Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Transkript

1 Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje grupp diskuterade sedan utifrån följande frågeställningar med fokusering på fråga 4: 1. Vilka är era målgrupper vad gäller klimatanpassning? 2. Vad har ni för information om klimatanpassning att bidra med idag? 3. Hur sprider ni er information idag och vilka kanaler ser ni som viktigast? 4. Hur kan er myndighet delta i myndighetssamverkan om klimatanpassning, inklusive anpassningsportalen? De slutsatser man kan dra av gruppdiskussionerna är att det pågår ett arbete vad gäller klimatanpassning bland de centrala myndigheterna. Variationen är dock stor beträffande hur långt man har kommit i arbetet. De deltagande myndigheterna tycker samverkan kring anpassningsfrågorna är viktig och man såg mycket positivt på anordnande av seminariet. Vikten av bra information kring frågor om klimatanpassning framhölls och anpassningsportalen anses vara ett bra forum för information kring dessa frågor. Det finns ett stort intresse bland berörda myndigheter att på något sätt bidra med relevant information till webbportalen för klimatanpassning och även att mer aktivt delta i myndighetsnätverket.

2 Anteckningar från gruppdiskussionerna Sammanfattning av diskussionen i Grupp 1 (Anna) Grupp 1: Räddningsverket, Sveriges kommuner och Landsting, Lst Uppsala län, Lantmäteriet, Krisberedskapsmyndigheten, SMHI, Boverket, Riksantikvarieämbetet och SLU. Vi inledde med att diskutera vilka målgrupper vi har i vårt arbete med utgångspunkten från att Klimatanpassningsportalen i dagsläget vänder sig mycket mot kommunen. KBM, SLU, RAÄ vänder sig i första hand mot länsstyrelserna och kommuner. Lantmäteriet arbetar brett mot länsstyrelser, kommun och allmänheten. Vi fortsatte att diskutera innehåll i den information som vi vill sprida med utgångspunkt från respektive myndighets verksamhet. Flera lyfte upp att deras bakgrundsinformation också läggs in i Boverkets Planeringsportal. Flera tryckte på att det ofta handlar om behov att få information om extremväder, det är utifrån detta viss klimatanpassning måste ske. Det är viktigt att information och data görs lättillgängliga. SKL diskuterade vikten av att en ensidig kunskapsportal som Klimatanpassningsportalen inte hjälper en kommun i avvägningar och jämkning av riskbilden jämfört med andra frågor. Metodutveckling önskas. Climatools resultat är viktigt att det blir användbart. SLU vill vara med och lämna info via portalen. De ser en möjlighet att utveckla och delta i arbetet. De jobbar i dag med 10 av miljökvalitetsmålen och skulle vilja använda miljöövervakningspengar i arbetet. SLU tryckte på högskolans roll att få med klimatfrågor i utbildningen. Vilka kunskaper behöver förmedlas till eleverna? RAÄ lyfter Kulturmiljöportalen och vill gärna se över möjligheterna till samarbete. De anser att det är viktigt att se över konsekvenserna för kulturmiljön, kulturarvet är berört på så många olika sätt dels av klimatförändringarna och dels av anpassningsåtgärder som genomförs. Lantmäteriet berättade om arbetet med ny höjddatabas som påbörjats. 200 miljoner kostar det under ca 7 år. Upplösning med 2,5 m grid max 0,5 m fel i höjdled.

3 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 2 (Yvonne) Grupp 2: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket, SGU, Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Riksantikvarieämbete och SGI. Gruppen var positiv till enkät, seminariet och inbjudan. De frågor som relaterar till enkäten stämde väl överens med Markkus genomgång innan avseende målgrupper och aktiviteter. Man har redan idag klimatrelaterad information inom respektive myndighet, men har inte samlat den internt utan den finns under respektive enhets- eller ämnesområde. Samtliga inom gruppen kan redan idag tänka sig att sprida klimatrelaterad information via klimatportalen. Detta gäller framförallt granskade rapporter och artiklar samt annan granskad information som redan finns tillgänglig inom respektive organisation. Avseende att själva delta mer aktivt i myndighetsgruppen ser man personligen positivt på sådan medverkan, men frågan måste lyftas på GD-nivå inom respektive myndighet innan det kan bekräftas. (Besked om deltagande e-postas till Elisabeth Öhman) Vid ett eventuellt utökat antal medverkande myndigheter kommer det att behöva finnas mindre sektoriella grupperingar som arbetar mer aktivt tillsammans. Dessa grupper kan därmed sprida gemensamt bearbetad information via portalen och/eller andra aktiviteter i nätverket till kommuner, länsstyrelser och allmänhet eller andra gemensamma målgrupper. Viktiga frågeställningar att gå vidare med identifierades: Implementering, vägledning och tolkningar av direktiv samt koppling till det nationella arbetet, exempelvis översvämnings-, vatten- och markdirektiven. Arbetet inom nätverket bör ske i samverkan med länsstyrelserna och vice versa. Tillgänglighet av relevant data mellan myndigheter

4 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 3 (Markku) Grupp 3: Representanter av Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, SLU, Jordbruksverket, Fiskeriverket, samt Naturvårdsverket, SMHI, NVE och finska Skogs- och Jordbruksministeriet. Gruppen uttryckte sig positivt till aktiviteten (seminariet och enkäten). Det betonades att det var mycket bra att enkäten följde med inbjudan. Det gav ytterligare anledning till att fundera kring temat och även signalerade externt intresse för myndigheters arbete och initiativ inom klimatanpassningsfrågan. En del myndigheter har varit på banan sedan ett tag, medan andra har speciellt på sistone lanserat aktiviteter. I allmänhet upplever man ökat intresse och tryck för information från omvärlden och sektoriella aktörer. Det kom fram att när det gäller olika myndigheters ansvarsområden och frågor med relevans för klimatanpassning, finns det både likheter och olikheter. Detta gäller t ex vilka tidshorisont som är relevanta, dels vilket underlag som behövs. Generellt finns det ändå behov av mer underlag om såväl klimatvariabilitet som klimatförändringar. Många myndigheter behöver dessutom inte minst information om de närmaste åren och årtiondenas klimatutsikter. Det rådde en allmän syn på att vi är på väg mot adaptiv förvaltning. När klimatet förändras, är referenspunkterna mindre fasta. Snarare måste vi lära oss att använda föränderliga referenspunkter, t ex i förvaltningen av biologiska system, där det händer redan nu. Häri måste man dessutom arbeta inte bara med förväntan av kontinuerliga klimatförändringar, utan även viss ryckighet beroende av hur naturlig klimatvariabilitet och kontinuerliga klimatförändringar samspelar. Det nämndes ett exempel från Norge, där man har justerat referensperioden för vattenresurser i ljuset av de senaste årens klimat. Det har lett till förväntningar av mer vattenkraftsproduktion jämfört med tidigare klimatnormaler. Detta i sin tur påverkar beslut om infrastruktur och på energiområdet. Man har även beslutat om en ny central skredmyndighet. Det finns olika samverkansformer, nätverk och plattformar. Klimatanpassningen ligger så nära andra frågor, att den bör fasas in i operativa verksamheter och samverkan. Eftersom det ändå krävs nya underlag och nya sätt att tänka, känns en särskild samverkan med fokus på klimatanpassning ändå motiverad för att främja infösandet. Gruppdeltagarna kunde tänka sig olika sätt att samverka inom ramen av eller i anknytning av klimatanpassningsportalen. Möjligheterna omfattade deltagande som avsändare, användare eller producent av relevant information (t ex via länkar till egna rapporter och hemsidor). Gruppdeltagarna tog frågan med sig till myndigheterna för att senare återkomma efter interna diskussioner och förankringar.

5 Sammanfattning av diskussionen i Grupp 4 (Elisabeth) Grupp 4: Banverket, Energimyndigheten, IVL Svenska Miljöinstitutet, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Svenska kraftnät, SLU och Naturvårdsverket. Det konstaterades att variationen var stor i gruppen avseende hur långt man kommit i arbetet med frågor som rör klimatanpassning. Några myndigheter har redan arbetat en tid med klimatanpassning, då man fått speciella regeringsuppdrag som var direkt kopplade till klimatanpassning. Medan andra myndigheter ligger i startgroparna och håller på med intern kunskapsuppbyggnad beträffande klimatfrågan generellt. Det var tydligt att målgrupperna varierar, eftersom myndigheterna har olika ansvarsområden. Målgrupperna består främst av sektoriella aktörer, vilket ställer krav på specifik information. Några myndigheter med snarliga sektoriella målgrupper diskuterade möjligheten att samordna sin information kring vissa specifika underlag. Vikten av forskning kring klimatanpassning nämndes och att det är angeläget att informationen angående forskningsresultaten presenteras på ett lättillgängligt sätt. Avslutningsvis konstaterades att det finns ett stort behov av information kring klimatanpassning och att samordningen är viktig, även om vissa myndigheter har sina specifika målgrupper. Webben ansågs vara en bra kanal för informationsspridningen och de flesta var positiva till att på något sätt koppla relevant information till klimatanpassningsportalen, framförallt genom att länka till den egna hemsidan. Förslag framfördes även om att man skulle kunna ha olika teman på anpassningsportalen för att på så sätt anpassa informationen till olika målgrupper. Vad gäller frågan om att arbeta mer aktivt i myndighetsnätverket ville man ta hem frågan och diskutera det vidare på respektive myndighet.