Smittspridning och klimat

Transkript

1 Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren

2 Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har studerat detta och gjorde redan 2000 en prognos fram till Man förväntar sig rätt stora förändringar Till exempel vet man idag att när El Nino har höjt temperaturerna i Stilla havsområdet så ökar malariarisken fem ggr Detta betyder att höjd temperatur till följd av klimatförändring bör kunna resultera i liknande ökade risker Vad är då orsakerna, sambandet, mellan klimatförändring och sjukdomars förekomst? Krasst kan man förklara det utifrån ett resonemang kring att olika organismer är anpassade till olika miljöer, dvs till förutsättningar i miljön. Där mycket viktiga komponenter är temperatur och fuktighet. Detta gäller även bakterier och virus. Ett exempel är det skyddande fetthölje som finns kring en grupp av virus. Det som i nästa steg gör detta samband mer uppenbart är att många sjukdomar sprids via vektorer, dvs via andra organismer. Mer om detta på nästa slide

3 Sambandet: klimat och sjukdomars utbredning Speciellt problem: sjukdomar som sprids via vektorer, dvs andra organismer är bärare. Ett typiskt exempel i Sverige är borrelia och fästingar. Detta är en vektorburen zoonos, dvs en sjukdom som kan överföras från djur till människa. För vektorburna sjukdomar är förekomsten och utbredning av sjukdomar alltså beroende av förutsättningarna för den organismen som kan vara bärare av sjukdomen (för vektorn ). I exemplet ovan handlar det alltså om fästingars utbredning och förekomst i Sverige. Mer info om fästing: Slutsats: klimat påverkar sjukdomars förekomst, utbredning, genom att direkt påverka bakterier och virus förutsättningar via temperatur och fuktighet. Klimatet påverkar även förekomsten av de organismer som kan vara bärare av sjukdomen. Notera att det många ggr kan handla om vattentemperaturer också eftersom många bakterier, och vektorer förekommer i vattenmiljöer. Se t ex tabellen i WHO rapporten kapitel 7

4 Sambandet: klimat och spridningsvägar Klimat påverkar alltså organismers förekomst. Men klimat kan även påverka spridningsvägar mer direkt än via vektorer. Ett exempel är vattentemperatur, ett annat är vindspridning. Vi förväntar oss att vindar, både riktning och styrka, komer att ändras. Generellt kan man säga att ökad vattentemperatur och ökade vindhastigheter kommer resultera i ökad smittspridning. Ökad smittspridning betyder två saker: Fler insjuknar Dessutom ökar risken för att sjukdomar som tidigare inte kunnat etablera sig alls i populationen nu kan etablera sig.

5 Förtydligande kring förekomst och utbredning Det är två styrande komponenter för hur mycket av en sjukdom som finns i en population. Hur många individer som kan bli smittade Hur stor sannolikhet (risk) att smitta sprids mellan individer i en population Genom att begränsa antalet individer kan man påverka sjukdomens förekomst, sker via vaccinering hos människor. För andra organismer kan det vara via kontroll av populationsstorleken, t ex malariamyggan eller förslag på att begränsa vildsvinspopulationen pga svinfeber (som man inte vill ha i grisbesättningar). Genom att begränsa spridningsriskerna påverkar man också sjukdomens förekomst. Det mest vardagliga är väl allas våra hygienrutiner, men speciellt gäller det ju hygienrutiner på sjukhus och på restauranger och i livsmedelsproduktionen Då kommer frågan om antalet individer i en population (t ex en vektor) som kan bli smittade påverkas av klimatet, dvs inte bara att de förekommer. För människan gäller även om klimatförändringen påverkar så att vi människor kommer finnas i tätare grupperingar dvs att populationen blir större, t ex större städer Till detta kommer ett bredare resonemang kring spridningsvägar För människans del handlar det bl a om hygienrutinerna kommer att räcka/fungera i ett förändrat klimat. Behöver vi ändra vår vardagshygien? Klimat kan även påverka beteenden och därmed spridning. Ett exempel är våra flyttfåglar det andra kan vara insekter.

6 Utökning av utbredningsområdet, dvs nyetablering av organismer Som ett resultat av klimatförändring kommer livsbetingelserna för organismer att ändras vilket betyder att nya organismer kan etablera sig och en del av de tidigare kommer att försvinna. Men att förutsättningarna finns är inte detsamma som att arten kommer att etablera sig. En population måste kunna ta sig till platsen, dvs sprida sig dit. Detta gäller generellt vid klimatförändring och för smittspridning handlar det i första hand om de organismer som kan bära på smitta eller bakterierna virus själva. Då ställer vi oss frågan om det finns spridningsbarriärer? Vad är spridningsbarriärer? Oftast är det geografiska/geologiska strukturer Det kan vara vatten som öresund och östersjön Det kan vara bergskedjor som alperna eller fjällen Det vara regioner av torrt eller fuktigt klimat, som sahara. Det kan vara vegetationsregioner som ett barrskogsområde För Sveriges del är vi till del lyckligt lottade vad gäller en del sjukdomar som svinfeber och rabies mm eftersom de har svårt att ta sig över öresund.

7 För samhället viktigt klimathot: zoonoser och djurbesättnngar Det finns två mycket allvarliga hot mot samhället vad gäller sjukdomar som resultat av klimatförändring. Nya och mer zoonoser: dvs de sjukdomar som överföras från djur till människor förväntas öka i Sverige. Och detta är ett stort problem eftersom ungefär hälften av alla infektionssjukdomar som smittar människor är just zoonoser Djurbesättningar: Inom livsmedelsproduktionen i Sverige kan det uppstå ett flertal nya sjukdomar. Det är mycket kostsamt för både producenterna och samhället i sig när det sker utbrott av sjukdomar i djurbesättningar som är i livsmedelsproduktionen. Ett exempel på kostnaderna är mul- och klövsjukeutbrottet i England där det sänkte BNP med ungefär %. Ett annat och mer närliggande exempel är bluetounge utbrottet i Holland, Belgien, Danmark mm under Detta prids via svidknott som även finns i södra Sverige. Mul och klövsjuka, kostnader för utbrott i sverige B6vsjukan+5.pdf Bluetounge

8 Vilda populationer? Vad tror man om riskerna för nya och/eller mer sjukdomar i vilda populationer i Sverige? Alltså i vår fauna i första hand. För flora finns det inte så mycket material men samma principer gäller. Vissa sjukdomar som idag finns kan förväntas bli ännu värre eftersom de trivs i varmare klimat almsjuka Nya sjukdomar kan få fäste eftersom flora fauna ändras, te x rabies. Dessa nya kan i sin tur slå ut delar av idag existerande populationer. Ett scenario är rabies och varg. Generellt kan man säga att detta är ett område där det saknas kunskap och det finns behov av forskning.

9 Öresund fördel eller nackdel? Ett intressant problem är att vi haft Öresund som en geografisk barriär vilket skyddat såväl våra djurbesättningar som de vilda populationerna från sjukdomar i Centraleuropa, dvs de som finns i varmare klimat. Vad händer när trycket blir större dvs utbredningsområdet förändras i Europa och det blir mer av dessa sjukdomar längre norrut, dvs det ökar i Baltikum Tyskland Danmark. Räcker barriären till? Eller kommer det introduceras norrifrån via Finland? Och om det tar sig igenom barriären är då de svenska populationerna dåligt rustade, ej selekterade för resistens, vilket kan få katastrofala konsekvenser.

10 Flora fauna i förändring, en kommentar Något att fundera över är hur snabbt flora och fauna kan förändras då klimatet ändras. Nya arter måste kunna introduceras. I Sverige kan då Öresund vara ett problem. Alltså kan dagens populationer i södra sverige flytta norröver men nya arter kan inte etablera sig i samma takt. Etablering och expansion tar olika lång tid för olika arter. För att en population skall kunna etablera sig krävs både en god spridningsförmåga samt reproduktion. Om t ex generationstiden är lång, som för träd, tar det alltså lång tid även om de kan sprida sig väl, t ex via frön. Vad som då kan hända om klimatet förskjuts snabbt är att en del arter kommer på efterkälken. Konsekvenserna är då att arten riskerar att försvinna, dvs tappar kontakten med sin miljö, sitt klimat, och kan inte nå det via spridning. En annan sekundär konsekvens är nya kombinationer av arter, dvs nya ekosystem. Dessa kan vara mer eller mindre stabila och effektiva, dvs de kan skapa sekundära effekter som kan påverka vattenmiljöerna via fosfor och kväveläckage osv. En tredje konsekvens är att vissa arter kanske kan sprida sig bra nog och med tillräckligt kort generationstid men de kan vara beroende av t ex växter som inte hinner med förändringen, därmed riskerar dessa arter att komma på mellanhand vilket även detta kan resultera i ökad utdöenderisk

11 Lite bra material En intressant rapport från stockholm stad. Biologisk mångfald och klimathot. B6rvaltningen/Vaxthuseffekten/Pdf/Anpassning/Biologisk%20m%C3%A 5ngfald.pdf