Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan
|
|
|
- Lucas Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fenologiska miljömålsindikatorer om stabilitet, kvalitet och samverkan
2 SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
3 Den meteorologiska vegetationsperioden 5-10% längre Källa: SMHI
4
5 Grundläggande ekosystemegenskap ändras Den biologiska växtsäsongen start, slut, längd Enskilda arters fenologi Rela8v 8ming mellan arter abio8ska förhållanden Biosfär/atmosfärs- utbyten CO 2, H 2 O
6 Grundläggande ekosystemegenskap ändras Skogs- och jordbruket Produk8vitet, Biomassa, Ved Sortval, Provinienser, SorJörädling Frostrisk, Skadeangrepp Pollina8on Honungsproduk8on Hälsa Pollenmonitoring Pollenprognoser Naturvård Nya arter Mångfald (vinnare & förlorare) Forskning Klimat- och ekosystemmodellering Ekologiska samspel Miljöövervakning LäTkommunicerad miljömålsindikator
7 Svenska fenologinätverket är ett nationellt samarbete mellan universitet, myndigheter och frivilliga. Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om naturens kalender. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman.
8 om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
9 Publikt Frivilligas deltagande är en viktig del av denna miljöövervakning 10% av rapporteringen görs av professionella observatörer Frivilligas deltagande är en kommunikativ resurs
10 Medborgarforskning en stark tradition får nya hjälpmedel
11 Nutida data Hösttecken lika viktiga som vårtecken 100% ökning på två år
12 Digitaliserat historiska data Växter Fåglar Jordbruk Honungsbi, groda, tordyvel m.m.
13 Historiska datasetet används för att skapa ett referensvärde
14 Historiska datasetet används för att skapa ett referensvärde
15 Referensvärde till miljömålsindikator Aspens höstlöv Aspens höstlöv 2013 jämfört med modell på data Dagnummer okt Skillnad i dagar ,2 dagar tidigare*** 0 = Baseline Latitud
16 Länsstyrelsesamarbete
17 Miljömålsindikator Skillnad i dagar 'Växternas växtsäsong' Antal dagas avvikelse från referensvärde
18 Miljömålsindikatorer Växternas växtsäsong Perioden från lövsprickning till höstlöv. Begränsad klimatpåverkan Växternas växtsäsong Skillnad i dagar Följer främst upp 1. Begränsad klimatpåverkan Även viktig i uppföljningen biomassa (föda) ved (pappersmassa) gasutbyten (klimatmodeller) och markvaten mångfald Växternas växtsäsong beräknas som perioden från lövsprickning till höstlöv. I diagrammet redovisas avvikelser i och höstlöven 8.6 respektive 4.2 dagar tidigare än referensvärdet, vilket alltså gav en 4.4 dagar längre växtsäsong Naturens kalender förändras Årstidsskiftningarna i naturen utgör en grundläggande egenskap hos ekosystemen. Växtsäsong- < 1 vecka Vårtecken Klassiska blommande vårtecken
19 Ökad/Önskad samverkan för bättre fenologiövervakning Önskar samverkan med SMHI:s observatörsnätverk Skogsägare Skogsstyrelsen Älgobsen/Spillningsinventeringen Länsstyrelserna Jägarförbundet Fjällövervakningen Diskuterar redan ökad samverkan med Sv. Botaniska Förening Sv. Biodlares Riksförbund
20 om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
21 SLU:s kvalitetsguide ü Den professionella delen Utbilda observatörer Ta emot data Lagra data Tillhandahålla data Integreras med Artportalen Den frivilligbaserade delen Initierat samverkansprojekt: Kvalitetssäkring av frivilligabaserad miljöövervakning
22 Fenologimanualen alla ska göra på samma sätt Välj växter som växer i det vilda Observera samma individer år från år Gör observationer 2 gånger per vecka Ange positionen korrekt Kontrollera dina egna rapporter och meddela om något blivit fel Fråga om du är tveksam (info@naturenskalender.se, )
23
24 Underlätta inrapportering med god kvalitet
25 Rapportering via webb & app Webb 2014 Mobilapp
26 Frågor, svar, stöd, gemenskap & påminnelser
27 Hur utvecklar vi kvalitén? Kommunikation Inspirerande Motiverande produkter Realtids-support Manual i mobilen Interaktiv rapportering Twitter/Chat Alert -funktioner Utbildning Webbseminarier Validering Självvärdering Peer-review Modellbaserad kvalitetsgranskning
28 om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
29 Stabilitet. Frivillighet. Antal observationer per 5-års-period Antal observatörer % höll på 7 år År Antal år per observatör
30 Stabilitet: Analysmetod. Dagnummer Aspens höstlöv okt Analysmetoden anpassad till frivilliga nätverk istället för att metoden är beroende av långa tidsserier Historiska data Modellerad referens/baseline Nutida observationer Latitud
31 Stabilitet: Nationellt kansli för frivilligbaserad miljöövervakning 1. Frivilligbaserd miljöövervakning är en kommunikativ resurs 2. Oundviklig offentlighet ökar kraven på kommunikationskvalitet 3. Höjda krav på IT/appar/ mobilitet Samverkansvinster: Viltdata, Fjärilsövervakning, Fågeltaxering, Faunaväkteri, Floraväkteri, Fenologiväkteri, Bärprognosen, Skogsskada Datavärdskap Artdatabanken IT Artportalens nya API/projektstöd
32 Frivilligbaserad miljöövervakning om stabilitet, kvalitet och samverkan Samverkan Ökad/Önskad samverkan för bättre fenologiövervakning Kvalitet Utveckla kommunikation, e-support och validering för kvalitetssäkring av frivilligbaserad miljöövervakning Stabilitet Skapa Nationellt kansli för frivilligbaserad miljöövervakning SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter
Instruktion till smartmobilrapportering via Android-app 1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter Start Installera android-appen Naturens Kalender
1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter
Instruktion till smartmobilrapportering via Android-app 1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter Start Installera android-appen Naturens Kalender
Vem kan motstå att spana efter vårtecken? Tussilagon i
Länsstyrelserna och Svenska fenologinätverket har lagt grunden till en ny miljömålsindikator Växternas växtsäsong som bygger på frivilliga och professionella fenologiväktares observationer av naturens
Kvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning
Kvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning Workshop i samband med SLU- Foma:s konferens Smartare miljöanalysmetoder Ultuna, 2014-11- 18 Sammanställda minnesanteckningar från gruppdiskussioner
Instruktion till rapportering via www.naturenskalender.se. 1. Registrera dig 2. Logga in 3. Mitt konto 4. Rapportering 5. Kontrollera egna rapporter
Instruktion till rapportering via www.naturenskalender.se 1. Registrera dig 2. Logga in 3. Mitt konto 4. Rapportering 5. Kontrollera egna rapporter Registrera dig Som fenologiväktare måste du vara inloggad
Fenologimanual. instruktioner för fenologiväktare inom Fågelkalendern. Så här gör du: SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET
Fenologimanual instruktioner för fenologiväktare inom Fågelkalendern I Fågelkalendern samlar vi in uppgifter om flyttfåglars ankomst och andra årstidstecken på ett organiserat sätt. Här i fenologimanualen
Meddelande nr 2013:13. Naturens kalender. Förslag till ny miljöövervakning och nya miljömålsindikatorer
Meddelande nr 2013:13 Naturens kalender Förslag till ny miljöövervakning och nya miljömålsindikatorer Naturens kalender Förslag till ny miljöövervakning och nya miljömålsindikatorer MEDDELANDE NR 2013:13
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2017
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2017 Syfte och bakgrund SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET Höstförsöket 2017 Syfte och bakgrund Hur vet träden att det är höst? I Höstförsöket
Fortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)
Sveriges lantbruksuniversitet Ledningskansliet, Ann Sofie Morén Artefakt Rekommendation v 1.0 Skapad av Fomakansliet Status Fastställt Fastställt av Fomawebbgrupp 1 Fastställt datum 2010-05-07 Fortlöpande
Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår
Projekt Bikalendern Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för växter och djur, och samspelen dem emellan. I projektet Bikalendern vill vi skaffa oss kunskap, erfarenhet och verktyg som gör det
Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012
Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Kjell Bolmgren Ola Langvall Åslög Dahl www.swe-npn.se Ekonomiskt
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2014
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2014 Syfte och bakgrund Höstförsöket 2014 Syfte och bakgrund Syftet med Höstförsöket är att era elever ska få delta i riktig
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2015
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2015 Syfte och bakgrund Höstförsöket 2015 Syfte och bakgrund Hur vet träden att det är höst? I Höstförsöket undersöker vi när
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema
2016-04-05 Sonja Leidenberger & Per Flodin SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema - Artportalen och Analysportalen Möjligheter till att lufta in biodiversitets data i ditt GIS Artportalen.se - Swedish
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Långsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Aktuellt från medborgarforskning och faunaväkteri Samverkansmoẗe om artdata, Norrko ping november 2018 Pavel Bína, SLU ArtDatabanken
Aktuellt från medborgarforskning och faunaväkteri Samverkansmoẗe om artdata, Norrko ping 28 29 november 2018 Pavel Bína, SLU ArtDatabanken Utredning om medborgarforskning / Citizen Science på SLU Marint
Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av miljöövervakningen Dir. 2017:58 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av miljöövervakningen på lokal, regional
Ramöverenskommelse om samverkan
Dnr 2012/566/10.3. Dnr SLU ua Fe.2012.1.2-877 2012-03-14 Ramöverenskommelse om samverkan Parter Sveriges lantbruksuniversitet, benämnt SLU och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, nedan benämnt
Naturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Medlemsblad. Vår - Sommar 2016
Medlemsblad Vår - Sommar 2016 Styrelsen 2016 Sarah Nilsson Ordförande, Natursnoksledare Lydia Andersson, Ledamot Per-Erik Andersson, Ledamot Lisa Brandén, Ledamot Styrelsen 2016...3 Naturguidning på olika
Hur vet träden att det är höst?
