Jordbruk för mångfald eller enfald?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruk för mångfald eller enfald?"

Transkript

1 a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas av jordbrukets intensifiering! Exempel: Förlust av permanenta gräsmarker Förändring i total yta permanenta gräsmarker enligt FAOSTAT Jordbrukets intensitet Adapted from Hoogeveen, Petersen, Gabrielsen 2002 Pe er et al. 2014, Science Fortsatt intensifiering på grund av ökad(e) efterfrågan på mat efterfrågan på biobränslen klimatrisker Samtidigt gynnas jordbruket av sbaserade ekosystemtjänster Humankapital Global efterfrågan på mat (petacal/dag) År Megan Clark, 'Sustainable Agriculture: Feeding the World Based on data from UN Population Division, with scenarios from CSIRO. Solgaard et al. 2011, Biofuels Vital Graphic Powering the Green Economy, UNEP Drought Torkindex Dai 2011, Drought Under Global Warming, Clim Change 2 Stödjande e tjänster Slutliga e tjänster Nyttighet/vara Strukturer Funktioner 1

2 som är viktig för produktionen som är viktig för produktionen som är viktig för produktionen Bevara genom att integrera värdet av ekosystemtjänster i beslut om skötsel & policy Information Incitament Institutioner Värden Anpassnings beslut Ekosystemtjänster Markanvändning klimat Ekosystem & a processer Värdering Efter Daily m.fl. 2009, Wall m.fl Mat Intensifiering Ekologisk intervention Mat Intensifiering Ekologisk intervention Biomassa Klimatreglering Biomassa Klimatreglering Foder Ekosystemtjänstgynnare + Rekreation Bevarande av sällsynta arter Foder Ekosystemtjänstgynnare + Rekreation Bevarande av sällsynta arter Pollination Pollination kontroll kontroll Näringsämnes retention Näringsämnes retention 2

3 Skall vi gynna en genom att minska intensiteten inom eller mellan fält? Phalan et al Foley et al Rundlöf, Bengtsson & Smith 2008, J. Appl. Ecol. Species richness Ekologisk odling gynnar BM och (vissa) ES Lokal biologisk Stödjande ES Pollination deficiency Mean no. of miss-formations Andersson & Smith, 2012, PlOSOne Organic Conventional Rundlöf, Bengtsson & Smith 2008, J. Appl. Ecol. Species richness Ekologisk odling gynnar BM och (vissa) ES Men på bekostnad av skörd Lokal biologisk Stödjande ES Pollination deficiency Mean no. of miss-formations Ponisio et al. 2015; also Ponti et al. 2012, Suefert et al Organic Conventional Andersson & Smith, 2012, PlOSOne Ekologisk odling gynnar framförallt lokal Ekologiska & konventionella gårdar i 12 regioner i Europa & Afrika Artrikedom 10% högre på ekologiska, framförallt i intensivt odlade fält (+45%), men: Fältnivå Gårdsnivå % förändring i biologisk Schneider m.fl. 2014, Nature Communications Men syftet.. Virgin 2012, Länsstyrelsen i Skåne Bevarande av (halv)naturliga habitat kan gynna ekosystemtjänstgynnare Garibaldi.Rundlöf Klein, 2013, Science Vilda insekter gynnar skörd och bevarande gynnar pollinatörer Log abundance Distance from semi-natural grassland (m) Ekroos, Rundlöf, Smith 2014, Landsc. Ecol. 3

4 Rusch Smith, Ekbom, 2013, J. Appl. Ecol. kontroll av bladlöss i vårkorn Landskapskomplexitet gynnar biologisk kontroll Landskapskomplexitet Simpelt Komplext och en av fåglar Log artrikedom Homogena Komplexa Smith et al. 2010, Oecologia Kunskapen kan integreras i modeller som informerar managent och policy Markanvändning Blomresurser Boplatser Här bor dom Besöksfrekvens i blommor Påverkan på skördeuttag Här ser vi dom ofta och här gör de nytta Förbättring av fröbank i naturliga marker ES har blivit ett nyckelargument för bevarande av biologisk Strategic Plan for Biodiversity (CBD) Biological diversity underpins ecosystem functioning and the provision of ecosystem services essential for human well being. Yet despite its fundamental importance, biodiversity continues to be lost. It is against this backdrop that the Parties to the Convention on Biological Diversity, in 2010 in Nagoya, Japan, adopted the Strategic Plan for Biodiversity Ekosystemtjänstgynnare är inte alla arter! Få biarter bidrar till ekosystemtjänsten pollinering av grödor Kumulativt antal arter i studerade grödor Global studie; 60 datasets. Viktiga pollinatörer bidrog med >5% i >1 studie. Kumulativt antal regionala arter Kleijn Smith Potts, 2015, Nature Comm. Bevarande av ekosystemtjänstgynnare och sällsynta arter opererar på olika rumsliga skalor Målfunktion för sällsynta arter på regionala globala skalor cf. Ekroos et al. 2014, Biol. Cons. Målfunktion för ekosystetjänstgynnare på lokala skalor Vanliga arter som tål störning Använder ofta flera olika habitat Reagerar på habitattillgång (mellan fält) och intensitet (inom fält) Fokusera på intensivt brukade landskap som saknar ostörda habitat genom att öka landskapsheterogeniteten eller minska odlingsintensiteten Spillover Vem, hur och var för ekosystemtjänstgynnare Landskapskomplementering Smith et al. 2014, p in Hansson & Åkesson, Oxford University Press 4

5 Vem, hur och var för hotade arter Ofta habitatspecialisters som inte etablerar populationer i brukade landskap Inte troligt att de drar (väldigt stor) nytta av mindre intensiva odlingsformer Gynnas av bevarande/ skapande av (halv)naturliga habitat (mellan fält) Fokusera på halv(naturliga) habitat i mellan/ marginalbygd Habitatfragmentering Hur bevara i jordbrukslandskap? Faktor Mångfaldsaspekt Minska intensifiering Konstgödning Växtskyddsmedel Göra landskap mer komplexa Naturliga habitat Fältstorlek Växtföljder.? Förlust av kulturell ES Förlust av stödjande ES Smith et al. 2014, pp in Hansson & Åkesson, Oxford University Press Vetenskaplig uppgift att hitta win win Hur uppnår vi detta? Gräns för möjlig produktion med förstärkta ES Adopted from Fisher Smith 2014, Cons. Lett. ersättning win lose win win intensifiering lose win varande gräns för produktion Biomasseproduktion Skånskt ekologiskt fokusområde Integrera naturen med jordbruket? 5

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson

Läs mer

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Henrik G. Smith Centrum för miljö och klimatforskning & Biologiska institutionen Lunds universitet a Expansion av jordbruk och produktionsskog

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Författare Rundlöf M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... 1st Nordic Organic Conference. Towards increased

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Mot en evidensbaserad CAP

Mot en evidensbaserad CAP Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det

Läs mer

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender? Mattias Jonsson Inst. för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning SLU, Uppsala Högre skördar i ekologisk vårstråsäd, Norrköping

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:4

Policy Brief Nummer 2016:4 Policy Brief Nummer 2016:4 Samverkan kring habitatförvaltning höjer avkastningen i jordbruket Pollinering med hjälp av vilda insekter gynnar pollineringsberoende grödor. Anläggning och bevarande av pollinatörsvänliga

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning

Läs mer

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Finns det alternativ till införda humlor?

Finns det alternativ till införda humlor? Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Helena Elmquist

Helena Elmquist Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Optimering av pollinering och honungsproduktion Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:2

Policy Brief Nummer 2015:2 Policy Brief Nummer 2015:2 Tjänster från ekosystem till nytta för både jordbruk och samhälle Det alltmer intensiva brukandet av åkermarken medför att mängden ekosystemtjänster minskar. Ekosystemtjänster

Läs mer

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Soil Security - Ett seminarium om markens värde Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Illustration: Jerker Lokranz/Azote Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Prodekan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Co-chair for the Multidisciplinary Expert Panel, Intergovernmental

Läs mer

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning Smith, Henrik G.; Jönsson, Annelie; Rundlöf, Maj Published: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

i ett landskapsperspektiv

i ett landskapsperspektiv EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Rubrik 30/34 pt Ekologiskt Berthold Akzidenz lantbruk, Bold biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv Camilla Winqvist Ekologiskt

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Illustration: Jerker Lokranz/Azote Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad Albaeco louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen?

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Juliana Dänhardt Katarina Hedlund Klaus Birkhofer Helene

Läs mer

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer