Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Transkript

1 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter Plats: Naturvårdsverket i Stockholm, Valhallavägen 195 När: Den 24 april 2017 kl Närvarande: Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten Inbjudna: Länsstyrelserna: berörda handläggare, jurister och chefer Anteckningar från diskussionsgrupper Utifrån det vi har hört nu, vad tänker ni och hur tänker ni kring de nationella arbetsuppgifterna och prioriteringarna? Bra att veta när saker förväntas bli klara och när Lst kan förvänta sig att olika system är igång. Lst behöver veta så snart som möjligt vad som krävs av Lst. Vore bra att få olika scenarier/exempel på hur olika typer av ärenden ska hanteras t.ex. Land Vatten Krisärende Per art Viktigast av allt - roller, vem som ska göra vad. Kommunikation - prata om arterna i ett brett perspektiv och inte bara om de som står på EU-förteckningen eller kommande svensk förteckning. Gävleborg och Dalarna: Vi väntar på vilka arter som hamnar på lista och vilka som ska hantera dem. Viktigt arbeta utifrån ett brett perspektiv och inte bara utgå från listorna. Bra om det finns resurser nationellt för vi har inte möjlighet att ha alla nödvändiga resurser regionalt som t ex experter på olika delar av hanteringsarbetet. Stockholm, Uppsala, Skulle behöva en slags kokbok över åtgärder som man kan använda. Hur kraftfullt kan man agera? Hur långt kan man gå? Var noga med att peka ut i hanteringsprogram vilka åtgärder som är meningsfulla. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Västra Götaland Önskar kostnadsberäkningar i hanteringsprogrammen över vad olika åtgärder kostar. F.n. har flera fått avslag på ansökningar om stöd för hanteringsåtgärder från NV. Vi har gjort skolprojekt där skolungdomar inventerar främmande arter framför allt marina. Hur tänker ni på regional nivå? Vad är viktigt? Vilka prioriteringar gör ni? Inte mkt som görs i väntan föreskrifter och pengar. Vi får dock mycket frågor. I Jönköpings län är signalkräftan het. Vi har inventera o tagit bort jätteloka i ett skyddat område. Vi saknar resurser, så därför gör vi inte något. Ibland infokampanjer om välkända invasiva främmande arter. Aktivt arbete har gjort en del insatser inom natura 2000-områden, främst ta bort vresros i havsnära miljö. Vi sprutar jätteloka. Västerbotten gör lite i naturreservatsförvaltningen. EU-Life har varit en bra möjlighet att söka pengar för projekt men det är en begränsning då det bara rör inom Natura 2000-område. Många kommuner i Hallands län har inte kunskap och svarar därför att de inte kan hantera IAS, samtidigt som länsstyrelsen känner till förekomst av främmande arter i de kommunerna. Mer information behövs därför. Vattendirektivet: Sverige avgör själva om IAS ska vara med i bedömningen inom vattendirektivet. Riktlinjer för nästa rapporteringscykel är inte klar och det är viktigt att i god tid veta hur vi går vidare. Finansieringen behöver vara tydligare. Vi skulle kunna dela underlag om hantering av IAS mellan länsstyrelserna, för att lära av varandra. Återrapportering för miljömålen med speciell rapportering om främmande arter.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) Vilka regionala behov ser ni och hur behöver vi från den nationella nivån stötta er i det regionala arbetet? Resurser åtgärder för IAS är resurskrävande. Svårt att kommunicera innan man har ett konkret exempel på ett hanteringsprogram. Måste finnas utpekade koordinatorroll så det inte hamnar mellan stolarna. Det kommer inte fungera har en person anställd per län på 10-15%. Akuta åtgärder - bra att prioritera att bygga upp en struktur för en krisorganisation med manual/handlingsschema. Man har bara en chans att i etableringsfasen slå till snabbt - bra snabba på tillståndsprocessen. (svårighet t.ex. i samband med marmorkräftan där processen blev för lång) Tydligare att jobba med spridningsvägar. Vad gör vid när vi hittar en ny invasiv främmande art? Länen behöver då snabbt veta vad som behöver göras. Ansvarsfördelningen är inte tydlig - vad gör man för åtgärder med t ex svartmunnad smörbult. Viktigt att ha bra kontakt med länen så att utbyte av information sker. Det är viktigt att Lst vet vad de ska göra när de upptäcker ny art. Det finns ett behov av att reda ut roller och ansvar för en akutinsats. Beredskapsplan. Behov av en nationell - utrotningsspecialist som kan hjälpa till att vägleda i enskilda fall. Behov av tydlighet om att uppdraget att hantera invasiva främmande arter finns och att det är prioriterat. Fungerande nätverk med länsstyrelserna. Utrotningsspecialist, utpekat ansvarig för rapporteringar. Metoder - hur man hittar och eliminerar arter. Ta fram exempel, rutiner, checklistor för vad man ska göra om man hittar. Bra om kriterierna för IAS blir tydligare - eftersom det ofta är orsaken till varför man avstår att göra åtgärd. För att ha koll på artförekomst och utbredning måste vi göra inventeringar. Pengar bör komma in genom vanlig miljöövervakning. ÅGP för hotade arter - likt främmande arter? Kan det funka? Kan man jobba med arter och habitat som en handbok eller åtgärdsprogram. NV och HaV kommer att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter. Bra att samla in resultat från "lyckade åtgärder", att informationen sprids till alla och att det går att hitta även om man inte känner personer eller känner till projektet.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) Finansiering. Land och mark jobbar med olika anslag. 1:3 från NV och 1:11 på HaV. Viktigt med bättre resurssamordning mellan HaV och NV för på länen är det samma handläggare. Även Life är en viktig finansiering för åtgärder. När man söker pengar så måste det prioriteras. Alla länsstyrelser betonar att finansiering behövs. Utan medel, ingen verkstad. Frågan prioriteras inte på Lst om det inte finns pengar kopplat till den. Det finns en risk med att det blir mycket jobb som läggs ner på ansökningar och att man i slutändan ändå inte får några om medel. Man bör istället öronmärka en summa för Lst IAS-arbete. Hur organiserar sig länen? I Västernorrland tar man IAS inom ÅGP som en sammanhållande kraft. Många är intresserade men ingen tar riktigt initiativ pga. otydlig finansiering. I Kronobergs län har man struktur med bra samordning men det är oklart hur det finansieras. Dock är vattenfunktionen med akvatiska arter på annan enhet, men bra samordning. I Örebro jobbar man på samma sätt under ÅGP som i Lst i Kronoberg, medan vatten på vattenfunktionen. Dito i V Götaland, Östergötland och Jönköping. Om bl. a. hanteringsprogram 1. Hur ska man bäst samordna/utbyta erfarenheter mellan länsstyrelserna? Man bör lyfta frågan om hur det ska samordnas o samarbetas mellan länen till strategiska chefsgruppen. En möjlighet är att ha ett nationellt samordnande län för vissa arter. Jämför med ÅGPmodellen som har samordnare på varje län etc. Åtgärdsbibliotek skulle kunna upprättas genom miljömålsportalen. Det finns även portalen för Åtgärder i vatten där man lägger in detaljerad information om åtgärd, effekt, och kostnad. Åtgärder i vatten rör främst fiskåtgärder och är kopplat VISS. Miljömålsportalen håller på att uppdateras och tanken är att miljömålsportalen kommer att kunna hantera åtgärder. Man kanske bör göra anpassningar så att det fungerar för IAS. Man diskuterar om rapportering enligt havsmiljödirektivet och vattendirektivet ska anpassas för att undvika dubbeljobb och i så fall bör man även lyfta in rapportering för IAS enligt EU:s förordning. Det kan behöva kompletterande samordningsarbete med träffar: Inom ÅGP hade man tidigare ett tekniskt och ett praktiskt möte varje år. Detta är avvecklat men man har idag specifika åtgärdsmöten. Man skulle kunna ha specifika möten för IAS årsvis eller vartannat år. Utbildning om bl. a metoder för bekämpning. Nätverk även kring art och åtgärder som kan samla de län som vill utbyta. Kick off för varje hanteringsprogram som beslutas.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) 2. Behov av utveckling av metoder för att avlägsna IAS (vad finns/vad behövs) En bra metod som jobbar efter ÅGP och där man skriver tydligt i programmen vad som ska göras, men även avgränsar med vad man inte bör göra. 3. Behov av (detalj-?) styrning från HaV/NV när det gäller var IAS ska avlägsnas? Inte detaljstyrning - mer målstyrda, mål som inte är för fluffiga så det blir verkstad. De nationella myndigheterna har ett jättestort ansvar att vägleda och peka med hela handen eftersom det rör nationella prioriteringar. Viktigt att stötta från nationella myndigheter på flera plan, t ex då ett län börjar bekämpa en art. I ÅGP så är det tydligt vilka avgränsningar som ska göras. Hanteringsprogrammen bör kunna ge stöd för dessa avgränsningar. Inom länen är det viktigt att veta hur vi kan jobba med arter som inte är med på någon lista - typ överenskommelse. Hur får länen fram sina förslag på arter som då behöver hanteras? Rapportera i Artportalen för inventeringar och spontanobservationer, medan nationell datavärd för övervakningen. Är detta tydligt? Nej! Ta fram ett informationspaket om detta! Alla måste veta vilka krav som ställs för datarapportering Information till trädgårdsutövare, botaniska trädgårdar, etc. Infomaterial togs fram i samband med trädgårdsmässan. Ett stort problem är att det kommer främmande arter som inte är invasiva i landet. Ska man vara helt styrd från de nationella myndigheterna eller kommer det finnas möjlighet till länsvisa förslag? Styrning bör vara kopplat till finansiering. 4. Hur kommer åtgärderna behöva utföras delegering på kommunal nivå (Hur Lst kan samarbeta med kommunerna. Kommer Lst kunna delegera ansvar. Kommuner kan vara bra utförarorganisation.) 5. Behov av markåtkomst eller åtkomst av fastigheten för att avlägsna IAS Lagstiftning markåtkomst nödvändig (i miljöbalken). Främmande arter ska också hanteras via vattendirektivet - två race som behöver samordnas så det hanteras likartat. Förutsättning att komma åt markägares mark om ägaren inte vill själv.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) 6. Behov av information till markägare om hur de själva kan avlägsna IAS Markägare vill ofta att någon annan ska göra, men det är bra att kunna ge råd för avlägsnande, hantering avfall, etc. Hur ska man uppmärksamma IAS som inte är på nationella listan? Kan man göra en Share Point för IAS på samma sätt som för ÅGP? Det finns behov att förtydliga hur Lst ska jobba under tiden, i väntan på hanteringsplan och nationell lista. Sedan behöver processen som gäller när hanteringsplan o nationell lista är på plats också vara tydlig. Avslutande ord från deltagarna Tveksam vilka möjligheter vi har att begränsa det som redan spridit sig. Tror mer på early warning system - där finns större chans att åstadkomma något. Det kommer bli stort och resurskrävande. Jättebra det har kommit igång. Det är stort. Bra att det kommit igång, skönt att se att det inte handlar om helt orealistiska förväntningar. Stort och bra att det har kommit igång. Bra att arbetet har börjat - lång väg kvar. Ser fram emot att lagstiftningen kommer på plats. Spännande att se komplexiteten. En bit på väg. Kan vi få igång alla länsstyrelser så vore det bra. En bra start, men vi får fortsätta för det är mycket kvar. Jättebra att få den här informationen. När väl förordningen kommer så har länen en hemläxa att koordinera de som berörs inom länsstyrelserna. Frågan är mycket större än 37 arter. Men positiv jag tror det går att få resultat Bra att länsstyrelsernas ansvar äntligen förtydligas. Känner viss osäkerhet - men känns bra att mycket verkar vara på gång Finansiering är nyckelfrågan - sedan kan man gå vidare med resten. På sikt behövs en egen tjänst som jobbar med invasiva arter i länen. Räcker inte med deltider av personer som har annat fokus. Ännu mer jobba med tydlighet från NV och HaV i hur färdplanen ser ut under tiden. Finansieringen viktigast.