Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm)

Transkript

1 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm) Naturvårdsverket har i augusti 2014 fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster under perioden fram till 10 december Uppdraget ska delredovisas 1 oktober 2015 och 1 oktober Föreliggande skrivelse är den första delredovisningen. Uppstartsfas Perioden fram till februari/mars 2015 kännetecknas av förberedelser inför genomförandet. Tankegångar och förslag i ett tidigare redovisat uppdrag 1 har legat till grund för planering och genomförande. Under hösten 2014 genomfördes analyser av nuläge, målgrupp och behov i målgruppen. Även en nollmätning genomfördes som förberedelse för slutredovisningen. Analyserna genomfördes av konsult i nära samarbete med Naturvårdsverket. Nulägesanalysen visar att ekosystemtjänster som begrepp kan sammanfattas som ett begrepp i vardande. Det finns aktörer som använder begreppet men det har ännu inte satt sig i det allmänna medvetandet och medierapporteringen. Olika tolkningar och definitioner av ekosystemtjänstbegreppet och en användning som vilar på flera enskilda initiativ snarare än vedertagna och allmänt spridda metoder öppnar en möjlighet till dialog och ett utrymme för Naturvårdsverket att bidra till en ensning. Slutsatserna från målgruppsanalysen är att centrala aktörer för kommunikationssatsningen är: kommuner, länsstyrelser, företag och branschorganisationer inom areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn. Andra relevanta målgrupper/kanaler för uppdraget är: 1 Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden (ärendenummer NV ) B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) centrala myndigheter (främst samrådsmyndigheterna), departement och riksdag, intresseorganisationer, akademin samt miljö- och teknikkonsulter. Ett stort fokus bör läggas på aktörer som har avgörande roller inom samhällsplanering Behovsanalysen beskriver en efterfrågan på ökad kunskap om värdering, beslutsprocesser och kommunikation. Det efterfrågas även konkreta exempel från Sverige och större enhetlighet vid värderingar då det är svårt att beräkna värdet av ekosystemtjänster. Här efterfrågas olika modeller för att i större utsträckning kunna mäta värdet i monetära termer, vilket respondenterna i analysen menar skulle kunna vara ett uppdrag för Naturvårdsverket eller annan nationell aktör, att ta fram. Förväntningarna på Naturvårdsverket handlar om att myndigheten bland annat ska fungera som ett samlande organ för de olika aktörerna som arbetar med ekosystemtjänster. Under hösten 2014 tog Naturvårdsverket även fram en visuell identitet att använda i det kommande arbetet. Genomförandefas I enlighet med förslaget till projektplan för en kommunikationssatsning 2 har första året fokuserat på kunskapshöjande aktiviteter. Våren har präglats av uppstart av nätverket med vidareförmedlare och framtagande av underlag utifrån behovsanalysen. Exempel på sådant underlag är en guide för värdering av ekosystemtjänster, en samling med konkreta exempel från Sverige (påbörjat), identifiering av olika avgörande beslutsprocesser samt kunskapsspridning och kunskapsinhämtning vid seminarier. Nätverk för ekosystemtjänster Nätverket för ekosystemtjänster bygger på kommunikationsstrategin med vidareförmedlare. Uppstartsfasens behovsanalys visade även en efterfrågan på någon form av fortbildning och nationellt lärande. Nätverket ska därför fungera som en kunskapsplattform där medlemmar lär av varandra och bygger vidare på äldre kunskap. Syftet med nätverket är också att medlemmarna tar hem nätverkets kunskap och sprider den inom sina egna organisationer och sektorer så att värdet av ekosystemtjänster beaktas i ökad omfattning i beslut och ställningstaganden. Arbetet blir även en arena för medlemmarnas organisationer att berätta om sitt arbete i en vidare omkrets. Nätverket blir också kvalitetstestare och riktningsvisare för vilka aktiviteter som regeringsuppdraget ska genomföra. Ambitionen för nätverket är att det ska kunna stå på egna ben i en digital form efter december I augusti 2015 är strax över 50 personer med i nätverket. De kommer från kommuner, länsstyrelser, areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn. Övriga målgrupper som identifierats kommer att fungera som kanaler för information, vilket har stämts av enligt uppdrag med Miljö- och energidepartementet. Nätverket träffas inledningsvis två gånger om året och sannolikt stannar frekvensen där medan nätverkets växande troligen handlar om fler medlemmar. Våren 2015 arrangerades två likadana träffar i Stockholm uppdelat mellan medlemmar inom det offentliga respektive det privata. I oktober 2 Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden (ärendenummer NV )

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) 2015 arrangeras två likadana träffar på två olika orter istället. Att nå fullt engagemang är fortfarande en utmaning och Naturvårdsverket ser det som angeläget att på olika sätt stimulera och främja nätverket så att medlemmarna är motiverade och aktiva i arbetet. Samrådsmyndigheterna I december genomfördes ett uppstartsmöte med de 10 samrådsmyndigheterna, Boverket, Energimyndigheten Havs- och vatten myndigheten, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen, SGU, Sametinget, Tillväxtverket och Vinnova. Då accepterades/godkändes även den gemensamma grund som arbetats fram av Naturvårdsverket med bistånd av Havs- och vattenmyndigheten 3. Havsoch vattenmyndigheten har deltagit i flera projektgruppsmöten. Under våren har även Trafikverket och Försvarsmakten knutits till arbetet. Myndigheterna har medverkat i nätverksträffarna och även haft gemensamma möten den 6 februari och 3 september. Kunskapshöjande underlag Identifiering av relevanta processer En delaktivitet i arbetet är att identifiera processer och beslut vid olika myndigheter där det är relevant att värdet av ekosystemtjänster ska beaktas. Vid nätverksträffar och genom särskilda förfrågningar till berörda myndigheter har en bruttolista på sådana processer tagits fram. Det är huvudsakligen besluts- och tillståndsprocesser enligt olika mark- och vattenanvändningslagar, men också mer frivilliga processer såsom framtagande av skogsbruksplaner och olika former av bidrag. Listan tar också upp delprocesser som ingår i en större process, såsom miljökonsekvensbedömning (för verksamheter) och miljöbedömning (för planer och program). Med utgångspunkt i bruttolistan har berörda myndigheter angett de processer man bedömer har störst relevans inom sitt ansvarsområde eller sektor vad gäller att integrera ekosystemtjänsternas värde. Vissa har pekat ut en eller flera processer myndigheten har rådighet över eller på något sätt är delaktig i, medan andra pekat ut det man anser vara de mest prioriterade processerna hos andra myndigheter. Följande processer har prioriterats: * Miljöbedömningar av planer och program; Miljökonsekvensbedömningar; anslagshantering; Integrera ekosystemtjänster i arbetet med samhällsekonomiska analyser (Naturvårdsverket) * Konsekvensutredningar inom föreskrifter (främst inom fiske, avlopp, badvatten, kalkning av sjöar och vattendrag, havs- och vattenförvaltning samt vattenskydd); Konsekvensanalyser av åtgärdsprogrammen inom Havsmiljödirektivet och Vattendirektivet (Havs- och vattenmyndighetern), * Översiktsplan; Detaljplan (Boverket) * Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd (Jordbruksverket) * Ekonomiska stöd inom skogsbruket (Skogsstyrelsen) * Beslut enligt Kontinentalsockellagen; Beslut enligt Minerallagen (SGU) * Nationella och regionala transportplaner; Inriktningsplanering; * Åtgärdsvalsstudier (Trafikverket) 3 Synen på ekosystemtjänster, Naturvårdsverket ISBN

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) * Forskningsfinansiering; Riksintressen för vindbruk; Markanvändningsfrågor, hållbarhetskriterier för flytande biodrivmedel (Energimyndigheten) Det fortsatta arbetet innebär att utpekade myndigheter för de processer som bedömt ha störst relevans arbetar vidare med dessa och kortfattat beskriver hur processen vanligtvis genomförs i ett enkelt processchema och anger de olika momenten och beslutstillfällena där värdet av ekosystemtjänster kan eller bör ingå. Arbetet består av att dels beskriva de olika stegen i processerna och vem/vilka som agerar i de olika processtegen, dels att beskriva (föreslå) hur dessa steg kopplas till ekosystemtjänster. Som stöd har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag för processen Miljökonsekvensbedömning (mkb). Vägledning ekosystemtjänstbedömningar Vägledning för centrala myndigheters arbete med ekosystemtjänstbedömningar tas fram i samverkan med en konsult och samrådsmyndigheterna inom uppdraget. Utgångspunkten i kommande vägledning är att den ska underlätta för myndigheter att synliggöra sin påverkan och sitt beroende av ekosystemtjänster genom en steg för steg metod och praktiska exempel. När kopplingarna mellan myndigheterna och tjänsterna blir synliga kan ekosystemtjänsterna bättre synliggöras i konsekvensanalyser, i fördelning av pengar till åtgärder, i värdering av ekosystemtjänster (se värderingsguide) etc. Erfarenheter från arbetet bidrar till kommande vägledningar anpassade för andra målgrupper som länsstyrelser, kommuner och näringslivets i deras arbete med ekosystemtjänstbedömningar och ekosystemtjänster i fysisk planering. Värderingsguide Att se värdet av ekosystemtjänster är nödvändigt för ett samhälle som har ambitionen om en hållbar utveckling. Värdering av ekosystemtjänster ger underlag för beslut om till exempel: Vilka områden ska bevaras och vilka ska utvecklas? Vilka ekosystemtjänster är vår verksamhet beroende av för att fungera? Naturvårdsverket har tagit fram en guide för värdering av ekosystemtjänster. 4 Guiden ger inte facit på alla frågor utan guidar läsaren att hitta svaren i sitt arbete. Innehållet är praktiskt inriktat med steg-för-steg-beskrivningar och ett antal exempel, och riktar sig till personer som jobbar på kommun, företag, myndighet, länsstyrelse eller intresseorganisation. Naturvårdsverkets förhoppning är att guiden underlättar och inspirerar fler att börja värdera ekosystemtjänster. Goda exempel Goda exempel inspirerar! Genom att sammanställa och tillgängliggöra goda exempel och analysera och tydliggöra framgångfaktorer i arbetet med ekosystemtjänster ska exempelsamlingen bidra till att inspirera och underlätta arbetet med att beakta ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande inom olika sektorer i samhället. Syftet är att inte bara tydliggöra hur ekosystemtjänsterna har beaktats utan även hur förankring och 4 Guide för värdering av ekosystemtjänster, NV rapport 6690

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) delaktighetsprocesser säkerställts. Förhoppningen är att även kunna ta fram ett övergripande flödesschema över tillvägagångssättet i arbetet med ekosystemtjänster för att underlätta för andra att beakta ekosystemtjänster i sina respektive beslut och planer. Seminarier och workshops Aktiviteterna här har syftat till att paketera och tillgängliggöra befintlig kunskap utifrån nätverkets behov. Under våren 2015 har regeringsuppdraget skapat kunskapshöjande samtal och diskussioner om värdet av ekosystemtjänster på sex möten där fler än 160 personer sammanlagt deltagit i samtalen. Kommuner, länsstyrelser, areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn, men även universitet, miljökonsulter, myndigheter och riksdagsledamöter har deltagit i mötena och samtalen. I hälften av fallen har uppföljning gjorts och sammanlagt visar uppföljningarna att 39 procent av deltagarna ansåg att samtalen och innehållet ökat deltagarnas kunskaper för att kunna integrera värdet av ekosystemtjänster i den egna organisationens olika beslut. Avslutande reflektioner Förutom de tidigare nämnda möjligheterna och utmaningarna kan följande nämnas: En utmaning i arbetet är att olika parter som jobbar med begreppet har olika målbilder. Det finns därför en risk att förändringsarbetet stannar upp i en omfattande diskussion om vad slutresultatet ska uppnå och för vem och vad begreppet ekosystemtjänster ska stå för. Här krävs en ödmjukhet och uppmuntran till aktörerna att börja arbeta (allt kan inte bli korrekt från början). Naturvårdsverkets förhoppning är att de kunskapsunderlag som tas fram bidrar till arbetet så att förändringsarbetet inte tappar fart. En annan utmaning är att begreppet, arbetssättet och verktygen har sitt ursprung i den akademiska världen vilket färgar språk och metoder och kan fördunkla bilden av tjänsternas nytta. Upprepande gånger framställs värderingar av ekosystemtjänster som komplicerade samt svåra och kostsamma att genomföra, Naturvårdsverket och samrådsmyndigheterna har här en uppgift att på ett pedagogiskt och konkret sätt visa på nyttan av att synliggöra och integrera värdet av ekosystemtjänster i den ordinarie verksamheten. Det är möjligt att arbeta framgångsrikt med ekosystemtjänster eftersom flera grupper och branscher både i privat och offentlig sektor har ett intresse i ämnet. Ekosystemtjänster kan också kommuniceras och beaktas som lösningar på olika problem, till exempel som lösningar för klimatanpassning. Sammanfattningsvis är kommunikationssatsningen i full gång.