Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

ISverige liksom i andra delar av världen pågår

Populationsdynamik hos kortlivade växter i naturbetesmarker Katariina Kiviniemi Birgersson har studerat kortlivade arter i sörmländska betesmarker för att testa teorier om fragmenterade populationer. KATARIINA

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång

Vindkraft på rätt plats

Vindkraft på rätt plats Rapport från Naturskyddsföreningens och Studiefrämjandets kurs den 15 november 2014 i Hässleholm. Deltagare från vår krets: Cornelia Lovfeldt och Lars Leonardson. Upplägg Isak Isaksson:

edna i en droppe vatten

edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Examensarbete. Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017.

Examensarbete Naturvård och artmångfald 180 hp Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017. Ekologi 15 hp 2019-02-10 Adam

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin

Jordbruk för mångfald eller enfald?

a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Helena Elmquist

Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier

Arternas spridningsförmåga

Arternas spridningsförmåga Hittar arterna de nya miljöerna? Kristoffer Hylander Stockholms Universitet Upplägg Spridningens olika steg Spridningsbegränsning Exempel på studier fokus på kärlväxter, mossor,

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

N A T U R I LINKÖPING 2010:4 Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman Dårgräsfjärilen är det östgötska eklandskapets egen dagfjäril. Den flyger i lummiga ekhagar rikligt beströdda

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi

2010-08-26 Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi Bakgrund och definitioner Det finns olika mekanismer bakom utarmning av biologisk mångfald. För att bedöma påverkan av

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av

Brist på gamla ekar hotar lavar

Flera ovanliga lavar har sina främsta förekomster på gamla ekar i syd östra Sverige. Men gamla ekar uppstår inte av sig själva. Det måste hela tiden finnas yngre träd som kan efterträda de gamla. Artikelförfattarna

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola Havet är inte vad det varit Mänskliga verksamheter medför att 40% av havet är kraftigt påverkat Halpern et al. 2008 Science vol 319 Havet är

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:

Analys av fjärilsdata från ängsoch betesmarker i syd- och

Skåne Blekinge Kronoberg Jönköping Östergötland Örebro Rapporten finns tillgänglig att ladda ner som pdf via internet: www.lansstyrelsen.se/ostergotland ISBN 978-9-7488-377- Analys av fjärilsdata från

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm 2018-08-21 Environment nd Health Administration Gunilla Hjorth Ecologist gunilla.hjorth@stockholm.se Presentation outline 1. Ecological infrastructure in Stockholm

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började

Institutionen för ekologi Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började Plant species richness in abandoned and restored

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Författare Rundlöf M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... 1st Nordic Organic Conference. Towards increased

Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå

Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet

Målet med denna rapport är att utifrån befintlig kunskap och data göra en bedömning av bevarandestatus för skogsknipprot på nationell, regional och lokal nivå, för en population som finns väster om Bastusjön,

TätortsNILS. Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM

TätortsNILS Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM BIOLOGISK MÅNGFALD OCH UPPLEVELSEVÄRDEN Vad är NILS, TätortsNILS? Kopplingar till CBD, miljömål och indikatorer?

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten

Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun

Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun En analys av effekterna på fladdermusfaunan Rapport 2009-05-28 Tågratorp 0416-151 20 070-6360917 karin.gerell@sjobo.nu 275 92 Sjöbo www.naturvardskonsult-gerell.se

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Naturvårdvården & främmande arter

Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats

Riskklassificering främmande arter

Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

hur klarar sig djur- och växtpopulationer i en fragmenterad livsmiljö?

C R A F O O R D P R I S E T 2 0 1 1 P O P U L Ä R V E T EN SK A P L I G INFORM AT I O N Fläckvis mångfald hur klarar sig djur- och växtpopulationer i en fragmenterad livsmiljö? 2011 års Crafoordpris i

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk

Plantdiversitet på svenska slåtterängar

Institutionen för naturgeografi Plantdiversitet på svenska slåtterängar En GIS-analys med kulturella perspektiv Mira Gartz Examensarbete grundnivå Naturgeografi, 15 hp NG 46 2015 Förord Denna uppsats

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Bostadsrätt, gräsmark eller skog?

Institutionen för naturgeografi Bostadsrätt, gräsmark eller skog? Hur har exploatering för bostadsbyggande år 2000-2015 påverkat Järvakilens funktion som spridningsväg? Staffan Arleskär Examensarbete grundnivå

Tröskelvärden för arter med hjälp av observationsdata

Tröskelvärden för arter med hjälp av observationsdata Lars Westerberg, Linköpings universitet Leif Andersson, ProNatura och Heidi Paltto Karl-Olof Bergman och Per Milberg, Linköpings universitet Historien

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)

Svenska IENE. Groddjursseminarium. Trafikverket

Svenska IENE Groddjursseminarium 2017 Trafikverket Anders Sjölund Senior sakkunnig/ Nationnell samordnare Landskap anders.sjolund@trafikverket.se +46 70 5975228 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikverket

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Metapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU

Metapopulationsekologi i naturvården Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU Metapopulation en grupp närliggande lokala populationer av en art, där individer kan sprida sig mellan dessa lokaler då och då Vanlig

KURSLITTERATUR (VT-15)

Stockholms Universitet Fastställt 14-10-16 Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (VT-15) Biologi B Karlsson m. fl. Biologi B med Naturkunskap B 3:a uppl. Liber. 2005. Orienteringskurser

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? Marie Stenseke, Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Stockholmare är smartare än lantisar En hel del av samhällsdiskussionen

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Möjlighet till fortsatta studier

Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna. Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN? Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet 2018-11-16 LANDSKAPET många samhällsintressen möts många aktörer

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET henrik olsson pilot landscape architecture Syfte: - Att dryfta planering på ett grundläggande plan. - Att ge inspiration till nya planeringsmetoder för nya landskap. Landskapet

Oak-rich Temperate Forests

Göteborg University Faculty of Science 2008 Oak-rich Temperate Forests Conservation Ecology of Cryptogams and Vascular Plants at Local and Landscape Level Heidi Paltto Dissertation Akademisk avhandling

Fragmenterat landskap

Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald Rapport 2005:9 Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk

Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie nr 97

Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.

Bilaga 5 Utredning fladdermöss

Bilaga 5 Utredning fladdermöss Bakgrund PM angående påverkan på fladdermusfaunan till följd av etablering av en vindkraftspark vid Kriegers flak Grundområdet Kriegers flak är beläget i södra Östersjön

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Slutrapport - Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden

ArtDatabanken And SLUTRAPPORT 2016-01-29 Till Skogssällskapet Slutrapport - Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden Beviljat belopp: 1572000 kr Huvudsökande med kontaktuppgifter: Mari

Restaureringsförslag för Ekoparken. Abstract

Restaureringsförslag för Ekoparken Abstract As a consequence of the last 100 years of human induced landscape changes biodiversity among animals and plants is lost worldwide. Intensified and modernized

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot

Datum 2018-09-26 Bilaga Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot -till detaljplan för Växjö 9:34, Norremark, Norrastugan Växjö kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN

Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 2 FÅGELFAUNAN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev

2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar