FÖRDJUPAD HASSELSNOKS- INVENTERING HOVÅS 2:60, GÖTEBORG

Transkript

1 FÖRDJUPAD HASSELSNOKS- INVENTERING HOVÅS 2:60, GÖTEBORG Naturcentrum rapprt - prjekt nr 1043

2 Uppdragsgivare Stadsbyggnadskntret Götebrgs Stad Uppdragsgivarens prjektledare Fredrik Bergqvist Uppdragstagare, 2014 Strandtrget 3, Stenungsund Tel Naturcentrums prjektledare Petter Bhman Tel Inventering ch rapprt Petter Bhman ch Erik Börjessn, Omslagsbild Hällmark i östra delen av Hvås 2:60. Ftn i rapprten Erik Börjessn. 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 UPPDRAG... 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 METODIK... 6 RESULTAT DISKUSSION REFERENSER Sammanfattning På uppdrag av Götebrgs Stadsbyggnadskntr har genmfört en fördjupad inventering av hasselsnk inm fastigheten Hvås 2:60, sydvästra delen av Götebrgs Stad. Området är drygt ett hektar strt ch innehåller öppna till halvöppna hällmarker, täta lövskgsbestånd, en villatmt ch en gång-/cykelväg. Hällmarkerna bedöms vara lämpliga hasselsnkshabitat medan de täta lövskgsbestånden bedöms sm mindre lämpliga. Hasselsnk har tidigare påträffats vid flera tillfällen på lika platser sm ligger ungefär 1,4 2 kilmeter brt från inventeringsmrådet Hvås 2:60. Inventeringsmrådet besöktes vid sju tillfällen mellan den 1 ch 19 september Vid varje besök eftersöktes hasselsnkar ch andra reptiler nggrant, både i terrängen ch under utlagda så kallade anlckningsskivr. Dessa skivr är mörkfärgade plywd-skivr sm har till syfte att lcka till sig rmar ch andra kräldjur. Inga hasselsnkar hittades. Däremt bserverades en vanlig snk, en huggrm ch en kpparödla. Det finns flera tänkbara förklaringar till varför inga hasselsnkar påträffades trts att mrådet på vissa ställen bedömdes sm lämpligt för arten. En förklaring kan vara att vissa viktiga faktrer saknas i det aktuella mrådet ch dess närhet. En sådan faktr kan vara avsaknad av lämpliga övervintringsplatser. En annan tänkbar brist kan gälla bytesdjur. I inventeringen bserverade vi endast en kpparödla ch ingen skgsödla. Dessa två arter är viktiga bytesdjur för hasselsnken. En tredje förklaring kan vara mrådets närhet till större vägar ch bstadsmråden vilket på lika sätt kan leda till en ökad dödlighet för hasselsnk ch på så sätt göra att mrådet blir lämpligt. Trts en intensiv inventeringsinsats kan man heller aldrig utesluta att vi missat någn enstaka hasselsnk. Arten lever ett tillbakadraget liv ch är väl kamuflerad vilket gör den mycket svårinventerad. 3

4 Fördjupad hasselsnksinventering Hvås 2:60, Götebrg Uppdrag har på uppdrag av Stadsbyggnadskntret Götebrgs Stad genmfört en fördjupad inventering av hasselsnk (Crnella austriaca) på fastigheten Hvås 2:60 i sydvästra delen av Götebrgs stad. Området är drygt en hektar strt ch utgörs av kuperad hällmarksterräng med täta tall- ch lövskgsbestånd. Inventeringens syfte har varit att undersöka m hasselsnk förekmmer eller kan antas förekmma i mrådet. I samband med en naturvärdesinventering av mrådet Hvås 2:60 pekades delar av inventeringsmrådet ut sm ptentiell livsmiljö för hasselsnk (Karlssn 2015). Hasselsnk är en strikt skyddad art sm mfattas av Artskyddsförrdningen (2007:845). Det innebär att det är förbjudet att skada eller döda individer av arten samt skada dess vil-, övervintrings- ch reprduktinsplatser. Därför är det viktigt att känna till m ch hur hasselsnkar nyttjar det aktuella mrådet. Inventeringen har utförts i frm av sju fältbesök i september I mrådet har 18 stycken anlckningsskivr placerats ut i terrängen på lämpliga platser. Vid varje fältbesök har hela inventeringsmrådet genmsökts mycket nga ch samtliga skivr har undersökts särskilt grundligt. Förstudier, fältarbete ch redvisning har utförts av Petter Bhman ch Erik Börjessn () under september Slexpnerad, öppen hällmark i östra delen av inventeringsmrådet Hvås 2:60. Denna typ av miljö är lämpligt hasselsnkshabitat. 4

