Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
|
|
|
- Rickard Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
2 Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående verksamhetsutveckling - Miljödatabaser och integrerade analyser
3 Sveriges lantbruksuniversitet SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys
4 Fortlöpande miljöanalys SLU:s tredje verksamhetsgren Innebär att återkommande tillhandahålla ändamålsanpassade beslutsunderlag för hållbart nyttjande av biologiska naturresurser Avnämarnära Ofta baserade på fortlöpande nationella/regionala inventeringar Ökande efterfrågan...
5
6 Kort om organisation FOMA integrerad i SLU:s linjeorganisation, men också programvis sammanhållet (i matrisform) på SLU-nivå Elva program, strukturerade efter de svenska miljökvalitetsmålen
7 Programmen Sjöar och vattendrag Jordbrukslandskap Skog Biologisk mångfald Övergödning Försurning Organiska risksubstanser och metaller Klimat Vilt Djurhälsa Bebyggd miljö
8 Viktiga programdelar, exempel Vatten-NAV (under uppbyggnad) Artdatabanken Centrum för kemiska bekämpningsmedel Riksinventeringen av Skog Omdrevsinventering av sjöar Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Integrerad monitoring Mark- och grödinventering
9 Data och databaser Fortlöpande tillgång till bra data är avgörande för FOMA-verksamheten Stor omfattning egen datainsamling (men även nyttjande av andras uppgifter) Egna databaser Formella datavärdskap
10 Datavärdskap Sötvatten Jordbruksmark Våtmarker (Arter och landskap under förhandling)
11 Datavärdskap Sötvatten Inst för Vatten och miljö (tidigare Inst för miljöanalys). Lars Sonesten m.fl.
12 Ambition Tillhandahålla data som är relevanta för Ramdirektivet och miljömålsuppföljningen
13 Data i dagsläget Tidsserier - Nationell och regional övervakning Recipientkontroll (SRK) - kemi (+biologi) Omdrevsprogram (fd Riksinventeringarna)
14 Användning År Sessioner/år Databassökningar per dygn
15 Utveckling av datavärdskapet SRK Biologi Kalkdatabasen (testversion klar) Påväxtalger (under 2008) Vattenväxter (2009?)
16 Samordning inom SLU Gemensamma stödfunktioner - s.k. dataplattformar Stöd Lagarbete Uppföljning Samlade rutiner för dataåtkomst och resultatredovisning via webben Data och metadata Kartor Standardiserade resultat Interaktiva analyser
17 Utvecklingsspår - analyser Bredare synteser Ökad omfattning prognoser och konsekvensanalyser Belys samtidigt resursutnyttjande och miljökonsekvenser Länka till miljöekonomi, t.ex. kostnadseffektiva åtgärder...
18 Följder för databehov? Nödvändigt att samanalysera data från flera olika källor!
19 Exempel 1 - Artdatabanken Sambearbetning av subjektiva fynduppgifter med stickprovsvisa och heltäckande habitatdata Studier av trender i utbredning och populationsstorlekar
20 Exempel 2 Vattenhänsyn vid skogsbruksplanering Heurekasystemet för planering av skogsbruk med hänsyn till flera olika nyttigheter Datainsamling via fjärranalys och fältmätning Särskilda rutiner för planering med hänsyn till skogsbrukets vattendrag
21 Exempel 3 - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) samlar data i flera skalor Samlokaliserat med andra undersökningar (bl.a. Häckfågeltaxeringen) Omfattar bl.a. uppgifter om vatten och markanvändning
22 Slutord Ökande behov av kompatibla databaser! Inspiredirektivets implementering kan förmodligen få flera positiva följder?! Från SLU:s sida kommer särskilda satsningar på databaser och datatillgänglighet att göras under de närmaste åren
23 Tack!
GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se
GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara
Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08
1 (6) Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08 Projektledare: Cecilia Wolkert, verksamhetscontroller, Avd. för infrastruktur Uppdragsgivare: Göran Ståhl, vicerektor, rådet för fortlöpande miljöanalys
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!
Fortlöpande miljöanalys Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat! workshop där vi tillsammans blickar in i framtiden med syfte att utveckla miljöanalysverksamheten vid SLU Pernilla Christensen
Fortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)
Sveriges lantbruksuniversitet Ledningskansliet, Ann Sofie Morén Artefakt Rekommendation v 1.0 Skapad av Fomakansliet Status Fastställt Fastställt av Fomawebbgrupp 1 Fastställt datum 2010-05-07 Fortlöpande
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.
Kvalitet och Nytta Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen k om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Ramöverenskommelse om samverkan
Dnr 2012/566/10.3. Dnr SLU ua Fe.2012.1.2-877 2012-03-14 Ramöverenskommelse om samverkan Parter Sveriges lantbruksuniversitet, benämnt SLU och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, nedan benämnt
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Slutrapport dataplattformsprojektet
1 (5) Slutrapport dataplattformsprojektet Projekt: dataplattformsprojektet DP08 Projektledare: Cecilia Wolkert, verksamhetscontroller, avd. för infrastruktur Uppdragsgivare: Göran Ståhl, vicerektor fortlöpande
Verksamhetsberättelse Miljödatastöd 2015
1(5) Miljödatastöd Leif Hallbäcken [DOKUMENTTYP] 2016-01-31 Innehåll 1. Kontakter, verksamhetsstöd och kvalitetsarbete... 2 2. Utveckling av datavärdskap och system för datahantering.... 3 3. Metadatahantering
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning
Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Verksamhetsplan Miljö datastö d 2015
Verksamhetsplan Miljö datastö d 2015 1. Kontakter, verksamhetsstöd och kvalitetsarbete Bakgrund. Miljödatastöd har fortlöpande kontakter mot ledning och verksamheter för att kunna utföra uppdraget med
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning
Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning Workshop kring representativitet och statistisk styrka Uppsala 2011-10-31 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Vattenmyndigheterna organisation
Ärenden. Formalia. Tid och plats: Tid: Tisdag den 18 december 2018, klockan 09:00-12:00 Plats: Ultuna, Ultunarummet; Alnarp: Spiltan
1(7) Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar PROTOKOLL SLU ID: SLU. Sammanträdesdag 2018-12-18 Ärenden Formalia... 1 104 Öppnande/dagordning/justerare... 2 105 Protokoll föregående möte... 2 106 SMI...
Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Övergripande mål och visioner för SLUs FOMA-program 2009 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2009-04-01
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Tid och plats: Tid: Torsdag den 11 september 2018, klockan 09:00-12:00 Plats: Ultuna, Wången; Umeå, Selet; Alnarp: videokonferensstudion
1(7) Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar PROTOKOLL SLU ID: SLU. Sammanträdesdag 2018-10-11 Ärenden Formalia... 1 78/18 Öppnande, dagordning samt justeringsperson... 2 79/18 Protokoll föregående möte...
Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
Policy för ekologisk hållbarhet
2018-11-21 Policy för ekologisk hållbarhet Samlande ramverk för styrdokument Antagen av: Kommunfullmäktige 248, 2018-12-17 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: Del av Miljö- och energistrategi
Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys
1(7) Dnr SLU ua 2014.5.1-317 Planeringsavdelningen Skapad av Status Fastställt/ Tidpunkt Dnr reviderat av Fomakansliet Fastställt Fomar 2014-02-06 SLU ua 2014.5.1-317 Direktiv för utvärdering av program
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Värt att veta miljöledningssystem 2013
Värt att veta miljöledningssystem 2013 SLU:s miljöpolicy SLU:s verksamhetsidé enligt styrelsens beslut Styrelsen för universitetet beslutade den 29 september 2009, 69, dnr SLU ua10-1675/09, att SLU:s verksamhetsidé
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
att de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,
Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 168-169 2018-10-02 Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 168/18 Uppdrag att,
Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fomanämnden PROTOKOLL 52-59/2018 2018-10-18 Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden Innehållsförteckning 52 Sammanträdets öppnande... 2 53 Utseende
Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 VRO 10 Lycksele 2009-11-24 ChriStina Strömberg och Hans Erik Johansson Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg sjöar och Ekologisk status Bedömningen är gjord
Erfarenheter av arbete med datahantering och öppna data. Leif Hallbäcken Miljödatastöd SLU-biblioteket
Erfarenheter av arbete med datahantering och öppna data Leif Hallbäcken Miljödatastöd SLU-biblioteket SLU är uppdelat i forskning och miljöanalys Miljöanalysdata har stor potential som öppna data, men
SLU:s fortlöpande miljöanalys 2015 Informationsbehov för EU samarbetet
2010-05-10 SLU:s fortlöpande miljöanalys 2015 Informationsbehov för EU samarbetet Tor Björn Larsson, Ann Sofie Morén & Göran Ståhl i samarbete med koordinatorerna m fl inom SLU:s fortlöpande miljöanalys
2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys
2012:12 Miljöövervakning kartläggning och analys MISSIV DATUM DIARIENR 2012-03-16 2011/280-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-12-01 M2011/3728/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag om kartläggning
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?
Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi
Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga
NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun
NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista