bek. Grödans * Förlängd groningstid Blindharvning Selektivharvning * kan även kallas
Läs merPollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06
Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program
Läs merNya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merNeonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet snabbare än känsliga
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merSkördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson
Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal
Läs merSandby Boställe, Borrby
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2010 SIDA 1 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 2012-06-29 Balders- Balders- Stat: Balders- Raps Raps Stat: Raps brå brå Frekv brå Frekv Rel fältv Rel % av MATIN Rel
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Läs merViol. Rel tal. Rel tal. st/m g/m
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2002 SIDA 1 Vallmo Vallmo Viol Viol Övriga örtog Övriga örtog Samtliga örtog Samtliga örtog A. Obehandlat 234.5 100 1717.5 100 35.5 100 34.5 100 1.5 100 101.5 100
Läs merEtablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010
Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010 Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m. 2009 Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller
Läs merBakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merResurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Läs merMöjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/2014
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/2014 Den student som har fullgjort utbildningen på hortonomprogrammet med avlagd hortonom-, magister-
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merSlutskörd över 110 ton betor
39 Slutskörd över 110 ton betor Fin blast, fin rotform och full spann hos Magnus Rafsten utanför Landskrona den 16 augusti. Årets sol och värme i kombination med att allting gjorts på rätt sätt i rätt
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merMöjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016
Bilaga 1 till utbildningsplan för Hortonomprogrammet Dnr 2015.3.1.1-494 Bilagor till LTVfakultetens utbildningsplaner 2015/16 Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016 Den student som har fullgjort
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merOdlingssystemforskning för framtiden
Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merSortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter
Läs merBeskattningsmodell för lodjur
Beskattningsmdell för ldjur 2018-2019 Prgnser för ldjursppulatinen 2018 ch 2019 vid lika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-2 Beskattningsmdell för ldjur 2018-2019 Författare: Henrik
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merVattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merEkosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning
Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter 7 Finansiärer SLF Växtskyddsmedelsföretagen Den regionala försöksverksamheten Lars Wiik SLU Alnarp Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd
Läs merÅkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap
KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal
Läs merBekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs mer