5 Fördjupad hasselsnksinventering Hvås 2:60, Götebrg Områdesbeskrivning Den nrra delen av inventeringsmrådet (nrr m gångvägen) består av en sydvänd men relativt skuggig brant med träd ch buskvegetatin, mestadels ek ch en. Ovanför branten breder en platå av hällmark ut sig med mestadels en ch ljung. Här växer lägre ch färre tallar än i resten av mrådet. Den östra delen av mrådet dmineras av bergtall ch vanlig tall. Träden är lågvuxna ch mycket täckande. Marken i mrådet är främst hällmarker med berg i dagen, ljung i fickr med förna. Den västra delen av inventeringsmrådet är mer skuggig än de övriga delarna. Här är jrdlagret djupare ch träden högre, här kan man tala m skgsvegetatin. Trädslagen är blandade, mestadels löv så sm ek, rönn ch hassel, men ckså enstaka tallar. Skgen här är flerskiktad med mycket buskar, yngre träd ch högre träd. Krntäckningen i denna delen är nära 100%. För delmrådesavgränsningar se figur 2. Tall, bergtall ch en täcker ch skuggar marken på många platser i den östra delen av inventeringsmrådet. 5

6 Metdik Insamling ch sammanställning av uppgifter Inför hasselsnksinventeringen gjrdes ett utdrag ur fynddatabasen Artprtalen.se. Utdraget innehöll samtliga rapprterade kräldjur mellan 1990 ch 2016 inm en kilmeters radie runt det aktuella mrådet. Kräldjursfynden i Artprtalen genereras till allra största del av den breda allmänheten. Det är viktigt att vara medveten m att just hasselsnk är en mycket svårbserverad art ch det är dessutm få persner sm känner igen den. Därför är just hasselsnken fta underrapprterad i Artprtalen. Trts detta kan denna typ av utdrag kan ge en bild m vilka arter sm förekmmer i eller i anslutning till inventeringsmrådet. I detta utdrag fanns dck inga rmar rapprterade, varken i eller i anslutning till inventeringsmrådet. Sökningen i Artprtalen utökades till fem kilmeters radie. I detta större mråde finns flera fynd av hasselsnk. Det gegrafiskt ch tidsmässigt närmaste fyndet av hasselsnk är från Hvås Bräckavägen, cirka 1,4 kilmeter sydsydst m Hvås 2:60, där en död individ bserverades i juli Även väster m Sisjön finns en bservatin av fem hasselsnkar från Denna fyndplats ligger cirka 1,5 kilmeter från det aktuella inventeringsmrådet. På samma avstånd men väster m Säröleden finns ett fynd från Järkhlmen Någt längre brt, vid Oxsjöns östra strand finns ett äldre fynd från Denna bservatin är ca 2 kilmeter sydst m Hvås 2:60. Figur 1. Tidigare rapprterade fynd av hasselsnk i närheten av Hvås 2:60. Den röda fyrkanten markerar inventeringsmrådet. Gula cirklar markerar fynd av hasselsnk. Kilmeterangivelserna anger avstånden mellan fyndplatser ch inventeringsmrådet. Underlag till karan är från Artprtalen.se,

7 Fördjupad hasselsnksinventering Hvås 2:60, Götebrg Fältinventering Ttalt gjrdes 7 fältbesök under inventeringen mellan ch Fältbesöken förlades till dagar med i huvudsak sligt ch varmt väder (tabell 1). Tidpunkten för respektive fältbesök varierades mellan dagarna utifrån det aktuella väderläget men ckså för att få en spridning mellan fältbesöken. Sökandet pågick i mellan 3,5 ch 5 timmar vid varje fältbesök (tabell 1). Tabell 1. Datum, tidpunkt ch väder för respektive fältbesök. Datum Tider Väderförhållanden :00-15:00 13:00-16:30 11:00-14:30 11:00-16:00 11:00-14:30 10:00-14:00 12:00-15:00 Halvklart, C Klart, C Mulet, C Mulet, sen uppsprickande, C Klart, 20 C Klart, 25 C Klart, 20 C Fältinventeringen initierades den genm att 18 stycken anlckningsskivr placerades ut på lämpliga platser i ch i direkt närhet till inventeringsmrådet. Tre skivr placerades mellan 10 ch 30 meter utanför inventeringsmrådet med syfte att även undersöka de närmaste mgivningarna. Anlckningsskivrna placerades subjektivt ut på lämpliga platser i ch intill inventeringsmrådet. En lämplig plats utmärkte sig genm att vara slexpnerad, öppen, mgiven av ljung / buskvegetatin ch på platsen skulle det finnas åtminstne ett tunt jrdtäcke. 7

8 Anlckningsskivr har visat sig vara användbara för att öka chansen att hittad den mycket svårfunna hasselsnken (Reading 1997, Bhman 2013). Hasselsnkar ch andra reptiler sm använder skivrna sm skydd, vilplatser ch för värmereglering. Skivrna är 80 x 60 cm ch består av 12 mm tjck, mörkfärgad plywd. Den mörka färgen gör att skivrna värms upp kraftigt i slsken ch tjckleken gör att skivan håller värmen även när slen går i mln. Skivrna placerades ut på ett subjektivt sätt på platser där inventerarna bedömde att det var störst chanser att hitta hasselsnkar. Sådana platser är slexpnerade, har åtminstne ett tunt jrdtäcke ch ligger i eller i anslutning till öppna eller glest beskgade marker. Detta resulterade i att 16 av de 18 skivrna placerades i nrra ch östra delen av inventeringsmrådet. Endast två skivr placerades i den täta lövskgen i västra delen av mrådet. Se tabell 2 ch figur 2. Tabell 2. Placering av anlckningsskivrna i krdinatsystemet SWEREF 99 TM. Observera att skivrna inte följer en helt kntinuerlig nummerserie utan är unika id-nummer (nummer 14 ch 19 saknas). Skivnummer Nrdkrdinat Östkrdinat

9 Figur 2. Karta över anlckningsskivrnas placering i inventeringsmrådet. Vid varje fältbesök undersöktes samtliga anlckningsskivr nggrant två gånger, en gång i början av fältbesöket ch en gång en i slutet av detsamma. Skivrna undersöktes genm att inventeraren lyfte på dem ch letade efter reptiler i vegetatinen under dem. Tiden mellan den första ch andra skivundersökningen användes till att leta efter hasselsnkar i övrig lämplig terräng inm inventeringsmrådet. Vid sökandet gick inventeraren långsamt ch undersökte större ljungtuvr, annan vegetatin, sprickr i berget ch andra typer av strukturer där hasselsnkar fta håller till. 9

10 Resultat Ingen hasselsnk bserverads under fältinventeringen, varken under anlckningsskivrna eller i den övriga terrängen. En ung vanlig snk (Natrix natrix) hittades i östra delen av inventeringsmrådet Snken ringlade fritt i terrängen i anslutning till en öppen hällmark 5 meter från skiva 10. Den 13/9 bserverades en vuxen huggrmshna (Vipera berus) ringlande fritt i terrängen i den östra delen av inventeringsmrådet ca 5 meter från skiva 10. Vidare hittades en årsunge av kpparödla (Anguis fragilis) under en anlckningsskiva nummer 12, nära masten i inventeringsmrådets östra del. Se tabell 3 för samtliga bserverade kräldjur i Hvås 2:60 i september En ung snkhane (Natrix natrix) hittades ca 5 meter från anlckningsskiva På samma plats bserverades en vuxen huggrmshna Naturen i inventeringsmrådets nrra ch östra utgörs av öppna till glest beskgade hällmarker med väl utvecklade ljungtuvr. Tpgrafin är sådan att hällmarkerna till stra delar sluttar mt söder ch väster vilket ger ett varmt ch gynnsamt mikrklimat. Det finns gtt m sprickbildningar i hällarna ch här ch var finns det stenblck. Båda dessa strukturer lämpar sig väl sm vilplatser för hasselsnk. Inga tydliga övervintringsplatser för rmar hittades i inventeringsmrådet. I de slexpnerade hällmarkerna var jrdtäcket nästan alltid för tunt för att rmarna ska kunna nå ner till tjälfritt markdjup, vilket är nödvändigt för en lyckad övervintring. I de västra delarna av inventeringsmrådet finns det tjckare jrdtäcke men där är skuggningen från den täta lövskgen för kraftig för att skapa ideala förhållanden för övervintrande rmar. 10

11 Tabell 3. Sammanfattande tabell över bserverade kräldjur i Hvås 2:60 september Art Antal, ålder, kön Fyndplats Datum vanlig snk Natrix natrix 1 ung hane 5 meter från skiva huggrm Vipera berus 1 vuxen hna 5 meter från skiva kpparödla Anguis fragilis 1 årsunge (kön känt) Under skiva En årsunge av kpparödla hittades under skiva 12,

12 Diskussin Den täta lövskgen i centrala ch västra delen av inventeringsmrådet är sannlikt för skuggig ch kall för att utgöra någn direkt lämplig miljö för hasselsnk. Däremt är hällmarksmiljöerna i inventeringsmrådets nrra ch östra delar på många sätt lämpliga sm livsmiljöer för hasselsnk. Hällmarkerna är helt öppna eller delvis glest bevuxna med tallar ch björkar, vilket skapar den varma, slexpnerade miljö sm hasselsnkar behöver. Både i nrra ch östra delen av inventeringsmrådet sluttar marken mt söder eller väster vilket ger en gd ljusinstrålning ch gynnsamt mikrklimat för rmar generellt. Här finns ckså partier med väl utvecklade ljungtuvr sm även de utgör lämpliga habitat för hasselsnk. Här ch var finns det gtt m små sprickr i berggrunden ch stenblck sm utgör tillsynes lämpliga vilplatser för hasselsnk. Trts att delar av inventeringsmrådet ger intryck av att vara lämplig för hasselsnk hittades inte arten i inventeringen. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En förklaring kan vara att hasselsnk är mycket svår att inventera eftersm den lever ett tillbakadraget liv ch ligger dld under stenar eller inne i täta ljungtuvr stra delar av tiden samt att den är mycket väl kamuflerad. Vi har i denna inventering gjrt en extra str fältinsats med 8 besök på en relativt liten yta ch dessutm använt ss av ett strt antal anlckningsskivr. Vi bedömer därför att vi haft gda chanser att hitta hasselsnk m den funnits i mrådet. Naturligtvis kan man inte helt utesluta risken att vi missat någn enstaka individ. Den andra ch mer sannlika förklaringen är helt enkelt att hasselsnk inte förekmmer regelbundet i inventeringsmrådet. Det kan finnas flera rsaker till detta. En påtaglig iakttagelse sm vi gjrt under inventeringens gång är att inventeringsmrådet hyser mycket små ppulatiner av kpparödla (endast en bserverad individ) ch skgsödla (inga bserverade), vilka är hasselsnkens huvudsakliga bytesdjur. Bristen på bytesdjur kan alltså vara en förklaring till varför mrådet inte verkar hysa hasselsnk. En annan förklaring kan vara bristen på lämpliga övervintringsplatser. Inne i inventeringsmrådet har vi inte hittat någn tydlig övervintringsplats för rmar. Hasselsnkar kan dck med lätthet förflytta sig ett par kilmeter mellan övervintringsplats ch jaktmarker. Eftersm vi inte gjrt någn inventering av övervintringsplatser utanför inventeringsmrådet vet vi inte hur det ser ut där. Det skulle kunna vara så att det även saknas lämpliga övervintringsplatser inm någn kilmeters radie runtm inventeringsmrådet. Om så är fallet skulle det kan det innebära att hela trakten är relativt intressant sm hasselsnkshabitat. Detta är dck bara en spekulatin till dess ett större mråde har inventerats. Det stra skgsmrådet sm finns mellan väg 158 (Säröleden mellan Askim - Billdal) i väster ch E6:an (mellan Åbr Lindme) i öster verkar vara en viktig livsmiljö för hasselsnk. I detta stra mråde finns ett tital rapprterade bservatiner av hasselsnk sedan 1990 (Artprtalen.se ). Förutm de fyra bservatinerna sm nämnts van (se Metdik) har de flesta bservatinerna gjrts lägre söderut, i höjd med Uggledal ch Sandsjöbacka. Inventeringsmrådet vid Hvås 2:60 utgör bara en mycket liten ch relativt islerad del av detta stra mråde. Just Hvås 2:60 ch de närmaste mgivningarna är dessutm mgärdade av större vägar i väster ch bstadsmråden i både söder ch nrr (Skalldalen i söder ch Skalldalsvägen i nrr). Närheten till större vägar ch bebyggelse kan påverka hasselsnkar negativt, dels genm att de blir påkörda av bilar ch tagna av tamdjur så sm katt ch hund. Närheten till bebyggelsen kan vara ännu en delförklaring till att vi inte hittar hasselsnk i inventeringsmrådet. 12

13 Referenser Bhman, P Hasselsnk ch andra reptiler längs Nrra Länken vid Trp köpcentrum, Uddevalla.. Rapprt 24 sidr. Karlssn, L Naturvärdesinventering Hvås 2:60, Götebrgs Stad, underlag för detaljplan.. Rapprt 17 sidr. Reading, C.J A prpsed standard methd fr surveying reptiles n dry lwland heath. Jurnal f Applied Eclgy, 1997, 34, pp