Sammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.

Transkript

1 Stockholm Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt samarbete för att stoppa mårdhundens spridning. Sammanfattning Naturskyddsföreningen välkomnar en fortsättning av ett nordiskt samarbete för att hindra mårdhundens spridning. Det är kostsamt, men om inga åtgärder vidtas riskerar Sverige att få en liknande situation som Finland. Villkoren är att projektet är ekonomiskt möjligt även på lång sikt och att resurserna också räcker till annat naturvårdsarbete. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen. EU behöver anta en ändamålsenlig EU-förordning om invasiva arter, och de nordiska länderna har en viktig roll att stödja att så sker. Denna förordning måste sedan genomföras inom alla EUländer, men även de nordiska länder som inte är medlemmar bör anta motsvarande regelverk. Ett samarbete mellan de nordiska länderna, som Nordiska rådet föreslår, behövs om det ska vara möjligt att stoppa spridningen av mårdhund.

2 2/5 Allmänt Ekonomi Invasiva arter är ett problem som måste tas på allvar inte bara på grund av naturvårdsaspekter utan även av ekonomiska skäl. Det uppskattas att kostnaderna på grund av invasiva arter i EU uppgår till mer än 800 miljarder kronor varje år. 1 Naturskyddsföreningen har tagit del av Life-rapporten Förvaltning av mårdhund i de nordeuropeiska länderna 2. Den beskriver bland annat att mårdhund kan ha en betydande påverkan på sällsynta fågelarter och groddjur. Beräkningarna i rapporten visar att om ingen ansträngning hade gjorts för att begränsa populationen skulle den potentiellt kunnat ha varit en bra bit över 650 individer inom fem år. Med de insatser som görs idag kommer populationen ligga kvar vid 100 individer de kommande åren och sedan minska. Det visar att dessa metoder ger resultat. Naturskyddsföreningen är dock tveksam till om jägarna kommer kunna hålla nere bestånden på lång sikt med tanke på mårdhundens snabba förökning. Det finns risker för att det kan bli ett ohållbart projekt att förhindra mårdhundens spridning till Sverige, eftersom den kommer att fortsätta invadera så länge den är etablerad i Finland. Bara sedan 2010 har projektet kostat 480 miljoner kronor. I Sverige har Jägareförbundet fått 8 miljoner kronor för arbetet med mårdhund under år Det blir stora summor på lång sikt. Det finns även risker för att mårdhunden kan spridas från Danmark, vilket innebär en ännu mer omfattande bevakning. Det handlar om stora resurser för att stoppa den utvecklingen. Dessutom har inte klimatförändringarna tagits med i 1 Naturvårdsverket ( 2 Laymans report. Förvaltning av mårdhund (Nyctereutes procyonoides) i de nordeuropeiska länderna. LIFE09 NAT/SE/ Naturvårdsverket, mejlkorrespondens.

3 3/5 beräkningen som kan öka spridningen av mårdhunden ytterligare. Under vintrar som har varit kalla och långa har spridningen av mårdhund minskat. 4 Det betyder att kyla begränsar dem, men att det hindret kan försvinna om vintrarna blir mildare. Samtidigt kan projektet leda till att Sverige får rutin i hanteringen av mårdhund, med resultatet att kostnaderna minskar om några år. Naturskyddsföreningen är överlag positiv till projektet, så länge det är ekonomiskt rimligt, men vi vill samtidigt peka på att naturvårdsanslagen behöver höjas rejält. Trots att kostnaderna är stora måste de vägas mot vad en eventuell etablering av mårdhund kan kosta. Den alternativa lösningen, att göra punktinsatser där arten riskerar att påverka skyddsvärd natur, kan bli lika resurskrävande. Det är även viktigt att poängtera att resurserna inte får läggas på bekostnad av andra naturvårdsinsatser såsom arbetet med andra invasiva arter än mårdhunden. Det finns tusentals andra främmande arter som vi inte får bortprioritera. Enligt NOBANIS, European network on Invasive Species, finns 2101 främmande arter i Sverige. Samarbete Invasiva arter kännetecknas just av sin förmåga att spridas. Därför måste länder samarbeta över gränserna för att ett effektivt arbete ska vara möjligt. Naturskyddsföreningen är positiv till att grannländer samarbetar enligt konventionen om biologisk mångfald och Bernkonventionen. Finland har haft problem med mårdhund i många år och har därför stora kunskaper att dela med sig till Sverige. Det är också av stor vikt att Finland begränsar sin redan etablerade population av mårdhund för att förhindra att individer vandrar över till Sverige och Norge. Sjukdomar Mårdhunden kan sprida rabies och rävens dvärgbandmask men hittills 4 Pott, Marie. Vinterkyla sinkar mårdhundar. Jakt & Jägare

4 4/5 har ingetdera förekommit bland mårdhundarna i Finland. 5 Det är därmed osannolikt att de sjukdomarna, i nuläget, skulle spridas av mårdhundar i Sverige. Även om det är ett hot att ta på allvar är det inte av högsta prioritet än så länge. Men det är bra att agera förebyggande. Politik För att möjligöra att projektet får goda resultat krävs att EU antar en strängare politik mot invaderande arter utan ytterligare dröjsmål. Det innefattar även strängare förebyggande lagar. EU-kommissionen har presenterat ett förslag till en ny EUförordning om invasiva arter för Rådet och EU-parlamentet. De nordiska EU-länderna har en viktig roll i att stödja att en ändamålsenlig EU-förordning kommer till stånd, utan att förslaget urvattnas eller att det beslutas om alltför frikostiga undantag. Denna förordning måste sedan genomföras inom alla EU-länder. Även de nordiska länder som inte är medlemmar bör anta motsvarande regelverk, i syfte att gemensamt med EU åstadkomma en bättre hantering av detta problem än vad som har skett hittills. När invasiva arter når Europa och hinner sprida sig är det ofta redan försent. Utsikterna att få bort exempelvis mårdhunden är i princip obefintliga. Därför måste vi bli bättre på att förhindra att arter når Europa både genom medveten handel eller av misstag via transporter. Framför allt innebär det en reglering av sjöfarten. 5 Naturvårdsverket (

5 5/5 Detta remissvar har utarbetats av Isak Isaksson, sakkunnig naturvård med hjälp av Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef. För Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande Jan Terstad Skogs- och naturvårdschef