Hur vet träden att det är höst? Slutrapport från Höstförsöket ForskarFredags Massexperiment 2013 VA-RAPPORT 2014:1 Sammanfattning Höstförsöket är ett massexperiment som undersöker utvecklingen av höstlöv
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2016
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2016 Syfte och bakgrund SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET Höstförsöket 2016 Syfte och bakgrund Hur vet träden att det är höst? I Höstförsöket
Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket
Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Hotell Södra Berget, Sundsvall 31 januari 1 februari 2011 Kjell Bolmgren Ola Langvall Åslög Dahl www.swe-npn.se
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Åtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Miljöanalysprogram Klimat självvärdering
Fakulteten för skogsvetenskap SLU.sfak.2016.5.5-68 2015-10-28 Miljöanalysprogram Klimat självvärdering Ola Langvall Omslagsfoto: Installation av utrustning i ny flux-mast på Gudrunhygge i Asa 2015 Kontakt
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna, projektledare och länssamordnare inom Svenska fenologinätverket Ombergs
Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd. Anders Fries
Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd Anders Fries Året var 1917 och en forskningsstation för naturvetenskaplig forskning hade nyligen etablerats i Abisko 20 mil norr om polcirkeln. Malmbanan mellan
Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Kvalitetssäkring i Artportalen
Syftet med rapporten: 1. Beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i ArtPortalen (AP) - Vad är kvalitetssäkring, grundläggande begrepp - Hur utförs kvalitetssäkringen idag (fr.a. av fåglar i Svalan) - Vem/vilka
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt
Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt Madeleine Söderstedt Sjöberg Näringslivs- och tillväxtdirektör Länsstyrelsen Östergötland madeleine.sjoberg@lansstyrelsen.se
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer
Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson
Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter Johan Eriksson och Svante Larsson 1 Produktionsläget skogliga grunddata 31 december 2015 Version 1.1 Återstår KSLA 2016-02-11 2 Skogliga grunddata Skog
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Uppdrag: Naturvärdesinventering på förstudienivå inför ledningsdragning, Norråker, Strömsunds kommun, Jämtlands län Beställare: NEKTAB NVI och rapport:, Jakobi Sustainability AB Kvalitetsgranskning:, Jakobi
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.
Datum 2018-04-04 1(6) Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Skogsstyrelsen utlyser 5 miljoner kronor för att anordna informationsinsatser och/eller
Felanmälan/synpunkt via publik mobilapp
Ärendehantering, driftövervakning och styrning - Infracontrol Online, v. 8.1 (utdrag från manual) Felanmälan/synpunkt via publik mobilapp Välj kategori. Val av kategori påverkar urval av kommande kategorier.
Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Leif Kullman HYPOTES: FÖRSVINNANDE FJÄLL I EN VARMARE VÄRLD Källa: C. Bernes, En varmare värld Kommer genuina fjällväxter att försvinna i ett varmare
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER Norrköping nov 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1 Varför en digital förvaltning? enklare vardag för privatpersoner
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-05 1 PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN Hantering av fridlysta arter inom skogsbruket Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Spillkråkehäckning
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Påverkar klimatförändringen ankomsten av hösten?
Gymnasiearbete åk 3 Handledare: Katarina Schiemann Datum: 2014-02-27 Polhemskolan, Lund Figur 1: Lönn Påverkar klimatförändringen ankomsten av hösten? Emma Ivarsson Na3a och Lina Holmqvist Na3d Figur 3:
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Kvinnligt nätverk inom Sveriges Biodlares Riksförbund
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
VÄLKOMMEN TILL JAKTEN!
VÄLKOMMEN TILL JAKTEN! JAKT ÄR MER ÄN DU TROR! Är du nyfiken på jakt? Kul! Vi tror att du kommer bli överraskad över hur roligt och spännande jakt och viltvård är. Som jägare kommer du att få vara med
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Pelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Instruktioner till Ekens mångfald
Instruktioner till Ekens mångfald Om ni deltog i tidigare Höstförsök/Vårförsök, får ni gärna använda samma ek/ekar igen. Målet med delprojektet Ekens mångfald är att kunna analysera vilka insektsarter
Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel. 010-698 17 08 Ola.Larsson@naturvardsverket.se REMISS 2012-11-01 Ärendenr: NV-00299-12 Enligt sändlista Remiss av förslag
Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.
1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi