Naturvårdvården & främmande arter
|
|
- Peter Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010
2 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Inkl även delar, gameter, frön, ägg eller andra propaguler som kan överleva och ge upphov till nya individer. Invasiv främmande art - en främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald. I strategin även innefatta arter som orsakar socioekonomiska skador och/eller skador på människors och djurs hälsa.
3 Försiktighetsprincipen När det finns ett hot mot signifikant minskning eller förlust av biologisk mångfald ska brist på vetenskapligt säkerställd bevis inte vara skäl till att skjuta upp åtgärder för att förhindra eller minimera detta hot.»convention on Biological Diversity
4 What is NOBANIS? Network and gateway to information on invasive alien species via an internet portal, from Country driven network of 19 countries with an environmental management perspective A dynamic, distributed, searchable database with more than 14,000 species records from all environments Database on national regulations, literature Fact sheets for 60 of the most invasive species
5
6
7
8 Kostnader för åtgärder Sverige (Gren, Isacs, Carlsson 2007) 1,1 4,5 miljarder SEK/år för 12 arter Europa (Kettunen et. al 2008) 9.6 miljarder EUR/år dokumenterad kostnad 12.7 miljarder EUR/år beräknad kostnad
9 Trender i introduktioner i 17 NOBANIS länderna alla miljöer
10 Invasive (8.8%) Potentially invasive (5.4%) Not invasive or "not known"
11 Ekologiska effekter av invasiva främmande arter i Sverige Konkurrens Predation Hälsan Patogen Toxisk Abiotiska förändringar Socioekonomisk Genetisk Utrotning Främmande populationer Däggdjur Fiskar Fåglar Terrestra evertebrater Växtplankton Akvatiska evertebrater Svampar Ormbunkar Mossor Kärlväxter Resurs Herbivori
12 Introduktionsvektorer
13 Främmande arter som introducerades via Skogsbruk 113 arter
14 Ekologisk effekter av contortatallen Totala artrikedom minskar Fragmentering av biologisk mångfald på landskapsnivån Fågelfaunan minskar med % Skuggintolerant markvegetation minskar Renlaven utkonkurreras av vägg mossa (negativ för rennäring) Förändring av skogsmarkens mykorrhizasamhälle thehumanfootprint.files.word press.com/2009/03... Täckningsgraden av lingon minskar och bllr ersatt av gräs, övrig bärris minskar Ökad brandrisk
15 Varför EU Strategin om invasiva främmande arter (EU:s miljöråd 2009) Regelverket är fragmented och har brister Finns behov för en effektiv strategi att fylla existerande luckor inkl. Förberedelser för nya legala element Förändra eller inkorporera element in i existerande regelverk Utveckling av ett informationssystem för tidigt varning och snabb responssystem
16 EU Strategin om invasiva främmande arter 2006: Beslut att utveckla en EU Strategi 2008: Konsultationer med medlemsstaterna, Kommunikation from KOM: Towards an EU Strategy on Invasive Species A: Business as Usual B: Maximising the use of existing legal instruments together with voluntary measures B+: Adapting existing legislation C: Comprehensive, dedicated EU legal instrument : Teknisk stöd parallelt med översyn av EU regelverk om växthälsan och djurhälsan EU Strategin om invasiva främmande arter antas
17 Nationell strategin för främmande arter och genotyper dec 2008 Syftet: att etablera ett gemensamt nationellt fungerande system för hantering av främmande arter och genotyper Målet: Människans spridning av organismer som naturligt inte hör hemma i svenska ekosystem inte ska tillåtas skada biologisk mångfald, ekosystemens funktion, socioekonimiska och kulturella värden eller människors och djurs hälsa
18 Nationell strategi & handlingsplan för främmande arter och genotyper Samarbete: Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sjöfartsverket, ArtDatabanken CBD:s Trestegsangreppssätt Förhindra introduktion av invasiva arter Utrotning Kontroll och begränsning
19 Riskanalys & riskklassificering
20 Riskklassificering
21 Varnings- och responssystem Omvärldsbevakning Internationella informationssystem Ny art kan komma in i Sverige Övervakning Ny art upptäcks Information till Samverkansgruppen och/eller Sekretariatet Rapportering till ArtDatabanken Kvalitetssäkring Information till Sekretariatet, berörda sektorsmyndigheter och Länsstyrelser Riskbedömning Sektorsmyndigheter, Sekretariat och Experter Beredskapsplaner Sekretariat, Sektorsmyndigheter, Länsstyrelser Åtgärd Sektorsmyndigheter, Länsstyrelser och Kommuner
22 Andra åtgärder Förbättrad miljöövervakning Utveckling av rapporteringssystem Beredskapsplaner Uppföljning av introduktioner och utsättningar Förbättrad regelverk Kunskap och forskning Informationsspridning Frivilliga åtagande- uppförandekoder
23 Tack!
Riskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter - förebyggande och hantering av introduktion och spridning Sofia Brockmark En främmande art, vad är det? En art som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits
Riskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter
Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Vad är en främmande art? En art som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utberedning.
Invasiva främmande arter
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
09.30 Fika i biblioteket Välkomna
09.30 Fika i biblioteket 10.00 Välkomna 10.15 NV och HaV presenterar grunden för det nationella arbetet med invasiva främmande arter samt de prioriteringar och avvägningar som görs för närvarande 11.15
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Invasiva främmande arter Redovisning av ett regeringsuppdrag
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y HANDLINGSPLAN 2014-12-18 Ärendenr: NV-00684-14 Invasiva främmande arter Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V
Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper
Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper Centrum för biologisk mångfald 2004-03-01 Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald
Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.9.2013 COM(2013) 620 final 2013/0307 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Europeiska unionens officiella tidning
10.7.2018 L 174/5 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/968 av den 30 april 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 vad gäller riskbedömningar för invasiva
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om invasiva främmande arter Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper
Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper rapport 5910 december 2008 Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter
Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter RAPPORT 5694 APRIL 2007 Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter Helena Höglander Miljöinformationsenheten Länsstyrelsen
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.
Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska
Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald
1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Yttrande om underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva arter
Sida 1/2 2015-10-16 500-4920-2015 Henrick Blank Telefon: 010 223 63 69 E-post: henrick.blank@lansstyrelsen.se Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande om underlag för
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Livets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Nationellt genomförande av EUförordning arter. NV och HaV i samverkan
Nationellt genomförande av EUförordning om invasiva främmande arter NV och HaV i samverkan 2016-2018 Genomförandeprojekt för att i Sverige införa lämpliga föreskrifter, rutiner, arbetssätt och samverkan
Grunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Säker hantering av skyddsklassade data. Jan Edelsjö & Marit Persson, ArtDatabanken, SLU
Säker hantering av skyddsklassade data Jan Edelsjö & Marit Persson, ArtDatabanken, SLU Skyddsklassade arter Varför De huvudsakliga riskerna med öppen visning av de mest känsliga arter: Direkt förföljelse
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN
REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN Stockholm 11 juni 2018 Ulf Larsson Karolina Åsman Ellinor Lindblad Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental
Sofia Brockmark
Sofia Brockmark 2014-10-24 1 SwAM SwAM is part of the Ministry of the Environment Provides supporting documentation about fishing issues for the Ministry for Rural Affairs Started operations July 1, 2011
Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå
Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred
Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Nationell strategi för främmande arter och genotyper
Nationell strategi för främmande arter och genotyper Delredovisning av ett regeringsuppdrag Dnr 400-378-06 Nh 2008-06-23 NATURVÅRDSVERKET Förord På regeringens uppdrag presenterar Naturvårdsverket, Jordbruksverket,
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter
YTTRANDE 1(7) Datum 2016-06-20 Diarienr 2016/1184 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet 103 33 Stockholm Er referens Lina Oskarsson Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva
Sammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308
Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:
Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar
Er ref Jo2010/3670 Vår ref Dnr 193/2010 Att: Lotta Möller Skogs- och Lantbruksenheten Jordbruksdepartementet Stockholm 27 augusti 2010 Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens
EXAMENSARBETE. Det rättsliga skyddet mot invasiva arter. - vid införsel av gnagare som sällskapsdjur. Anette Forsberg
EXAMENSARBETE Det rättsliga skyddet mot invasiva arter - vid införsel av gnagare som sällskapsdjur Anette Forsberg Filosofie magisterexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,
En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Holländska almsjukan på Gotland
Holländska almsjukan på Gotland I Sverige sedan 1950 talet, påtaglig skadegörare sedan 80-talet Påträffades på Gotland 2005 Bekämpningsåtgärder mellan 2006-2012 på Gotland Finansiering: Naturvårdsverket,
Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2016/01030/R Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-06-02 Diarienummer: 06210/2016 Stadsmiljöavdelningen Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Lokal och traditionell kunskap Folklig
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Salvelinus fontinalis Bäckröding
Salvelinus fontinalis Bäckröding Foto Eric Engbretson, lllustration Duane Raver, publicerade av U.S. Fish and Wildlife Service Svenskt vardagsnamn Bäckröding, Amerikansk bäckröding och på andra språk Vetenskapliga
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
1. Vad är ett ekologiskt samhälle?
Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin
Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER
GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER 2018-11-28 Hanna Ilander Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1 Innehåll Bakgrund Digitalt först Smartare
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?
Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet
Ämnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter
SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Helena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning
Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning Miljökvalitetsnormer för vatten Ställs krav på en övervakning av miljötillståndet som ger hög och/eller känd konfidens och noggrannhet. Den övervakning
Konferens den april 2011 Umeå
Konferens den 13-14 april 2011 Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred nationell
Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan
Fenologiska miljömålsindikatorer om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET Den meteorologiska vegetationsperioden 5-10% längre Källa: SMHI Grundläggande ekosystemegenskap ändras
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur