En trilogi i två delar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En trilogi i två delar"

Maj Lundqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson

2 Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT)

3 Svensk förekomst Funnen i Sverige? Hur tog arten sig till Sverige? När etablerades arten i Sverige; före eller efter år 1800? Inhemsk eller främmande?

4 Kan arten överleva i Sverige?

5 Relevans för Sverige Relevant klimat? Ja/nej Klimatet i någon del av Sverige är sådant att arten kan etablera sig och reproducera sig. RCP 8,5. Relevant habitat? Ja/nej Det finns lämpliga livsmiljöer i någon del av Sverige för att arten ska kunna etablera sig och reproducera sig. Relevant ekologi? Ja/nej Det finns tillräckliga ekologiska förutsättningar i någon del av Sverige för att arten ska kunna etablera sig och reproducera sig och sprida sig. Kommentar

6 Påverkar arten förhållandena i Sverige?

7 Effekter i Sverige Biologisk mångfald Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant eller långvarigt ha påverkan på biologisk mångfald. Ekosystemtjänster Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant eller långvarigt ha påverkan på ekosystemfunktioner eller relaterade ekosystemtjänster. Hälsa Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant påverka människors hälsa. Kommentar

8 Ekologiska effekter Konkurrens den främmande arten konkurrerar med inhemska arter (t.ex. om vatten eller utrymme) vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Predation den främmande arten prederar på inhemska arter, antingen direkt eller indirekt (t.ex. genom ökning av inhemska predatorer på lägre nivå i näringskedjan ökar i samband med att toppredatorer påverkas), vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Hybridisering den främmande arten hybridiserar men inhemska arter, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter.

9 Ekologiska effekter Sjukdomsspridning den främmande arten fungerar som vektor för sjukdomsspridning till in hemska arter, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Parasitism den främmande arten är parasit på inhemska arter, antingen direkt eller indirekt (t.ex. genom förändrade konkurrensförhållanden), vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Giftverkan den främmande arten är giftig eller allergen (vid förtäring, inandning eller genom direktkontakt), eller med allelopatiska egenskaper, vilka leder till negativa effekter på inhemska arter.

10 Ekologiska effekter Bio-fouling den främmande arten uppträder i sådan mängd på våta ytor att den kan tränga undan inhemska arter. Herbivori den främmande arten betar på inhemska flora på ett sådant sätt att det leder till negativa effekter på inhemska arter. Strukturell, fysisk eller kemisk påverkan den främmande arten orsakar: a) strukturella, fysiska eller kemiska förändringar på inhemska naturmiljöer, b) förändringar av vattnets eller andra kemiska ämnens kretslopp, c) förändrar störningsregimer, eller d) påverkar successionsförlopp, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter.

11 Ekologiska effekter Additiva interaktioner den främmande arten interagerar med andra främmande arter (t.ex. i samband med pollination, fröspridning eller genom habitatförändringar) på ett sådant sätt att det leder till negativa effekter på inhemska arter. Den direkta påverkan sker genom någon av de ovan listade faktorerna, men den samlade effekten beror på interaktionen mellan flera främmande arter.

12 Minimal risk Till riskbedömning Det är inte troligt att förekomst av den främmande arten har haft negativa effekter på inhemsk biologisk mångfald eller naturmiljö Förekomst av den främmande arten har lett till minskad fitness hos enskilda individer av inhemska arter Förekomst av den främmande arten har orsakat populationsminskning hos någon inhemsk art. Förekomst av den främmande arten har orsakat lokala utdöende av någon inhemsk art, vilket i sin tur lett till förändringar i artsammansättning eller på något annat sätt förändrat naturmiljön

13 Screeningen reducerade antalet arter som behöver riskklassificeras samtidigt som den gav alla inblandade grundläggande kunskap om de berörda arterna

16 Svensk natur Svensk natur omfattar alla delar av Sverige som är utomhus (inklusive starkt påverkad natur) samt de inhemska arter som förekommer där; när det gäller produktionsarter räknas deras produktionsareal inte till svensk natur. En produktionsart är en art som används för produktionsändamål. En produktionsart räknas som traditionell om den har varit i omfattande i bruk år Produktionsarealen för en enskild produktionsart är det avgränsade området av starkt påverkad natur som specifikt är avsatt till produktion av den berörda arten.

17 Etablering En art räknas som etablerat i Sverige om, och bara om den självständigt reproducerar sig i svensk natur, dvs. om det produceras livskraftig avkomma utomhus och utan mänsklig hjälp. Jfr rödlistan Arter som är under expansion på kontinenten och som är på väg att etablera sig i landet bör tas upp för bedömning först då det finns en över några (normalt 10) år kontinuerlig reproduktion i landet.

18 Tröskelart En tröskelart är en främmande art som i dagsläget inte är etablerad i Sverige, men som antas kunna etablera ett livskraftigt bestånd inom 50 år.

20 SFAB Svenska FremmedArtsBasen Grundläggande artinformation Artstatus (etablerad främmande art, ej etablerad främmande art, tröskelart) Ursprung, invandringsväg, reproduktionssätt, generationstid Införselvägar Spridningsvägar Förekomst, svensk utbredninghistoria

21 SFAB Svenska FremmedArtsBasen Påverkade naturtyper Riskbedömning Invasionspotential Ekologisk effekt Geografisk varation Klimateffekter Samlad bedömning Referenser

22 Invasionspotential och ekologisk effekt

24 Invasionspotential A populationens mediana livslängd B expansionshastighet C kolonisation av naturtyper

25 A populationens mediana livslängd Risken (50 %) att arten finns kvar > 650 år år år < 10 år

26 B expansionshastighet Expansionshastighet ökning av förekomstarean

27 Förekomstarea AOO

33 Expansionshastighet ökning av förekomstarea

36 A = 4 km 2 r = 1128 m A = 36 km 2 r = 3385 m

37 Expansionshastighet (m/år) Beräkna radien av en cirkel med samma yta som artens förekomstarea vid olika tidpunkter Beräkna skillnaden i cirkelns radie mellan de båda tidpunkterna: = 2257 m Beräkna den årliga förändringen: 2257/25 = 90 m/år

38 B expansionshastighet

39 B expansionshastighet

40 Expansionshastighet är INTE samma sak som spridningshastighet

41 C kolonisation av naturtyper Andelen av naturtypens samlade förekomstarea som kommer att hysa förekomster av den invasiva arten inom en 50-årsperiod. <5 % 5 10 % % >20 %

43 Ekologisk effekt D effekt på hotade arter eller nyckelarter E effekt på andra inhemska arter F effekt på hotade eller sällsynta naturtyper G effekt på andra naturtyper H överföring av genetiskt material, introgression I överföring av parasiter eller patogener

45 Negativa effekter Osannolik sannolikt ingen påverkan på inhemska arter Svag interaktion som inte har moderata negativa konsekvenser på beståndsnivån av inhemska arter Moderat interaktion som leder till reduktion på minst 15 % av minst en inhemsk delpopulation under en 10-årsperiod, och utan att någon inhemsk art trängs undan Förträngning interaktion som leder till att inhemska arters förekomstarea eller utbredningsområde minskar med 1 % eller mer

46 D/E effekter på enskilda arter Hotade arter eller nyckelarter Övriga arter (Om väldigt många arter påverkas hanteras det som påverkan på den eller de berörda naturtyperna)

47 Nyckelart Art som trots liten mängd (mätt som biomassa) kan ha en stor effekt på andra arters abundans, utbredning och diversitet.

48 F/G effekter på naturtyper Hotade naturtyper Övriga naturtyper

49 F/G effekter på naturtyper Andelen av naturtypens samlade förekomstarea som kommer att hysa förekomster av den invasiva arten inom en 50-årsperiod. <5 % 5 10 % % >20 %

50 H överföring av genetiskt material I överföring av parasiter eller patogener

52 Overföring av parasiter eller patogener Liten effekt. Överföringen innebär en ökad prevalens av redan förekommande parasiter hos inhemska arter som redan bär på parasiten. Medelstor effekt. Överföringen sker till en inhemsk art som inte tidigare bär på parasiten. Stor effekt. Överföringen till en ny inhemsk art som antingen är rödlistad eller nyckelart, eller vektorn bär på en parasit som är ny för Sverige.

53 Äntligen slut!

Relevanta dokument

Riskklassificering främmande arter

Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges