REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

Transkript

1 REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN Stockholm 11 juni 2018 Ulf Larsson Karolina Åsman Ellinor Lindblad Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Vad ska vi få ut av dagen? Insikt om vad ett hanteringsprogram är Starta upp arbetet o börja reda ut och formulera en strategi för hur vi ska hantera jätteloka och jättebalsamin i Sverige o börja formulera ambitionsnivå Dagens möte ska leverera underlag till oss som vi kan bearbeta vidare i ett förslag på strategi och ambitionsnivå för hanteringsprogrammen. Ge referensgruppen tillräckligt med information för att kunna bidra

3 Dagordning Introduktion Vad är ett hanteringsprogram? Nationell strategi och kort information om arterna Lunch Nationell strategi diskussion Kaffe Nationell strategi diskussion Summering av dagen och hur vi går vidare? Avslutning

4 Vad är ett hanteringsprogram? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 49 invasiva främmande arter är förbjudna i EU Främmande: har med människans hjälpantingen direkt eller indirekt-introducerats utanför sitt tidigare eller aktuella naturliga utbredningsområde Invasiva: har negativ påverkan på den biologiska mångfalden, socioekonomiska värden eller människors hälsa EU-förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. ( Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 EU-förordning om invasiva främmande arter innebär Restriktioner och krav för arter som omfattas av EU:s unionsförteckning Förbud mot att importera, hålla, tillåta reproduceras, transportera, släppas ut i miljön, sälja osv. Krav på övervakning och identifiera spridningsvägar, handlingsplan för prioriterade spridningsvägar (14 juli 2019), bekämpningsåtgärder, hanteringsprogram för arter med stor spridning, offentlig kontroll, tillsyn, rapportering (1 jan 2021), tillståndssystem osv.

7 49 invasiva främmande arter är förbjudna i EU 11 av dem finns i svensk natur

8 49 invasiva främmande arter är förbjudna i EU 11 av dem finns i svensk natur

9 Invasiva främmande arter med stor spridning Särskilda regler gäller för arter med stor spridning där utrotning inte är kostnads- eller nyttoeffektivt. Arter med stor spridning i Sverige: signalkräftan, jättebalsamin och jätteloka Hantering av arter med stor spridning ska presenteras i hanteringsprogram. Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram ett program för signalkräfta -ute på remiss våren Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

10 Förutsättningar för hanteringsprogram Krav från EU Begränsa spridning till omgivande medlemsstater och Norge Arter med stor spridning får hanteras på ett sätt som är lämpligt i förhållande till medlemsländernas omständigheter Ska på nationell nivå tydliggöra åtgärdsbehovet samt ge en ram för vilka åtgärder som krävs Anger ambitionsnivån, t.ex. begränsa arten där de redan finns, bekämpa i områden med höga biologiska värden och/eller områden av riksintresse för friluftsliv, yrkesfiske eller naturvård. Artspecifika Kostnadseffektivitet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Vad är ett hanteringsprogram? Hanteringsprogrammen ska tas fram i medverkan med berörda sektorsmyndigheter, näringar och allmänhet. Hanteringsprogrammen är levande dokument - uppdateras regelbundet utifrån aktuell kunskap. Dessutom ska vägledningar tas fram vid sidan av hanteringsprogrammet: - åtgärdskatalog med beprövade metoder - hantering avfall, jordmassor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Vad innehåller ett hanteringsprogram? Artfakta (inklusive effekter på biologisk mångfald, hälsa och ekonomi) Hantering av invasiva främmande arter med stor spridning (inklusive hanteringsåtgärder som populationsbegränsning, inneslutning och utrotning). Restriktioner för att förhindra introduktion och spridning Övervakning Kontroll och tillsyn Ev. identifierat behov av förändring av nationell lagstiftning Konsekvensbedömning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Referensgruppens roll Ge underlag till en nationell strategi för att hantera jätteloka och jättebalsamin i Sverige. Representera sin organisation Vara med i arbetet, delta i diskussioner Samverka för att få en så bra kvalitet och förankring som möjligt inom respektive myndighet Delta i 2 (högst 3 möten under året). Möjlighet att ge skriftliga synpunkter på förslag på textinnehåll i ett tidigt skede

14 Hanteringsprogram övergripande tidplan Referensgruppsmöte 11/6 Underlag ut till referensgrupp 1/7 Workshop nr 1 30/8 Underlag in fr referensgrupp 1/9 Workshop nr 2 20/9 Referensgruppsmöte nr 2 prel. v 40 Förankra utkast med styrgrupp prel. 17/10 Utskick förankring RK prel. 19/10 Hearing intressentmöte prel. 30 eller 31/10 Presentation vid länsstyrelseträffar 3 träffar i november Avstämning Referensgrupp (skype?) början av december Remisshantering 8/1-12/3 GD-dragning 20/3 Förslag skickas till RK 27/3 RK godkänner hanteringsprogrammen?

15 Kort information om arterna Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Jätteloka Heracleum mantegazzianum, växt från Kaukasus Status i Sverige Jätteloka förekommer i Sverige och har stor spridning. Bekämpas lokalt. Jättelokan kan förväxlas med tromsöloka och bredloka samt de inhemska björnlokorna. Negativa effekter Biologisk mångfald: Bildar täta bestånd, utkonkurrerar andra växter tar plats och solljus. Har stor påverkan på näringstillgången i jorden. Ekonomi: Begränsar markanvändning. Dessutom: I kombination med solljus kan ämnen i växtsaften orsaka svåra blåsor på huden. Begränsar möjligheten att använda rekreationsområden. Ökar erosionsrisken av jordar vintertid. Orsakar sämre sikt längs vägar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Lär känna din fiende - vad du behöver veta om jättelokan Förökar sig enbart via frön Plantan dör efter blomning Fröna kan överleva i upp till 7 år i jorden, men de flesta frön gror inom 1-2 år. En art med extremt hög potential för att återhämta sig (regeneration) Frön sprids via vind, vattendrag och även ofta oavsiktligt med jord, via människor eller fordon. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Jättelokan - status i Sverige Tidigare reglerad via växtskyddslagen och SJVFS 1998:31 1 Dessa bestämmelser gäller i de områden där kommunen, eller länsstyrelsen efter samråd med kommunen, eller länsstyrelsen efter samråd med kommunerna i länet, har upprättat en bekämpningsplan för bekämpning av jätteloka. 2 Länsstyrelsen kan som ett led i bekämpningen av jätteloka besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare skall vidta för att bekämpa jätteloka på fastigheten. Sådant beslut får fattas i enlighet med bekämpningsplanen i följande fall 1. Vid förekomst av jätteloka inom område som är värdefullt ur naturvårdssynpunkt, 2. Vid förekomst av jätteloka inom annat område där det är påkallat av allmänt intresse, 3. För att hindra spridning till annan fastighet, samt 4. Vid förekomst av jätteloka intill vattendrag om det föreligger risk för fröspridning med vattnet till område eller fastighet enligt ovan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Jättebalsamin Impatiens glandulifera, växt från Himalaya Status i Sverige Etablerad i förvildade bestånd i Sverige sedan Arten har stor spridning. Negativa effekter Biologisk mångfald: Bildar täta bestånd, utkonkurrerar andra växter om plats och solljus. Konkurrens med andra växter om pollinering vilket kan leda till en minskning av den ursprungliga vegetationen. Förändrar näringsomsättningen i marken, vilket försvårar återväxten av de ursprungliga växterna. Ekonomi: Orsakar troligen ökad erosion p.g.a. att den konkurrerar ut andra växter och lämnar marken bar under vintern. Den begränsar tillgång till fiske och annan rekreation i vattendrag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

20 Lär känna din fiende, vad du behöver veta om jättebalsamin Snabbväxande ettårig växt. Förökar sig enbart med frö. Sprider sina frön explosionsliknande vid lätt beröring av frökapseln. Har frövila kräver en köldperiod innan de gror. Fröna kan överleva flera år i jorden, de flesta gror inom månader. Frön sprids ofta oavsiktligt med jord, via människor eller fordon och via vattendrag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Nationell strategi hantering Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 Framgångskoncept vid hantering av arterna Samordnade insatser, planera långsiktigt Kommunikation och vägledning Marktillträde Bekämpa vid rätt tidpunkt och på rätt plats Ta hand om avfall på ett säkert sätt som förhindrar ytterligare spridning Uppföljning och övervakning Finansiering Frivilliga insatser Fler? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Nationell strategi - hanteringsåtgärder Hanteringsåtgärderna ska vara: Proportionerliga i förhållande till miljöpåverkan Lämpliga i förhållande till medlemsländernas omständigheter Vara kostnadseffektiva Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

24 Nationell strategi - hanteringsåtgärder Hanteringsåtgärderna: Åtgärder som syftar till utrotning (utrotning av lokala populationer eller total utrotning) Populationsbegränsning Inneslutning av en population Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Nationell strategi - begränsa spridning Utrotning av IAS Kan vara genomförbart lokalt, och särskilt nya introduktioner som upptäcks tidigt Inte genomförbart när populationerna är stora (hög täthet) och väl spridda. Begränsa spridning av IAS Ett förvaltningsmål för att begränsa spridning av en art kan vara att minska populationen av en IAS till en nivå: - som inte äventyrar ekosystemet - som tillåter inhemska arter att överleva och reproducera sig

26 Nationell strategi - begränsa spridning Bild från: Wisconsin Department of Natural Resources,

27 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Diskussion

28 Att diskutera 1. Prioritering av utrotning i områden med höga naturvärden samt i områden med risk för spridning till dessa områden med stort allmänintresse samt i områden med risk för spridning till dessa områden utifrån de största spridningsvägarna (avrinningsområden, infrastruktur, (hantering jordmassor) osv) 2. Finns det några områden/verksamheter på era myndigheter där det finns intressekonflikter eller synergier som påverkar möjligheten att hantera och spridningsbegränsa invasiva främmande arter? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

29 Förekomster enligt artportalen Jättebalsamin Jätteloka Förekomst av jätte-balsamin och jätteloka (mars). Utrotning ett alternativ i län med få förekomster? Avsaknad av förekomst behov av inventeringsinsats?

30 Förekomster enligt artportalen att diskutera: Utrotning ett alternativ i län med få förekomster? Avsaknad av förekomst behov av inventeringsinsats? Dela in Sverige i zoner?

31 Skyddade områden med förekomster Jättebalsamin Jätteloka Prioritera utrotning i skyddade områden? Definition skyddade områden: avgränsat till nationalpark, naturreservat och naturvårdsområde. För- och nackdelar med strategi nolltolerans i skyddade områden? Finns det några områden/ verksamheter på era myndigheter där det finns intressekonflikter eller synergier som påverkar möjligheten att hantera och spridningsbegränsa invasiva främmande arter?

32 Skyddade områden med förekomster att diskutera: För och nackdelar med strategi nolltolerans i skyddade områden? Finns det några områden/verksamheter på era myndigheter där det finns intressekonflikter eller synergier som påverkar möjligheten att hantera och spridningsbegränsa invasiva främmande arter?

33 Förekomster och spridningsvägar exempel delavrinningsområden Jättebalsamin Jätteloka Spridning via vattendrag Precisera specifika mål för arter som förekommer och sprider sig via vattendrag? Andra spridningsvägar t.ex. Infrastruktur

34 Förekomster och spridningsvägar exempel delavrinningsområden att diskutera: Spridning via vattendrag Precisera specifika mål för arter som förekommer och sprider sig via vattendrag? Andra spridningsvägar t.ex. infrastruktur

35 Nationell strategi begränsa spridning att diskutera: Finns det några områden/verksamheter på era myndigheter där det finns intressekonflikter eller synergier som påverkar möjligheten att hantera och spridningsbegränsa invasiva främmande arter? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

36 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Avslutning

37 Summering av dagen Referensgruppens roll er återkoppling Lämna skriftliga synpunkter på förslag till september Datum för nästa möte Föreslå personer (inom en vecka) till workshop i höst Behov av mer information? Laget runt

38 Hanteringsprogram övergripande tidplan Referensgruppsmöte 11/6 Underlag ut till referensgrupp 1/7 Workshop nr 1 30/8 Underlag in fr referensgrupp 1/9 Workshop nr 2 20/9 Referensgruppsmöte nr 2 prel. v 40 Förankra utkast med styrgrupp prel. 17/10 Utskick förankring RK prel. 19/10 Hearing intressentmöte prel. 30 eller 31/10 Presentation vid länsstyrelseträffar 3 träffar i november Avstämning Referensgrupp (skype?) början av december Remisshantering 8/1-12/3 GD-dragning 20/3 Förslag skickas till RK 27/3 RK godkänner hanteringsprogrammen?