Beskattningsmodell för lodjur

Transkript

1 Beskattningsmdell för ldjur Prgnser för ldjursppulatinen 2018 ch 2019 vid lika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU

2 Beskattningsmdell för ldjur Författare: Henrik Andrén¹ Rapprt från Viltskadecenter, SLU Utgivare: Viltskadecenter, Institutinen för eklgi, Sveriges Lantbruksuniversitet Utgivningsdatum: Versin 1.0 ISBN: Viltskadecenter, Institutinen för eklgi, SLU Rapprten kan laddas ned sm pdf-dkument från Viltskadecenters webbplats: Den kan även beställas från: Viltskadecenter, SLU, Grimsö frskningsstatin, Riddarhyttan ¹ Grimsö frskningsstatin, Institutinen för eklgi, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Riddarhyttan

3 Innehåll Inledning... 2 Uppdraget... 2 Uppdragets genmförande... 2 Metder ch data... 2 Nrra RFO - Mdellering... 5 Mellersta RFO - Mdellering... 6 Södra RFO - Mdellering... 8 Prgnser - Nrra RFO... 9 Prgnser - Mellersta RFO Prgnser - Södra RFO Hur väl stämde förra årets prgnser? Referenser... 18

4 Inledning Uppdraget Viltskadecenter uppdras att beräkna hur lika beskattningsnivåer under 2018 påverkar sannlikheten att uppnå lika förvaltningsmål under Resultaten redvisas i hur denna sannlikhet påverkas av hur många ldjur fälls. Uppdragets genmförande Viltskadecenter uppdrg åt Henrik Andrén vid Grimsö Frskningsstatin att prgnstisera ldjursppulatinen 2018 ch 2019 vid lika beskattningsnivåer för respektive Rvdjursförvaltningsmråde (RFO), ch dessutm för det nrra förvaltningsmrådet presentera en prgns för respektive län. Efter önskemål från länsstyrelserna i mellersta ch södra förvaltningsmrådet uppdrgs Henrik Andrén även att i dessa förvaltningsmråden prgnstisera ldjursppulatinen 2018 ch 2019 vid lika beskattningsnivåer på endast vuxna hnr. Metder ch data Ldjursinventeringen genmförs från ktber till februari varje år ch en eventuell licensjakt på ldjur bedrivs under mars månad. Beslut m beskattningsnivåer vid eventuell licensjakt på ldjur tas innan vinterns inventering är sammanställd. Dessutm tillkmmer eventuell skyddsjakt, sm kan ges under andra delar av året. Ppulatinsuppskattningen sm ligger till grund för beslut m eventuell licensjakt är alltså från föregående vinter. Beslutet m beskattningsnivåer påverkar ldjursppulatinen marginellt vid inventeringen samma vinter, eftersm antalet ldjur sm skjuts vid skyddsjakt är litet ch den eventuella licensjakten genmförs efter inventeringen. Man kan därför inte utvärdera effekterna av beskattningsbeslutet förrän vid påföljande vinters inventering. Det är alltså en tidsfördröjning på två år mellan dataunderlaget för beskattningsbeslutet ch möjligheten att mäta effekten av beskattningsbeslutet (Figur 1). Dataunderlag) för)jaktbeslut) Jaktbeslut) Utvärdering)) av)jaktbeslut) Jakt% Jakt) Jakt% Ppula'nsstrlek. Inventering) Reprduk-n% Inventering% Reprduk-n% Inventering) Reprduk-n% Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nv$ Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nv$ Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nv$ Figur 1. Beslutsprcessen under en följd av år med licensjakt på ldjur, med ppulatinsdynamiken för ldjur, inventeringsperid, licensjakt samt tidpunkt för beslut. Ett beskattningsbeslut bygger på inventeringsdata från föregående vinter ch kan utvärderas först påföljande vinter. Metdiken bygger på mdelleringsprcedurer sm använts vid tidigare uppdrag. Dessa beräkningar bygger på tre lika ppulatinsmdeller; en enklare ppulatinsmdell (Andrén, m.fl. 2010, 2

5 Andrén 2011, Andrén ch Chaprn 2011, Andrén 2015, Andrén 2016 ch Nilsen m.fl. 2011), en kmplex ålderstrukturerad mdell (Andrén 2015, Andrén 2016, Andrén, Hbbs m.fl. in prep.) ch en kmplex mdell med effekter av både rådjurs- ch ldjurstätheter (Andrén, Liberg ch Hbbs in prep.) berende på bigegrafisk regin. I alla mdellerna har inventeringsdata (Tvm m.fl. 2016, Zetterberg ch Tvm 2017, Rvbase) ch avskjutningsdata (Rvbase) uppdaterats, enligt principerna för en adaptiv viltförvaltning. För att beräkna effekterna av jakt (både licensjakt ch skyddsjakt) på ldjursppulatinen ch för att göra prgnser för ldjursppulatinen vid lika beskattningsnivåer görs tre lika ppulatinsmdeller. Alla tre mdellerna bygger på att ldjursppulatinens strlek styrs av antal ldjur året innan samt av legal jakt, sm antas vara additiv. Ldjursinventeringarna genmförs under ktber-februari, medan licensjakt på ldjur på senare år framförallt har genmförts under mars månad, dessutm tillkmmer skyddsjakt under andra delar av året (Figur 1). Det innebär att inventeringsdata representerar ldjursppulatinen före den perid då licensjakten eventuellt genmförs. Jakt i angränsande län skulle kunna påverka utvecklingen i ett län. Ldjurshnr sprider sig däremt väldigt krt ch stannar ftast kvar nära mdern m det finns tmma revir (Samelius m.fl. 2012). Effekterna av jakt i angränsande län har därför trligen relativt liten betydelse för prgnserna för ett län. Ppulatinsmdellerna lämpar sig för krttidsprgnser (några få år), men är lämpliga för långtidsprgnser ch beräkningar av utdöenderisker. I en adaptiv förvaltningsmdell uppdateras kntinuerligt data ch man kan därmed fånga upp förändringar i ppulatinsdynamiken. Figur 2. Rvdjursförvaltningsmrådena (RFO) i Sverige. 3

6 Tabell 1. Målsättningar för ldjursppulatinen för länen i nrra RFO, samt för nrra, mellersta ch södra RFO. För mellersta ch södra RFO anges både fastlagda nivåer för 2014 ch inriktningsnivåer för Siffrrna avser antalet fastställda ldjursfamiljegrupper vid inventering under vintern (Naturvårdsverket 2014). Miniminivå Nedre gräns Förvaltningsmål Övre gräns Nrrbtten Västerbtten Jämtland Västernrrland Nrra RFO (fastlagd nivå) Mellersta RFO (fastlagd nivå) Mellersta RFO (inriktningsnivå) a 84 a 92 a a 84 a 92 a Södra RFO (fastlagd nivå) a - Södra RFO (inriktningsnivå) a - a - muntligen från länsstyrelserna 4

7 Nrra RFO - Mdellering För nrra RFO har en mdell använts (Andrén, Hbbs m.fl. in prep.) sm bygger på en ålderstrukturerad Leslie-matris med enbart hnr samt antal ldjursfamiljegrupper ch antal skjutna ldjurshnr under legal jakt (inkluderar både licensjakt ch skyddsjakt). Leslie-matrisen innehåller data på årlig överlevnad ch reprduktin samt en känd dödlighet. Både överlevnad ch reprduktin är beräknat från radimärkta ldjur från studiemrådet i Nrrbtten/Sarek (Andrén et al ch Andrén publ.). Överlevnad (ϕ 1 ch ϕ 2) är beräknad för ldjur sm inte dött p.g.a. illegal jakt eller legal jakt, vilket innebär att det antagits att skyddsjakt ch licensjakt adderar till dödlighet ch att känd dödlighet (ρ k) ger en uppskattning av illegal jakt. Reprduktinen (r 1 ch r 2) kvantifieras sm genmsnittligt antal unga hnr (9 månader gamla) per vuxen hna i februari. Den här mdellen har använts för att uppskatta ldjurens tillväxttakt inm hela nrra RFO ch för att göra länsvisa prgnser för ldjursppulatinen vid lika beskattningsnivåer. Mdell: NF (t+1) = Matris A * (NF t-hf t), där: NF t är den beräknade ppulatinsstrleken av hnr år t (före jakt) uppdelat på tre åldersklasser NF t beräknas från antal ldjursfamiljegrupper; NF t = FG t * 3.23 (± 0.25 SE; Andrén m.fl. 2002) HF t antal skjutna hnr år t (jakten sker efter inventeringen) uppdelat på tre åldersklasser A är en Leslie matris med överlevnad ch reprduktin för tre åldersklasser, vilken beräknar förändringen i ppulatinsstrleken av hnr från år t till nästa år (t+1). ϕ 1 årlig överlevnad från 9 till 21 månaders ålder (0.90 ± 0.090) ϕ 2 årlig överlevnad från 21 månader ch äldre (0.96 ± 0.039) ρ k känd årlig dödlighet r 1 reprduktin för 2 år gamla hnr, antal unga hnr (9 månader gamla) per vuxen hna (33 månader gammal) i februari (0.15 ± ) r 2 reprduktin för 3 år ch äldre hnr, antal unga hnr (9 månader gamla) per vuxen hna (45 månader ch äldre) i februari (0.37 ± ) (ϕ2 (1 - ρ k)) 1/4 överlevnaden för hnr från februari till juni då ungarna föds (3 månader = 1/4 av ett år) Tillväxttakten (lambda: λ) beräknas i Leslie-matrisen (s.k. dminant eigen-value). A = 0 r % (φ ( (1 ρ, )) %. r ( (φ ( (1 ρ, )) %. φ % (1 ρ, ) φ ( (1 ρ, ) φ ( (1 ρ, ) En Bayesian hierarkisk mdellering har använts för att uppskatta kefficienterna i mdellen ch beräknat ppulatinsstrleken vid lika beskattningsnivåer för varje län inm nrra RFO. I mdelleringen har det antagits en ch samma tillväxttakt för hela nrra RFO, eftersm samma överlevnad ch reprduktinsvärden i Leslie matrisen har använts för alla län. Beskattningsnivåerna är för ttalt antal legalt skjutna ldjur (både hanar ch hnr), eftersm det i fält under jakten inte går att skilja på hanar ch hnr. Prgnserna för lika beskattningsnivåer beräknas med enbart hnr ch under antagandet att samma andel hnr (uppdelat på vuxna ch ungar) skjuts sm i avskjutningsdata (andelen hnr i avskjutningsdata varierar mellan 20 % ch 53 % per år; SVA ch Rvbase). 5

8 Med ppulatinsmdellen uppskattades en känd dödlighet, sm ger en uppfattning m strleksrdningen av den illegala jakten ch ungefär % av ldjursppulatin dör årligen av denna kända dödlighet. Denna uppskattning ligger nära en annan beräkning av illegal jakt, sm bygger på radimärkta ldjur inm studiemrådet i Nrrbtten/Sarek (0.14 ± 0.038; Andrén m.fl. 2006). Den illegala jakten leder till att de beräknade tillväxttakterna (lambda; λ) ligger nära 1. Detta innebär att ldjursppulatinen strlek inm nrra RFO i strt sett styrs av den illegala jakten. Mellersta RFO - Mdellering För mellersta RFO har två ppulatinsmdeller använts där tillväxttakten i ldjursppulatinen berr på tätheten av rådjur ch ldjur samt bigegrafisk regin (Andrén, Liberg ch Hbbs in prep.). I analyserna har mellersta RFO delats upp i sex bigegrafiska reginer (Figur 3). Dessa reginer sammanfaller inte med länsgränser därför har inte några beräkningar gjrts för enskilda län utan bara en för hela mellersta RFO. En Bayesian hierarkisk mdellering har använts för att uppskatta kefficienterna i mdellen ch beräkna ppulatinsstrleken vid lika beskattningsnivåer för hela mellersta RFO. Avskjutningsstatistik på rådjur (inklusive en säkerhet) har använts sm ett mått på rådjurstäthet. Avskjutningsstatistik på rådjur är relaterat till andra berende mått på rådjurstäthet (Arnssn m.fl. 2016). För att kunna göra prgnser på ldjursppulatinen används de senaste årets data på rådjursavskjutning i prgnserna för kmmande år. En beskattningsnivå på ldjur i de sex reginerna sm är prprtinell med antal ldjursfamiljegrupper i respektive regin har antagits. Den första mdellen bygger på alla ldjur berende av kön ch ålder. Mdell: N (t+1) = λ (N t - H t), där: N t är den beräknade ppulatinsstrleken år t (före jakt) N t beräknas från antal ldjursfamiljegrupper; N t = FG t * 5.48 (± 0.40 SE; Andrén m.fl. 2002) H t antal skjutna ldjur år t (jakten sker efter inventeringen) λ årlig tillväxttakt berr på tätheten av rådjur (lg) ch ldjur, samt bigegrafisk regin; lg(λ) = b 0[regin] + b 1 * lg(rådjurstäthet) + b 2 * ldjurstäthet Tillväxttakten är utan legal jakt, medan all annan dödlighet, t.ex. illegal jakt, sänker den beräknade tillväxttakten. Legal jakt inkluderar både licensjakt ch skyddsjakt. Den andra mdellen bygger bara på vuxna hnr (> 20 månader gamla i mars). Mdell: Nvuxna hnr(t+1) = λ (Nvuxna hnr(t) - Hvuxna hnr(t)), där: Nvuxna hnr(t) är den beräknade ppulatinsstrleken av vuxna hnr (> 20 månader gamla i mars) år t (före jakt) Nvuxna hnr(t) beräknas från antal ldjursfamiljegrupper; Nvuxna hnr(t) = FGt * 2.09 (± 0.22 SE; Andrén m.fl. 2002) Hvuxna hnr(t) antal skjutna vuxna hnr år t (jakten sker efter inventeringen) λ årlig tillväxttakt berr på tätheten av rådjur (lg) ch ldjur, samt bigegrafisk regin; lg(λ) = b 0[regin] + b 1 * lg(rådjurstäthet) + b 2 * ldjurstäthet Tillväxttakten är utan legal jakt, medan all annan dödlighet, t.ex. illegal jakt, sänker den beräknade tillväxttakten. Legal jakt inkluderar både licensjakt ch skyddsjakt, men bara på vuxna hnr. 6

9 Regin 1 Regin 2 Regin 3 Regin 4 Regin 5 Regin 6 Figur 3. Bigegrafiska reginer i mellersta RFO. Tillväxttakten för ldjursppulatinen i mellersta RFO påverkas av rådjurstäthet, ldjurstäthet ch regin. Effekten av rådjurstäthet är ytterligare ett exempel på hur bytesdjurstätheten i frm av rådjur påverkar ldjurets eklgi. Ålder för första reprduktin (Nilsen m.fl. 2012), krppsstrlek (Ym- Tv m.fl. 2010) ch hemmrådesstrlek (Arnssn m.fl. 2016) hs ldjur påverkas ckså av rådjurstäthet. Tillväxttakten hs ldjur blir hög vid hög rådjurstäthet ch låg ldjurstäthet, medan den blir låg vid låg rådjurstäthet ch hög ldjurstäthet. Om både rådjurs- ch ldjurstätheten är hög blir tillväxttakten intermediär, liksm m både rådjurs- ch ldjurstätheten är låg. Det räcker alltså inte att bara ha kunskap m tillgången på rådjur (resurser), utan man måste ckså känna till tillgången på ldjur (knkurrens m resurserna) för att beräkna tillväxttakten. 7

10 Södra RFO - Mdellering För södra RFO har två enkla ppulatinsmdeller använts (Andrén m.fl. 2010, Nilsen m.fl. 2011). För att uppskatta tillväxttakten i mdellerna har Bayesian hierarkisk mdellering använts. Ppulatinsstrleken vid lika beskattningsnivåer har beräknats för hela södra RFO. Den första mdellen bygger på alla ldjur berende av kön ch ålder. Mdell: N (t+1) = λ (N t - H t), där: N t är den beräknade ppulatinsstrleken år t (före jakt) N t beräknas från antal ldjursfamiljegrupper; N t = FG t * 5.48 (± 0.40 SE; Andrén m.fl. 2002) H t antal skjutna ldjur år t (jakten sker efter inventeringen) λ årlig tillväxttakt utan legal jakt, medan all annan dödlighet, t.ex. illegal jakt, sänker den beräknade tillväxttakten. Legal jakt inkluderar både licensjakt ch skyddsjakt. Den andra mdellen bygger bara på vuxna hnr (> 20 månader gamla i mars). Mdell: Nvuxna hnr(t+1) = λ (Nvuxna hnr(t) - Hvuxna hnr(t)), där: Nvuxna hnr(t) är den beräknade ppulatinsstrleken av vuxna hnr (> 20 månader gamla i mars) år t (före jakt) Nvuxna hnr(t) beräknas från antal ldjursfamiljegrupper; Nvuxna hnr(t) = FGt * 2.09 (± 0.22 SE; Andrén m.fl. 2002) Hvuxna hnr(t) antal skjutna vuxna hnr år t (jakten sker efter inventeringen) λ årlig tillväxttakt utan legal jakt, medan all annan dödlighet, t.ex. illegal jakt, sänker den beräknade tillväxttakten. Legal jakt inkluderar både licensjakt ch skyddsjakt, men bara på vuxna hnr. 8

11 Prgnser - Nrra RFO Nrra RFO Antal ldjursfamiljegrupper Inventeringsår Figur 4. Antal ldjursfamiljegrupper i relatin till inventeringsår (januari-februari) inm nrra RFO (fyllda punkter), de fyllda punkterna visar prgnser för 2018 (med den jakt sm genmfördes under 2017) ch 2019 (utan någn jakt 2018), mdellprediktinen (linje ch 95 % CI; streckade linjer) samt förvaltningsnivåerna för nrra RFO (förvaltningsmål (fet svart; 97 familjegrupper) samt nedre (röd; 68 familjegrupper) ch övre (streckad; 127 familjegrupper) förvaltningsgränser). Tabell 2. Antal ldjursfamiljegrupper inm hela nrra RFO vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet från jakten på 83 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheterna att ligga under den reginala nedre gränsen på 68, under förvaltningsmålet på 97 resp. över den övre gränsen på 127 ldjursfamiljegrupper. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.00 ( , 95 % CI). Nrra RFO Beskattningsnivå Antal skjutna ldjur Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) 2016/ a Sannlikhet för 68 familjegrupper Sannlikhet för 97 familjegrupper Sannlikhet för fler än 127 familjegrupper 2017/ b 97 (75-126) / c 100 (72-141) c 97 (70-138) c 95 (68-135) c 90 (63-130) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 b - Ttalt antal legalt skjutna ldjur under 2017 c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under

12 Tabell 3. Antal ldjursfamiljegrupper inm Nrrbttens län vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet från jakten på 23 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheterna att ligga under den nedre gränsen på 18, under förvaltningsmålet på 32 resp. över den övre gränsen på 43 ldjursfamiljegrupper för länet. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.00 ( , 95 % CI). Nrrbtten Beskattningsnivå Ttalt antal skjutna ldjur Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 18 familjegrupper Sannlikhet för 32 familjegrupper Sannlikhet för fler än 43 familjegrupper 2016/ a 2017/ b 25 (15-40) / (14-46) (13-46) (13-45) (12-43) (10-42) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 b - Ttalt antal legalt skjutna ldjur under 2017 c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under 2018 Tabell 4. Antal ldjursfamiljegrupper inm Västerbttens län vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet från jakten på 15 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheterna att ligga under den nedre gränsen på 14, under förvaltningsmålet på 23 resp. över den övre gränsen på 32 ldjursfamiljegrupper för länet. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.00 ( , 95 % CI). Västerbtten Beskattnings-nivå Ttalt antal skjutna ldjur 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 14 familjegrupper Sannlikhet för 23 familjegrupper Sannlikhet för fler än 32 familjegrupper 2017/ b 23 (14-38) / (13-45) (12-44) (12-43) (11-43) (10-40) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 b - Ttalt antalet legalt skjutna ldjur under 2017 c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under

13 Tabell 5. Antal ldjursfamiljegrupper inm Jämtlands län vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet från jakten på 36 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheten att ligga under den nedre gränsen på 20, under förvaltningsmålet på 24 resp. över den övre gränsen på 28 ldjursfamiljegrupper för länet. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.00 ( , 95 % CI). Jämtland Beskattningsnivå Ttalt antal skjutna ldjur 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 20 familjegrupper Sannlikhet för 24 familjegrupper Sannlikhet för fler än 28 familjegrupper 2017/ b 30 (19-48) / (17-56) (16-55) (16-54) (15-53) (14-52) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 b - Ttalt antal skjutna ldjur under 2017 c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under 2018 Tabell 6. Antal ldjursfamiljegrupper inm Västernrrlands län vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet från jakten på 9 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheten att ligga under den nedre gränsen på 16, under förvaltningsmålet på 18 resp. över den övre gränsen på 24 ldjursfamiljegrupper för länet. Beräknad tillväxttakt (λ) var , 95 % CI). Västernrrland Beskattningsnivå Ttalt antal skjutna ldjur 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 16 familjegrupper Sannlikhet för 18 familjegrupper Sannlikhet för fler än 24 familjegrupper 2017/ b 17 (10-29) / (9-33) (9-32) (8-31) (7-30) (6-28) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 b - Ttalt antal skjutna ldjur under 2017 c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under

14 Prgnser - Mellersta RFO Mellersta RFO Antal ldjursfamiljegrupper Inventeringsår Figur 5. Antal ldjursfamiljegrupper i relatin till inventeringsår (januari-februari) inm mellersta RFO (fyllda punkter), fyllda punkter visar prgnser för 2018 (med den jakt sm genmfördes under 2017) ch 2019 (utan någn jakt 2018), mdellprediktinen (linje ch 95 % CI; streckade linjer) samt förvaltningsnivåerna för mellersta RFO (förvaltningsmål (fet svart; 84 familjegrupper) samt nedre (röd; 72 familjegrupper) ch övre (streckad; 92 familjegrupper) förvaltningsgränser). 12

15 Tabell 7. Antal ldjursfamiljegrupper inm mellersta RFO vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet av jakten på 31 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheterna att ligga under den reginala nedre gränsen på 72, under förvaltningsmålet på 84 resp. över den övre gränsen på 92 ldjursfamiljegrupper. Beräknad tillväxttakt (λ) var berende av regin, rådjurstäthet ch ldjurstäthet. Mellersta RFO Beskattningsnivå Antal skjutna ldjur 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 72 familjegrupper Sannlikhet för 84 familjegrupper Sannlikhet för fler än 92 familjegrupper 2017/ b 82 (66-99) / c 87 (68-109) c 86 (67-108) c 85 (67-108) c 84 (66-107) c 84 (65-106) c 83 (64-105) c 82 (63-104) c 81 (62-103) c 80 (61-102) c 79 (60-101) c 78 (59-100) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 (Zetterberg ch Tvm 2017). b - Ttalt antal legalt skjutna ldjur under 2017 (Rvbase). c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under

16 Tabell 8. Antal ldjursfamiljegrupper inm mellersta RFO vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 med resultatet av jakten på 31 ldjur under 2017 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer (endast vuxna hnr; > 20 månader gamla i mars) under Samt sannlikheterna att ligga under den reginala nedre gränsen på 72, under förvaltningsmålet på 84 resp. över den övre gränsen på 92 ldjursfamiljegrupper. Beräknad tillväxttakt (λ) var berende av regin, rådjurstäthet ch ldjurstäthet. Mellersta RFO Beskattningsnivå Antal skjutna vuxna hnr 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 72 familjegrupper Sannlikhet för 84 familjegrupper Sannlikhet för fler än 92 familjegrupper 2017/ b 83 (67-100) / c 88 (69-110) c 85 (67-108) c 83 (64-105) c 81 (62-103) c 78 (60-100) c 76 (57-98) c 74 (55-95) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 (Zetterberg ch Tvm 2017). b - Ttalt antal legalt skjutna vuxna hnr under 2017 (Rvbase). c - Tänkbara beskattningsnivåer (antal vuxna hnr; > 20 månader gamla i mars) under

17 Prgnser - Södra RFO Södra RFO Antal ldjursfamiljegrupper Inventeringsår Figur 6. Antal ldjursfamiljegrupper i relatin till inventeringsår (januari-februari) inm södra RFO (fyllda punkter), fyllda punkter visar prgnser för 2018 (med den jakt sm genmfördes under 2017) ch 2019 (utan någn jakt 2019), mdellprediktinen (linje ch 95 % CI; streckade linjer) samt miniminivån för södra RFO (förvaltningsmål (röd; 18.5 familjegrupper) inriktningsnivån (svart; 24 familjegrupper) samt förvaltningsmål (streckad; 40 familjegrupper). Tabell 9. Antal ldjursfamiljegrupper inm södra RFO vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer under Samt sannlikheterna att ligga under den reginala miniminivån på 18.5, under den reginala inriktningsnivån av miniminivån på 24 för 2019 resp. under förvaltningsmålet på 40 ldjursfamiljegrupper. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.16 ( , 95 % CI). Södra RFO Beskattningsnivå Antal skjutna ldjur 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 18.5 familjegrupper Sannlikhet för 24 familjegrupper Sannlikhet för 40 familjegrupper 2017/ b 27 (15-53) / c 31 (14-78) c 30 (13-77) c 29 (12-75) c 28 (12-73) c 27 (11-72) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) b - Ttalt antal legalt skjutna ldjur under Skyddsjakt i Kalmar län (Rvbase) c - Tänkbara beskattningsnivåer (ttalt antal ldjur) under

18 Tabell 10. Antal ldjursfamiljegrupper inm södra RFO vintern 2016/2017 (Zetterberg ch Tvm 2017) samt prgnser för antal ldjursfamiljegrupper vintern 2017/2018 ch för vintern 2018/2019 vid lika beskattningsnivåer (endast vuxna hnr; > 20 månader gamla i mars) under Samt sannlikheterna att ligga under den reginala miniminivån på 18.5, under den reginala inriktningsnivån av miniminivån på 24 för 2019 resp. under förvaltningsmålet på 40 ldjursfamiljegrupper. Beräknad tillväxttakt (λ) var 1.16 ( , 95 % CI). Södra RFO Beskattningsnivå Antal skjutna vuxna hnr 2016/ a Ldjursfamiljegrupper Medelvärde (95 % CI) Sannlikhet för 18.5 familjegrupper Sannlikhet för 24 familjegrupper Sannlikhet för 40 familjegrupper 2017/ b 27 (15-52) / c 31 (14-77) c 30 (13-74) c 28 (12-73) c 27 (11-71) c 26 (10-69) a - Inventeringsresultat ktber-februari 2017 (Zetterberg ch Tvm 2017). b - Ttalt antal legalt skjutna vuxna hnr under Skyddsjakt i Kalmar län (Rvbase). c - Tänkbara beskattningsnivåer (antal vuxna hnr; > 20 månader gamla i mars) under

19 Hur väl stämde förra årets prgnser? Med utgångspunkt från fjlårets avskjutning av ldjur har inventeringsresultatet jämförts med förra årets prgnser. I alla reginer utm mellersta RFO låg inventeringsresultatet inm det 95% knfidensintervall sm prgnsen angav. Tabell 11. Sannlikhet för inventeringsresultatet vinter 2016/2017 enligt prgnserna från Andrén (2016). Regin / län Prgns för vintern 2016/2017 Medelvärde (95 % CI) Inventerings-resultatet för vintern 2016/2017 Nrra RFO 93 (72-112) % Nrrbtten 26 (16-42) % Västerbtten 20 (12-33) % Jämtland 29 (17-48) % Västernrrland 16 (9-26) % Mellersta RFO 88 (73-106) 72 4 % Södra RFO 25 (13-54) % Sannlikhet för inventeringsresultatet enligt prgnsen 17

20 Referenser Andrén, H Uppskattningar av effekterna av jakt på ldjursppulatinens utveckling. Rapprt till Naturvårdsverket , 6 sidr. Andrén, H Prgnser för ldjursppulatinen 2016 ch 2017 i nrra rvdjursförvaltningsmrådet vid lika beskattningsnivåer.- Rapprt till Naturvårdsverket , 12 sidr. Andrén, H Prgnser för ldjursppulatinen 2017 ch 2018 i Sverige vid lika beskattningsnivåer. - Rapprt till Naturvårdsverket , 19 sidr. Andrén, H. ch Chaprn, G Prgnser för ldjursppulatinen 2012 ch 2013 i Sverige. - Rapprt till Naturvårdsverket , 8 sidr. Andrén, H., Linnell, J.D.C., Liberg, O., Ahlqvist, P., Andersen, R., Danell, A., Franzén, R., Kvam, T., Odden, J. and Segerström, P Estimating ttal lynx (Lynx lynx) ppulatin size frm censuses f family grups. - Wildlife Bilgy 8: Andrén, H., Linnell, J.D.C., Liberg, O., Andersen, R., Danell, A., Karlssn, J., Odden, J., Ma, P.F., Ahlqvist, P., Kvam, T., Franzén, F. and Segerström, P Survival rates and causes f mrtality in Eurasian lynx (Lynx lynx) in multi-use landscapes. Bilgical Cnservatin 131: Andrén, H., Svenssn, L., Liberg, O., Hensel, H., Hbbs, N.T. ch Chaprn, G Den svenska ldjursppulatinen samt prgns för Inventeringsrapprt från Viltskadecenter , Grimsö frskningsstatin, SLU. 29 sidr. ISBN Arnssn, M., Lw, M., López-Ba, J.V., Perssn, J., Odden, J., Linnell, J.D.C., and Andrén, H Intensity f space use reveals sex-specific effects f prey and cnspecific density n hme range size. - Eclgy and Evlutin 6(9): Naturvårdsverket Fastställande av miniminivåer för l gällande rvdjursförvaltningsmråden ch län. - Ärendenr: NV Nilsen, E.B., Brøseth, H., Odden, J., Andrén, H. g Linnell, J.D.C Prgnsemdell fr bestanden av gaupe i Nrge. - NINA Rapprt sid. Nilsen, E.B., Linnell, J.D.C., Odden, J., Samelius, G. and Andrén, H Patterns f variatin in reprductive parameters in Eurasian lynx (Lynx lynx). Acta Therilgica 57: Samelius, G., Andrén, H., Liberg, O., Linnell, J.D.C., Odden, J. Ahlqvist, P., Segerström, P. and Sköld K Spatial and tempral variatin in natal dispersal by Eurasian lynx in Scandinavia. Jurnal f Zlgy 286: Tvm, M., Zetterberg, A., Brøseth, H., & Andrén, H Bestandsvervåking av gaupe i Inventering av ldjur Bestandsstatus fr stre rvdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stra rvdjur i Skandinavien. Nr s. Ym-Tv, Y., Kjellander, P., Ym-Tv, S., Mrtensen, P., and Andrén, H Bdy size in the Eurasian lynx in Sweden: dependence n prey availability. - Plar Eclgy 33: Zetterberg, A. & Tvm, M Inventering av ldjur Bestandsvervåking av gaupe i Bestandsstatus fr stre rvdyr i Skandinavia. Beståndsstatus för stra rvdjur i Skandinavien. Nr s 18

21 Viltskadecenter (VSC) är ett natinellt kunskapscentrum rörande skadr på egendm rsakade av vilt ch inventering av stra rvdjur. VSC fungerar sm ett servicecentrum för myndigheter, rganisatiner, djurägare, markägare ch allmänhet i dessa frågr. VSC arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1996 ch tillhör institutinen för eklgi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Viltskadecenter, Grimsö Frskningsstatin, Riddarhyttan