Kvalitetssäkring i Artportalen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring i Artportalen"

Alexandra Abrahamsson
för 7 år sedan
Visningar:

2 Syftet med rapporten: 1. Beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i ArtPortalen (AP) - Vad är kvalitetssäkring, grundläggande begrepp - Hur utförs kvalitetssäkringen idag (fr.a. av fåglar i Svalan) - Vem/vilka utför kvalitetssäkringen, hur omfattande är den - Hur vet man om ett fynd är kvalitetssäkrat? 2. Ge förslag på utveckling/förbättring av kvalitetssäkringen

3 Med Kvalitetssäkring avses i denna rapport en granskning i efterhand av ett fynds tillförlitlighet, som leder till en kvalitetsmärkning av fyndet från vilken det framgår att fyndet är granskat. Det ska även framgå hur pass tillförlitligt fyndet bedöms vara. Kvalitetssäkring kan även omfatta en bedömning av kvaliteten av noggrannhet i angivande av fyndplats och/eller datum Med Validering avses i denna rapport en expertgranskning av en artbestämning utifrån belägg, dokumentation eller beskrivning.

4 En kvalitetssäkring kan vara direkt eller indirekt. - En direkt kvalitetssäkring är den som görs i samband med validering av artbestämning utifrån belägg/dokumentation - En indirekt kvalitetssäkring görs utifrån en bedömning av sannolikheten att en viss art observerats, på en viss plats, vid en viss tid av året.

5 Privat ansvar Determinatör, confirmatör Professionellt ansvar Publik exponering & validering Expert validering (Källa: Johan Nilsson, ADb)

6 Vad kvalitet? - Kvalitetsbedömningar är subjektiva och det som bedöms hålla tillräckligt god kvalitet för en person i ett sammanhang, kan vara otillräckligt för en annan med ett annat intresse. - Artbestämningen är grunden i kvalitetssäkringsuppdraget, men information om fyndplats, fynddatum och övrig information (kön, ålder, stadie, beteende, fyndplatsens status m.m.) kan påverka bedömningen.

7 Syftet med kvalitetssäkringen måste vara känt För att förstå värdet/innebörden av ett kvalitetssäkrat fynd måste man känna till i vilket syfte som uppgiften kvalitetssäkrats. T.ex. är det främsta syftet med kvalitetssäkringen av fågelfynd att de ska hålla tillräcklig kvalitet för att kunna publiceras i tidskrifter och årsböcker. Inte att de ska hålla en tillräcklig kvalitet för att kunna användas inom naturvårdsarbetet. Gäller framför allt noggrannhet av fyndplats. En betydande andel fågelfynd rapportering från obsplats, snarare än fågelns fyndplats.

8 I ArtDatabankens uppdragsbeskrivning från Naturvårdsverket står det att: ArtDatabanken ska förvalta och sköta driften av Artportalen. I detta ingår bland annat följande: kvalitetssäkring av data på lämplig nivå, som ArtDatabanken identifierar, ska finnas för viktiga organismgrupper. samt att ArtDatabanken ska ta fram ett dokument som beskriver hur ett nationellt nätverk för validering av obsdata ska ta form. Detta ska ske i en bred förankring med berörda parter.

9 Kvalitetssäkring av miljöövervakningsdata - Utföraren svarar för datakvalitet och datavärden svarar för leveranskontroll - Det finns inget sätt för utföraren idag att direkt i Artportalen markera att datakvaliteten granskats och godkänt Med nya Artportalen kommer förbättrade möjligheter, bl.a. projektspecifika parametrar. Då kommer MÖ-data på ett bättre och mer fullständigt sätt att kunna rapporteras in, men hur ska dessa data förhålla sig till eventuell formell kvalitetssäkring av andra kvalitetssäkrare i Artportalen?

10 Dagens kvalitetssäkring i rapportsystemet för fåglar Svalan - Traditionellt en förhandsgranskning av fynd som kommit in till fågeltidskrifter - Under slutet av 1960-talet bildade lokala rapport kommittéer (Lrk), under 1970-talet byter de namn till regionala rapportkommittéerna (Rrk) som verkar inom sina rapportområden bildar SOF den nationella raritetskommittén (RK). - Svalans tillkomst år 2000 förändrade arbetet radikalt genom att fynden blev tillgängliga för alla innan de granskats - Kvalitetssäkringen övergick till en efterhandsgranskning av publicerade fynd, som filtrerades fram med regionala rapportmallar - Kvalitetssäkringen är känd av de allra flesta rapportörer och tydligt annonserad på Artportalen

11 Omfattningen av kvalitetssäkringen av fågelfynd - Stor regional variation, beroende på antal inrapporterade fynd, de regionala rapportmallarna och antalet rapportörer - I medel har ca 8% av det totala antalet fynd under åren kvalitetssäkrats, men det varierar mellan 2-20 % hos de olika Rrk - Ca 3,5 % av de granskade fynden har underkänts (ej godkänts för publicering), detta utgör 0,14 % av den totala fyndmängden. - Symboler kopplade till de enskilda fynden visar om ett fynd har kvalitetssäkrats, hur det har bedömts och på vilken nivå (Godkänt, underkänt eller under behandling)

12 Övrig kvalitetssäkring i Artportalen - Mest omfattande i rapportsystemet för Småkryp, ca 20 artgruppsexperter har behörighet att validera sin grupp på nationell nivå, några projekt har regionala projektknutna kvalitetssäkrare. - Även dessa markerar med symboler sin bedömning - Kombination av kvalitetssäkring av samlingar före/i samband med inrapportering och efterhandsgranskning av inrapporterade fynd med bild. Visst inslag av bedömning av sannolikhet. - Det saknas information till användarna att fynd som rapporteras kan komma att kvalitetssäkras och varför. - Finns även kvalitetssäkring av fynd inom några florainventeringsprojekt och av fladdermusfynd, men dessa saknar möjlighet att markera sina bedömningar i Artportalen

13 Exemplet Norge - Sedan 2008 finns Artsobservasjoner i Norge. I Norge finns ett avtal mellan ArtsDatabanken och organisationen SABIMA om kvalitetssäkring. - Avtalet styr upp kvalitetssäkringen av fynd mot rödlistade arter inom kategorierna RE, CR, EN, VU och DD. - Därutöver ska organisationerna ge användarstöd till rapportörerna. SABIMA fördelar det ekonomiska anslaget till medlemsföreningarna - En organisation lik SABIMA saknas i Sverige. I Artportalsrådet som leds av ArtDatabanken möts SBF, SEF, SMF och SOF regelbundet. Tillsammans med representanter från Lst, kommuner och NV

14 Diskussion analys - Stort behov av kvalitetssäkring av fynd, inte minst för Lst - Måste vara känt för användarna att det sker, av vem och i vilket syfte - Att ett fynd är godkänt innebär inte alltid att det håller tillräckligt god kvalitet för att kunna användas i naturvårdsärenden, icke kvalitetssäkrade fynd kan vara väl så betydelsefulla - Det vore önskvärt med en ökad samsyn inom naturvårdssverige om vad (vilka arter) som bör granskas och hur - Detta arbete bör kunna drivas inom Artportalsrådet - Det krävs med stor sannolikhet ekonomiska styrmedel för att förmå de som granskar idag att göra det på ett sätt som inte motsvarar deras syften

15 Diskussion analys (forts.) - Se på exemplet Norge och SABIMA - Ta tillvara de erfarenheter av arbetet med kvalitetssäkring som finns idag inom fr.a. ornitologin - Ändra kvalitetssäkringsverktygen inför AP2 med försiktighet - Gör det möjligt för Lst att markera att fynddata från miljöövervakningen som levereras till Artportalen uppfyller miljöövervakningens kvalitetskrav.

Relevanta dokument

Kvalitetssäkring av data i Artportalen

Meddelande nr 2012:24 ArtDatabanken Kvalitetssäkring av data i Artportalen KVALITETSSÄKRING AV DATAA I ARTPORTALEN Meddelande Referens Kontaktperson Författare: Framsida: Webbplats ISSN ISRN Upplaga Tryckt